Vi siktar på ton

Relevanta dokument
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015

Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2017

Betning av potatis mot

Gödslingsrekommendationer 2019

Alternariaförsök 2013

Odlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Tillskottsbevattning till höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Potatisbladmögel 2017

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS

POTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Stärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #

Sorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, SLU

Potatisbladmögel och brunröta 2016

Utnyttja restkvävet i marken

Potatis i ekologisk odling 2019

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Sex bekämpningsprogram var beställda av

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Exempelgården Potatis och svin

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Samodling av majs och åkerböna

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Lågt kväveupptag senaste veckan

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Västerås NPK-stege i vårkorn

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Kvävestrategi i höstvete

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kvävestrategi i höstvete

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve- och fosforgödsling till majs

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Bladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Förfrukter till sockerbetor 2000

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Oväntat högt kväveupptag

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Erland Liljeroth, Eva Edin

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Transkript:

Vi siktar på 80 000 ton

Vi siktar på 80 000 ton stärkelse 2015 producerade vi drygt 68 000 ton!! Vårkampanj april/maj 3 500 ton Höstkampanj 64 500 ton 2

Vägen till 80 000 ton I dag 68 000 ton stärkelse Ökade skördar. 10 % högre knölskörd: 6 500 ton 1 % högre stärkelse 3 700 ton 78 200 ton 3

Odlarmöten 2016 Kaffe 15:00 1. Inledning Johan B 2. Nyheter bland stärkelsesorter Mats N 3. Anpassa dosen i bladmögelbekämpningen Henrik K LUNCH 12:00-12:45 4. Utsädeskvalitet och mängd/ha. Mats N Underrubrik 5. Kvävestrategier, Henrik 6. Kaliumgödsling på olika jordarter. Johan B 7. 3 Års försök med Alternaria. Henrik 8. Sammanfattning av dagen

Utsäde - Sorter Hög skörd och bra kvalité Export Harmonisering av utsädesregler

Sortförsök 2015 Skepparslöv 64 ton/ha, 23,7 % Nymö 70 ton/ha, 22,9 % Mjällby 60 ton/ha, 19,7 %

Resultat 2015 i FK 1241 7

THOR (gav högres st-skörd än Kuras) KURAS 30 sept THOR 30 sept 8

Nymö 20 september KUBA AVENUE QUADRIGA 9

Treårsmedeltal FK 1241, 2013-15 10

Resultat Listerförsöket 2015 11

Treårsmedeltal Lister 2013-15 12

Reducerad bladmögeldos i stärkelsepotatis Varför ska vi reducera dosen i bladmögelbekämpning? Vilka är riskerna? Hur fungerar det i praktiken? Danmark 13

Danmark anpassar doserna Odlarna bekämpar 1 gång/vecka (oftast måndagar) Telefonmöte varje måndag morgon Skimmelsyring Hur mycket bladmögel finns i landet? Hur ser (bladmögel-)vädret ut kommande vecka? Vilket preparat och dos rekommenderas. Läggs sedan upp på offentlig hemsida Lång erfarenhet i försök & praktik kring reducerade doser 14

Skimmelstyring Bladmögeltryck enl. 4-dagarsprognos Sortens resistens Var finns angreppen? 15

Tabel 21. Effekten af forskellige strategier for bekæmpelse af kartoffelskimmel i stivelseskartofler. (Q35, Q36) 2014. 3 forsøg LSD hkg knolde pr. ha hkg stivelse pr. ha nettoudb., kr. pr. ha 1. 1/1 dosering 0,1 4 13,3 3.709 19,4 645 125 33.881 2. 1/2 dosering 0,1 4 6,7 2.321 19,5 21 5 2.768 3. Model 1 0,1 5 10,0 3.046 19,4 1 0 783 4. Model 2 0,1 3 9,4 2.896 19,8 0 3 1.563 5. Model 3 0,1 4 6,9 2.357 19,6 14 4 2.462 6. Model 4 0,1 4 6,4 2.209 19,5 11 3 2.370 2009-2014. 20 forsøg LSD Strategier 1) Kartoffelskimmel, pct 2) Bladplet, pct. BI Stivelseskartofler Behandlingspris, kr. pr. ha. 1. 1/1 dosering 4-12,7 3.738 19,9 608 121-2. 1/2 dosering 6-6,4 2.309 20,0 0 1-3. Skimmelstyr 5-10,1 3.099 19,9 1 0-17 fs. Stivelse, pct. Medeltal av 20 försök (2009-2014): 20 % lägre preparatanvändning 800 kr lägre bek.kostnad Ingen skördeskillnad 1 % mer bladmögel jmf med full dos ns ns Udb. og merudb. ns ns 17

