Till: Kopia: Gröna Holmön AB Öllerskatavägen 14 918 03 Holmön Länsstyrelsen Västerbotten 901 86 Umeå Umeå Kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå Kopia: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Samrådsyttrande avseende Vindkraft på Holmön och Ängesön, samrådsperioden 1 21 oktober 2014 Som delägare i fastigheten Holmön 8:49 och som Holmöättling på både min mors och min fars sida i flera generationer lämnar jag följande samrådsyttrande. Då den nya prospektören Gröna Holmön AB inte inger förtroende så skickas kopia till Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå Kommun och Naturvårdsverket så att negativa yttranden inte kan censureras av prospektören när samrådsunderlaget senare sänds till myndigheten. Tommy Norgren, tidigare projektledare för Slitevind AB och numera ägare av Gröna Holmön AB har enligt mig uppvisat brister i hanteringen av sin viktiga informativa plikt i egenskap av projektledare. När man läser och jämför med vindkraftsbranschens egna förhållningsregler uppförandekod framgår dessa brister. Försiktighetsprincipen i miljöfrågor bör vara överordnad och på så vis finns anledning att ifrågasätta hela projektet i grunden. Projektledaren har också lånat ut en elbil till affären för att framstå hjälpsam och på så vis försökt skaffa sig positiva röster på bygden. Han har också sponsrat Visfestivalen, en lokal folklig festlighet och festival, och lånat ut samma elbil till de fågelskådare som står bakom fågelundersökningen. Jag anser att dessa tilltag bryter mot UN Global Compacts 10 principer. Jag fick exempelvis läsa om, i tidningen, att Slitevind AB valt att avbryta projektet och att det var projektledaren själv som bad att få driva vidare projektet i eget bolag. Bevekelsegrunden för Slitevind AB var, vid sidan av alla negativa redan inlämnade samrådsyttringar och en mycket kontroversiell fågelundersökning, enligt bolaget själv uppfattningen att en investerad krona skulle generera 30 öre tillbaka. Men varför då ett nytt samråd nu i ett helt nytt bolag? Holmöarna är ett tyst skärgårdsområde och för många av oss förstörs allt trevligt om slagskuggor och buller blir en framtida vardag. Den fantastiska utsikten, låg skog och flacka öar, blir ett minne blott och vistelser i Naturreservatet blir otrevliga när slagskuggor konstant löper över markerna. Allemansrätten äventyras och detta känns särskilt tveksamt i ett område som är utnämnt till Riksintresse för Friluftsliv. Risker vintertid, risk med fallande is, bör heller inte negligeras och då
speciellt mot bakgrund av att området är just ett Riksintresse för Friluftsliv. Först vill jag poängtera detta samråds extremt korta framförhållning. I Länsstyrelsens material om samrådsförfarande står att handlingar skall vara berörda myndigheter tillhanda minst fyra veckor innan samrådstiden starta. Tidsperioden för de berörda att kunna lämna samråd skall vara minst en månad. Redan här bör nämnas att detta samrådsförfarande bör anses vara ogiltigt. Jag fick mitt underlag med posten den 29 september, samrådstiden startade den 1 oktober. Samma dag, den 29 september, kontaktade min syster Länsstyrelsen i Västerbotten. Deras vindkraftshandläggare hade inte fått några samrådshandlingar eller annan information från Gröna Holmön AB. Länsstyrelsens notering var att samrådet rörande projektet med vindkraft på Holmöarna avslutades den 22 augusti 2014. Detta efter att Slitevind AB dragit tillbaka det pågående samrådet. Den 25 augusti 2014 bildades Gröna Holmön AB som måste anses vara en helt ny prospektör med okänt ägarförhållande gentemot Slitevind AB. Detta leder till att detta nya samråd inte kan ses som ett utökat samråd. Samrådet måste istället ses som ett helt nytt samråd och helt utan koppling till tidigare samråd. Detta eftersom det nu är ett helt nytt bolag som prospekterar. Trovärdigheten för detta nya bolag upplevs mycket låg. Slitevind AB:s och ÅF Infraplan AB:s gamla material, utredningar och miljökonsekvensbeskrivningar visade på stora olägenheter för en vindpark på Holmön vilket kan vara ett av skälen att Slitevind AB avbröt samrådsförfarandet. När nu Gröna Holmön AB tar över får det anses självklart att helt nya utredningar krävs beträffande konsekvenser för natur och miljö. Det är dock mindre troligt att de kommer att kunna påvisa mindre skador på natur och miljö än vad de redan befintliga utredningarna, från Slitevind AB och ÅF Infraplan AB, ger vid handen. Markägarkontraktens giltighet måste kraftfullt ifrågasättas