Granskning av det kommunala informationsansvaret

www.pwc.se Revisionsrapport Christina Widerstrand Certifierad kommunal revisor december 2013 Granskning av det kommunala informationsansvaret Kristianstads kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Metod...3 3. Bakgrund och styrdokument...4 3.1. Nationella utredningar...4 3.2. Skolplan för Kristianstads kommun...5 4. Granskningsresultat...6 4.1. Riktlinjer och rutiner...6 4.1.1. Revisionella kommentarer...6 4.2. Organisation och ansvar...6 4.2.1. Revisionella kommentarer...7 4.3. Kontakt och uppföljande arbete med ungdomar...7 4.3.1. Revisionella kommentarer... 8 4.4. Insatser, åtgärder och samverkan...9 4.4.1. Revisionella kommentarer...9 4.5. Utvärdering av KIA-arbetet...10 4.5.1. Revisionella kommentarer...10 4.6. Återrapportering till nämnd...10 4.6.1. Revisionella kommentarer...10 5. Revisionell bedömning och rekommendationer...11 december 2013 Kristianstad kommun

1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kristianstads kommun har granskat om barn- och utbildningsnämnden har ändamålsenliga rutiner och en handlingsplan för det kommunala informationsansvaret för unga 16 till 19 år i enlighet med skollagens krav. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt att det finns ändamålsenliga rutiner för det kommunala informationsansvaret för unga 16 till 19 år i enlighet med skollagens krav. Denna bedömning gör vi mot bakgrund av att det finns dokumenterade och av nämnden fastställda riktlinjer för arbetet med informationsansvaret. Granskningen visar att riktlinjerna är styrande för arbetet och tillämpas av KIA-ansvarig. Det sker en kartläggning av individerna som ingår i gruppen och kontakt tas med berörda ungdomar. Det sker även ett uppföljande arbete på individnivå. Vi bedömer att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning och resurser som täcker det uppsökande och uppföljande arbetet på individnivå. Det finns ett samarbete med andra aktörer inom kommunen (arbete och välfärdsförvaltningen) som syftar till att erbjuda individanpassade insatser och i syfte att motverka att kommunen inte har dubbla system för insatser. Under hösten 2013 har ett förnyat samarbete med Arbetsförmedlingen påbörjats. Vi bedömer att det finns tydliga insatser till individerna (inom ramen för vad som kan erbjudas för KIA) men vi saknar en utvärdering av arbetet i syfte att identifiera förbättringsområden. Det sker en viss återrapportering till nämnden med en viss kontinuitet men vi bedömer att denna kan utvecklas ytterligare. Med hänsyn till slutsatserna som gjordes i utredningen Ungdomar utanför gymnasieskolan- ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens arbete med KIA ligger i stor utsträckning i linje med de förslag utredningen presenterar och även avseende flera av de framgångsfaktorer SKL identifierade i sin rapport från 2008. Vi vill ge barn- och utbildningsnämnden följande rekommendationer; att nämnden fastställer rutiner för hur och med vilken regelbundenhet återrapportering av KIA-arbetet ska göras till nämnden, att nämnden säkerställer att samarbete med interna och externa aktörer fungerar tillfredsställande, att nämnden genomför en utvärdering av KIA-arbetet i syfte att identifiera förbättringsområden och som underlag för det framtida arbetet med insatser. Kristianstad kommun 1 av 12