Försök i Sverige 2015 Halv dos hela säsongen Försöket omringat av bladmögel från andra försök (Bintje) 18

Kuras Aventra 19

20 KURAS HALV DOS: 7 % bladmögel Skörd: 55 t/ha 22,4 % = 12,4 ton stärkelse/ha

21 KURAS FULL DOS: 0,3 % bladmögel Skörd: 58 t/ha 22,8 % = 13,2 ton stärkelse/ha

22

23

Sammanfattning reducering av doser Varför?: Ekonomi (odlare) & kvalité (kund) Hur?: Anpassa dos, fingertoppskänsla och/eller prognosmodell Risker?: I områden med extremfall av bladmögel Resistens? preparatbyte (som vi gör) Aggresivare bladmögel? Nej, tendensen är tvärt om Grundstrategin oförändrad Revus x 2 Infinito x 3 Ranman Top x3 (alternera i slutet) 24

25 Utsädeskvalitet

Utsädesparti-försök, Anders P KURAS Ton/ha Stärkelse % Intäkt (exkl efterlikv.) Utsädeskostnad Jmf Netto Eget utsäde, 4 partier 62,6 19,3 37 819 3600 Cert utsäde, 3 partier 66,7 20,3 42 676 5760 +2697 kr Kvalitetsbedömning Krav för certifiering Lackskorv 5 % 0-5 % Graderat i ocert. nov-2014 Mekaniska skador 3 % 1,5-10 % Blöta rötor 0,2 % 0 % 26

Utsädeskvalité, Lister Kuba, Lister Knölskörd Odlare ton/ha St-% St-skörd Rel.st-skörd Certifierat 54,1 20,2% 10,9 100 Egenprod. 49,9 19,8% 9,9 91 28

Knölprov eget utsäde, Kuba Siffror i parantes anger maxgräns för certifiering Mekaniska skador 11 % (3 %) Lackskorv 0 % (3 %) Vanlig skorv 6 % Sprickor 2 % Rötor 0,13 % (0,2 %) +Larvskador och stötskador 29

Knölprov eget utsäde, Kuba Mekaniska skador 6 % (3 %) Rötor 0,3 % (0,2 %) +Stötskador och rostringar 30

Knölprov eget utsäde, Kuba Mekaniska skador 3,7 % (3%) Lackskorv 0,35 % (5 %) 31

Ekonomisk optimal utsädesmängd för 55-65 mm:s utsäde ( Kuras) Ökad efterfrågan + Robustare för groddbränna och torka + Många stjälkar - Större utsädesmängder - Svårare att sätta +/- kostnad 32

Utsädesmängd 55-65 mm Flerårsresultat Storlek Plantavst.cUts.mängd Kg/ha Uts.kostnad kr Skörd t/ha St.halt % Intäkt kr/ha Netto Kr/ha 30-55 40 2000 6300 68 20.2 43200 36900 55-65 50 3500 5800 70 19,9 43800 1100 55-65 61 2800 4600 69 19,7 42700 1200 55-65 70 2500 4100 68 19,9 42600 1600 55-65 80 2200 3600 67 20 42200 1700 33

34

Kväve till stärkelsepotatis Totalmängd Sortskillnader Delade kvävegivor (?!) Kväve-testare (HORIBA) 35

Kvävegödsling i odlingen 2015 Kvävegivor Hela stärkelseodlingen = 165 kg N/ha Östra kretsen = 150 Kg N/ha Hur många använder inte stallgödsel? Hela stärkelseodlingen = 30 st Östra kretsen = 5 st 36

