Kvalitetsredovisning 2015-2016 Sjölins Gymnasium Nacka
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet 7.1.1 Kunskapsresultat 7.1.2 Sammanfattande analys 7.1.3 Åtgärder för utveckling 7.1.2 Värdegrundsresultat 7.2.2 Sammanfattande analys 7.2.3 Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet 7.2.1 Sammanfattande analys 7.2.2 Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet 7.3.1 Sammanfattande analys
7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 7.4.1 Sammanfattande analys 7.4.2 Åtgärder för utveckling 8 Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1 8.1.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.1.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde 2 8.2.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.2.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde 3 8.3.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.3.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)
1. Information om huvudmannen Sjölins Gymnasium AB omfattade under läsåret 2015/2016 fyra gymnasieskolor, två i Stockholm, en i Nacka samt en i Göteborg. Verksamhetschef: Gabriella Nylander Skolorna ingår i koncernen AcadeMedia där vi tillsammans med flera andra gymnasieskolor utgör gruppen AcadeMedias Teoretiska gymnasieskolor (ATG). Gruppen leds av utbildningsdirektör Anneli Hammarberg. I TG finns även kompetens inom kvalitet, ekonomi, hr och marknad. Skolornas storlek skiftar något med Sjölins Södermalms (två enheter) och Sjölins Göteborgs respektive på drygt 500 elever per verksamhet och Nackas verksamhet som består av drygt 300 elever. Sjölins Gymnasium Nacka och dess verksamhet leds av en ledningsgrupp. Ledningsgruppen består främst av en rektor och en biträdande rektor. Vid tillfällen då ledningen är utökad tillkommer även arbetslagsledare (2015/2016 fyra till antalet) och personal inom EHT. 2. Information om vår skola Sjölins gymnasium Nacka är en unik skola med unika elever. Hos oss får man vara helt och fullt sig själv. Att få känna sig trygg och förväntansfull när man går till skolan är för oss både en självklarhet och en rättighet. Hos oss är den verklighetsbaserade pedagogiken i centrum och vi utgår från eleven och dennes styrkor. Hos oss lovar vi våra elever ständiga utmaningar, en trygg miljö, men även stöd och hjälp för att lyckas. Hos oss får man som elev både lära dig hur man ska nå sina mål, att samverka med andra och att ta och ge personligt ansvar. På Sjölins gymnasium Nacka har vi ledorden trygghet, inflytande och omtanke i fokus, och tillsammans sammanfattar det skolans värdegrund. På Sjölins gymnasium Nacka tar vi hand om varandra, förväntar oss att alla presterar utifrån sitt allra bästa och tror på att vår röst räknas och att vi alla kan göra skillnad. Vi erbjuder samhällsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap och beteende, ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi och naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle.
3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: 2016-02- 05 Totalt antal Heltidstjänster Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Antal tjänstgörande lärare Andel (%) med pedagogisk högskoleexame n Andel (%) med lärarlegitimatio n och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74,9 1 378 77,6 73,9 Sjölins 57,0 82,1 68 86,7 88,2 Sjölins gymnasium Nacka 15,4 83,1 18 94,4 94,4 Riket 15 450,0 79,1 19 973 86,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015. Gymnasieskolan - Personalstatistik Antal lärare - heltidstjänster Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15,4 1 525,0 15,2 Sjölins 66,9 19,5 81,6* 17,4* Sjölins gymnasium Nacka 17,4 19,9 17,4 19,8 Riket 27 244,5 11,9 27 145,3 11,9 *inkl. Sjölins Östersund Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober 2014. Sjölins gymnasium Nacka har som mål att ha 100 % behöriga lärare. Under läsåret 2015-2016 kom vi nära, hela 94,4 % av lärarna var behöriga (78,9 % i riket). Vår personaltäthet låg under läsåret på 19,9 elever per lärare. På skolan fanns under läsåret också en administratör på 100 %, en biträdande rektor på 50 % och en it- och vaktmästerifunktion på 50 %. Vårt elevhälsoteam består av, förutom rektor, vår samordnande och specialpedagogiska resurs på 50 %, vår skolsköterska på 20 % (som också finns tillgänglig sju dagar i veckan i huset för våra elever vid behov). Vi har dessutom under året utökat vår kuratorfunktion från ca 10 % till 20 % och vi har också en studie- och yrkesvägledare anställd på 20 %. EHT har arbetat i en mindre grupp och en utökad grupp. Den lilla gruppen består av elevhälsosamordnare och skolans ledning och träffas en timme i veckan. Den utökade gruppen består av övriga kompetenser och har träffats en gång per termin. Detta läsår har också det stora EHT-teamet förstärkts med både skolläkare och skolpsykolog som agerat konsulterande såväl som
behandlande i olika frågor under året. De olika funktionerna har genom samordnare också arbetat tillsammans med arbetslagsledarna i de olika årskurserna för att informera om sitt arbete samt deltagit i moment av undervisningen. Under året har våra arbetslag fått ett mer tydligt delegerat ansvar kring Trygghet, Inflytande och Omtanke, ledorden i den positiva skolkultur som alltid genomsyrat Sjölins i Nacka. Våra tre förstelärare har under året istället genomgående drivit den pedagogiska utvecklingen i sina ämneslag mot högre måluppfyllelse. Arbetet har inte lyckats fullt ut med tanke på att behörigheten till högskolan visar lägre siffror mot året innan. Detta förklaras dock av en högre andel elever jämfört med tidigare år som har haft mycket hög frånvaro eller helt uteblivit från skolan och undervisningen. Trots upprepade insatser lyckades skolan inte få dessa elever att nå högskolebehörighet. Med dessa resultat ser vi dock att vi måste fortsätta arbeta mot detta mål även detta läsår. Eftersom resultaten var lägre även på frågor om trygghet och återkoppling så kommer förstelärarnas (och hela personalens) arbete att på olika sätt utgå från ledorden trygghet, arbetsro och återkoppling. 