Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar

Transkript

1 Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar beniamin.knutsson@ped.gu.se Institutionen för didaktik och pedagogisk profession UHR seminarium: Athena och Atlas upptaktsseminarium 3 september 2014

2 Presentationens innehåll: 1. Presentationens syfte 2. Några utgångspunkter 3. Varför internationella utbyten? 4. Internationella utbyten är INTE bistånd (men kanske kan vi dra några lärdomar av hur biståndsdiskursen förändrats över tid ) 5. Fallgropar och framgångsvägar 6. Sammanfattande slutsatser

3 Presentationens syfte: att uppmuntra till internationella utbyten inom utbildningsområdet att uppmana till kritiskt tänkande kring internationella utbyten (så att fallgropar kan undvikas och framgångsvägar identifieras) att föra diskussionen på mer övergripande och principiell nivå

4 Några utgångspunkter: Globaliseringen är en realitet. Världens ekonomiska och sociala geografi ritas om snabbt. Ingen harmonisk process. Arvet från kolonialismen lever kvar i våra föreställningar om världen. Våra föreställningar om världen behöver utmanas och uppdateras. Internationella utbyten kan vara ett fantastiskt verktyg för att överbrygga kulturella barriärer och få till stånd långsiktigt samarbete. Men det kan också resultera i motsatsen, d.v.s. förstärka fördomar och främlingskap. Att strunta i internationalisering är knappast något alternativ. Däremot är det viktigt att fundera kritiskt över hur man genomför ett internationellt utbyte. Undvik fallgropar och identifiera framgångsvägar!

5 Varför internationella utbyten? Arbetsmarknaden efterfrågar personal med internationellt inriktade utbildningar, internationella erfarenheter och internationella kontakter. Våra elever kommer i framtiden arbeta i internationaliserade miljöer (företag, myndigheter, organisationer) såväl i Sverige som utomlands. Internationella utbyten kan ge viktiga erfarenheter. Världen står inför stora utmaningar i framtiden (miljö, fred och säkerhet, MR, demokrati, jämställdhet m.m.). För att kunna hantera dessa utmaningar är internationellt samarbete och kommunikation centralt. Internationella utbyten kan ge viktiga kontakter och idéer. I en globaliserad värld finns det inga bakgårdar. Det vi gör i vår dagliga verksamhet får på ett eller annat sätt konsekvenser för människor i andra delar av världen. Därför är det viktigt att personal på samtliga företag, myndigheter och organisationer i Sverige har kunskap om globala utvecklingsfrågor. Att undvika s.k. koherensproblem är kärnan i Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU). Internationella utbyten är inte bara värdefullt för eleverna. Det ger förhoppningsvis också viktiga erfarenheter och nya infallsvinklar för lärare. Dessa kan i sin tur leda till förbättrad undervisning bortom det konkreta utbytesprojektet.

6 Internationella utbyten är INTE bistånd (men kanske kan vi dra några lärdomar av hur bistånds förändrats över tid ) Internationella skolutbyten är INTE bistånd. Utgångspunkten skall INTE vara att dom behöver vår hjälp. Stor risk att man hamnar helt snett om detta är utgångspunkten. Men genom att titta på hur biståndsdiskursen förändrats över tid så kan ändå några lärdomar dras: U-hjälp (1960-tal) Bistånd (1970-tal) Internationellt utvecklingssamarbete (1980/1990-tal) Partnerskap (2000-tal)

7 Förändring av biståndsdiskursen över tid Då Nu U-hjälp Mottagarna ( dom ) har problem. Utveckling sker på nationell nivå. Biståndet är jätteviktigt och kan lösa världens fattigdomsproblem. Mottagarna ( dom ) är outvecklade och okunniga. Givarna ( vi ) är utvecklade och kunniga. Mottagarnas agens är begränsad. Mottagarna är relativt passiva mottagare av hjälp. Givarna har initiativet. Givarna har lösningar på mottagarens problem Mottagarna ( dom ) har inte särskilt mycket att lära givarna ( oss ). Partnerskap Problem är globala och berör i förlängningen både givar- och mottagarländer Utveckling sker i ett globalt sammanhang Biståndet är bara en av många relationer och kan aldrig ensamt lösa världens fattigdomsproblem. Samarbete bygger på ömsesidig respekt och dialog Mottagaren har agens. Mottagareren är kunnig, aktiv och initiativrik. Mottagarna vet oftast bäst vad problemet är. Strategier bör formuleras tillsammans men mottagarna måste sitta i förarsätet Givarna ( vi ) har mycket att lära av mottagarna ( dom ).

