Förstudie Projektnamn Svenska Möbelklustret Projektledare Anders Wisth Projektperiod 1/10 2013-12/2 2014 1. Bakgrund och nuläge 1.1 Bakgrund Den svenska Möbelindustrin har till stor del sin vagga i Södra Sverige. Under 1800talets senare hälft, i den industrialisering som rådde skapades en möbelindustri som till stor del var en produkt av ökat välstånd och ett tilltagande intresse för interiörer och bohag. På orter som Tibro,Värnamo,Vaggeryd, Nässjö, Tranås, Lammhult, Bodafors, Osby med många fler blev möbelproduktion och då med företrädesvis trä som material, en viktig och stor del av den industriella produktionen. Mycket av detta berodde på tillgången av råvara, förhållandevis begränsade investeringsbehov samt ett utbrett hantverkskunnande på grund av det tidigare bondesamhället. Möbelproduktionen kom att utvecklas, från bysnickarens tillverkning av specialbeställda möbelgrupper, till en produktion där ökade krav på volymtillverkning skapade mindre och större industrier. Ibland var dessa renodlade möbeltillverkare men inte sällan tillverkades andra typer av produkter för att på detta sätt upprätthålla tillverkningsvolymer. Ju längre tiden gick efterfrågades ett större designinnehåll i produkterna. Dels för att tillgodose marknadens önskemål om nya stiluttryck och dels för att skapa en effektiv produktion. Exempel på detta är århundradets möbel under 1900talet, Lamino tillverkad av Swedese i Vaggeryd. När den utsågs av Sköna Hems läsare till århundradets möbel 1999 hade det producerats 150 000stycken fåtöljer. Även om Ingvar Kamprad är mannen som möblerade folkhemmet hade han god hjälp av Laminostolens formgivare Yngve Ekström och hans bror Jerker. Det var nämligen de som skapade det så kallade knock-downbeslaget, en gängad sprint som med hjälp av en sexkantsnyckel skruvas fast i ett låsbeslag. Därmed kan möblerna förpackas i platta paket och transporteras effektivt. Denna för möbelindustrin så viktiga innovation kom till just för Laminostolen. I denna produkt, som kan framstå som ett lysande exempel på design, innovation, känsla för material och effektiv produktionsprocess, finns även en stor del av den svenska möbel och design kulturen förvarad. På de orter som finns angivna tidigare i texten har samarbete och nätverk utvecklats successivt. Klimatet för möbelindustrin har förändrats under 1900 talets senare hälft. I en situation då dels behoven var tillsynes omättliga och dels skulle många publika lokaler inredas, vilket innebar attraktiva uppdrag för inredningsarkitekter och producenter förändrades scenen drastiskt. Under denna Möbelindustrins guldålder agerade möbelföretag ordermottagare och hade mer än nog med att försöka fylla den efterfrågan som fanns på marknaden. Nordens största möbelproducent under denna tid fanns i Tibro, Ulferts, med 1300 anställda och ett stort nätverk av underleverantörer i västra Götaland och Småland. På grund av IKEA och större import uppstod större konkurrens vilket gjorde att branschen under 1980-1990 talet förändrades drastiskt. Fler och fler producenter börjar söka alternativa Sida 1 (25)
underleverantörs strukturer med hjälp av producenter i Baltikum. Importen av komponenter kom att påverka underleverantörsledet märkbart. Orter som Bjärnum och Osby blev centra för starka möbelimportörer som försåg möbelkedjorna med olika typer av färdiga produkter. Inom branschen för offentliga möbler skapades effektiva försäljningskanaler och även här påverkades den tillverkande branschen av förändrade förutsättningar. Den efterfrågan som uppstod i nybyggnationen av offentliga lokaler skapade även nya marknadsmöjligheter för olika företag. Dels för företag som arbetat mot hemmöbelsegmentet och dels underleverantörer som saknat egna produkter. Ett tydligt exempel är Lammhults Möbel AB. Historien börjar med Lammhults Mekaniska Verkstad 1945 som tillverkade olika typer av metallkomponenter till cyklar, oljebrännare mm. Efter förfrågan startades tillverkning av stålrörstolar vilket öppnade dörrarna mot den växande möbelmarknaden. Företagsledningen insåg tidigt designens betydelse och behovet av professionell formgivning. På 1960-talet börjar företaget göra sig ett namn med innovativ produktutveckling och banbrytande designsamarbeten. Från att ha varit en underleverantör utan egna produkter till att Lammhults Möbel AB blir ett av de ledande svenska designvarumärkena med tydlig identitet och igenkännings faktor. För den som vill fördjupa sig i den omfattande utvecklingsprocess som ägt rum i Möbelindustrin rekommenderas boken: 100 år med svenska möbler från snickeri till möbelindustri. Det handlar om en skildring av Möbelindustriförbunds historia från 1915 till 2002, då SMI gick samman med Trä- och Möbelindustriförbundet. Författare är Bertil Arwidson, som under åren 1970 1995 var informationschef för möbelindustriförbundet Den förändrade marknadssituationen har som sagt påverkat branschen på flera sätt. Många har klarat omställningen mot nya marknadsvillkor. Flera tack vare ett ökat fokus på design, produktionseffektivisering och nya samarbetskonstellationer. På orter som Tibro, Vaggeryd, Hässleholm, Nässjö och Lammhult har det funnits nätverkssamarbeten som haft till syfte att stärka branschen och därigenom säkra och skapa fler arbetstillfällen samt öka lönsamheten bland de tillverkande företagen. Då initiativet till denna förstudie bygger på insikterna och erfarenheterna av ett positivt lokalt klusterarbetet i Tibro och Lammhult med omnejd väljer vi att fokusera på dessa bägge noders arbete under 2000talet. Dessa är positiva föredömen i branschen gällande samverkan och förmågan att nå längre i sitt gemensamma arbete än de enskilda företagen var för sig. Dessa bägge klusterinitiativ har varit föremål för flera olika studier i den akademiska världen. Två forskare, Zsuzsanna Vincze och Håkan Boter bägge verksamma vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan UMEÅ universitet, författade en vetenskaplig artikel Closing the distance Between Two Furniture Clusters, Möbelriket in Lammhult and Tibro Interiör in Tibro som del av boken Marketing Management in Geographically Remote Industrial Clusters: Implications for Business-to-Consumer Marketing. I denna artikel beskriver de processen av fördjupat samarbete mellan noderna. Olika studentgrupper har skrivit avhandlingar och rapporter om klustrens betydelse. Ett exempel är kandidatuppsatsen: Det småländska Möbelriket- en studie av hur regionen,branschen och företagen gynnas av att befinna sig i ett företagskluster. av Jennie Bergström och Sofie Johansson (se bilaga: 1. Studentrapport En annan publikation som författats av Magnus Grahn är Möbelrike i Tiden om historiebrukets betydelse för identifikationsprocessen i en näringslivsregion. (se bilaga: 2. Forskarrapport Sida 2 (25)
KLUSTERSAMVERKAN I TIBRO I Tibro har det funnits olika typer av samarbetsstrukturer under många år. Företagen på orten såg fördelarna med samverkan tidigt och tillsammans skapade man Tibro Förenade Möbelindustrier 1961. Detta samverkans organ fokuserade på gemensamma funktioner inom inköp, logistik och marknadsföring. Separata bolag bildades för att renodla arbetet i de olika delarna; 1963,Titrans för samarbetet inom transporter, 1977, Titrade för samordning av inköp. 1997 ombildas TFM (Tibro Förenade Möbelindustrier) till utvecklingsbolaget IUC Tibro AB. Ett organiserat samarbete kring affärsutveckling och marknadsföring tog form. En rad utvecklingsprojekt drevs av IUC Tibro AB inom kompetensutveckling, produkt och affärsutveckling. Samarbetet mellan kommunen och företagen stärks i och med detta. År 2000 besöker en grupp företagare från Tibro Silicon Valley för att se närmare på klusterutveckling och möjligheterna kring samverkan. Under perioden 2002-2005 genomförs ett projekt kallat Tibro i Utveckling. Här inser företagsledare och privatpersoner vilken potential orten har såsom möbelort samtidigt som ett nytt fokus måste skapas. Många idéer såg då dagens ljus. Exempel var ett gemensamt utvecklingscentrum för möbelindustrin och möbelslottet Inredia. 