3.2 Elever Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet 32 27 23 82 Naturvetenskapsprogrammet 32 28 27 87 Samhällsvetenskapsprogrammet 63 60 54 177 Summa årskurs 127 115 104 346 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015. Sjölins gymnasium Nacka erbjuder tre program, det samhällsvetenskapliga med inriktningarna samhällskunskap och beteende, det ekonomiska med inriktningen ekonomi och det naturvetenskapliga med inriktningarna natur och natur och samhälle. I varje årskurs har vi en klass ekonomi, en natur och två samhällsklasser. Våra elever kommer främst från Nacka och Värmdö men även större delen av övriga Stockholm med kranskommuner finns representerade. Vi har en blandning av elever från alla socioekonomiska grupper som väl representerar samhället i stort. En större andel elever i årskurs 3 än tidigare hade hög frånvaro eller deltog inte i undervisningen. Med anledning av det har kompetensen kring detta förstärkts inför detta läsår. Avgörande för hög närvaro och trivsel är de personliga relationer som skolan kan knyta med eleven. Därför har vi fortsatt fokus på den personliga relationen mellan mentor och elev, mellan övriga lärare och elever och elever emellan. Det finns nu en uppdaterad checklista hur skolan kan agera vid hög frånvaro och hur man kartlägger elevens skolsituation. Det viktigaste är att förstå vad eleven vinner på att stanna hemma och vad skolan kan förändra för att hjälpa eleven. 4. Viktiga händelser under året
Läsåret 2015-2016 har varit ett händelserikt år, ett år då många av våra elever utmärkt sig på olika vis. Inte minst har våra elever visat sitt engagemang genom arbetet med sina gymnasiearbeten. Årets gymnasiearbeten har haft en stor spridning i val av ämnen och frågeställningar. Det har varit få litteraturstudier och merparten av uppsatserna har byggt på att tidigare forskning ställts gentemot resultatet av egna fältstudier där material samlats in genom intervjuer, enkäter, observationer, laborationer mm. Vissa trender i ämnesval kan dock tydas. Psykisk ohälsa, reklam och marknadsföring, demokratifrågor, migration och integration och fysisk träning har varit populära ämnesval. Som ett exempel från samhällsvetenskapliga programmet med samhällsvetenskaplig inriktning kan Zeinab Al Kapchi lyftas fram. Hon har med arabiska som modersmål gjort en kvalitativ intervjustudie kring de olika faktorer som fått flyktingar från Syrien att komma just till Sverige. Fängslande berättelser ställs här mot vedertagna kulturgeografiska teorier kring migration. Ibrahim Ceesay som läst ekonomiprogrammet har intresserat sig för faktorer som är betydande för unga människors inställning till spel och dobbel. Ibrahim har genom en kvalitativ intervjustudie mött en ung spelmissbrukare och diskuterar utifrån en god teoretisk grund bland annat skillnaden i ungas spelande mellan pojkar och flickor. När det gäller kompetensutveckling under året fokus har legat på arbete i ämneslag, kollegialt lärande och auskultationer. Timperleys modell om lärandet i en cykel har använts för att utveckla undervisningen. En första omgång handlade om exit tickets och en andra behandlade elevaktiv bedömning genom modellsvar. Arbetet har bestått av gemensam planering, diskussion kring aktuell forskning, auskultationer och uppföljning. Nya rutiner för EHT genomfördes under året. Klassguidernas utformning och användning fick en tydligare form. Detta följdes upp i början av detta läsår genom en presentation av specialpedagogen. Syftet med klassguiderna är att kunna främja och förebygga med rätt stöd och anpassning. Kontinuerligt under läsåret utvärderas klassguiderna i arbetslagen och med eleverna. Under läsåret samlades även en utökad EHT för första gången, så kallad stor-eht. Då träffades kurator, skolsköterska, specialpedagog, skolläkare, skolpsykolog och rektor. Dessa möten kommer att fortsätta ske en till två gånger per termin. Fokus under mötena är hur vi tillsammans ska kunna främja och förebygga hälsa och välmående. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten.
5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan God kvalitet och förankring kräver ett systematiskt arbetssätt. På Sjölins gymnasium Nacka har vi byggt en struktur för delaktighet för både elever, föräldrar och medarbetare. För personalen ser det i korthet ut så att rektor inleder varje vecka med informationsmöten och skolmöten (där har också alla chansen att ta upp övriga frågor för att diskutera och tycka till). På onsdagar har arbetslagen möte och på torsdagar har vi gymnasiemöten för pedagogiska frågor och fortbildning ledda av rektor eller av förstelärare. Slutligen har skolans ledning möte på fredagar där också en elevhälsoträff hålls där aktuella elevfrågor lyfts för diskussion och beslut. Tagna beslut förmedlas och diskuteras med personalen på måndagsmötet och cirkeln är sluten. För elevernas del har de samling två dagar i veckan där också klassen under fasta tider har möjlighet att diskutera frågor som de sedan kan ta med sig till elevrådet och sedan till skolledning. Alla lärare arbetar också aktivt med att alla elever ska ha inflytande i undervisningen. Föräldrarna nås med utvecklingssamtal, föräldramöten, nyhetsbrev och föräldraråd varje termin. I skolans ledning och i alla de andra grupperna analyserar vi resultat på undersökningar och de formella resultat vi åstadkommer samt för kontinuerliga dialoger kring vad som fungerar enligt plan och vad som är framtida förbättrings- och utvecklingsområden. Vi undersöker och diskuterar såväl kvantitativa som kvalitativa källor. Samtliga berörda är med i analyser och diskussioner kring resultat på kvalitetsmätningar och andra resultat. Det hålls också intervjuer med elever för att fördjupa förståelsen för resultaten. Utifrån det omfattande underlag vi skaffar oss så identifierar vi sedan vilka våra prioriterade