Totalmängd Odlarerfarenhet betyder även i detta fall mer än rekommendationerna 45 ton/ha = 180 kg N Mulljord (> 20 % mull) = 140 kg N Sandjord (< 5 % ler) = 210 kg N 37

Korrigera för sortskillnader Resultat från Lyckebys försök (2012-2014) Helgegården Kuras Normal (145-150 Hgården) Avenue + 20 % Stayer + 15 % Quadriga: Ska enligt sortföreträdare gödslas likt Kuras Avenue & Quadriga för tidig skörd: Reducera N-givan 38

Ska man dela kvävegivan? Danmark 5 försök 2014-2015: 2014-2015: 2 % skördehöjning delad giva (150+50) Gödsling Andragivan Knölskörd ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Rel.tal 200 N radm - 60 20,6% 12,4 100 150+50 Mitt juni 60,9 20,6% 12,5 102 150+50 Juni/juli 61,1 20,7% 12,6 102 Kan ge upp till 15 % skördehöjning, eller 3 % skördesänkning 39

Ska man dela kvävegivan? Sverige 2 försök 1999/2000 8 % skördeökning om 40 Kg N utöver odlarens gödsling Stärkelsehalten sjönk om kväve kördes ut efter halva juli 40

Planera för delad N om.. Lerhalt < 5 % Mullhalt 2-3 % Måttligt med stallgödsel Bevattning Inte för alla jordar Större delen av arealen kan allt N läggas vid sättning 41

Men det går inte alltid som planerat. - Kalla/blöta vårar (långsam mineralisering) - Stora nederbördsmängder Jag har lagt ca 150 N vid sättning, det brukar klara sig på mina jordar! 42

Försök 2015: 3 olika kvävestrategier Allt N vid sättning (180 kg) 135 + 45 kg N om/när brist syns på N-mätaren 135 + 90, samma tidpunkt som ovan (225 kg N) Köpinge (Kristanstad) Lerhalt 10 % Bevattning Bra potatisjord 43

Kvävemätning 7000 Kuras optimal nitratkonc. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 44

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 45

29/6, 30 dagar efter uppkomst 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Lågt Kväveinnehåll (29/6) där potatisen endast fått 135 Kg N vid sättning 1000 45 resp 90 kg N (NS 27-4) kördes ut 2 dagar senare+bevattning på natten 0 0 20 40 60 80 100 120 140 46

8000 7000 6000 7 dagar efter andragivan är nitratnivåerna OK igen 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 47

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 48

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 49

50

Skörderesultat Resultat för Kuras Strategi Gödsling Knölskörd ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Rel. St-skörd 1 180+0 77,6 20,8% 16,2 100 3 135+45 enl. N-mätare 79,7 20,6% 16,4 102 4 135+90 enl. N-mätare 79,8 20,2% 16,1 100 Försöket låg på bra jord med 10 % lerhalt här behöver man inte dela N enl. försök Att komplettera med N utefter en kvävemätare fungerar, ett bra hjälpmedel för att följa upp sin gödsling 51

Sammanfattning kväve Erfarenhet viktigast Delad N är ingen grundrekommendation till alla jordar Dela N om lägre än 5 % ler, mullfattigt och bevattning, 10 % skördeökning är inte omöjligt om Dela i så fall innan mitten av juli Osäker på om kvävet räcker? Komplettera utefter N-mätare ger ingen tappad skörd 52

Kalium är en nyckel till hög stärkelseskörd

Skördenivå och jordart 2,5 % K i torrsubstansen Lerhalten är avgörande Knölskörd kg/ha Kaliuminnehåll kg/ha 40 000 250 50 000 300 60 000 375 Kaliumgödsling kg/ha K-AL klass K HCl klass Kalium kg/ha I 1 210-250 II 1 190-210 2 170-190 III 2 130-165 IV 2 50-125 54

Upp till 100 ton/ha Kalium i matjorden Mineralbundet kalium 20-100 ton/ha Utbytbart Kalium 150-300 kg Markvätskan 1-1,5 kg/ha 55