eftersom de är tecknade med en annan prospektör och inte med Gröna Holmön AB. När man läser det gamla kontraktet, från Slitevind AB som nu inte längre bör ha någon betydelse, faller hela upplägget då det exempelvis finns effektrestriktioner om 3 MW per verk. Det är anmärkningsvärt att ett litet enmansaktiebolag med ett aktiekapital om 50 000 kronor tror sig kunna driva ett miljardprojekt av detta slag. Det kommer inte att generera arbetstillfällen för Holmöarna, däremot riskeras Holmöarna att säljas ut till riskkapitalbolag som enbart ser till egen vinning. Det är ett mycket oaktsamt hanterande av det unika djur-, kultur - och naturliv som Holmöarna erbjuder HELA Sverige. Den fågelutredning som Slitevind AB genomförde på Holmöarna i anslutning till sitt tidigare samrådsförfarande påvisade att vindkraftsplanerna skulle hota fågellivet på Holmöarna särskilt när det gäller havsörn och fiskgjuse, men också för fjällvråk och trana. För att om möjligt kunna ändra på synpunkterna om skador på fågellivet beställde Slitevind AB och Energimyndigheten ett nytt fågelprojekt från Uppsala Universitet. Detta projekt har namnet Kunskapsuppbyggnad avseende smålom, storlom, havsörn och fiskgjuse i Skärgårdsmiljö inför planering och prövning av vindkraft - Energimyndighetens Dnr 2012-008644. Förutom att projektet inte uppfyller forskningsetiska krav på flera olika sätt, som Umeå Kommun och Länsstyrelsen i Västerbotten redan informerats om, visar den första rapporten från projektet i maj 2014 att nya havsörns- och fiskgjusebon etablerats i de områden där Gröna Holmön AB planerar sina vindkraftsverk. De negativa konsekvenserna för fågellivet som framkom i den första fågelutredningen har förstärkts och inte försvagats. När det gäller naturfrågorna och skydd av olika arter kan sägas att en mängd arter är markerade med
ett N i artskyddsförordningens bilaga 1. Sverige är enligt lag bunden att skydda dessa arter oavsett om de vistas inom eller utanför ett Natura 2000-område. Detta skydd gäller överallt där arterna finns och skyddet anges i Artskyddsförordning (2007:845) 4-15. Vidare gäller Natura 2000 regler som är implementerade i 7 kap 27-29 miljöbalken (Miljöbalk 1998:808) och i 15-20 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken med mera, (Svensk Författningssamling, SFS 1998:1252), om verksamhet som kan påverka djur och natur i ett Natura 2000 område, vilket denna föreslagna verksamheten gör. Ingemar Ahlén har som en del av ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Veterinärmedicinska anstalten om så kallad "Integrerad Viltövervakning" givit ett förlag till utformning av biogeografisk uppföljning. Från Övervakning av fladdermusfaunan i Sverige, Förslag till utformning av biogeografisk uppföljning. 2013-05-22, sid 4 citeras: "Möjlig fladdermusövervakning i Norrland - Det enda landskap i Norrland där det finns inventeringsdata som gör att man i likhet med Svealand kan peka ut några relativt art rika områden är Gästrikland, t.ex. Sevedskvarn, Gysinge och Axmars bruk. I övrigt är det stor brist på väl dokumenterade inventeringar. Under senare år har en del planerade vindkraftsparker inventerats, men de innefattar troligen inte de delar av landskapet där man i första hand kan vänta sig förekomst av kolonier. Artrikedomen är störst längs kusten medan stora områden i inlandet och fjällen endast hyser en art eller är helt tomma. I inlandet är det främst längs vattendrag och sjöar man kan tänka sig områden för övervakning. Därtill kan det finnas fladdermöss i fjälldalar med orörd urskog som naturligtvis vore av stort intresse att få närmare kunskap om. Det rimligaste är att vissa inventeringar föregår ett urval övervakningslokaler som sedan kan följas fortlöpande. Det område man skulle kunna börja med är i så fall Västerbottens län." Länsstyrelsen i Västerbotten har ännu ej hunnit artinventera den Violetta Guldvingens utbredning på Holmöarna. Därutöver behöver Holmöarnas fladdermöss inventeras. Precis som för de redan utförda fågelundersökningar, som har ett jävsförhållande, så går det inte heller att lita på den fladdermusutredning som skett i Slitevinds regi då den uppvisar samma typ av jävsförhållanden. Det krävs oberoende utredningar för att djupa i hypotesen att Kvarken fungerar som migreringsstråk för fladdermöss. I Artskyddsförordningens 5 kan man läsa I fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N, n eller F är det förbjudet att för fångst eller dödande använda medel eller metoder som inte är selektiva