utvecklingsområden är inför nästkommande läsår. I skolans arbetsplan för året tas det fram åtgärder till förbättringar inom de prioriterade områdena. I de handlingsplaner som arbetslagen tar fram för läsåret beskriver medarbetarna de åtgärder på förbättringar som planeras inom de utvecklingsområden som är identifierade mer på detaljnivå med ansvariga, tider och tillvägagångssätt. Arbetsplan och handlingsplaner förankras sedan med elever och föräldrar under början av läsåret. Vad gäller systematiken kring skolans kvalitetsarbete så sker detta löpande under året. I juni får vi centralt framtagna resultat över slutbetyg och nationella prov som vi går igenom och analyserar på skolan. Det nya läsåret inleds sedan med att jag som rektor fullföljer arbetet med bokslut av föregående års resultat och verksamhet. Detta sammanställs i vår årliga kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september, som i sin tur skriver sin rapport för verksamheten på övergripande nivå under oktober. Kvalitetsrapporten fullföljs sedan av att nya utvecklingsområden och aktiviteter
formuleras i skolans verksamhetsplan, som också färdigställs i början av hösten. Även denna skrivs i en version på huvudmannanivå. I oktober utvärderar våra elever undervisningen på kursnivå och i november gör varje lärare en betygsprognos som skickas in centralt och sammanställs. Utvärderingen av undervisningen följs främst upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare medan betygsprognosen gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen. I januari följer vi upp våra tidigare elevers uppfattning om utbildningen vid vår skola och i februari följer vi upp våra nuvarande elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna. I mars genomför varje lärare läsårets andra betygsprognos och i april utvärderar alla våra elever undervisningen på kurs- och lärarnivå. Dessa resultatuppföljningar följer samma process som de övriga under året. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs kursutvärderingar höst och vår, vilka följs upp genom samtal med respektive lärare. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret har vår skola inte haft några interna granskningar från Academedia men däremot observerats av tre oberoende observatörer genom projektet VÅGA VISA. Syftet med observationen är att granska skolors arbete på olika områden och återkoppla till både Sjölins men även Nacka kommun genom en gemensam sittning och även en skriftlig rapport. I rapporten lyfts Sjölins Nacka fram som en väl fungerande skola med mycket höga betyg speciellt kring likabehandlingsfrågor, struktur och ledning samt studie- och yrkesvägledning. Förbättringsområden som kom fram var att arbeta vidare med den viktiga kollegiala samsynen kring regler och förhållningssätt samt bättre strukturer kring dialog om elevers resultat i olika ämnen. Även elevrådets struktur påpekades hade rum för förbättring. 5.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt.
I korthet ser rutinen kring klagomål ut så att rektor dagligen går en rond i skolan för att stämma av hela verksamheten och för att tala med personal och elever. För att framföra klagomål och synpunkter finns det en mängd vägar att gå för personal, elever och föräldrar: Det vanligaste är att man mailar eller talar direkt med rektor. Det finns också en blankett tydligt framställd vid administrationen för att anonymt eller med namn kunna lämna klagomål eller komma med synpunkter för förbättringar. På skolan sker varje måndag ett gymnasiemöte med personalen där synpunkter alltid har en chans att komma fram och diskuteras och minst ett skolmöte hålls varje år med representanter för ledning, personal och elever. Klagomål kan också skickas direkt till huvudman via Sjölins hemsida. Likabehandlingsärenden tas upp löpande eller som minst en gång i veckan vid EHT-möte där en fortlöpande dokumentation pågår kring avslutade och löpande ärenden. Alla ärenden kring likabehandling behandlas och följs här. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling tas även upp kontinuerligt i arbetslagen. 6. Vårt värdegrundsarbete Sjölins gymnasium Nacka ligger i huset Kunskapsgallerian, vid Experimentgatan 7 i Sickla köpkvarter. Vår vision är att bidra till ett starkt demokratiskt samhälle med medvetna och ansvarstagande individer som gör självständiga val och vår idé är att skapa livschanser för våra elever genom utbildning och lärande. För att uppnå vår vision och för att skapa livschanser tror vi på Sjölins Nacka att värdegrundsarbete och likabehandling är en absolut förutsättning. Vi kallar det för vårt TIO-arbete vilket står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Varje elev ska känna sig trygg, utmanad och motiverad att följa sin egen väg. Det är av större vikt än något annat att alla uppmärksammas och blir sedda för dem de är och att man känner att man har ett inflytande över sin utbildning. I varje elevs utvecklingsplan formuleras mål för utbildningen och en specificerad plan för hur eleven kan lyckas. För att skapa engagemang i studierna arbetar vi med Case-metodik, ett verklighetsbaserat arbetssätt som också i de flesta fall är ämnesintegrerat. Att arbeta i Case ska vara ett spännande sätt att lära sig och att lära sig mer! Vårt arbete med likabehandling är ett ständigt mål och fokus för skolan och beskrivs vidare vid utvärderingen vad gäller denna punkt. Under läsårets första dagar ligger fokus på att stärka grupper och sammanhållning, både inom klasser och mellan klasser och årskurser. Detta arbete fortsätter under året, dels under gemensamma schemabrytande dagar och under mentorstid två gånger i veckan. Likabehandlingsplanen utvärderas tillsammans med både elever och personal. Arbetslagen arbetar med utarbetandet och utvärderandet av förra årets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna får också arbeta med TIO-Case under året där delar av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling används.