2005 skapades en gemensam vision för orten och kommunen av företag, kommuninnevånare, organsiationer och beslutsfattare. Rubriken blev : Vision Tibro 2017 : en innovativ mötesplats för världens inredare. Som en följd av detta skapades en näringslivsstrategi som beskrev hur visionen skulle förverkligas. 2007 ombildas IUC Tibro AB till ett bredare utvecklingsbolag som ska utveckla den tillverkande industrin i Västsverige. Industrial Development Center West Sweden AB. I detta är det gamla IUC bolaget en av ägarna tillsammans med företagen i Tibro och övriga Skaraborg. Lokalt väljer Tibro kommun att ge sitt stöd till klusterutvecklingen genom att bidra med ett årligt driftsbidrag till klusterutvecklingen med 500tkr/år. En klusterutvecklare anlitas och en rad aktiviteter sjösätts, allt i linje med visionen om att Tibro 2017 ska vara en innovativ mötesplats för världens inredare. En del i klusterutvecklingen var att öka finansieringsplattformen för verksamheten. En viktig del i detta var möjligheten till direkta utvecklingsinsatser hos företag i samverkan. Som exempel kan nämnas samverkans projektet Gustavianska Rummet där stilmöbeltillverkare hittade nya samarbetsformer och även exponerade sig tillsammans i USA på High Point mässan under två år. Den kanske viktigaste externa finansieringen i denna fas var stödet som Tillväxtverkets klusterprogram gav till arbetet. Detta utgjorde viktig grund för genomförandet av en rad banbrytande aktiviteter. Förutsättningen,från klusterprogrammet, för detta bidrag var dock fördjupad samverkan med Möbelriket i Småland. Ett samarbete som redan stärkts genom gemensam resursperson som klusterutvecklare som arbetade i bägge klustren under denna period. Möbelriket fick vid tiden för ansökan vidimera att fördjupade klusterambitioner fanns och att noderna ville stärka sitt utbyte och sin gemensamma framtids agenda. Klusterprogrammet beviljade stöd för två års verksamhet. Den totala budgeten för de bägge åren var 3,1 miljoner kronor av denna summa utgjorde Tillväxtverkets stöd 1,5 miljoner kronor. Tibro kommun bidrog med 1,0 miljon kronor vilket var det stöd som beslutats gälla klusterutveckling. Företagen skulle i projektet bidra med 600 000kr. Utbetalat belopp från Tillväxtverket 1 482 594kr Hämtat från besluts dokumentet och slutrapport (Se bilaga): 3. Klusterprogrammets slutrapportering Sida 3 (25)
KLUSTERPROGRAMMET SLUTUTVÄRDERING VERSION 2011-10-24 Projektets syfte: Att stärka klustrets konkurrenskraft genom att: " Skapa tydligare positionering och bearbetning mot internationella marknader, bistå företagen som finns i klustret och de som anses vara potentiella partners, att finna nya marknader och därigenom tillväxtpotential. " Komplettera klustret med ny kompetens såsom designkunskapen från Möbelriket. " Skapa nödvändig omvärldskunskap som otvivelaktigt kommer att vara en förutsättning för överlevnad i en allt mer globaliserad ekonomisk verklighet. Projektets mål: " Att gemensamma utvecklingsprojekt startas med Möbelriket. " Att målmedveten marknadsbearbetning ska initiera 8 nya affärsrelationer mellan klustrets företag och externa kunder/intressenter. " Att 5 företag ska tränas i internationellt affärsmannaskap och genom erfarenhetsutbyte skapa större trygghet för sitt eget agerande på marknaden. " Att 5 av klustrets företag väljer att presentera klustrets samlade kompetens på två internationella arenor under projektperioden. " Att 5 nya företag går in i klusterarbetet. Exempel på aktiviteter som sjösattes under detta projekt är arktiektdagarna INTERIOR 08,09,10,11 Andra viktiga delar var att lansera en marknadskoordinator funktion,gemensamma exponeringar och regelbundna frukostmöten med mera. Under projektperioden pågick ett intensivt förankringsarbete kring förverkligandet av en gemensam mötesplats i form av INREDIA byggnaden. I juni 2009 fattas ett viktigt och strategiskt beslut gemensamt mellan näringsliv och kommun, INREDIA ska förverkligas. I beslutet låg att skapa en branschmötesplats, en exponeringsyta för ortens möbelrelaterade företag kopplat till reguljär konferensverksamhet. Inrediahuset invigdes i september och oktober 2012 och består av tre olika delar: Ett besökscentrum för både affärsresenärer och andra besökare. En i ögonfallande, föränderlig utställningsmiljö, där Tibroshistoria presenteras och knyts ihop med nutidens och framtidens inredningskompetens. En restaurang, där det serveras vällagad nyskapande mat baserad på närodlade råvaror. För att förverkliga de gemensamma ambitionerna med INREDIA ansökte IDC Westsweden AB i samverkan med Tibro kommun om bidrag för ett större projekt där en stor del av finansieringen skulle komma från EUs strukturfonder. Resultatet blev ett bifall som gav 6,3 miljoner kr i stöd till ett projekt under perioden 2012-2014. Projektet syftar till att: Utveckla Inredia som internationell plattform för svensk inredning. Utveckla samarbetet inom möbel- och inrednings branschen på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Länka samman formgivare och tillverkare, stärka befintliga producenter och skapa nya inredningsupplevelser. Under 2013 har näringslivet i Tibro sökt en ny organisationsform för sin samverkan och utveckling. Detta har resulterat i bildandet av ett näringslivsbolag som lokalt ska arbeta med näringslivsutveckling och även ha ett tydligt möbelfokus genom sin delaktighet som huvudintressent i ett större klusterarbete som omfattar flera noder och regioner. Sida 4 (25)
MÖBELRIKET LAMMHULT Under 1990 talet utvecklades ett samarbete mellan ledande aktörer inom möbelhandel och designvarumärken i Lammhult. Ägaren till Svenssons i Lammhult, Johan Sjöberg, blev förgrundsgestalt för detta arbete. Arbetet kom att kallas Möbelriket efter att Johan Sjöberg konstaterat att Lammhult i olika medier beskrivits som ett möbelrike. Närheten till det etablerade Glasriket öppnade även möjligheter till att hitta en designintresserad besöksström. Lammhults Industriklubb som är en sammanslutning av företag på orten blev formell projektägare till initiativet och arbetet ökades i intensitet. Gemensam marknadsföring lockade publik till Lammhult och begreppet Möbelriket blev mer och mer känt. Växjö kommun bidrog aktivt i utvecklingen av arbetet och gav bidrag till projektledare under uppstarten av samarbetet. 2002 kontaktades IUC Träcentrum i syfte att genomföra ett affärsutvecklingsprojekt för att undersöka potentialen i konceptet med klustret samt undersöka lämpliga verksamhetsformer. Verksamheten hade utvecklats och det var angeläget att hitta tydligare ramar för fortsatt utveckling. Resultatet av arbetet ledde till ett aktiebolagsbildande där Möbelriket AB blev namnet och Lammhults Industriklubb och Nässjö Träcentrum var gemensamma ägare. Denna ägare konstellation förändrades 2013 då Möbelriket AB blev till 100% ägt av Lammhults industriklubb. I och med det s.k. avknoppningsprojektet konstaterades att verksamheten med framgång kunde bedrivas i två olika fokusområde. Dels destinationsutveckling och dels branschutveckling. Bägge verksamhetsområdena har haft betydelse för utvecklingen men i det senare har en tydlig identitet skapats som bidragit till att skapa varumärket Möbelriket regionalt och nationellt. Viktiga delar av verksamheten har varit skapandet av mötesplatser för branschen. Möbelriksdagen är den största och mest kända av dessa mötesplatser. Under 7 år arrangerades denna i Lammhult med tilltagande betydelse för bransch och regionala beslutsfattare. 2014 arrangerades denna i Vaggeryd vilket är beskrivit senare i denna rapport. En annan viktig mötesplats har varit Designers Saturday som arrangerat i samverkan med Värnamo kommun. Möbelriket har utvidgat sin verksamhet och 2007 ingicks ett samarbetsavtal med Värnamo kommun. Tillsammans med Växjö kommun och en grupp företag har verksamhetens basverksamhet finansierats av serviceavtal som gett verksamheten en grund att stå på. 2013 valde Vaggeryds kommun att ingå i nätverket och blev officiell partner med tillhörande serviceavtal. Möbelriket AB har varit aktiva i en rad olika projekt som haft till syfte att utveckla och stärka branschen. Exempel på dessa är bland annat: Jobben finns i Möbelriket i samverkan med ESFrådet och arbetsförmedlingen Väx med Import i samverkan med Svensk Handel Creating links in the Baltic sea i samverkan med VINNOVA region By Cluster Cooperation Möbelriket tog initiativet till det regionala strukturfondsprojektet Designregion Småland. som togs över av SVID,Stiftelsen svensk industridesign. Detta projekt hade till syfte att stärka designidentiteten och designanvändandet i Småland. Det tre åriga projektet hade en budget på drygt 9 milj. Kr varav ca 3,6 milj. beviljades av strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna En utförlig beskrivning av projektet och dess resultat finns att ta del av på www.designregionsmaland.se. Sida 5 (25)