och som lokalt kan medföra att populationen av arten försvinner eller utsätts för en allvarlig störning. Fångst eller dödande får inte ske från motorfordon i rörelse eller från flygplan. Ett vindkraftverks rotorblad i rörelse måste ju anses vara jämställt med ett motorfordon i rörelse. För att inte nämna att en minst en fjärdedel av de i Tyskland av vindkraft dödade fladdermöss är migrerande arter, och där det främst är honor och unga djur som dödas. Så vindkraft på Holmöarna kan lokalt medföra att arten försvinner eller utsätts för en allvarlig störning. Fladdermöss söker föda bland rotorbladen, insekter finns i luftströmmarna, så kallade insektsmotorvägar. Så här anser organisationen BirdLife om att ett vindkraftsbolag framhärdar trots vetskap om att särskilt skyddsvärda fågelarter förekommer. BirdLife Sverige anser att nu rådande tolkning, det vill säga att uppförande av vindkraftverk är att likställa med lagstiftningens definition av avsiktlig störning och avsiktligt dödande om de placeras där risken för störning av och/eller kollision med
exempelvis örnar är påtaglig (såsom i detta fall), är en korrekt och rimlig tillämpning av artskyddsförordningen. En fortsatt prospektering om vindkraftetablering på Holmöarna är att likställa med bortkastade skattemedel. Holmöarkipelagen är enligt lag skyddad på ett sådant sätt att vindkraft inte kan etableras. Holmöarna är enligt Bilaga 3, Svensk Författningssamling SFS 1998:1252 utsett till särskilt skyddsområde, Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken och bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. Miljöbalken.. Det står exempelvis att Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen skall prioritera skyddsarbetet för dessa områden mot bakgrund av den betydelse området har för att möjliggöra att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter.. Med begreppet bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. Av Miljöbalken (1998:808) Miljöbalken kap 7, 27-29 avser så kallade skyddade områden, framgår att tillstånd endast får lämnas om planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Lag (2001:437). Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet skall därför prioritera skyddsarbete så att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Samt att tillstånd inte får ges till verksamheter som kan orsaka betydlig skada på områdets naturvärden. Detta inkluderar yttre hot för det skyddade området eftersom djur, natur och kultur inte förstår mänskliga gränsdragningar. Att anlägga vindkraft i eller i nära anslutning till (eftersom djur inte förstår mänskliga gränsdragningar) - ett Natura 2000-område måste ju anses orsaka betydlig skada på områdets naturvärden. Vidare kan man läsa att bara Regeringen kan ge tillstånd eftersom statliga myndigheter och kommuner måste lämna över dessa ärenden enligt 7 kap, 29 miljöbalken. Tills dess att Länsstyrelsen har uppdaterat Holmöarnas befintliga bevarandeplan som anger vindkraft som ett hot är det den bevarandeplanen som gäller. Bevarandeplan Holmöarna SE0810010. När det gäller frågan om vindkraft på Holmöarna ställs Riksintresse mot Riksintresse. Skydden av djur, natur, kultur och friluftsliv ställs mot etablering av vindkraft. Holmön är redan Riksintresse för Friluftsliv. Holmöarna, med undantag för området Holmö By är ett Natura 2000 område medan Holmö By enligt Riksantikvarieämbetet är ett skyddat kulturarv. Trafikverket har beslutat att Holmöarnas ålderdomliga vägnät skall skyddas. Riksantikvarieämbetet har utpekat hela ögruppen från Holmögadd i söder till Stora Fjäderägg i norr plus ett långsmalt havsområde norrut genom Västra Kvarken upp mot Bygdeå som Kustområde med särskilda kulturmiljövärden. Detta innebär - områden som är känsliga för storskalig utbyggnad av vindkraftverk bör undantas från vindkraftsutbyggnad av bevarandeskäl. De områden som enligt Riksantikvarieämbetet bör hållas fria från vindkraftverk för att värna en fri horisont från vissa särskilt värdefulla delar av kusten. Med ovanstående stycke i färskt minne bör det påtalas hur illa de tänkta vindkraftsplanerna slår mot