7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 7.1.1. Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** Ekonomiprogrammet 69,6 93,5 12,1 13,3 13,9 13,6 Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 96,3 100,0 15,5 15,4 15,8 15,4 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 84,0 96,6 13,5 14,3 14,4 14,4 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket - 90,2-14,2-14,7 Sjölins Nacka 84,0 96,5 13,7 14,3 14,7 14,4 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet 78,6 67,9 Ekonomiprogrammet - riket 82,0 76,8 Naturvetenskapsprogrammet 76,5 70,6 Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 79,6 77,8 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 Sjölins Nacka 78,8 73,7 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december
Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska 5 121 2,5% 78,5% 19,0% Engelska 6 103 17,5% 52,4% 30,1% Matematik 1B 89 0,0% 84,3% 15,7% Matematik 1C 32 0,0% 81,3% 18,8% Matematik 2B 81 0,0% 71,6% 28,4% Matematik 3B 24 0,0% 70,8% 29,2% Matematik 3C 25 0,0% 68,0% 32,0% Svenska 1 108 14,8% 44,4% 40,7% Svenska 3 72 5,6% 41,7% 52,8% Svenska som andraspråk 1 7 0,0% 14,3% 85,7% Svenska som andraspråk 3 6 0,0% 33,3% 66,7% Sjölins Nacka 668 6,1% 63,3% 30,5% Riket (VT2015) 703 032 8,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling 7.1.2. Sammanfattande analys Förutsättningar Trots många goda ansatser ser vi att resultaten sjunker föregående år. Under läsåret har vi haft tre ämneslag igång på skolan (samhällsorienterade ämnen, naturorienterande ämnen och språk). Dessa ämneslag har under året gemensamt utifrån Timperleys modell - inventerat behov hos elever och sedan utifrån diskussion och resultat tagit in ny input utifrån för att bättre kunna möta elevernas behov. Det har handlat om olika specifika behov i olika ämneslag, men alla har på något sätt utgått från Williams och Blacks nyckelstrategier för formativ bedömning utformat efter vår verksamhet. Under året har lärare också steg för steg försökt förbättra sin undervisning utifrån detta och sedan gemensamt i ämneslag utvärderat och diskuterat arbetet. Vi har även under året fortsatt att rikta in stödinsatser på de matematikkurser som på skolan och även nationellt haft låga resultat. En insats har varit vidareutveckling av användandet av Kunskapsmatrisen, ett elektroniskt redskap i matematik. Kunskapsmatrisen ger eleverna en möjlighet att arbeta med stoff som inte är så styrt som i matematikboken. Den är ett bra komplement till matematikboken, den ger eleverna möjlighet att använda alla sina kunskaper. Det finns en självrättningsfunktion som gör att eleverna måste reflektera över sina lösningar och låter dem se sina lösningar med ett utifrånperspektiv. Det finns bra visuella sammanställningar av vad man jobbat med och vilka nivåer som man har uppnått. Läraren får snabb återkoppling och översikt över elevernas kunskapsutveckling. I Kunskapsmatrisen finns många alternativa sätt att förklara saker på, det hänvisas till både matteboken som används i undervisningen, matteboken.se och videoklipp. Det är också tidsbesparande för läraren med denna kunskapsbank, så att läraren kan lägga tid och energi på
att planera hur lektionerna ska läggas upp och hur lärandet ska ske istället för att lägga tiden på att konstruera uppgifter. Utifrån samtal i fokusgrupper har vi kunnat konstatera att elever inte är missnöjda med den faktiska återkoppling som de får från sina lärare utan istället att återkoppling i flertalet kurser kommer för lång tid efter avslutat moment. Vi ser också att det varierar stort mellan hur eleverna upplever återkopplingen i olika ämnen, även om flera utvärderingar har visat att eleverna upplever en förbättring detta läsår genom de nya strategier som ämneslagen arbetat med. Aktuell forskning (av William m.fl.) visar att elever måste ges möjligheten att använda sin återkoppling direkt framåtsyftande för att föra sitt lärande framåt. Andel elever med examen Vi fortsatte vårt arbete kring personligt ansvar med årskurs 3 i år. Detta är ett arbete som tidigare år gett oss mycket goda resultat när det gäller framför allt högskolebehörighet. I år sjunker dock behörigheten med flera procentenheter. Andelen med högskolebehörighet gick från 96,5 till 84.0. Sänkningen gäller på alla program men den största skillnaden finns på ekonomiprogrammet som gick från 93,5 till 69,6. Ytterligare några elever kommer att ha fått högskolebehörighet efter de tre introduktionsveckorna, som slutar i september. Det stora tappet beror på elever som i allt större utsträckning slutade att komma till skolan. Även vi som alltid står med pedagogisk relation som främsta fokus har haft svårt att nå dessa elever. På ekonomiprogrammet sjönk resultaten markant. Ett flertal elever kom in med låga intagningspoäng, då klassen inte var full utan fylldes på efter hand. Under åren har dessa elever haft allt svårare att klara av sina kurser, trots en mängd olika insatser, anpassningar och stöd. Eftersom skolan tidigare lyckats väl med att hjälpa elever att nå goda resultat i slutändan, så fanns en tro på att vi skulle lyckas även detta år, men insatserna visade sig så här i efterhand vara otillräckliga. Ytterligare en försvårande omständighet har varit att dessa avgångselever på samtliga program inte har haft en god kontinuitet i mentorskapet under sina tre år. Få elever hade samma mentor under hela sin gymnasietid, något vi tror inverkade negativt på studieresultaten. Det har även varit många lärarbyten under deras tre år. GBP för elever med examen och studiebevis och för de elever med examen Resultaten sjunker för elever med examen och studiebevis, från 14,3 till 13,7, men stiger för de elever med examen, från 14,4 till 14,7. De sjunkande resultaten beror på dels ovan nämnda faktorer men ytterligare en faktor som har identifierats är även att eleverna skulle ha behövt mer läs- och skrivträning. De hade också behövt mer åtgärder för att öka närvaron och minska negativ påverkan av datorer och mobiler. Det är dock glädjande att betygssnittet höjs för de elever med examen, vilket tyder på att några av åtgärderna som sattes in haft effekt. Exempelvis så identifierades ett behov av extra stöd i matematik, vilket sattes in under året. Även extrahjälp i moderna språk, svenska och engelska erbjöds. Genomströmning