Möbelriket har varit initiativtagare till olika typer av initiativ baserat på näringslivets utvecklingsbehov. Exempel på detta är tex. Den Svenska Paviljongen i Milano 2013 där Möbelriket som initiativtagare tillsammans med VisitSweden skapade ett affärssamarbete och skapade En kraftfull närvaro i Superstudio Piu i centrala Milano under designveckan. På samma sätt som klusterinitiativet i Tibro fick en tydlig klusterstatus hos Tillväxtverket blev Möbelriket aktuell för bidrag inom sin verksamhet redan 2008. Behovet vid denna tidpunkt var coachning och utveckling av designers utkomstmöjligheter och samverkan med olika företag. Ett omfattande projekt skapades som engagerade 33 designers i olika aktiviteter under 2 år. Klusterprogrammet beviljade stöd för två års verksamhet. Den totala budgeten för de bägge åren var 2,3 miljoner kronor. Av denna summa utgjorde bland annat Tillväxtverkets stöd 850 tkr och Sparbank stiftelsen 710 tkr. Från besluts dokumentet: Motivering till beslut Nutek bedömer att projektet bidrar till miljödriven affärsutveckling genom att Möbelriket och dess aktörer stödjer små designföretag till internationell marknadsföring och affärsutveckling samt genom att sprida budskap om miljömedveten design till företag i och utanför klustret. Detta ligger väl i linje med kriterierna i Nuteks klusterprogram och programmet för Miljödrivna marknader. Hämtat från besluts dokumentet och slutrapport (Se bilaga): 3. Klusterprogrammets slutrapportering KLUSTERPROGRAMMET SLUTUTVÄRDERING VERSION 2011-10-24 Klusterinitiativen har vuxit på de bägge noderna på olika sätt. Genom tydliga påtryckningar i de olika projekten har en ökad samverkan skett vilket medfört fördjupade relationer och ett ökat samarbete. Detta samarbete har även gjort att initiativet till klusterförstoring har vuxit naturligt och blivit en följd av det fördjupade samarbetet mellan klusterinitiativen. 1.2 Nuläge Efter en rad möten mellan företrädare för näringslivet i Tibro,Vaggeryd och Lammhult beslutades i juni 2013 att utvidga arbetet med att forma en arbetsgrupp för bildandet av ett regionövergripande möbelkluster. Därmed inbjöds företrädare för Tranås och en arbetsgrupp bildades. Denna grupp beslutade att äska förstudiemedel för att undersöka underlaget för en ny klusterorganisation. Tibro, Växjö, Vaggeryd, Värnamo och Tranås kommuner ställde sig positiva till att medfinansiera förstudien och arbetet påbörjades 1 oktober 2013. De tre sistnämnda uppvaktade regionförbundet i Jönköping vilket resulterade i en delaktighet från nämnda regionförbund. In i arbetet fanns en rad insikter baserade på tidigare års verksamhet och även arbetsmöten med olika aktörer i arbetsgruppen. Redan från början av arbetet fanns insikten och viljan att även involvera TMF (Trä och möbelföretagen) i klusterbildandet. Under hösten har den av arbetsgruppen anlitade processledaren genomfört informationsträffar, företagsbesök, intervjuer samt strategiskt konceptskapande i syfte att skapa underlag för arbetsgruppen att arbeta vidare med frågan. Den rekommendation till klusterstruktur som nu presenteras är en väl analyserad och förankrad verksamhetsvision och organisation som tillvaratar företagens önskemål om inriktning, möjligheter till akademisk medverkan och strategisk samverkan med kommuner och regioner som finns med i den tänkta verksamheten. Sida 6 (25)
Erfarenheten av att arbeta med större utvecklingsprojekt där offentlig finansiering i vissa fall varit avgörande och i andra betydelsefull för företagens möjligheter till utveckling har gjort att stor omsorg har lagts kring strukturen och associationsformerna för klusterverksamheten. Med den modell som föreligger finns möjligheterna att söka regionala, nationella och internationella projekt med tillhörande betydelsefull finansiering. Med en ny programperiod inom EU öppnas dörrarna för stor offentlig finansiering under förutsättningar att en relevant struktur har skapats för medelsmottagande. Det tänkta möbelklustret utgör en sådan struktur. Viktigt har även varit att undanröja eventuella misstankar om konkurrens situationer mellan intressenterna i klusterarbetet så även eventuella risker för dubbelarbetande emellan olika aktörer. Mot denna bakgrund har det varit viktigt att associationsformen för att vara en del av klustrets gemenskap inte ska ställas i förhållande att vara med i det lokala eller nationella arbetsgivarsamarbetet som TMF bedriver. Företagen ska inte välja att avstå från någon av dessa samverkans forum på grund av tex. betydande medlemsavgifter etc. Mot denna bakgrund ska medlemskapet i klusterföreningen endast vara av symbolisk art för att visa sin delaktighet i klustrets basverksamhet. Klusterverksamheten är tänkt att bedrivas i två olika delar. En basverksamhet och en projektstyrd verksamhetsdel. De utvecklingsprojekt som initieras av klustret ska vara kostnadstäckta av de aktuella projektdeltagarna. Det klustret ska göra, ska vara till företagens och de aktuella nodernas samt regionernas nytta och tillväxt potential. De aktuella noderna är betydande när det gäller koncentrationer av möbelindustri. Utöver dessa finns flera orter och kommuner som har betydande andel möbelindustri. Dessa ska naturligtvis inbjudas att bli en del av klustret om de så önskar när väl organisationen har tagit form. Det tänkta klusterbildandet är att se som en infrastruktur för effektivt och företagsnära utvecklingsarbete inom möbelindustrin. Ambitionen är att skapa en struktur för samarbete där regionala och nationella samt internationella bidrag och stöd kan komma branschen till del. Därför behöver själva basverksamheten säkerställas med huvudintressenternas inflytande, för att sedan involvera företagen, akademin med mera i direkta utvecklingsprojekt. Dessa projekt initierats av den behovsanalys som fortgående äger rum genom möten med företag och aktörer i klustrets basverksamhet. 2. Sammanfattning och rekommendation 2.1 Sammanfattning Bakgrund: Svensk möbel och designindustri är av stor och viktig betydelse för Sverige som nation. Den är en betydande sysselsättnings faktor, strategisk imageskapare och en viktig brygga mellan kreativ näring och traditionell industri. Den huvudsakliga koncentrationen av möbel och designindustri finns i södra Sida 7 (25)