2. Inledning Enligt skollagen (2010:800, 29 kap 9), har kommunerna en skyldighet att löpande hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar 16 19 år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret (KIA) eller uppföljningsansvaret. Skollagen innehåller även en bestämmelse som fastslår att då en elev påbörjar eller avslutar en gymnasieutbildning i en annan kommun än hemkommunen har skolan en skyldighet att rapportera detta till hemkommunen. Informationsansvaret är på flera sätt ett komplext uppdrag. Det spänner ofta över flera verksamhetsområden och kräver därmed samverkan mellan olika aktörer. Ungdomar som omfattas kan också vara i behov av omfattande stödinsatser. Under 2011 genomförde Skolverket en uppföljning av en tidigare undersökning (2006) avseende det kommunala informationsansvaret - Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?. Skolverkets uppföljning visar att kommunernas arbete med informationsansvaret har utvecklats i positiv riktning sedan 2006. Det är fler kommuner som arbetar aktivt och strukturerat med informationsansvaret nu än tidigare. Närmare två tredjedelar av kommunerna har en handlingsplan för arbetet med ungdomar 16 19 år jämfört med mindre än hälften år 2006. Det är också en något högre andel kommuner som har ett register över ungdomarna och som kontaktar ungdomar med anledning av informationsansvaret. Fortfarande finns det dock kommuner som inte alls arbetar med frågan. Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra denna granskning. 2.1. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga Har Barn- och utbildningsnämnden säkerställt ändamålsenliga rutiner och en handlingsplan för det kommunala informationsansvaret för unga 16 till 19 år i enlighet med skollagens krav? Följande revisionskriterier ingår i granskningen Det finns dokumenterade rutiner, riktlinjer eller handlingsplan för informationsansvaret. Det finns en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen och det finns tillräckliga resurser för arbetet. Det sker en kartläggning av vilka som ingår i gruppen som omfattas av informationsansvaret. Kontakt sker med berörda ungdomar. Även ett uppföljande arbete sker. Det finns ett tillfredsställande samarbete med andra aktörer både internt och externt. Det är tydligt vilka insatser/åtgärder som kan erbjudas. Arbetet utvärderas så att förbättringsområden kan identifieras och åtgärdas. Återrapportering sker till nämnden. Kristianstad kommun 2 av 12

2.2. Metod Granskningen har genomförts genom studier av protokoll från barn- och utbildningsnämnden 2012-2013, riktlinjer för kommunalt informationsansvar samt av tillgänglig statistik. Intervjuer har genomförts med skolchef vid barn- och utbildningsförvaltningen samt KIA-ansvarig i Kristianstad kommun. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av de intervjuade. Kristianstad kommun 3 av 12

3. Bakgrund och styrdokument 3.1. Nationella utredningar Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade 2008 en skrift Det kommunala informationsansvaret - som kommunerna ser det. Utredningen genomfördes genom enkätstudie till samtliga gymnasiechefer i kommuner och genom intervjuer i 15 kommuner. Några av slutsatserna som presenterades var att insatser behövs från flera myndigheter för att ge ungdomarna en bra förankring i arbetslivet, framförallt finns det ett stort behov av samverkan med Arbetsförmedlingen. Därtill fastslogs det i rapporten att samverkan med individ- och familjeomsorgen och arbetsmarknadsenheten är viktig för att kunna möta den heterogena gruppens behov av insatser. Vidare konstaterades att ett tydligt politiskt beslut skapar en bra förutsättning för att fullfölja informationsansvaret samt att personalens förhållningssätt är av stor betydelse om verksamheten är framgångsrik eller inte I februari 2013 överlämnades Ungdomar utanför gymnasieskolan- ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) 1. I utredningen redovisas att ca 2000 ungdomar påbörjar årligen inte en gymnasieutbildning direkt efter avslutad grundskola och cirka 30 000 ungdomar avbryter varje år en påbörjad gymnasieutbildning. De ungdomar som varken studerar eller arbetar har ofta en komplex livssituation med olika typer av sociala problem och skolmisslyckanden bakom sig. Målgruppen har särskilda behov av flexibla, individuellt anpassade och i vissa fall långsiktiga åtgärder. Utredningen konstaterar att det finns stora skillnader i hur kommunerna väljer att organisera och genomföra sitt ansvar för icke skolpliktiga ungdomar. Allt för många ungdomar saknar sysselsättning och det tar i vissa fall lång tid innan de kontaktas för att erbjudas stöd. De statliga insatserna för de yngsta i gruppen, 16-17- åringarna, bedöms inte vara tillräckliga då det saknas tillgång till ett brett utbud av arbetsmarknadspolitiska insatser. I rapporten konstateras att det saknas utvärderingar som ger kunskap om effekter av insatser som riktar sig till ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Insatserna utvärderas men inte med metoder som möjliggör jämförelser i effekterna. Förutsättningarna för uppföljning och utvärdering behöver utvecklas. Bättre lokal uppföljning där insatser systematiskt dokumenteras och som kan för såväl lokala som nationella analyser behövs. Utredningen föreslår att kommunernas informationsansvar ändras till aktivitetsansvar samt att det ställs krav på skriftlig dokumentation av arbetet. Vidare föreslås att det förtydligas att kommunen kontinuerligt under året söker upp och håller sig informerad om icke skolpliktiga ungdomar under 20 år som inte genomför eller har genomfört en gymnasieutbildning. Det är i första hand 1 Ett delbetänkande av Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar Kristianstad kommun 4 av 12