Kaliumförsök i stärkelsepotatis Kalium före sättning Kalium 25 DEU Kaliumsulfat Kalium 25 DEU Kaliumnitrat Stärkelseskörd Brogården Ton/ha Stärkelseskörd Helgegården Ton/ha 0 6,5 16,6 60 7,1 17,5 120 8,2 17,7 180 9,2 17,9 240 9,4 17,5 300 9,7 17,0 360 9,6 17,6 180 60 9,3 17,8 180 60 10,5 17,9 56

Helgegården, 98 kg K/ha 150 140 130 Relativ stärkelseskörd för stigande K-giva 120 110 Helgegården 100 90 0 60 120 180 240 300 360 57

Brogården 260 kg/ha 150 140 130 Relativ stärkelseskörd för stigande K-giva Brogården 120 110 Helgegården 100 90 0 60 120 180 240 300 360 58

Medel 240&300 K 2014-2015 +/- 500 ppm intervall 120 kg K Brogården 2014&2015 (1-1,5 t lägre st-skörd) 59

Två försöksplatser olika kaliumnivå Helgegården Brogården K-AL 8,6 K-AL klass III K-HCl 88 K-HCl klass 2 Lerhalt 6 % Mullhalt 1,5 % K-AL 5,9 K-AL klass II K-HCl 25 K-HCl klass 1 Lerhalt 2 % Mullhalt 1,4 % 60

Ska höga kaliumgivor delas? Delad kaliumgiva relativt hel giva före sättning 115 112 110 105 100 95 102 102 Brogården Helgegården 98 240 kg k före sättning Helgegården Brogården 90 180 + 60 K2SO4 180 + 60 KNO3 Rel. Stärkelse-skörd. Helgegård Rel. Stärkelse-skörd. Brogården 61

Anpassa till jordart och skördenivå Sandjord, lerhalt < 5 % 200 250 kg K 200 kg före sättning 50 kg 25 DEU Unika kali Starkare potatisjord, lerhalt minst 6 % 100-150 kg K Hela givan före sättning 62

Alternaria Drabbar i största omfattning stressade plantor Kräver höga temperaturer Bekämpningsbehovet skiftar över odlingsområdet 63

3 års försök Försöksplats: Nymö, utanför Kristianstad Lätt jord Historiskt stora problem med Alternaria 64

Mest effektiva led Led 1 Behandling 1 2 juli Behanding 2 8 juli Behandling 3 14 juli Behandling 4 21 juli Behandling 5 27 juli Behandling 6 4 aug Behandling 7 10 aug Behandling 8 19 aug Behandling 9 24 aug 2 Acrobat 2,0 Acrobat 2,0 Acrobat 2,0 Signum 0,25 Signum 0,25 Signum 0,25 Acrobat 2,0 Signum 0,25 3 Revus Top 0,6 Revus Top 0,6 Amistar 0,5 Revus Top 0,6 Amistar 0,5 Signum 0,25 Signum 0,25 4 Revus Top 0,6 Revus Top 0,6 Signum 0,25 Signum 0,25 Signum 0,25 Signum 0,25 5 Revus Top 0,3 Revus Top 0,3 Signum 0,125 Signum 0,125 Signum 0,125 Signum 0,125 65

Skörd 2015 Tabell 2: Skörderesultat Nymö 2015 Led Knölskörd ton/ha St-% Stärkelse ton/ha Rel.st-skörd 1 53,4 23,6% 12,6 100 2 55,9 23,9% 13,4 106 3 55,6 23,6% 13,1 104 4 55,3 23,7% 13,1 104 5 57,0 24,2% 13,8 110 66

2013-2015 Knölskörd ton/ha St-% Stärkelses körd ton/ha Rel. Stskörd Obehandlat 13-15 58,3 22,9% 13,4 100 Bästa led 13-15 61,7 23,8% 14,7 110 67

Sencor ny formulering och användningskrav 2015 68 En markanpassad skyddszon om minst 10 m mot vatten ska hållas. Skyddszonen ska vara permanent bevuxen och vara anlagd 1 år före behandlingen. Skyddszonen ska bestå av gräs eller gräs i blandning med örtväxter.