Sverige med en tydlig koncentration i vissa kommuner såsom tex. Vaggeryd,Växjö,Värnamo,Tibro och Tranås. Dessa koncentrationer är så påtagliga att de kan kategoriseras som näringslivskluster. Mot denna bakgrund och de lokala klusterinitiativ som funnits i form av Tibrointerior och Möbelriket har respektive orters näringslivsorganisationer valt att skapa en klusterorganisation tillsammans med den nationella branschorganisationen TMF. Skälet till bildandet av denna klusterorganisation har en historia i ett framgångsrikt arbete på de olika orterna var för sig och en djup insikt i denna branschs betydelse och tillväxtpotential. Genom en klusterorganisation kan en tydlig branschstimulans åstadkommas lokalt och regionalt samt tillsammans med TMF nationellt. Möbelbranschens koncentration på vissa av dessa orter är så stark att den kan anses avgörande för ortens överlevnad och utveckling. Det är omöjligt för en enskild kommun att ge stöd till enskilda företag varför man i många fall väljer att samverka i ett gemensamt näringslivsbolag. Så är fallet i några av de kommuner som tagit initiativ till klusterorganisationen. Dessa är dock ofta generella i sin karaktär och ska betjäna allt näringsliv på orten. Klusterorganisationen kommer att ge stöd åt och stimulera möbelbranschen på de ingående orterna, i regionen och genom samverkan med branschorganisationen TMF även verka på nationell nivå. Klusterutveckling inbegriper näringsliv, offentlighet och akademi i en gemensam strategi för framtida utveckling. Därför är närvaro och representantskap från dessa tre avgörande för en lyckad klusterstrategi. Klusterorganisationen ska springa utifrån de lokala företagen via sina näringslivs organisationer som i samverkan med sin lokala politiska ledning vill ge extra kraft åt den möbelrelaterade industrin på orten och i regionen. Genom en geografiskt överskridande organisation ges större möjlighet till samverkan och genomförande av strategiska utvecklingsinsatser som även inbegriper regional finansiering och delaktighet från lärosäten på olika platser i landet. Verksamhetsidé: Till skillnad från lokala näringslivsbolag eller nätverk kommer klusterorganisationen att specifikt att arbeta med möbelindustrin. Här ska alltså finnas spetskompetens inom denna bransch och genom delaktighet i kluster utvecklingen får näringslivsorganisationen en specialiserade gren för utveckling av möbelrelaterad industrin på orten. Detta beskrivs mera utförligt i exempel på arbetsområden för klusterorganisationen inom ramen för det lokala näringslivet. Från nationell nivå uppmärksammas kluster som tillväxtstrategi för utvecklingen av starka näringsregioner. Detta visas genom speciellt klusterprogram hos Tillväxtverket och även stödet för innovationssystem inom Vinnova. Inom klusterprogrammet hänvisas hela tiden till klustrets förankring i den lokala och regional utvecklingsstrategin. Därför är det avgörande för möjligheten att söka nationell finansiering avseende tex. Möbelindustrins utveckling att det finns en klusterorganisation som har tydlig förankring hos företag så väl som lokal och regional politisk besluts myndighet. Mot denna bakgrund är regionala aktörer som Västra Götaland, Södra Småland, Jönköping och Skåne väsentliga parter i klusterutvecklingen. Det är genom den lokala politiska administrationen som prioriteringen skapas för olika näringsgrenar på det regionala planet, varför strukturen med stöd från kommuner via sina näringslivsbolag eller organisationer är av högsta vikt. Genom en tydlig klusterstruktur öppnas dörrarna för samverkan med andra kluster som besitter intressanta nätverk för de olika företagen och kommunerna. För att inte dubbelarbeta i olika frågor är det av högst vikt att en tydlighet skapas och en gränsdragning verksamhetsmässigt görs mellan branschorganisationen TMF och klusterorganisationen. Baserat på intervjuer och dialog med företagen i den aktuella klusterregionen, finns ett behov av TMFs specialistkompetens inom arbetsgivarfrågor och långsiktigt opinionsbildande samt påverkansarbete i angelägna frågor. Samtidigt finns en önskan om lokal/regional närhet av personer som kan branschen och som har förmåga att identifiera, initiera samt genomföra utvecklingsinsatser, bygga nätverk och mäkla kontakter för etableringar och nya affärer. Därför kan även TMF se delaktigheten i klusterorganisationen som sin förlängda arm för sitt påverkansarbete i lokala och regionala sammanhang där möbelindustrin och därmed medlemsföretagen har sitt starkaste fäste. För att tydliggöra rollerna och beskriva hur Klusterorganisationen och TMF kompletterar varandra kan den första beskrivas som en Projekt och utförarorganisation för tidsbegränsade och Sida 8 (25)
identifierade utvecklingsinsatser medan TMF i detta sammanhang kan ses som Branschorganisation med fokus på avtal samt arbetsgivarfrågor och långsiktiga påverkans och opinionsskapande aktiviteter Grunden för klusterarbetet är f.n. fyra tydligt identifierade fokusområden. - Rekrytering av morgondagens arbetskraft (Ex. utbildningsinsatser och kompetensförsörjning.) - Innovation och Design (Ex. kan vara coachning av designers mot företag, slutkunds styrd produktuveckling, - Internationalisering & Export (Ex. kan vara gemensamma exponeringar, strategisk pressbearbetning,studieresor och erfarenhetsutbyte.) - Underleverantörs utveckling (Konkreta och målsatta insatser för underleverantörer i syfte att utveckla kompetens, affärsmannaskap och snarar bli medleverantör än underleverantör) Dessa fokusområden ligger till grund för aktivitetsområde i kommande projektansökningar med tex. Vinnova, Tillväxtverket, Regionförbunden, Strukturfonds partnerskapen etc. Klusterorganisationen kommer att ha två olika verksamhetsområden, basverksamhet och projektverksamhet. Presentation av basverksamheten: Inom basverksamheten ryms en mindre bemanning som är permanent för att säkerställa kontinuitet. Organisationen och bemanningen ska minimeras och i möjligaste mån ska resurser för administration nyttjas i de befintliga näringslivsorganisationerna som är delaktiga i klusterorganisationen. Ett exempel kan vara att någon av näringslivsorganisationerna åtar sig redovisning och ekonomihantering, en annan webadminstration etc. Detta kan ske utifrån tillgång på resurser och klusterstyrelsens beslut om inriktning. Genom dialog med näringslivsorganisationer och företag har beslutats att delaktighet i klusterorganisationens basverksamhet ska ske till en ekonomiskt försumbar insats för det enskilda företaget. På detta sätt undanröjs en valsituation där företaget kan tvingas välja mellan olika intresseorganisationer för sitt ekonomiska bidrag. TMF som arbetsgivareorganisation är för många oerhört viktigt på grund av den support som ges i avtalsfrågor. Det lokala näringslivsarbetet i form av bolag eller förening är angeläget då det för många även uppfattas som länken till det kommunala och regional beslutsfattandet. Samtidigt finns potentialen i en stärkt möbelindustri såsom tillväxtmotor, sysselsättningsfaktor, regional attraktionshöjare för etablering och rekrytering samt en tydlig identitetsskapare. Den nya klusterbildningen ska tillvara ta detta och uppstår därför som ännu en angelägen mottagare av företagens utvecklingsbudget. Företagen ska därmed utmanas och förväntas delta med riktade investeringar i de utvecklingsprojekt och insatser som klusterorganisationen iscensätter samtidigt som finansieringen av basverksamheten säkerställs genom de offentliga intressenterna och branschorganisationen TMF. En årlig partneravgift mot företagen gällande basverksamheten med ett belopp på tex. 1000kr exkl moms kan anses rimligt. Basverksamheten finansieras enligt en modell där de ingående kommunerna via sina näringslivsorganisationer bidrar med var för sig 100 000 sek exkl moms/år. Under 2014 ingår 5 kommuner och näringslivsbolag/föreningar; Vaggeryd,Värnamo,Växjö,Tibro och Tranås. Utöver detta bidrar TMF med 50% av detta belopp vilket innebär under 2014 250 000kr. Enskilda företag och akademiska lärosäten förväntas bidra med tillsammans 50 000kr En utförlig budget för hur dessa medel ska användas finns som separat bilaga. Inom basverksamheten för klustret finns det en generell fokusering och en aktivitetsplan för varje kalenderår. Sida 9 (25)