hemkommunen som ansvarar för att individen erbjuds lämpliga åtgärder i syfte att i första hand få den unge att återuppta sin utbildning eller om inte det är möjligt istället ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Utredningen uppmärksammar att studie- och yrkesvägledningen har en central roll när det gäller elever som riskerar att avbryta sin utbildning. Vidare föreslås att kommunen ska vara skyldig att samla information systematiskt i en viss struktur för att ha överblick över ungdomarna och vilka insatser de deltar i. Systematiken ska även ligga till grund för nationell uppföljning för att skapa utveckling av kunskap på området. Utredningen föreslår även ett par förändringar och förtydliganden avseende det statliga ansvaret och föreslår att förändringarna ska träda i kraft 1 juli 2014. 3.2. Skolplan för Kristianstads kommun I Skolplan för Kristianstads kommun 2012-2018 anges politiska mål för skolan för år 2018. Tre av målen som indirekt har bäring på det kommunala informationsansvaret är följande andel elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan: 95 % (delmål 2014: 90%, 2016: 93 %) 2 andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i högskoleförberedande program: 95 % (delmål 2014: 88 %, 2016: 93 %) andel elever med gymnasieexamen inom tre år i yrkesprogram: 95 % (delmål 2014: 88 %, 2016: 93 %) 2 Att eleven inte har behörighet till gymnasieskolans nationella program behöver dock inte innebära att eleven inte börjar gymnasieskolan. De allra flesta påbörjar ett introduktionsprogram. (SOU 2013:13) Kristianstad kommun 5 av 12

4. Granskningsresultat 4.1. Riktlinjer och rutiner Barn-och utbildningsnämnden beslutade 2011-10-04 137 att fastställa riktlinjer för kommunalt informationsansvar (KIA). Bakgrunden till beslutet 2011 var en anpassning av riktlinjerna till den nya skollagen. I riktlinjerna fastställs kommunens skyldigheter enligt informationsansvaret i dessa punkter att söka upp, och kontinuerligt hålla kontakt, med berörd ungdomsgrupp att kontinuerligt följa upp och informera berörda ungdomar om möjligheter till studier, arbete m.m. att kontinuerligt motivera till studier eller arbete Skyldigheten för kommunen avser inte ungdomar som befinner sig i utbildning eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande. Utifrån skolplanens mål (se 3.2) arbetar barn- och utbildningsnämnden genom verksamhetsplanen med kunskapsmålen för att uppnå behörighetsresultaten och därmed minska det antal individer som faller inom ramen för KIA. 4.1.1. Revisionella kommentarer Vi bedömer att de beslutade rutinerna för KIA är ändamålsenliga i den mening att de motsvarar de krav som skollagen ställer på kommunen avseende det kommunala informationsansvaret. Det finns inga särskilda mål för KIA men behörighetsmålen i skolplanen har bäring på arbetet för att minimera det antal individer som faller inom det kommunala informationsansvaret. 4.2. Organisation och ansvar Det kommunala informationsansvaret genomförande ligger inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, fördelat till skolchef för gymnasieskola/vuxenutbildning. Det operativa arbetet sköts av en person med titeln ansvarig för KIA i Kristianstad kommun (KIA-ansvarig). Personen som bemannar denna tjänst har haft detta uppdrag sedan lagstiftningen trädde i kraft, men har sedan drygt 30 år tillbaka arbetat med elever av denna kategori. KIA-ansvarig har en bakgrund som studievägledare och har tidigare varit samordnare för individuella programmet för samtliga kommunala skolor. Personen är utsedd för detta ansvar även med hänsyn till personliga kvaliteter som formella meriter då det är ett arbete som kräver stor personlig lämplighet. Detta för att ha rätt kvalifikationer för att söka upp och få Kristianstad kommun 6 av 12