Sjölins Nacka har lägre genomströmning på samtliga program jämfört med riket totalt sett. Som analysen ovan har berört så hade skolan en grupp elever som har haft större frånvaro, större svårigheter studiemässigt och lägre motivation, vilket skolan trots anpassningar och insatser inte lyckats tillräckligt bra med. Nationella provresultat Korrelationen mellan proven och slutbetygen är i snitt likvärdig med statistiken för riket, men ser lite olika ut i de olika kurserna. När det gäller kurser i matematik handlar det om att eleverna verkar ha svårt att i en pressad provsituation nå ända fram medan lärarna har gott om underlag efter en hel kurs där samtliga elever vid upprepade tillfällen arbetat med målen på de olika nivåerna. Extra insatser gjordes också efter nationella provet under mattestugorna. En stor avvikelse ser vi också i svenska 1 och svenska 3 där en hög andel fick ett högre slutbetyg än vad de fick för resultat på det nationella provet. Efter resultatet på det nationella provet sattes det in extra resurser i form av två lärare, vilket möjliggjorde en högre måluppfyllelse. 7.1.3. Åtgärder för utveckling Andel elever med examen och Genomströmning Vi behöver stärka våra rutiner när det gäller att sätta in åtgärder tidigt och vi behöver strategiskt lyfta fram och aktivt arbeta gemensamt med mentorsrollens alla delar under nästa läsår. Dialog har under året förts i det stora EHT där värdefull input från skolpsykolog har handlat om att jobba ännu mer relationsinriktat och ge dessa elever och föräldrar stöd i ett mycket tidigare skede. På skolan har vi gjort ett gott arbete med en etablerad CSN-rutin vilken fått ner frånvaron totalt sett på skolan. Samtidigt behöver elever med en hemmasittar-problematik någonting annat än indraget studiemedel. Där kommer vi i år att göra en riktad insats i årskurs 3, där frånvaron är högst, med en tydligare uppföljning vid frånvaro. Mentor eller administration kommer att ha telefonkontakt med elever med stor frånvaro och kommer att tillsammans med eleverna diskutera vilka åtgärder som ska sättas in vid frånvaro. Ett förslag är att eleven inte ska kunna sjukanmäla sig via Schoolsoft, utan att de måste prata med någon ur personalen för att kunna sjukanmäla sig. GBP för elever med examen och studiebevis och för de elever med examen De åtgärder som har satts in är ett ökat arbete med sommarpaket som elever med F fått med sig innan sommaren som sedan följs upp med restpass under den tre veckor långa introduktionsperioden. Detta arbete har lett till att färre elever börjar nästa årskurs med F i en eller flera kurser. Vi fortsätter arbetet med stödinsatser under en dag i veckan. Vi kommer att stärka rutinerna kring hur vi tidigt ser vilka elever som riskerar att inte nå målen och generellt ge eleverna en tydlig återkoppling hur de ligger till betygsmässigt. Detta kommer ske i form av prognosomdömen en gång per termin. Dessa kommer att förmedlas både skriftligt och muntligt. Vi behöver försäkra oss om att alla elever får samma typ av återkoppling vid samma tidpunkt. Våra klassguider hjälper oss också i detta arbete. Där utvärderas varannan månad de extra anpassningar
som elever behöver i varje klass. Då diskuteras om insatserna haft effekt eller om något måste ändras. Bedömningsarbetet kommer att vara i fortsatt fokus i ämneslagen. Läsåret 2016/2017 inleddes med gemensam årsplanering i ämneslagen. Detta för att ha ett gemensamt synsätt när det gäller vilket bedömningsunderlag som behövs under kursers olika faser. I början av detta läsår klargjordes även hur bedömningsarbetet ska kommuniceras med eleverna, dels via kollaborationen i Google Apps och i Schoolsoft. Bedömningsfrågor och sambedömning är något vi kommer fortsätta arbeta med detta läsår. Dels internt i ämneslagen, bland annat i samband med prognosomdömen, men även externt i samarbete med Rytmus och YBC, som finns här i Kunskapsgallerian. Lässtrategier är i fokus detta år i och med att tre lärare deltar i Läslyftet. Dessutom används studietiden (undervisningstid som inte är kursspecifik. Tiden leds ofta av mentor.) för extra lästräning. Nationella provresultat Med hjälp av de två prognosomdömestillfällen som finns under läsåret vill vi få en tidigare kartläggning av hur måluppfyllelsen ser ut för att kunna sätta in extra resurser eller ändra i organisationen för att få till tidigare insatser än föregående år. Kunskapsmatrisens fördelar kommer att utforskas vidare i matematikkurserna. Nya lärare får hjälp att använda verktyget och goda exempel delas i ämnesgruppen. Resultaten på kursnivå kommer också följas upp under medarbetarsamtalen och prognosomdömen kommer att diskuteras i ämneslagen. Mönster som kan skönjas ska diskuteras och i ämneslagen ligger fokus på hur bedömningsarbetet kan effektiviseras. Återkoppling kommer vi fortsätta att arbeta med. Den gemensamma årsplaneringen och diskussionerna kring prognosomdömena är ett led i detta arbete. 7.2.2. Värdegrundsresultat Sjölins Nacka Sjölins AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 70% 79% 64% 65% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 81% 87% 74% 75% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 92% 95% 89% 89% 87% 90%
Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 63% 71% 51% 51% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 71% 77% 62% 63% 69% 71% Källa: Markör 7.2.2. Sammanfattande analys Skolan har djupintervjuat elever för att bättre förstå de sjunkande resultaten. I dessa djupintervjuer har det framkommit att det har funnits vissa elevgrupper som andra elever har upplevt som oroande. Personalen har arbetat mycket för att motverka detta men skolan har inte lyckats fullt ut när det gäller att integrera alla elevgrupper med varandra. Detta har påverkat upplevelsen av arbetsron och tryggheten negativt. Detta hänger också ihop med elevernas upplevelse av huruvida personalen tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt. Man hade önskat att de elever som oroade skulle få tydligare tillsägelser och påföljder. Vid intervjuerna har det också framkommit att eleverna har tyckt att arbetsron har påverkats negativt när de inte fått tillräckligt långa pauser under de långa arbetspassen. Variation underlättar också för att skapa arbetsro. De har också tyckt att elever har sprungit in och ut under lektionstid och inte suttit vid den plats de blivit anvisade. När det gäller siffrorna kring att eleverna blir behandlade med respekt så hänvisar elever till några enstaka incidenter elever mellan. Dessa incidenter har hanterats enligt de planer som finns mot kränkande behandling men har ändå skapat en oro. Elevernas synpunkter tas inte tillvara i fråga om provschema var det som eleverna lyfte kring frågan om delaktighet. De tycker att det var svårt ibland att flytta på prov när det blev många prov och inlämningar under kort tid. De sjunkande resultaten kan även bero på att det skulle byggas många nya relationer med många nya lärare. Det kan ta ett tag att få in alla i rutiner och spelregler. Då skolan varit starkt relationsinriktad med en tydlig skolkultur har byten av personal varit extra kännbart. Den upplevda tryggheten hos oss är i år på 92% mot förra årets 95%. Denna siffra är fortsatt hög även om vi aldrig kommer att sluta med vårt arbete förrän 100% av våra elever känner sig trygga på skolan. Sänkningen följer också den genomsnittliga nedgång som vi kan se i årets resultat. Vi kan konstatera att skolan har haft en grupp elever som har haft större frånvaro, större svårigheter studiemässigt och lägre motivation, vilket gjort att de inte har anammat den gemensamma kulturen. Här har åtgärderna skolan satt in inte varit tillräckliga. 7.2.3. Åtgärder för utveckling
Det gemensamma förhållningssättet på skolan behöver stärkas. Nya ordningsregler har beslutats som är kortare och mer koncisa än de tidigare reglerna var. Detta för att göra det lättare för elever och personal att ta dem till sig och internalisera dem. Varje arbetslag eller klass kan utifrån dessa utarbeta ytterligare regler som gäller specifikt för dem. Detta sker i dialog och de kan komma att förändras om förutsättningarna ändras. Lärarnas roll att säga till när elever överträder de ordningsregler som finns är också viktig för att alla ska känna att de blir behandlade med respekt på skolan. Arbetsron är i fokus detta läsår. Vi kommer fortsätta med att kartlägga hur eleverna upplever sin arbetsmiljö och vad de lägre siffrorna vad gäller arbetsron betyder för eleverna. Utifrån det kommer vi utarbeta strategier för hur vi kan förbättra arbetsron. En konkret åtgärd som har bestämts i arbetslag för årskurs 1 och 2 är att samla in mobilerna under lektionstid. Detta införs för att undvika störnings- och disktraktionsmoment under lektionstid. Lärarna kommer fortsätta arbeta med fasta platser för eleverna som byts regelbundet och med att låta de som kommer sent till lektion få vänta med att bli insläppta tills läraren säger till, så att lektionen inte störs. Som första auskultationsrunda under ledning av förstelärarna har vi fokuserat på uppstarten av lektionerna. Där kan mycket göras för att skapa struktur och arbetsro. Exempelvis genom att ha en tydlig start på lektionen, ha ett program för lektionen och ibland även tidsangivelser för lektionens olika moment. När det gäller elevernas upplevelse av att personalen tar hänsyn till deras synpunkter så är åtgärden att utarbeta tydligare policys kring provschemat och uppmuntra till fortsatt dialog kring när det blir många prov och inlämningar vid samma tid. Dessutom kommer ett fortsatt förbättrat elevrådsarbete utvecklas. Året har utmynnat i nya strukturer för relationen mellan klassråd och elevråd där en ansvarig lärare stöttat elevrådet med viktiga strukturfrågor. I år kommer elevrådets kontaktperson vara rektor. Det handlar också om att använda mentorstiden på ett sätt som tar tillvara elevernas synpunkter. Elevrådet kommer att vara med under fyra ledningsmöten under läsåret för att ytterligare öka elevernas möjlighet att påverka och bli lyssnade på. Rektor medverkar också vid vissa av elevrådets möten. Planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och diskuteras varje år i kollegiet, i klasserna, elevrådet och är ett viktigt ämne vid föräldramöten under höstterminens inledning. Vid varje elevs utvecklingssamtal är likabehandling en given punkt att samtala om. Vid varje arbetslagsmöte är likabehandling en stående diskussionspunkt och genom nyhetsbrev, webb och samtal kommuniceras frågorna även med hemmen. Vi genomför också varje år en stor enkätundersökning bland elever och personal. Varje vecka avslutas ledningsmötet med en timme kring elevhälsa och likabehandling. Vid minst två tillfällen per läsår analyseras och utvärderas planen i sin helhet. Det är främst utifrån detta underlag som planen revideras och utvecklas. Detta år kommer även kuratorsrollen att förändras. Kurator kommer finnas mer på plats med ett tydligt uppdrag att arbeta främjande och förebyggande och ägna mindre tid åt enskilda samtal. 7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.
