RAPPORT NR: MRAP 12021 DATUM: 2012-06-29 KUND: WSP SAMHÄLLSBYGGNAD GEORADARMÄTNINGAR ERIKSLID Bo Löfroth Tel 0920-604 80 bo.lofroth@mrm.se MRM Konsult AB Box 63, 971 03 Luleå Gammelstadsv. 5 972 41 Luleå Tel. 0920-604 60 Telefax 0920-604 74 www.mrm.se
Innehållsförteckning Ritningsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Fältarbete... 3 2.1 Utförande... 3 2.2 Omfattning... 3 3 Utvärdering och resultat... 3 3.1 Allmänt... 3 3.2 Tolkning och djupberäkning... 3 3.3 Redovisning och resultat... 4 Ritningsförteckning RITNING 01 TOLKAT DJUP TILL BERG Bilagor BILAGA 01 CD MED RITN 01 I DWG-FORMAT SIDAN: 2 av 4
1 INLEDNING MRM Konsult AB har på uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i Skellefteå, utfört mätningar med georadar inom det planerade bostadsområdet i Erikslid. Mätningarna har gjorts i syfte att översiktligt kartlägga djup till berg inom området. Beställarens kontaktperson för uppdraget var Åsa Burman, WSP Skellefteå. 2 FÄLTARBETE 2.1 Utförande Mätningarna genomfördes 5:e och 7:e juni 2012 av Bo Löfroth och Peter Liikamaa, MRM Konsult AB. Vid mätningarna användes georadarsystem RAMAC och 200 MHz oskärmad antenn. Denna har under normala betingelser en djupträngning på ca 6 8 meter i normal moränmark Till instrumentet kopplades en GPS som kontinuerligt loggade antennens position i terrängen. GPS:en bedöms ha en noggrannhet på 2-3 meter. 2.2 Omfattning Mätningarna gjordes dels längs befintliga stigar och dels i obruten terräng på så sätt att området täcktes väl av mätlinjer. Linjernas lägen framgår av den bifogade jorddjupskartan, ritn 01. Totalt uppgår den mätta sträckan till ca 4,6 km. 3 UTVÄRDERING OCH RESULTAT 3.1 Allmänt Mätresultat från undersökningar med georadar utgörs av radargram, d.v.s. ekolodsliknande registreringar, som växer fram på en monitor under mätningens gång. Radargrammen visar hur radarvågorna reflekteras och påverkas i marken. Reflexbilden kan tolkas med avseende på markens uppbyggnad och sammansättning i djupled. Under mätning lagras mätdata digitalt i sin ursprungliga form, d.v.s. utan förstärkning eller annan signalbehandling. Därefter bearbetas registreringarna i efterhand för att renodla och förtydliga reflexbilderna. Efterarbetet görs med hjälp av speciella programvaror. I detta fall har Haescan Pro, ver 1.285 från Roadscanners Oy, Finland, använts. 3.2 Tolkning och djupberäkning Radarn registrerar ankomsttider för ekon från olika gränsytor i marklagren och inte direkta djup. Ett ekos ankomsttid är lika med tidsfördröjningen från det att en SIDAN: 3 av 4
radarpuls sänts ner i marken till dess att ekot (exempelvis från bergytan) når antennen på markytan. För att utifrån ankomsttiderna beräkna djupen krävs således att radarvågens utbredningshastighet i marken är känd. Denna hastighet varierar mellan olika markslag och är till stor del beroende av fukt- och finjordshalt. För översiktliga undersökningar kan man använda tumregler för hastigheter i olika markslag. Kontrollsonderingar i utvalda punkter ger i regel säkrare värden på rådande utbredningshastigheter och därmed också säkrare djupberäkningar. En viss försiktighet bör dock iakttas eftersom kontrollsonderingar ger punktinformation som inte alltid kan tillämpas över längre sträckor, t.ex. om markförhållandena varierar. I detta fall har beställaren utfört j/b-sonderingar på sammanlagt 7 platser som föreslagits av MRM, efter en första genomgång av mätdata. Platserna valdes dels för att verifiera den tolkning som gjorts och dels för att kunna beräkna rådande utbredningshastighet i det moränmaterial som vilar på berg. Lägena för dessa borrpunkter finns redovisade på bifogad jorddjupskarta, ritn 01. En jämförelse mellan radarregistreringar och sonderade djup till berg visar att utbredningshastigheten i moränen ligger i storleksordningen 95 105 m/ µs, vilket är ett normalt värde för morän. Dessa värden har också tillämpats vid beräkning av djup till berg i området. 3.3 Redovisning och resultat Resultaten från utvärderingen redovisas på ritning 01 i skala 1: 2000. Observera att kartans koordinatsystem är RT90 2,5 g V. På ritningen redovisas beräknat jorddjup ned till berg i mätområdet, baserat på mätresultaten i samtliga mätlinjer. Det innebär att de angivna jorddjupen mellan mätlinjerna utgör en interpolation utifrån resultaten i närliggande linjer. Denna interpolation har gjorts med programvaran Surfer från Golden Software, vilken är speciellt anpassad för behandling av geostatistiska mätdata. I kartbilden finns även områden med berg i dagen inlagda. Inmätningar av dessa partier har genomförts av Skellefteå kommun och därefter tillhandahållits av beställaren. Sammanfattningsvis visar mätresultaten det går en skarp skiljelinje mellan mycket grunt berg i den norra och den östra delen medan jordtäcket är stort i söder och allra längst mot väster. Georadarn kan sägas ha sin bästa noggrannhet i intervallet 1 5 meters djup, varför det skiljer något mellan tolkat och sonderat djup i de två sydligaste borrpunkterna. I övrigt är överensstämmelsen mellan sonderade och tolkade djup inom området god. SIDAN: 4 av 4