kontakt med de ungdomar som av olika orsaker valt att inte studera på gymnasieprogram. KIA-ansvarig har kontakt med samtliga studie- och yrkesvägledare och får genom studievägledarna ofta kontakt med elever innan eleverna har avbrutit sina gymnasiestudier. Detta fungerar enligt uppgift till största del väl, även om det förekommer fall där KIA-ansvarig inte fått kontakt innan eleven avbrutit studierna. Rutinerna för detta arbete uppges vara till stor del personbundet vilket även blev tydligt under läsåret 2010/2011 då KIA-ansvarig var tjänstledig. Utöver KIA-ansvarig, som är en heltidstjänst, finns en resurs på 30 % av en årsarbetstid i form av en lärarkompetens. Denne person kompletterar KIAansvarigas uppgifter under de tider som KIA-ansvarig inte arbetar, till exempel på kvällar. Resurser för att sköta KIA är därmed 1,3 årsarbetare. Sedan är det svårt, enligt de intervjuade, att definiera om det finns tillräckligt med resurser för att möta det behov som gruppen av individer behöver. 4.2.1. Revisionella kommentarer Vi bedömer att det finns en ändamålsenlig organisation med tydliga ansvarsområden för arbetet med KIA i kommunen. Vi ser dock att det i nuvarande organisation finns en sårbarhet då det är i hög grad är en persons kompetens och kunnande som KIA-arbetet vilar på. Denna sårbarhet blev framträdande under KIA-ansvarigs tjänstledighet för ett par år sedan. Det är dock positivt att arbetet kompletteras på kvällar och med hembesök av ytterligare en resurs för att säkerställa att alla aktuella ungdomar nås. Vidare ser vi att det är en styrka att KIA-ansvarig har täta kontakter med studie- och yrkesvägledare för att redan innan eleverna avbrutit studierna upprätta en kontakt med individen. 4.3. Kontakt och uppföljande arbete med ungdomar När studie- och yrkesvägledare informerar KIA-ansvarig om en elev som funderar på att göra avbrott i studierna anordnas ett möte mellan eleven och KIA-ansvarig. På mötet informeras eleven om att det endast vid synnerliga skäl finns möjlighet att placera dem på introduktionsprogrammet och att det inte finns möjlighet att erbjuda dem praktik utifrån skolans uppdrag. För att fånga de ungdomar som inte påbörjat något gymnasieprogram eller som avbrutit studier på skolor i andra kommuner används systemen som registrerar IKE (interkommunal ersättning) samt Procapita (administrativt system för utbildningsverksamhet) och kommuninvånarregistret som uppdateras veckovis. I de sällsynta fall det inte finns registrerat i systemen får KIA-ansvarig genom erfarenhet och kontakter kontakt med ungdomarna inom uppskattningsvis 2-3 veckor. Kristianstad kommun 7 av 12

Kontakt tas med ungdomarna från KIA-ansvarig och om de inte nås via telefon på dagtid inom 14 dagar finns en lärare från introduktionsprogrammet som resurs. Denna person kan ringa under kvällstid och vid behov besöker man även ungdomarna hemma. Om man söker upp en ungdom i hemmet är det alltid två personer som åker tillsammans. Ett fåtal ungdomar uppges inte vilja ha någon kontakt överhuvudtaget. Enligt KIA-ansvarig uppskattar de flesta att det finns någon som kan hjälpa dem med till exempel ansökningar till folkhögskola eller gymnasieprogram. Tabell över antal KIA-elever per läsår Läsår Antal KIA-elever september Antal KIA-elever januari Antal KIA-elever juni 2010/2011 i.u. i.u. i.u. 2011/2012 i.u. 70 113 2012/2013 48 68 90 2013/2014 91 -- -- Under hösten 2013 har antalet KIA-elever ökat kraftigt. Jämfört med hösten föregående år är det nästintill en fördubbling. Orsaken till denna ökning är att elever som gått ut gymnasiet med ofullständiga gymnasiebetyg även inkluderas i denna grupp numera. Dessa inkluderas i KIA-gruppen fram till läsårets slut och fram till det år de fyller 20 år. Antalet elever ökar alltid under året då det under pågående läsår alltid förekommer elever som avbryter sina gymnasiestudier. De individer som identifieras inom ramen för KIA registreras med personnummer, aktuell adress, vilka skolor som de varit elever vid, betyg och vad de har för nuvarande sysselsättning (arbetssökande på egen hand eller med hjälp av arbetsförmedlingen, praktik, föräldraledig, boende utomlands, placering på behandlingshem eller i fängelse, sjukskrivna eller om de inte gör något alls). Utifrån dessa kategorier kan de sedan grupperas. KIA-ansvarig följer beroende på vilken sysselsättning personens angett sedan upp och kontaktar individen med en viss regelbundenhet. Vanligtvis har KIA-ansvarig kontakt med individerna ca 2 gånger per termin och mer intensivt om de behöver hjälp med ansökningar. Uppföljningen sker som regel i september, november, februari och april med vissa kontakter däremellan om det finns behov. 4.3.1. Revisionella kommentarer Vid bedömer att det sker en ändamålsenlig kartläggning av vilka som ingår i gruppen och en kontinuerlig kontakt med individerna för att erbjuda dem den hjälp som finns inom ramen för KIA. Det sker en systematisk uppföljning av individernas sysselsättning och informationen om vilka individer det rör sig om hämtas från olika databaser för att säkerställa att ingen ska falla mellan systemen. Kristianstad kommun 8 av 12