Basverksamhetens fokusering ska vara: - Den lokala och regional resurs inom utvecklingsfrågor för det enskilda företaget inom möbelbranschen. - Den lokala och regionala offentliga sektorns specialistkompetens inom utvecklings projekt för den möbelrelaterade industrin - Att identifiera utvecklingsbehov för möbelrelaterade företag, i samverkan med lokala näringslivs organisationer - Att initiera konkreta,målsatta utvecklingsprojekt som kan vara av lokal, regional, nationell eller internationell karaktär. - Att i möjligaste mån ägna sig åt uppsökande verksamhet hos företagen för att initiera utvecklingsprocesser och identifiera specifika utvecklingsbehov hos det enskilda företaget. - Att ansvara för att hålla sig ajour med calls från olika nationella finansiärer som ger stöd till klusterutveckling och forskningsinsatser. - Att ansvara för att relevanta projektansökningar upprättas inom de fokusområden som klustret identifierat - Att utgöra kontaktpunkt för möbelindustrin i det aktuella klusterområdet. - Att om så önskas vara branschorganisationens förlängda arm gentemot de företag som finns i klusterregionen. - Att ansvara för att arrangera specifika klusterträffar i form av frukost eller lunchmöten el. dyl - Att vara delaktig i övriga näringslivsträffar då tex. lokala näringslivsorganisationer så önskar. - Att ansvara för att de mötesplatser som styrelsen för klustret beslutar om genomförs utifrån klustrets ambition och målsättning med den aktuella aktiviteten. - För att åstadkomma detta krävs en fast bemanning om ca 50% av en heltid utöver de basfunktioner som krävs för att säkerställa förvaltning och drift av den ekonomiska föreningen för klusterorganisationen. 2.2 Rekommendation Baserat på insikter och erfarenheter under förstudieprocessen har olika verksamhetsformer utvärderats, bland annat i samarbete med jurister och representant för Companion i Jönköpings län. Många kommuner och organisationer känner sig bekväma med en driftsform som innebär att det bildas en ideel förening där huvudintressenter och olika aktörer i form av tex. företag och lärosäten erbjuds medlemskap. Detta innebär att verksamhetens utformning och påverkan och styrning sker genom denna förenings årliga stämma. Till denna förening knyts ett driftsbolag som föreslås vara ett aktiebolag som till 100% ägs av föreningen. Med tanke på ambitionen att söka nationella och internationella bidrag ska anställningsformer hos den aktuella projektägaren eftersträvas istället för köp av externtjänst då detta i många fall innebär fördyrande verksamhetsomkostnader på grund av momsproblematik. Ett för alla parter väl genomarbetat stadgeförslag samt förslag till ägardirektiv ska säkerställa transparens, verksamhetsstyrning samt parters inflytande i verksamhetsutveckling. Ambitionen så snart verksamhetens plattform finns på plats, är att inbjuda företagen medlemskap i föreningen. Detta arbete sker i samverkan med huvudintressenternas organisationer och klustrets verksamhetsledare. På detta sätt är målsättningen att företag på de olika noderna och inom TMFs verksamhetsområde ska uppleva mervärden av näringslivsaktörerna och TMF. I de fall företagen inte är medlemmar i de lokala näringslivsorganisationerna alt. TMF, ska företagen uppmanas att omgående ansluta sig till huvudintressenternas organisationer. På detta sätt är det sannolikt att både TMF och de lokala näringslivs organisationerna kommer att öka sitt antal medlemmar genom det planerade klusterarbetet vilket i sin tur ökar intresset och engagemanget för lokala näringslivsfrågor och nationella branschfrågor. Sida 10 (25)
Den tydliga rekommendationen är att huvudintressenterna bildar ideella föreningen för det Svenska Möbelklustret omgående och därtill knyter ett nystartat aktiebolag med 50 000 kr som aktiekapital. Då det är föreningen som ska äga aktiebolaget så behöver föreningen ha minst 50 000kr i kassa som kan allokeras till aktiebolagsbildandet. Dessa medel bör huvudintressenterna skjuta till föreningens kassa i form av ett villkorat lån eller bidrag. Efter bildandet konstitueras styrelse enligt föreslagna stadgar. En ordförande utses för förening och bolag som rekommenderas ha god branschkännedom och är välförtrogen med de finansieringsformer som väntas råda i den projektrelaterade utvecklingsverksamheten. En verksamhetsledare till lika VD för driftsbolaget rekryteras på sedvanligt sätt genom en öppen rekryteringsprocess under ledning av ordförande och styrelse. Tidsprocessen i bildandet av klustret är viktigt. Med anledning av den nya programperioden inom EU kommer det med största sannolikhet att lanseras ansökningscalls under hösten 2014. Mot denna bakgrund är det viktigt att klusterorganisationen finns på plats som juridisk person. Skälet till detta är att ansökningsprocesserna brukar av erfarenhet vara omfattande och kräva ett gediget förankringsarbete i olika instanser. I händelse att en ansökan ska utformas och presenteras för Strukturfondspartnerskapet, innebär det med stor sannolikhet krav på medfinansiering från kommuner och regioner. Denna medfinansiering kan ske i form av tid eller likvida medel. Då dessa medfinansieringsintyg oftast kräver beredning och beslut i kommuner eller regionförbund så är denna process tidskrävande. Inte minst gäller detta synkronisering mellan olika beslutstillfällen. Därför är det avgörande för möjligheterna att vara rustade för ansökningsprocesser under hösten 2014 att verksamheten startar under våren 2014. Dels för att kunna informera företag och intressenter om det kommande arbetet, dels för att kunna bevaka utlysningar mm. Förslaget för verksamhetsstart är därför satt till den 1/4 2014. Innan dess ska respektive huvudintressent förankrat sitt deltagande i klusterföreningen i respektive organisationer. Vid sidan av huvudintressenternas formella beslutande om att ingå i klusterföreningen behövs även ett löfte om medfinansiering till basverksamheten, enligt den omfattning som finns beskriven i budgeten för basverksamheten. Som koordinerande för föreningsbildandet föreslås Vaggeryds Näringsråds VD Carl-Gunnar Carlsson Som bilagor till denna punkt finns stadgeförslag, ägardirektiv, budget samt förklarande konversation mellan arbetsgruppen och TMF då TMF inbjöds i arbetet med bildandet av Svenska Möbelklustret. Se bilaga : 5. Inledande konversation mellan arbetsgrupp och TMF 3. Undersökning, analys och förstudieresultat Under förstudien har genomförts olika typer av aktiviteter för att implementera tankarna om klusterstrategin samt inhämta reaktioner från företag och potentiella intressenter. Möbelriksdagen 2014, 9-10 januari En konkret aktivitet i syfte att analysera och inhämta kunskap om tänkta och exemplifierade klusteraktiviteter har även ägt rum. Det tydligaste exemplet på detta är Möbelriksdagen som ägde rum 9-10 januari i Skillingaryd. I förstudieplanen och uppdraget fanns detta med som ett speciellt moment av erfarenhets inhämtande genom konkret aktivitets genomförande. Nedan följer en beskrivning av möbelriksdagens genomförande som förankrings case och implementering av klustertänkande. Sida 11 (25)
Möbelriksdagen har funnits som företeelse under 7 år och arrangerats av Möbelriket i Lammhult. Inför 2014 var en naturlig utveckling ett faktum av flera skäl. Det fanns behov av en förnyelse av arrangemanget och även behov av en ny lokal för arrangemanget. Projektledaren för förstudien hade i denna aktivitet en möjlighet att exemplifiera klustersamarbetet i skarpt läge i flera dimensioner. Därför kan genomförandet av denna uppskattade branschmötesplats även tjäna som casestudy avseende en tänkt framgångsrik aktivitet inom ramen för det svenska Möbelklustret på sikt. Ingående komponenter i aktiviteten som är av vikt att belysa finns exemplifierade nedan. Beskrivningen gör inte anspråk på att i alla delar vara heltäckande utan ska ses just som exempel på klustermetodik i praktiska aktiviteter samt exemplifiering av mötesplats pedagogik inom klusterstrategin Viktiga ingredienser i genomförandet av Möbelriskdagen 2014 var bland annat: (Först en sammanfattning av rubriker sedan en fördjupning kring respektive rubrik) -Det stora företagets engagemang o förebild -Den arrangerande kommunens värdskap och engagemang -Möjligheten till att exponera klusteraktörer -Utökad medlemsnytta för medlemsföretag i det lokala näringslivet -Möjlighet till breddimplementering av Möbelindustrins betydelse i den arrangerande regionen/kommunen -Akademisamverkan med LNU -Möjlighet att väcka nyfikenhet kring aktuella fokusområde i klusterarbetet. -En känsla av positiv konkurrens för framtida Möbelriksdagar -Ett tydligt och starkt engagemang från huvudintressenterna i klusterarbetet. Det stora företagets engagemang o förebild Värdföretag för Möbelriksdagen 2014 var Kinnarps i Skillingaryd. På grund av omstrukturering av verksamhet frigjordes en yta om ca 2000kvm för ändamålet. Utöver ett allmänt positivt intresse