8 Fallgrop 1: Den vite mannens börda Förutsätter att dom behöver vår hjälp (ofta kopplat till en grandios föreställning av oss själva som goda och avsaknad av reflektion över den hierarki som samtidigt etableras) Den svenska partnern försöker ensam styra upp utbytet (ofta kopplat till stress och brist på tillit till utbytespartnern) Bristande dialog och lyhördhet (ofta kopplat till stress och brist på tillit till utbytespartnern) Den svarta massan. Dom är ett kollektiv. Vi är individer. Rudyard Kipling 1899

9 Framgångsväg 1: Verka för ett jämlikt partnerskap Förutsätt INTE att dom behöver vår hjälp. Tillit! Lita på samarbetspartnern. Låt saker ta den tid de tar. Våga bli överaskad. Dialog och lyhördhet! Prata igenom saker i lugn och ro under respektfulla former. Vad vill ni se? Vad vill dom visa upp? Låt detta ta den tid det tar. Lär er människors namn. Se individerna! Visa att ni ser individerna.

10 Fallgrop 2: Ensidiga beskrivningar av verkligheten Ensidiga eländesbeskrivningar ( fattigdomsturism ) Exotism (beskrivningar av de andra som omoderna och lyckliga. Globaliseringen och konsumismen finns inte här)

11 Framgångsväg 2: Mångsidiga beskrivningar av verkligheten Försök att exponera studenterna för en så allsidig bild av partnerlandet som möjligt. Utmana deras förförståelse och visa på samhällets komplexitet!! (t.ex. fattigdom/rikedom; tradition/modernitet; landsbygd/stad; förlorare/vinnare i globaliseringens kölvatten) Destabilisera kategorier!! Föd inte rakt in i dom. Vi har många identiteter och det är allt annat än självklart vilka vi och dom är (ex. man/kvinna; medelklass/arbetarklass; gammal/ung; stadsbo/landsbygdsbo; lärare/elev; elev på högskoleförberedande program/elev på yrkesförberedande program)

12 Fallgrop 3: Exemplets makt Nu har vi varit här. Nu vet vi hur det ÄR. (riskabel auktoritet) Upplevelsen talar för sig själv (Studenterna ser ju hur det är )

13 Framgångsväg 3: Betrakta erfarenheter som ett första steg i en lärandeprocess - inte vägs ände! Diskutera och problematisera exemplet, d.v.s. de erfarenheter ni gör. Hur representativt är egentligen detta? Är det alltid så här? Kan det vara på något annat sätt? Vet vi allt nu? Hjälp studenterna att bearbeta sina upplevelser. Prata med studenter om deras upplevelser. Diskutera och försök belysa saker ur olika perspektiv. Sätt in saker i ett sammanhang.

14 Fallgrop 4: Glömma av hemmaplan Så mycket fokus på utresan att man glömmer av att reflektera över inresan Att ta sitt eget samhälle för självklart när man beskriver det för sina gäster. Att glömma av att kritiskt reflektera över hur samhället fungerar och är organiserat.

15 Framgångsväg 4: Diskutera och tänk noga igenom inresan Tänk på att inresan är lika viktig som utresan om man vill få till ett bra partnerskap. Prata med samarbetspartnern om vad den har för förväntningar och önskemål inför besöket. Hitta en balans mellan vad de vill se och vad ni vill visa upp. Att visa på komplexitet och att försöka destabilisera kategorier gäller givetvis även på hemmaplan. Om vi vill ge er gäster en nyanserad bild av ert eget samhälle så måste ni också reflektera kritiskt över hur det samhället är organiserat och fungerar. Försök planera (även om det sällan blir som man har tänkt) och förankra besöket i god tid. Se till att gästerna känner sig välkomna! (T.ex. frågan om gästerna skall bo hemma hos era studenter.)

16 Sammanfattande slutsatser Internationella utbyten är viktiga och de kommer inte bli mindre viktiga i framtiden. Do it! Men reflektera kritiskt över vad ni gör så att ni kan undvika fallgropar på vägen. FALLGROPAR Den vite mannens börda Ensidiga beskrivningar av verkligheten Exemplets makt Glömma av hemmaplan FRAMGÅNGSVÄGAR Verka för jämlikt partnerskap Mångsidiga beskrivningar av verkligheten Första steget inte vägs ände! Diskutera och tänk noga igenom inresan

17 Lycka till med ert internationella utbyte!