4.4. Insatser, åtgärder och samverkan I riktlinjerna anges att insatser ska göras kontinuerligt och i samverkan med de myndigheter och verksamheter som har kännedom om ungdomars rörelser i Kristianstads kommun eller kan erbjuda åtgärder för aktuell ungdomsgrupp. Riktlinjerna fastställer att minst en gång per termin möts gymnasieskola, socialtjänst, arbetsförmedling för gemensam avstämning. gymnasieskolorna rapporterar alla avbrott, skolbyten, alla elever under 20 år som lämnar skolan i åk 3 utan slutbetyg, alla permittenter kontinuerlig kontakt ska hållas med fristående gymnasieskolor och folkhögskolor kontinuerlig kontroll ska ske av kommunen nyinflyttade personer under 20 år utan slutbetyg från gymnasieskolan åtgärder som erbjuds är främst individ- och behovsanpassade utbildningsinsatser samt studie- och yrkesvägledning inom gymnasieskola och vuxenutbildning arbetsmarknadsmyndighetens uppdrag vad gäller service till arbetssökande kvarstår Insatser som kan erbjudas eleverna är framföra allt i form av vägledningssamtal vid studie- och yrkesvägledningen, studiecoachande insatser av lärare i form av hembesök, hjälp att söka till gymnasieutbildning och folkhögskola, hjälp med att förmedla kontakter som i nästa steg kan erbjuda praktik eller arbete. I intervjuerna framkommer att samarbetet med arbetsförmedlingen inte fungerat väl under de senaste två åren. Det har dock skett ett omtag av frågan och det finns enligt uppgift förutsättningar för att detta ska kunna fungera bättre och i fortsättningen inte vara personbundet. Nuläget är att man på chefsnivåer kommit överens om hur samarbetet ska bedrivas i fortsättningen vilket saknats tidigare. Tanken är att samarbetet tydligare ska kunna erbjuda gruppen av ungdomar möjligheter till arbete. Inom kommunens organisation sker samverkan framförallt med arbete och välfärdsförvaltningen. Intentionen med samverkan är att inom kommunen inte ha parallella system för arbetsmarknadsfrågor och insatser. Insatserna som kan erbjudas från arbete och välfärd är främst inom ramen för socialtjänsten och stödinsatser i form av samtalsstöd och liknande kontakter. 4.4.1. Revisionella kommentarer Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att de beslutade riktlinjerna är implementerade i KIA-arbetet och att riktlinjerna följs. Vi konstaterar att det är viktigt att samverkan med andra myndigheter fungerar för att det ska gynna de Kristianstad kommun 9 av 12