för aktiviteten engagerades medarbetare på olika nivåer i företaget. Med allt ifrån kommunikatörer till elektriker och truckförare till koncernledning och platschefer skapades ett brett engagemang som gav en rad olika effekter. Dels underlättades genomförandet av eventet av de resurser som ställdes tillförfogande men även ett företag av Kinnarps storlek och betydelse kunde se positiva effekter genom sitt engagemang. I förberedelserna gjordes en rad insatser som hade funnits i tankarna under en längre tid men som genom aktiviteten nu fick ett definitivt färdigdatum, vilket gjorde att dessa insatser nu prioriterades. Exempel på detta var förnyade interiörer i personalrum och framför allt lanseringen av Kinnarps Designcenter. Samtliga medarbetare fick en kort och kärnfull genomgång av Möbelriksdagens innehåll och betydelse i samband med arrangemangets öppnande, på detta sätt skapades delaktighet och insikt i arrangemangets betydelse. Många positiva kommentarer fälldes över värdföretagets öppenhet och generositet dels för att upplåta yta men även för att vilja visa delar av sin produktion som varit stängd för många tidigare. Dessa kommentarer vittnar om ett kraftfullt goodwillskapande som har betydelse för imagen som arbetsplats och framför allt som exempel för mindre företag som många gånger kan ha rädsla för att visa öppenhet för kollegor i branschen. Den arrangerande kommunens värdskap och engagemang Sida 12 (25)
Redan i uppstarten av arbetet med Möbelriksdagen 2014 märktes en kraftfull vilja från den arrangerande kommunen att vara delaktig och engagerad i eventets genomförande. Olika resurser involverades tidigt i processen. Näringslivschef samt dennes medarbetare, kommunkanslichef samt informatör och utvecklingsansvariga. Utöver detta involverades turism samt ledande politiker i planeringen. Vaggeryds kommun såg i Möbelriksdagen möjligheten att stärka sin positiva image som möbelnod och visa på ett aktivt och kraftfullt intresse för en av kommunens viktigaste näringslivsgrenar. Konkreta exempel på detta arbete var bland annat en speciell edition av den kommunala informations tidskrift som distribuerades till samtliga hushåll där Möbelriksdagen och branschen fick speciellt fokus. Kommunstyrelsens ordförande Berry Lilja, gjorde viktiga insatser i säkerställandet av socialdemokraternas Magdalena Anderssons närvaro och delaktighet i programmet. I samband med själva möbelriksdagsprogrammet och galamiddag erbjöd kommunledningen förvaltningschefer möjlighet att delta i syfte att knyta starkare relationer med näringslivet och kollegor från andra möbelnoder. Värt att nämna är även att kommunledningen såg galamiddagen som en möjlighet att bjuda in grannkommunernas ledningsfunktioner i syfte att bygga nätverk och stärka möbelmedvetenheten i regionen där man verkar. Möjligheten till att exponera klusteraktörer Möbelriksdagen erbjöd olika företag möjlighet att presentera sig på ett nytt och kreativt sätt. Dels fanns möjligheter för olika intressenter i klustret att presentera sig på olika utställningsplatser samt dels genom värdskap för speciella seminarier. Exempel på detta var Almis seminarier om generationsskifte. IDC WestSweden AB och Materialconnexions föredrag och presentationer samt de speciella montrar som erbjöds för tex. Fastighetsägare typ Coreem och Tapetserarmästarföreningen. Utökad medlemsnytta för underleverantörsföretag i det lokala näringslivet Ett nytt grepp och belysande exempel på medlemsnytta och kreativ klustersamverkan mellan bransch och den lokala näringslivsorganisationen var underleverantörsutställningen som skapades av Vaggeryds Näringslivsråd. En professionell och etablerad designer anlitades och skapade en helhetsutställning av underleverantörs kompetens i värdkommunen. Effekten lät inte vänta på sig. Lokala företag såg mervärdet av att engagera sig och har efter Möbelriksdagen valt att bli medlemmar i den lokala näringslivsorganisationen. Möjlighet till breddimplementering av Möbelindustrins betydelse i den arrangerande regionen/kommunen I syfte att stärka medvetenheten om betydelsen av möbelindustrin i kommunen skapades en speciell utställning som visade historiken kring möbelindustrin i kommunen. Utöver detta bearbetades press för att bevaka evenmanget, vilket gjordes flitigt av lokala medier samt tv och radio. Eftersom lokala leverantörer av mat och övriga tjänster anlitades skapades en medvetenhet om Möbelriksdagens betydelse i många olika sammanhang, något som bidrar till ökad förståelse för det offentligas intresse och prioritering av delaktigheten i Svenska Möbelklustret. Akademisamverkan med LNU Arrangemanget erbjöd även en konkret möjlighet till samverkan med akademin i form av programmet för inredning och butiks kommunikation vid Linnéuniversitet. Ett tiotal studenter erbjöds projektarbete som inredningskoordinatorer under hela Möbelriksdagen. De fick till uppgift att ta fram ett kommunikativt koncept som både lyfte fram Möbelriksdagen exklusivt men även visade på kopplingen till den lokala värdkommunen. En seriös designprocess genomfördes och studenterna fick sedan inom en given budgetram ett genomförande ansvar för sitt presenterade koncept. Studenterna fick härigenom ett skarpt case att arbeta med och även en möjlighet att marknadsföra sin kompetens mot klusterföretagen. Möjlighet att väcka nyfikenhet kring aktuella fokusområde i klusterarbetet. Sida 13 (25)
Programmet förnyades inför 2014 års Möbelriksdag. Klustrets tematiska arbetsområden blev rubriker i det omfattande programmet. På detta sätt blev aktuella frågeställningar i klustret exponerade och konkreta initiativ kunde presenteras för publiken. Här blev konkreta klusteraktiviteter såsom den Svenska Designpaviljongen i Milano mm. exempel som lyftes fram och exemplifierade konkreta och företagsnära utvecklingsinsatser. En känsla av positiv konkurrens för framtida Möbelriksdagar Eftersom grundtanken är att denna typ av klusterrelaterad mötesplats skall ambulera mellan noderna i klustret så skapas en positiv konkurrens mellan noderna. Det är naturligt att efter årets framgångs evenemang i Vaggeryds kommun vill nästa arrangör göra sitt yttersta för att göra en minst lika bra och genomarbetad Möbelriksdag 2015 och sedan 2016 etc. Här finns en positiv konkurrens och sparringfunktion i syfte att arbeta med ständiga förbättringar och ökad kund tillfredställelse. Ett tydligt och starkt engagemang från huvudintressenterna i klusterarbetet. Till sist kan nämnas att huvudintressenterna i klusterarbetet: TMF och de lokala näringslivsorganisationerna visade ett tydligt engagemang. TMF arrangerade flera uppskattade seminarier och marknadsförde arrangemanget på olika sätt. De övriga näringslivsorganisationerna engagerade sina kommunledningar att delta på ett nytt och engagerat sätt. Ett exempel på detta är den stora representationen som fanns från Tibro kommun. Hela kommunstyrelsens AU samt en rad ledande tjänstemän fanns med under hela Möbelriksdagen. Utöver starkt och visat stöd för den sannolikt viktigaste industrin i Tibro kommun tog delegationen tillfället i akt att bygga nätverk och framför allt fördjupa sitt gemensamma visionsarbete. Som exempel på betydelsen av delegationens närvaro kan nämnas den eufori och stolthet som gav sig till känna när två av Tibros viktiga företag mottog utmärkelser som Årets arbetsplats och Årets marknadsförare under Galamiddagen. En delad stolthet och glädje mellan företag och kommunledning som inte skulle ägt rum om det offentligas representanter inte varit på plats. Frukost och infoträffar Under förstudieperioden har det genomförts frukostmöten i Tibro, Tranås, Vaggeryd och Lammhult. Syftet med dessa har varit information och inspiration för kommande klusterverksamhet. Intresset har varit påtagligt och kan exemplifieras med bred uppslutning i tex. Tranås där olika näringar funnits representerade vid träffarna. Företagsbesök och intervjuer. Direkta företagsbesök har ägt rum hos företag på de olika noderna och vid dessa har dialog förts kring klustrets betydelse för det enskilda företaget och den kommun de finns i samt en tänkt prioriteringsordning för de tematiska områdena inom klusterverksamheten. En scanning har gjorts av koncentrationen av möbelföretag som finns i regionen. Denna finns bilagd förstudien och visar på de olika kommunernas koncentrationer samt koncentrationen länsvis i de områden som finns aktuella i klusterbildandet. I den aktuella scanningen har fokus lagts på aktiebolag, handelsbolag samt kommanditbolag med SNI kod inom möbeltillverkning. Utöver dessa finns enskilda firmor, samt en rad underleverantörer som tillverkar komponenter mot olika branscher och därför kanske inte med automatik har valt att profilera sig som en möbeltillverkare. Detsamma gäller kring kompetenser som t.ex. designers som är viktiga för möbeltillverkarna samt branschspecifika maskinleverantörer. Alla dessa aktörer kommer att ha nytta av och sannolikt intresse i klustrets utvecklingsarbete. Kortfattat kan sägas följande gällande koncentrationen av tillverkare: I Jönköpings län finns 188 st möbelproducerande företag I Kronobergs län finns 53 st möbelproducerande företag I Västra Götaland finns 226 st möbelproducerande företag I Skåne län finns 164 st möbelproducerande företag Sida 14 (25)