de som har fastigheter på Stora Fjäderägg. En fantastisk helt orörd naturvy ersätts av något mycket förfulande. Detta måste anses vara ett uppseendeväckande egoistiskt beteende av det prospekterande bolaget. Hur tänker Gröna Holmön AB motbevisa Riksantikvarieämbetets utpekande av Holmön som Kustområde med särskilda kulturmiljövärden? Den kulturutredning som Slitevind AB beställde av Västerbottens Museum visar också att det område på Ängesön där Gröna Holmön AB tänker sig vindkraftsverk faktiskt är fullt av fornminnesplatser som är nyupptäckta och inte närmare undersökta. Här kan också tilläggas den Myrskyddsplan som redan finns och där utpekade myrar, i det område som bolaget vill exploatera, redan har ett långsiktigt skydd. Vidare yttrade sig Naturvårdsverket 2012, att vindkraft på Holmön inte skulle vara förenlig med 3 kap. 6 andra stycket enligt miljöbalken. 2014 har de skrivit att Etablering av vindkraft på Holmöarna kommer att ge upphov till påtaglig och irreversibel skada enligt 3 kap 6 Miljöbalken. De har även uppmanat Slitevind AB att finna alternativa platser med andra ord inte på Holmöarna! Det är märkligt att Gröna Holmön AB inte respekterar detta utan ånyo går ut på samrådsomgång som jag hävdar sker på ogiltig grund, Vilken hänsyn har Gröna Holmön AB tagit till Vägverkets landskapsprogram för Umeå Norra när de nu ska bereda vägar för tunga transporter? Att Trafikverket enligt samrådsunderlaget bedömer att en arbetsplan skall utformas är inte tillräcklig information. Holmöarnas vägkanter är artrika, den Violetta Guldvingen finns här. Fjärilen är heller ännu inte artinventerad. Ekvationen med att bredda befintliga vägar går inte ihop med Holmöns nuvarande skydd. I Vägverkets landskapsprogram för Umeå Norra (som tillkom via ett Riksdagsuppdrag) är Holmön är ett av 4 särskilt utpekade områden. Vägverket är numera Trafikverket men landskapsprogrammet kvarstår. Här kan man läsa att Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som ska kunna uppnås inom en generation och som ska vara vägledande för arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Berörda verk och myndigheter har fått i uppdrag att vidareutveckla miljömålen i uppföljningsbara delmål. Mål och mått för natur- och kulturmiljövärden kallas den metod som transportverken utvecklat för att säkerställa att miljökvalitetsmålen och de transportpolitiska målen om natur- och kulturmiljövärden ska kunna uppnås. Uppdraget drivs av Trafikverket i samarbete med de övriga transportverken. Metodens mål är att - vägnätet skall lokaliseras, utformas, skötas och underhållas så att landskapet med dess natur- och kulturmiljökvalitéer kan upplevas, utvecklas och brukas. På sida 22-25 i slutrapporten står tydligt vad som gäller för hantering och skötsel av Holmöns vägar. Målen för Holmöområdet har utarbetats med utgångspunkt i fyra av Trafikverkets fem inriktningsmål för drift och underhåll: D1. Vägar med kulturmiljövärden och väganknutna kulturminnen sköts och underhålls så att det identifierade värdet tas tillvara eller utvecklas. D2. Vägmiljön ska ha goda förutsättningar för biologisk mångfald. D4. Vägar i eller i anslutning till utpekade värdefulla områden sköts och underhålls i samklang med områdets identifierade värden. D5. För djur som påverkas av vägar ska förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. Här är det också på sin plats att nämna att de svenska målen för förnyelsebar energi, fram till år 2020, redan är uppfyllda. Men många av miljömålen i Västerbotten släpar och behöver hjälp för att
uppnås. Låt oss för nuet fästa oss vid delmålen 11 (myllrande våtmarker) och 16 (ett rikt växt- och djurliv). Att då äventyra Holmöarna känns på alla vis fel. I sammanhanget skall även läsas SGUs (Sveriges Geologiska Undersöknings) yttrande från 2011 avseende hur en vindkraftsetablering kommer att påverka jordlagren på Holmön och Ängesön. Genom vindkraftens stora areella behov, genom kraftverken i sig, uppställningsplatser och vägbyggnad, sker en stor påverkan i det exploaterade området. Till fundamenten behövs betongballast och grundläggningssättet avgör hur stora behoven är. Vägbyggnad kräver stora mängder krossmaterial som helst skall ha ett lokalt ursprung. Tyvärr saknar samrådshandlingen någon som helst information om hur allt detta material skall produceras och vilka täkter som berörs eller om nya behöver startas för ändamålet. Jordlagren på Holmön och Ängesön är i allmänhet tunna och möjligheterna att utvinna material för t ex vägbyggnad kan vara mycket begränsad. Tillförsel av material kan kräva ett stort antal tunga transporter vilket i sig är en miljöbelastning under byggnadsskedet. Det nämns ingenting om återställning av marken efter projektets avslutande. Det måste naturligtvis framgå hur detta skall ske och om det är möjligt att utföra. Om sprängningsarbeten kommer att göras i terräng med öppna