elever som finns inom gruppen KIA och uppmanar nämnden att säkerställa att samverkan fortskrider enligt intentionerna i riktlinjerna. Vi ser att det är positivt att samarbete med arbetsförmedlingen tagit nya former och att det sker genom formella överenskommelser på chefsnivåer. Samverkan skulle dock kunna formaliseras ytterligare i form av skriftliga överenskommelser där nämnden utgör kommunens part för att försäkra att samarbetet inte är personbundet. 4.5. Utvärdering av KIA-arbetet Det har inte genomförts någon utvärdering av insatser eller utvärdering av arbetet med KIA. Uppföljningar genomförs i form av övriga redovisningar inom skolområdet men det har inte genomförts någon särskild utvärdering av KIA. 4.5.1. Revisionella kommentarer Vi bedömer att det är en brist att KIA-arbetet inte har utvärderats. Med en utvärdering av arbetet med KIA samt av de insatser som erbjuds finns det möjlighet att identifiera förbättringsområden på ett systematiskt sätt som sedan kan ligga till grund för förbättringsområden. Vi bedömer att detta är en fråga för nämnden för att försäkra sig om ändamålsenligheten i det arbete som bedrivs. 4.6. Återrapportering till nämnd Efter genomgång av barn- och utbildningsnämndens protokoll från januari 2012 till och med november 2013 kan vi konstatera att det i protokollen anges tre tillfällen 3 barn- och utbildningsnämnden tagit det av information angående KIA. Denna rapportering ges av skolchefen. I protokollen redovisas att nämnden har fått information om det kommunala informationsansvaret men inte vad denna avsett. 4.6.1. Revisionella kommentarer Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden med en viss kontinuitet fått återrapportering av arbete med KIA. Vi kan dock inte bedöma ändamålsenligheten i denna rapportering men uppmanar nämnden att fastslå i vilken form och med vilken regelbundenhet KIA-arbetet ska rapporteras till nämnden. Detta för att nämnden som är ytterst ansvarig ska säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med fastställda riktlinjer för det kommunala informationsansvaret. 3 2012-05-08 52, 2012-10-02 91, 2013-10-01 83 Kristianstad kommun 10 av 12

5. Revisionell bedömning och rekommendationer Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt att det finns ändamålsenliga rutiner för det kommunala informationsansvaret för unga 16 till 19 år i enlighet med skollagens krav. Denna bedömning gör vi mot bakgrund av att det finns dokumenterade och av nämnden fastställda riktlinjer för arbetet med informationsansvaret. Granskningen visar att riktlinjerna är styrande för arbetet och tillämpas av KIA-ansvarig. Det sker en kartläggning av individerna som ingår i gruppen och kontakt tas med berörda ungdomar samt ett uppföljande arbete på individnivå. Vi bedömer att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning och resurser som täcker det uppsökande och uppföljande arbetet på individnivå. Det finns ett samarbete med andra aktörer inom kommunen (arbete och välfärdsförvaltningen) som syftar till att erbjuda individanpassade insatser och i syfte att motverka att kommunen inte har dubbla system för insatser. Under hösten 2013 har ett förnyat samarbete med Arbetsförmedlingen påbörjats. Vi bedömer att det finns tydliga insatser till individerna (inom ramen för vad som kan erbjudas för KIA) men vi saknar en utvärdering av arbetet i syfte att identifiera förbättringsområden. Vi ser dock att det i nuvarande organisation finns en sårbarhet då det är i hög grad är en persons kompetens och kunnande som KIA-arbetet vilar på. Det sker en viss återrapportering till nämnden med en viss kontinuitet men vi bedömer att denna kan utvecklas ytterligare. Med hänsyn till slutsatserna som gjordes i utredningen Ungdomar utanför gymnasieskolan- ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens arbete med KIA ligger i stor utsträckning i linje med de förslag utredningen presenterar och även avseende flera av de framgångsfaktorer SKL identifierade i sin rapport från 2008. Vi vill ge barn- och utbildningsnämnden följande rekommendationer; att nämnden fastställer dokumenterade rutiner för hur och med vilken regelbundenhet återrapportering av KIA-arbetet ska göras till nämnden, att nämnden säkerställer att samarbete med interna och externa aktörer fungerar tillfredsställande, att nämnden genomför en utvärdering av KIA-arbetet i syfte att identifiera förbättringsområden och som underlag för det framtida arbetet med insatser. Kristianstad kommun 11 av 12

4 december 2013 Christina Widerstrand Projektledare Mattias Haraldsson Uppdragsledare Kristianstad kommun 12 av 12