Sjölins Nacka Sjölins AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 NKI 70 73 64 64 64 66 Rek. grad 80 84 68 68 66 70 Trivsel 84 88 78 78 77 80 Studiemiljö 73 79 69 71 73 75 Undervisning 62 70 59 63 66 67 Källa: Markör 7.2.1. Sammanfattande analys Ett viktigt och angeläget område att alltid arbeta med är arbetet med likabehandling, eller som vi har valt att förkorta det, TIO. TIO står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Dessa delar är naturliga i ett likabehandlingsarbete men vi vill ändå lyfta TIO som tre ord centrala för vårt sätt att arbeta. Vi valde att fortsätta lägga ett stort fokus på att lära känna varandra mellan årskurser och klasser och på att lära känna all personal på skolan, inte bara de som man har i sin undervisning. I detta arbete fortsatte vi att stötta elevrådet för att hjälpa dem att få med sig övriga elever på skolan och inspirera dem till att arbeta för inflytande och förändring. Året har utmynnat i nya strukturer för relationen mellan klassråd och elevråd där en ansvarig lärare stöttat elevrådet med viktiga strukturfrågor. Detta var något som också VÅGA VISA rapporten pekade på. Vi fortsatte under året att återigen fokusera på vikten av arbetsro som en del av vårt likabehandlingsarbete då vi anser att det är en viktig del i arbetet med att visa respekt och omtanke för varandra och en väsentlig del av att ta ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö. Som exempel på saker vi arbetat med för att stärka TIO var speed-dating mellan alla elever och årskurser, olika friluftsaktiviteter som paddling och vandring men även fadderverksamhet mellan åk 1 och 2. För femte året arrangerade Sjölin Nackas och Södermalms idrottslärare Sjölinsspelen, en viktig
kamp mellan de två systerskolorna Sjölins Nacka och Sjölins Södermalm. Spelen anordnades liksom tidigare år på Zinkensdamms IP på Södermalm. Den viktigaste grundstenen för vårt likabehandlingsarbete är den dagliga verksamheten med ständigt fokus på, och arbetet med, den personliga relationen mellan elever och personal. Vi vill med TIO sätta ett tydligt fokus på det som är ett av skolans viktigaste uppdrag, att låta eleverna känna sig trygga och värdefulla i skolan. Vi uppnår detta genom att arbeta aktivt med våra normer och värderingar, genom att upprätthålla och skapa nya traditioner, genom att satsa på och stötta elevrådet men framförallt genom att alla medarbetare dragit åt samma håll och genom att samtliga hela tiden haft ordet TIO på näthinnan, varje dag. Hos oss är medvetandet om att vi alltid är förebilder, att alltid tillämpa normkritik, att alltid vara där eleverna är och ständigt agera med tydlighet på allt som händer i vardagen viktigt. Vår personal är väldigt engagerad, och de tillsammans med skolans ledning strävar alla efter att reagera blixtsnabbt på alla kränkningar som sker, hur små de än kan tyckas vara. Personalen visar också öppet hur mycket de bryr sig om varandra, och genom att exempelvis kramas i korridorerna sprider detta en kultur av omtanke, öppenhet och trygghet. Många elever tar efter och gör likadant. Det som har kommit fram i analysen av de sjunkande resultaten är samma som ovan under värdegrunden, att det funnits situationer och elever som har påverkat trivseln och studiemiljön negativt. När det gäller undervisningen så lyfter eleverna fram variationen i undervisningen som något som kan förbättras. Även att återkopplingen ibland tagit för lång tid och därför påverkat undervisningens kvalitet. Vi har under året aktivt arbetat under parollen En välmående skola vilket vi också under tidigare visade resultat visat att vi haft en positiv effekt hos våra lärare. Arbetsrelaterade belastningsbesvär har minskat likväl som upplevelsen av arbetsbelastning och även ser många positivt att skolan stöttat och uppmuntrat personal till god hälsa. Idén att utifrån förra årets kartläggning av stress synliggöra de strukturer som leder till periodvis ökad stress hos våra medarbetare. Detta är något som vi måste ta vidare till nästa läsår. En av våra förstelärare kommer detta läsår ha fokus på hälsa bland både elever och personal. Undervisningsutvärderingen som genomfördes på skolan under våren visade den också många goda resultat. Större delen av våra lärare ligger i genomsnitt kring 4 av 5 medan flertalet även ligger högre. En intressant jämförelse med resultaten i NKI där resultaten ligger lägre. Vi hade gärna sett höstens resultat också men tyvärr ställdes denna undersökning in centralt. Undervisningsutvärderingen ger en mer nyanserad bild än NKI då vi kan följa individuella lärare bättre och därmed sätta in mer riktade åtgärder och stötta där det behövs. Slutligen kan vi konstatera vad gäller våra upplevda resultat att vi ligger på en fortsatt mycket hög rekommendationsgrad hos våra elever på hela 80 %, ett resultat att jämföra med AcadeMedias snitt på 68 % samt ett medarbetarindex på 78 % där AcadeMedias snitt är 71 %. Återigen kan vi konstatera att det förra året fanns större utmaningar i elevgruppen, där skolans insatser inte var tillräckliga med tanke på att samtliga resultat har sjunkit. 7.2.2. Åtgärder för utveckling
Vi kommer fortsätta arbetet med TIO och den personliga relationen med eleven. Förstelärarna kommer att arbeta med alla lärare kring mentorskapet och det pedagogiska ledarskapet. Även hälsoarbetet kommer vara i fokus, både när det gäller att reducera stress men även försöka förebygga elevers ohälsa när det kommer till höga prestationskrav. Med ökade antagningspoäng behövs ett tydligare fokus på dessa frågor. Vi har haft detta som tema under årets första Stor-EHT. Vår psykolog kommer att initiera ett arbete kring stress och höga prestationskrav med personalen under höstterminen. Vi kommer fortsätta involvera eleverna, dels via elevrådet men även via mentorstiden och djupintervjuer för att kunna förbättra de resultat som undersökningarna visar. De åtgärder som beskrivs ovan kring hur vi vill arbeta för att höja värdegrundsresultaten gäller i hög grad även här. V behöver ha fortsatta kontinuerliga avstämningar i ledningsgruppen och arbetslagen kring hur resultaten ska utvecklas i rätt riktning. Till vår hjälp har vi en handlingsplan som beskriver vilka aktiviteter som ska ske, exempelvis för att främja trygghet och arbetsro, och när dessa ska utvärderas. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? År Sjölins Nacka Sjölins AcadeMedia Gymnasium 2015 92% 81% 71% 2014 92% 71% 63% 2015 100% 84% 74% 2014 80% 72% 69% 2015 70% 65% 65% 2014 78% 60% 55% 2015 63% 61% 42% 2014 58% 37% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under 2015. Leverans av resultat skedde januari 2016.