Av producenterna i Jönköpings län finns : 25 företag i Vaggeryds kommun 15 företag i Värnamo kommun 19 företag i Tranås kommun (17 företag i Nässjö kommun) (16 företag i Sävsjö kommun) (17 företag i Vetlanda kommun) (18 företag i Gislaveds kommun) (21 företag i Gnosjö kommun) (42 företag i Jönköpings kommun) Av producenterna i Kronobergs län finns: 17 företag i Växjö kommun (4 företag i Alvesta kommun) (4 företag i Markaryds kommun) (13 företag i Älmhults kommun) (4 företag i Lessebo kommun) Av producenterna i Västra Götalands län finns: 35 företag i Tibro kommun (4 företag i Falköpings kommun) (7 företag i Hjo kommun) (5 företag i Skövde kommun) Av producenterna i Skåne finns: (52 företag i Malmö kommun) (26 företag i Hässleholmskommun) (9 företag i Helsingsborgs kommun) (7 företag i Kristianstads kommun) (4 företag i Simrishamn kommun) I analysfasen har konstaterats att det finns aktörer som kan kategoriseras som huvudintressenter, medlemmar, kommuner, finansiärer/resurser/partners Samverkan mellan dessa olika aktörer är avgörande för klustrets framgång. Dels ska delaktighet säkerställas bland de olika parterna i trippel helix alliansen; akademin, offentligheten samt näringslivet. Utöver detta ska även projektsamarbete eftersträvas mot externa partners och närliggande initiativ. Det bör dock inte vara ett självändamål att skapa projektsamverkan med externa partners för att nå större projektvolymer om inte dessa initiativ har ett tydligt mervärde för klustrets parter. Utöver befintliga huvudintressenter som beskrivs nedan är målsättningen att inbegripa fler noder med tillhörande näringslivsorganisationer när möjlighet ges och intresset finns. Sida 15 (25)
- Som huvudintressent vid bildandet av klusterorganisationen finns 5 stycken näringslivsorganisationer med bakom varande kommuner samt branschorganisationen Trä och Möbelföretagen. De fem organisationerna på de olika noderna är: Lammhults Industriklubb som organiserar industrin i Lammhult. Strukturen är en ideelförening med tillhörande driftsaktiebolag kallat Möbelriket AB För sin verksamhet har Lammhults industriklubb och Möbelriket AB uppburit ett årligt verksamhetsbidrag från bland andra Växjö kommun och företag i och närheten av Lammhult. Tranås United är Tranås gemensamma utvecklingsbolag. Med ett brett ägande i form av 6 stycken ägare bestående av bland andra handel, fastighetsägare, industri och kommun skapas en tydlig arena för näringslivsutveckling. För finansiering av sin verksamhet erhåller Tranås United ersättning från kommun samt driver flera utvecklingsprojekt för sina ägare. Värnamo Näringslivs AB är ett till majoriteten näringslivs ägt utvecklingsbolag i Värnamo. Endast 10% av ägandet är kommunalt. Inom VNAB arbetar man med företagutveckling, nyetablering samt turism. Värnamo kommun är stor bidragsgivare till verksamheten tillsammans med näringslivet genom serviceavgifter och olika utvecklingprojekt som initieras och drivs av bolaget. Intibro är ett nystartat näringslivsbolag som ägs av föreningen Inredias vänner. Detta bolag ska verka för och stödja näringslivsutveckling i Tibro. En viktig del i bolagets verksamhet är att utveckla den nya mötesplatsen INREDIA som kommunen tillsammans med näringslivet har skapat på orten. Verksamheten i Intibro har startats under 2013 och en ordinarie VD är Sida 16 (25)
rekryterad och börjar sitt arbete 1 april 2014. Finansiering av verksamheten i Intibro är initialt knuten till driftsansvar för INREDIA och dess verksamhet. Vaggeryds Näringslivsråd driver näringslivsutveckling i Vaggeryds kommun. Driftsformen är ett kommanditbolag där kommunen finns med som finansiär av verksamheten tillsammans med näringslivet i form av årliga serviceavgifter. TMF Trä och Möbelföretagen är efter sammanslagningen av SMI (Svenska möbelindustriförbundet) och flera trärelaterade intresseorganisationer den nationella branschorganisationen för Trä och möbelindustrin. Som en del av organisationen Svenskt Näringsliv och med en specialistkompetens inom arbetsgivarfrågor är organisationen en viktig part för de möbelföretag som är verksamma inom möbelindustrin. TMF har med framgång drivit ett aktivt påverkansarbete inom immaterialrätt, upphandlings policys med mera. Övriga potentiella huvudintressenter: - Gällande klusterexpansionen för framtiden har dialog primärt förts med företag i Skåne. Det finns företag på olika orter i Skåne som har visat intresse för klusterarbetet. En grupp bestående av Johan Lindau, Blå Station, Maria Lehman, Skandiform och Dag Klockby, Gärsnäs, kommer att bjuda in företag i Skåne till ett dialogforum i syfte att konsolidera en möbel och inredningsnod. Det finns intressanta och progressiva företag i Skåneregionen som är väl lämpade att ingå i klustersamarbetet. Det finns en tydlig ambition från initiativgruppen bakom dialogforumet att skapa ett starkare samarbete mellan de skånska företagen och på detta sätt även involvera region Skåne i utvecklingsarbetet. - Inom Jönköpings län finns möbelintensiva orter och kommuner som Sävsjö, Nässjö och Jönköping. Dessa, med flera, ska naturligtvis inbjudas till klustergemenskapen och inledningsvis bör kontakt tas med respektive näringslivsorganisationer för att undersöka möjligheten att delta i näringslivsträffar och där presentera kluster strategin. 5. Rekommendationer och det fortsatta arbetet 5.1 Rekommendationer VERKSAMHETS PLAN Tänkt årsplanering för de första tre verksamhetsåren inom Svenska Möbelklustret: Verksamheten har sitt fokus baserat på de tematiska områden som identifierats som högst prioriterade av arbetsgruppen för bildandet av Svenska Möbelklustret. Denna fokusering är baserad på dialog med företag i branschen under flera år och är specifikt framtagen i samband med workshop i Tibro våren 2013, och där företagsledare från Lammhult, Vaggeryd och Tibro möttes för att definiera ett tänkt klusters verksamhetsområde. Idé rikedomen var stor, så även de upplevda behoven. För att skapa fokus och även en tydlig ansvarsföredelning mellan ett tänkt kluster och branschorganisationen TMF, avstod gruppen från att föreslå arbete med lobbyverksamhet, juridik och allmän branchrelaterad service såsom tex. Statistik. De områden som är klustrets prioriterade verksamhetsområden är högst prioriterade av företag i klusterområdet och är till sin karaktär sådana att konkreta målsatta utvecklingsprojekt är möjliga att genomföra. Sida 17 (25)