hällytor kan inte återställning göras till nära nog ursprungligt skick och detta bör i så fall framgå av handlingarna i planeringsstadiet. Information om detta saknas fortfarande i det nya samrådsunderlaget. Så för att citera SGUs senaste samrådsyttrande från 2014 - Då samtliga brister kvarstår i det nya underlaget så har vi inget ytterligare att tillägga än att bolaget bör införskaffa den kunskap som krävs för att kunna planera ett projekt av detta slag på ett kvalificerat sätt." Det bör nämnas att Naturvårdsverket just nu satsar pengar för att undersöka varför många beslutsfattare ser mellan fingrarna i beslutsprocessen när det gäller vindkraftsetableringar. Det bör också nämnas att Energimyndigheten nyligen gått ut med information om att kostnader och information om nedmontering måste tas på avsevärt större allvar under en tillståndsprocess. Det är förknippat med mycket stora kostnader vid tillfället för nedmontering och frågan är hur ett litet bolag som Gröna Holmön AB ska kunna bemästra denna utmaning. I nuvarande markägarkontrakt framgår dessutom att de privata markägarna får ansvaret för framtida borttagande av bland annat betongfundamenten från strax under marknivå. Mycket stora mängder skog måste dessutom avverkas runt respektive vindkraftverk och då i direkt anslutning till naturreservatet. Detta känns olustigt! Hav och Vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2013 fått ett uppdrag av regeringen avseende marint områdesskydd. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur det befintliga marina områdesskyddet ser ut. I redovisningen ska även ingå en prognos över ytterligare planerat områdesskydd. Redovisningen ska inkludera marina nationalparker och naturreservat, Natura 2000- områden samt områden rapporterade som marina skyddade områden till OSPAR respektive HELCOM. Man kan vidare läsa att "Inom HELCOM:s nätverk av marina skyddade områden, BSPA (Baltic Sea Protected Areas) har Sverige bidragit med att skydda 28 områden.". Ett av dessa är Holmöarna. På en karta på sidan 37 visas också att Holmöarna ingår i ett av de områden som under 2013-2018 planeras bli skyddsområden. Sammanfattning:
Energimyndighetens beslut om Riksintresseområden för vindkraft är ej ett juridiskt beslut. Det är ett underlag för planering. Från myndighetens beslut citeras: "Ett riksintresseområde för vindbruk innebär att området ska vara särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Om ett område utgörs av flera oförenliga riksintressen ska enligt 3 kap. 10 miljöbalken företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön. Riksintressen får juridisk betydelse först i samband med tillståndsprövningen, då även en avvägning mellan olika riksintressen görs." På sid 24 i Länsstyrelsen för Västerbottens Strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer i Västerbottens län från 2011 står: Många naturmiljöer är skyddsvärda för naturvården och friluftslivet på grund av sin förmåga att ge upplevelser av orördhet. I en miljö som upplevs som orörd (som inte nämnvärt har påverkats av människan) och där man kan uppleva att tiden stått stilla, kommer vindkraftverk med största sannolikhet att förta upplevelsen av orördheten. Den pedagogiska möjligheten att uppleva och förstå naturvärdena minskar när intrycken distraheras av vindkraftverk. I ett sådant landskap är vindkraftsanläggningar i princip olämpliga. Länsstyrelsen i Västerbotten har alltså redan i sin strategi för Vindbruk skrivit att i ett sådant naturoch kulturlandskap som Holmöarna representerar är det olämpligt att placera vindkraftsanläggningar. Dessutom har Länsstyrelsen i Västerbotten, förutom Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, ansvar att skydda de områden inom Västerbotten som enligt Bilaga 3 i Svensk Författningssamling SFS 1998:1252 är klassade som särskilda skyddsområden. De har till ansvar att skydda även för yttre påverkan. Djur, natur och kultur förstår inte mänskliga gränsdragningar. Miljöbalkens 3 kap, 6 säger Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Med sakliga skäl och argument är Holmön en olämpligt vald plats för vindkraftsetablering. Självklart behöver Holmön arbetstillfällen. Men lämpligare än via vindkraft vore om arbetstillfällen skapas från utbildning, ornitologisk och marin forskning, utbildning inom traditionellt jordbruk, ekologiskt jordbruk, hantverk och framför allt från turism. Holmön 16 oktober 2014 //Johan Rydelius, Delägare Fastighet Holmön 8:49 //Alexandra Rydelius, Fritidsboende