Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Relevanta dokument
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

Välkomna till kursen politisk och ekonomisk antropologi!

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

O M DU VILL VETA VAD M Ä N NISK O R FAKTISKT G Ö R, INTE BARA SÄGE R

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

För mera information: Peter Nynäs, ,

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler. A3 Vardagslivets sociala organisation

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Vad vill samhället med museerna?

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Forskningsöversikt HS området, Vetenskapsrådet

Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar

HISTORIA. Ämnets syfte

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Samhällskunskap (61-90 hp)

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Momentguide: Kalla kriget

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Program för social hållbarhet

Socialepidemiologi. Utvecklingsländer. Folkhälsovetenskap 1, Moment 1. Tisdag 2010/09/07

Internationell politik 1

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Vår rödgröna biståndspolitik

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , höstterminen 2018.

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv

Det handlar om jämlik hälsa

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Kulturanalys: en genreanalys

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Genusteorier och internationella perspektiv

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Transkript:

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering, habitus MEN Kulturmöten, smältdeglar, transnationella sammanflätningar är en stor del av dagens antropologi

Världen förändras Urbanisering Teknologisering Infrastruktur Migration Turism

Antropologer studerar hur detta påverkar människors vardag och hur det påverkar sociala strukturer, social organisation, sociala positioner och roller, m m. Möten Ackulturation Gränsdragningar, etc etc. GLOBALISERING

Förändring och kontinuitet T ex sociala strukturer (organisation, positioner, roller) som förs med in i den urbana miljön eller till det nya landet Gäller även normsystem Kan komma att få nya betydelser Det gamla kan överkommuniseras i en ny miljö

Förändring och kontinuitet på ett mer abstrakt plan Hur har antropologer studerat fenomenet globalisering? Vad är globalisering? Hur relaterar det globala till det lokala?

Globalisering ur ett antropologiskt perspektiv Skärningspunkten mellan det lokala och det globala Aktörskap/agens Hur globala processer styr lokalt manöverutrymme

Globalisering inget nytt fenomen! - Har alltid funnits i olika former - Det nya är intensiteten och hastigheten

Fundera på Är vi på väg mot en global mono-kultur? Är lokala variationer på väg att försvinna? Blir det partikulära mer diffust?

Tanken på det globala

Vad sker i en globaliseringsprocess? Vem påverkar vem? Makt och dominans (politisk, ekonomiskt) svaga kontra starka? Vinnare och förlorare? Kulturell homogenisering? ( En antropologisk mardröm??)

Globalisering - Kulturimperialism Från centrum till periferi Homogenisering (Westernization, Americanization)?

Problem med kulturimperialistteorin Mottagarna ses som passiva mottagare, men människor omtolkar, gör mening. Exempelvis Le Sapeur

Mer problem Det finns ju ett motsatt flöde: från periferi till centrum Och mellan periferi - periferi Är det relevant att prata om centrum periferi? Flöden behöver inte analyseras i termer av dominans. Kan också innebära möjligheter.

Globalisering leder inte till homogenisering utan Fortsatt heterogenitet

Anna Tsing The Global Situation (2000) i Cultural Anthropology, Vol. 15, No. 3 Det globala och det lokala är sammanflätat, svårt att dra en gräns. Viktigt att inte dras med i a new World in the making Måste ta med historien i beräkningen Globaliseringen yttrar sig på olika sätt, vi måste se på komplexiteten Inte globaliseringen som en del i en evolutionistisk process För att förstå globaliseringen måste vi utgå från etnografiska exempel Konkreta etnografiska exempel på globala flöden och rörelser, men också se vad som hindrar flöden och rörelser Mer relevant att prata om globalismer

Studier av globalisering - EXEMPEL MIGRATION Vad händer med saker, fenomen, traditioner som migrerar? Vad är autentiskt? Gamla uttryck och vanor i nya kontexter Uttryck för nationell identitet Betydelsen av plats: vad betyder hemma? Hur är det att återvända?

Migration och ekonomiska flöden (2006) 150 miljoner personer i världen arbetar i andra länder än sina ursprungsländer Migranterna skickade hem totalt 301 miljarder dollar/2000 miljarder kronor 10% av världens befolkning är beroende av dessa överföringar Stor betydelse för en del länders BNP

Exempel på antropologiska perspektiv på migration Vanlig utgångspunkt: Människors egna perspektiv och upplevelser, Vardagens transnationalisering Holistisk perspektiv: migration, familj, släktskap, statuspositioner, etc. (påverkar också de som stannar!) Platsens betydelse, place making Idéer om gemenskap och tillhörighet, rättigheter och förpliktelser, identitet osv. Samtidighet : Migration ingen envägsprocess Migration: En pågående och föränderlig process genom livet Migration ur ett genusperspektiv Bofasthetens norm Migration och transnationalism skapar global spaces nya perspektiv på medborgarskap och nationsstater. Att leva i Diaspora (transnationella communities ) Hur upprätthålls relationerna? (Reciprocitet)

Lästips MIGRATION Globala familjer. Transnationell migration och släktskap. M. Eastmond och L. Åkesson (red)

En globaliseringens paradox -Å ena sidan: Globalisering och flöden -Å andra sidan: Allt högre murar Å och skarpare gränser

Globalisering och förändringar på lokalt plan, exempel från Vanuatu

Några korta fakta 83 öar, ca 100 olika språk (Bislama, Engelska, Franska) Mestadels melanesisk kultur Snabba förändringar: politik, ekonomi, religiöst, socialt

Pentacostala rörelser Jaqulines erfarenheter - Att göra sig av med the old ways - Moralitet inom äktenskapet - Kvinnors aktörskap (jämför Huli)

Globalisering- möten, integreringsprocesser, anpassningar FÖRÄNDRING OCH KONTINUITET JOE RONGO MOKO (TATUERING) KONTEXTUALISERAT

Vad är globalt och vad är lokalt? Hur påverkas tanken på det lokala av tanken på det globala? Glocalization Glokala arenor, ex. Världsarvet Laponia (Direktlänk mellan det lokala och det globala som skapar nya förutsättningar)

Sammanfattningsvis: Möten, urbaniseringsprocesser, förändringsprocesser, migration Globalisering (Glocalization) Förändring OCH kontinuitet samtidigt Flöden OCH gränsdragningar samtidigt Antropologer studerar detta framför allt genom lokala uttryck och individers och gruppers aktörskap I MORGON: Identitetspolitik, Tradition Autentiskhet. + Elisa kommer och berättar om hur hon studerar flytten av Kiruna