År 1 (2014) är att se som ett uppstarts år för klusterverksamheten i dess nya form. 3 st. delområden kan ses som relevanta för verksamhetens fokus: 1. Information,inspiration och implementering. Hit kan räknas de regelbundna klusterträffar som ska arrangeras på de olika noderna. Detsamma gäller arrangerandet av den årliga mötesplatsen Möbelriksdagen samt närvaron på Möbelmässan Finansiering: Klusterträffarna som arrangeras på de olika noderna erbjuds intressenterna kostnadsfritt. Omkostnader för ev. externa föreläsare, förtäring och mediateknik etc. täcks av basfinansierings budget för klusterträffar. Samarbete med lokala partners som bidrar till träffarna utan debitering eftersträvas i möjligaste mån. Avseende Möbelriksdagen upprättas en separat budget som antas av styrelsen för Svenska Möbelklustret AB Genomförande: Regelbundna träffar i form av frukost, lunchmöten arrangeras på de aktuella noderna. Dessa samarrangeras med den lokala näringslivsorganisationen. Intressenter och företag från övriga noder och regioner i klustret erbjuds deltagande och presentationsmöjligheter. Med regelbundenhet och då innehållet kan motivera används även ny teknik i form av tex. Websändningar så flera kan delta från andra noder utan att fysiskt vara på plats. På detta sätt byggs även relationer och delaktighet i klustrets verksamhet och information Möbelriksdagen 2015 planeras under hösten 2014 och ett fokus läggs på ledande bransch personligheter och ledande politiker. Nodernas näringslivsorganisationer engageras för att skapa delaktighet och exempelvis läggs arrangörsansvar för seminarier på de olika organisationerna. 2. Konkreta utvecklingsinsatser/mötesplatser Genom vetskap om företagens intresse och behov samt inventering av TMFs aktivitetskalender samt näringslivsbolagens planering skapas under år 1 ett begränsat men väl definierat aktivitets utbud. Förslag på dessa är : 1. En möbel och material innovationsdag i samverkan med Material Connexion Skövde på Inredia i Tibro Rekommenderad period: Förslag Genomförande: Genom IDC Westsweden ABs Sverigeansvar för det världsvida materialbiblioteket Material Connexion finns möjlighet att arrangera en speciell materialinnovations dag. Lämplig plats för detta är INREDIA i Tibro. Företag bjuds in för att ta del av de senaste rönen inom material innovationer som kan ha betydelse för möbelindustrin. Exempelföretag i klustret bjuds in för att presentera sina arbete med materialinnovationer och kombinationer. Akademier som har koppling till klustret bjuds in samt även tex. VGR som tillhandahåller innovationsstöd för företag. Förslag Finansiering: Sida 18 (25)
möjligheten MaterialConnexions erbjudande till och roll inom industrin är att ge företag möjlighet att hitta nya material på ett effektivt sätt. Företag kan sluta avtal med MC och därigenom få tillgång till den världsvida databasen. Mot denna bakgrund bör det ligga i MCs intresse att marknadsföra sin tjänster mot företag och aktörer i klustret. Därför förväntas de delta med personal och informationsspridning kring eventet. Det lokala näringslivsbolaget INTIBRO ansvarar för driften av INREDIA. En önskan är att INTIBRO upplåter INREDIA för kluster aktiviteter av detta slag mot att visa upp och presentera lokalen. Den restaurang som finns i fastigheten är av externkaraktär vilket innebär att deltagarna får betala för måltid, vilket utgör den del av anmälningsavgiften för dagen. Övriga intressenter tex. Medverkande från SP alt. TMF alt. VGR förväntas medverka utan krav på ersättning. Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 2. En studie/erfarenhetsresa till Langentahl Designers Saturday Nov.2014 Rekommenderad period: November 2014 Förslag Genomförande: Designers Saturday i Langentahl är ett utmärkt exempel på samverkan och möjligheten för olika företag att exponera sig mot en specifik målgrupp. Orten Langentahl med sina 15000 innevånare besöks vartannat år av ca 18000 designintresserade besökare. Arkitekter och inredare möter ledande varumärken och producenter i ett event som är unikt i sitt slag. Här presentera underleverantörer sig tillsammans med ledande designvarumärken på ett innovativt sätt. En studieresa med en grupp företagare kan lägga grunden till samverkan med DS. Langentahl vilket är positivt i ett ansökningsperspektiv gällande EU medel. Resan kommer att ge företagen viktiga insikter och lärdomar samt skapa erfarenhetsutbyte företagen emellan. En filmsekvens från besök vid tidigare Designers Saturday arrangemang i Langentahl finns på följande https://vimeo.com/58609594 Förslag Finansiering: Företag och intressenter erbjuds att följa med på resan till ett fast pris. Medlemmar i klustret erbjuds ett symboliskt lägre pris än andra. Därmed påvisas medlemsförmån för klustermedlemmar. Möjligheterna till resebidrag undersöks primärt i samverkan med EEN (European Enterprise Network) Denna offentliga aktör finns för att ge bidrag och stöd till företagens internationalisering och nätverksutveckling med aktörer inom EU. För att stöd ska komma ifråga behöver resan omfatta viss längd vilket kan innebära att direkta företagsbesök även blir en del i reseprogrammet. Viss erfarenhet finns av att arrangera resa till detta event inom det tidigare projektet Designregion Småland (Kontaktperson Gisela Mattisson, Almi företagspartner Växjö tel. +46 70-644 26 87) Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 3. En research aktivitet i Stockholm för ett gemensamt showroom program (Typ Designers Saturday i Oslo.) Sida 19 (25)
Rekommenderad period: September Förslag Genomförande: Erfarenheterna från Designers Saturday i Langentahl, Designers Saturday i Oslo, Designers Corner Oslo, Arkitektdagarna i Tibro, Swedish Midsummer Design Weekend, visar på de positiva effekterna av att bjuda in gäster till sina fabriker och showrooms i ett gemensamt koncept där företag samverkar och uppträder som gemensamma värdar för sina gäster. Projektet SMDW som TMF drivit i samverkan med Visit Sweden har varit så positivt och uppmärksammat att fler företag vill vara med. Detta är inte möjligt med tanke på eventets logistik och omfattning. Önskemål har även kommit från företag i Tibro som arrangerat de framgångsrika arkitektdagarna Interior 08,09,10,11 att använda sina showrooms i Stockholm på ett effektivare sätt, t.ex. I samband med ett samarbetsevent. Mot denna bakgrund är det lämpligt att klustret undersöker intresset och inventerar möjligheterna för ett nytt event under tex. Hösten 2015. Av karaktären Designers Saturday i Oslo. Showrooms är öppna för besökare under ett speciellt koncept och företag som inte har egna showrooms erbjuds plats hos de som har lämpliga lokaler. Denna aktivitet kan då vara öppen för lämpliga företag inom tex TMF som inte finns placerade på någon av de ingående klusternoderna. Finns intresse läggs aktiviteten in in i projektagendan för 2015 och blir då en del av en ev. ansökan för externfinansiering. Förslag Finansiering: Den föreslagna researchaktiviteten omfattar en träff i Stockholm dit företag inbjuds. Värdlokal för träffen kan vara Näringslivets Hus, något lämpligt showroom, Stockholmsmässan. Värden förväntas erbjuda lokal kostnadsfritt mot möjligheten att få möta intressenter i aktiviteten och aktörer från klustret. Övriga omkostnader gällande förplägnad och tekniks utrustning omfattas av basfinansieringens post för mötesomkostnader Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 4. En innovations konferens i Tranås avseende Morgondagens skolinredning Rekommenderad period: Oktober Förslag Genomförande: Fokusområdet Innovation och Design förväntas bidra till förnyad och förstärkt innovations takt bland möbelföretagen. Klustrets roll är inte att vara koordinator för enskilda företags innovationsarbete. Klustret ska främst bidra till möjlighetstänkande och presentation av intressanta innovations områden där klusterintressenterna gemensamt kan bidra till ett starkt innovationsklimat. Ett område där trippel helix gemenskapen kan hitta innovationsmöjligheter är tex. Morgondagens skolmiljö. Här finns idag inom klustret producenter som har just inredning för lärande miljö som en viktig del i sitt affärsutbud. Samtidigt finns knutna till klustret via sina näringslivsorganisationer flera kommuner av varierande storlek. Utöver dessa finns akademier som tex. Linnéuniversitetet som forskar och utbildar inom pedagogik och lärande miljöer. En innovationskonferens just inom morgondagens Skola kan därför vara en lämplig uppstartsaktiviteter för fokusområdet innovation och design under hösten 2014. Sida 20 (25)