7.3.1. Sammanfattande analys Eleverna anger en stor nöjdhet och alla resultat utom ett höjs från föregående mätning. Den siffra som har sjunkit gäller hur väl förberedda de känner sig för högre studier. Dessa siffror avspeglar det som alla på vår skola upplever varje dag, nämligen att elever trivs på skolan och tycker om skolan, varandra och sina lärare. Skolans fokus på TIO-arbetet ger dessa höga siffror. Förklaringar som har lyfts ovan till de sjunkande resultaten har haft med avgränsade händelser att göra och har i viss mån kunnat hänföras till vissa elever som har skapat otrygghet, men när eleverna ser på sin gymnasietid i helhetsperspektiv så syns det att skolans värdegrundsarbete också har varit framgångsrikt. 7.3.2. Åtgärder för utveckling Utifrån våra resultat och analyser ser vi att vi även fortsättningsvis behöver utveckla och förbättra våra strukturer och vår undervisning. Vi behöver bli ännu bättre på att både tillvarata och utveckla den stora kompetens som finns i vår personal och vi behöver bli ännu bättre på att kommunicera och diskutera behov och förväntningar från våra elever. Våra fem förstelärare kommer att ha fortsatt ansvar i de ämneslag som finns på skolan men även arbeta med frågor som rör det pedagogiska ledarskapet och mentorsrollen. Studie- och yrkesvägledningen behöver fortsätta vara en integrerad del av verksamheten. Studievägledaren har inlett året med att vara ute i klasserna och uppmuntrat lärarna till att integrera vägledningsfrågor i undervisningen, både med eller utan hennes närvaro. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16
En välmående skola Under läsåret 2015-2016 har vi arbetat med tre gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2014-2015 års resultat. De mål som rör eleverna handlade om TIO-arbetet och de formella resultaten. TIO-arbetet Vårt andra utvecklingsområde var det likabehandlings- och TIO-arbete som alltid är ett av våra prioriterade mål och utvecklingsområden. Vi kommer aldrig att släppa detta fokus förrän alla kränkningar upphört och alla våra elever är till 100 % trygga, alltid. Arbetslagen fick i år ha särskilt fokus på TIO i deras handlingsplan. Vidare togs frågor kring likabehandling upp under EHT:s veckovisa möten. Mätbara mål Mål: Jag känner mig trygg på skolan. Från 9,1 till 10,0 Resultat: 8,7 Mål: På min skola tar personalen ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Från 8,5 till 10.0 Resultat: 8,0 Mål: På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. Från 7,8 till 8,5 Resultat: 7,2 Mål: Jag kan få arbetsro i skolan. Från 7,2 till 8,0 Resultat: 6,8 Formella resultat Vårt arbete med att ytterligare höja våra formella resultat skulle vila på tre ben, en välmående skola där såväl elever som personal trivs och känner sig trygga, ett välfungerande TIO-arbete där alla blir sedda, hörda och kan utvecklas, och en kontinuerlig och uppväxlad kompetensförbättring hos våra lärare, främst genom utveckling i ämneslag. Ämneslagen har haft fokus på samverkan och kompetensutveckling. Förstelärarna har lett arbetet för att skapa nya strategier för hur lärare samtidigt kan arbeta med bättre strategier för att elever ska erövra sitt lärande och nå högre resultat. Ämneslagen har också varit det forum i vilket bedömningskompetens stärkts i enlighet med AcadeMedias mål kring likvärdig bedömning. Mätbara mål Mål: En ökning av meritvärdet på samtliga av skolans program.
Resultat: Uppnåddes ej, sjönk från 14,3 till 13,7. Dock höjdes resultaten för de som fick examen. Mål: Mina lärare informerar mig hur det går för mig i kursen. Från 6,9 till 7,5 Resultat 5,9 Mål: Mina lärare gör det tydligt för mig vad som krävs för att nå de olika betygen. Från 7,3 till 7,7 Resultat 6,8 7.4.1 Sammanfattande analys Vi kan se att många av resultaten inte har blivit som önskat. Därför kommer vi att ta med oss delar av förra årets mål till detta läsår. Dock har vi utifrån djupintervjuerna valt ut ännu tydligare områden för att kunna rikta våra insatser ännu bättre. Arbetet kring trygghet och arbetsro behöver fortsätta att stärkas. Ovan under värdegrundsarbetet beskrivs hur vi vill arbeta vidare med dessa frågor. De formella resultaten behöver förbättras. De sjunkande resultaten för elever med både examen och studiebevis jämfört med de stigande resultaten för de som tog examen stärker bilden av att det är en grupp elever som hade stora svårigheter att nå målen bland annat på grund av stor frånvaro. Bland dessa elever fanns jämfört med tidigare år en hemmasittarproblematik. Resultaten visar också att vi behöver förbättra kommunikationen kring resultat och hur elever ligger till i kurser, för att tidigt kunna fånga upp elever som riskerar att inte nå målen och hjälpa alla elever att nå så långt som möjligt. 7.4.2. Åtgärder för utveckling För att nå ökat fokus har vi skalat ner våra mål för året till att handla om trygghet, arbetsro och återkoppling. Detta för att kunna arbeta än mer koncentrerat kring att öka elevernas välmående och resultat. Alla tre mål har arbetslagen med i sina handlingsplaner för året och det är också fokus för förstelärarnas arbete under året. När det gäller arbetsro behöver vi öka förståelsen för hur eleverna upplever sin arbetsmiljö. Detta kommer ske genom enkäter och intervjuer där frågan bryts mer i mindre delar. Återkopplingen är central för att kunna påverka studieresultaten i rätt riktning och där intensifierar vi arbetet under året, bland annat genom mer styrda tillfällen för återkoppling i varje kurs. Vi har stärkt rutinerna kring hög frånvaro i år. Vi tror att elever med hög frånvaro främst nås via en personlig relation med sina lärare och sin mentor. Vi har ovan beskrivit hur vi ska arbeta med detta. Frånvaro är ofta kopplat till studieresultaten, därför kommer vi i år ha ett större fokus på detta än tidigare. I alla årskurser kommer frånvaron att tas upp en gång i veckan på mentorstiden och en gång i månaden i arbetslagen. 8. Nya utvecklingsområden