6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar beslut om i sjukpenning och medlemmen får sjukpenning. Än värre blir det ekonomiskt när medlemmen får beskedet att han inte medges sjukpenning eftersom fk anser att han har arbetsförmåga. Värst drabbade blir den arbetslöse ty under den tid som Försäkringskassan prövar hans ansökan om sjukpenning kan han/hon inte stå till arbetsmarknadens förfogande och uppbära a-kassa. De arbetslösa har i avvaktan på fks besked ingen a-kassa och får sedan veta att de inte heller får sjukpenning. De som är anställda får ju sjuklön i fjorton dagar från arbetsgivaren. Lokalt måste den fackliga organisationen bevaka att Försäkringskassan prioriterar prövning av sjukpenning och vid avslag medverka till att beslutet överklagas och att fks argument mot rätt till sjukpenning bemötes. Ett rimligt krav borde ju vara att Försäkringskassan medger sjukpenning under väntetiden dvs. fram tills dess att sjukpenningbeslut lämnas. Så snart beslut erhållits att sjukpenning inte medgivits måste medlemmen om arbetslös anmäla sig hos arbetsförmedlingen och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och om medlemmen är anställd återgå i arbete. I annat fall finns risk för att sjukpenningen sänks till 0 kr. Indragen sjukpenning Det händer att medlemmar får sin sjukpenning indragen av Försäkringskassan - kanske till och med efter en längre tids sjukskrivning och utan att rehabiliteringsåtgärder vidtagits. Om medlemmen är arbetslös ska hon/han omgående anmäla sig hos arbetsförmedlingen som arbetssökande. Detta är viktigt! Om medlemmen inte omgående anmäler sig som arbetssökande, sänker Försäkringskassan den sjukpenninggrundande inkomsten till noll kronor (0 kr). Detta kallas nollklassning av SGI. Detta innebär att ingen sjukpenning utbetalas vid förnyad sjukskrivning. Det är också viktigt att medlemmen följer arbetsförmedlingens anvisningar. Medlemmen måste övertyga arbetsförmedlingen att hon/han är arbetssökande. Det blir ju inte heller någon ersättning från a-kassan om man inte är inskriven på arbetsförmedlingen dvs. står till arbetsmarknadens förfogande.
7 Om medlemmen inte är arbetslös gäller att hon/han vid ett beslut om indragen sjukpenning omgående ska inställa sig på arbetsplatsen. I annat fall kan nollklassning enligt ovan ske. När medlemmen återkommer till arbetsplatsen kanske efter lång sjukskrivning kan åtskilliga komplikationer uppstå. Om ingen rehabiliteringsutredning har gjorts hänvisas medlemmen i regel till sin tidigare arbetsplats och sina tidigare arbetsuppgifter. Om sjukfrånvaron helt eller delvis berodde på arbetsplatsen/arbetsuppgifterna/arbetsorganisationen kan denna återgång vara skadlig. Återgång utan ändring av arbetsmiljön kan också vid ohälsa uppkommen på annat sätt vara olämpligt/skadligt för medlemmen. Rehabiliteringsutredning är viktig! Läs mer om återgång i arbete och arbetsgivares passivitet m m i LOs bok Åter till arbetet utgiven sommaren 2004 och främst då del 4. 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning Försäkringskassan måste varsla först att man överväger att dra in sjukpenningen. Om inte ett samtal med handläggarens chef hjälper - överklaga! Om sjukpenningen indragits enligt ovan ska beslutet alltså överklagas med begäran om omprövning. Glöm inte att begära ett tillräckligt långt anstånd (3-6 månader). Gör följande: För att på nytt få sjukpenning. Sök annan läkare för vård och sjukskrivning. Skicka in och begär sjukpenning från nytt sjukskrivningsdatum. Den andra läkaren bekräftar ju den tidigare behandlande läkarens uppfattning om arbetsoförmågan. Bifoga därför även tidigare läkarintyg. Om inte heller nytt läkarintyg för ny sjukperiod medför fortsatt sjukskrivning, ska även det beslutet överklagas. Tips: Begär rättshjälp från förbundet om Försäkringskassan meddelar ett fortsatt avslag. Fullfölj överklagan av tidigare beslut om indragen sjukpenning. Efter positivt beslut om sjukpenning för ny sjukperiod och grundat på samma diagnoser, kan beslutet och läkarintyget skickas in till Försäkringskassan med begäran om omprövning. Med hänvisning till det nya beslutet bör beslutet om indragen sjukpenning upphävas. Förnyad sjukskrivning och sjukpenning är ju ett argument för att återfå den indragna sjukpenningen. Bemöt även de skäl som Försäkringskassan åberopat för beslutet om indragen sjukpenning. Om Försäkringskassan t ex åberopat att medlemmen inte medverkat alls eller otillräckligt
8 vid rehabilitering, ska ju detta förklaras exempelvis med att medlemmen var för sjuk (om så var fallet) eller att det fanns svårighet med att följa rehabiliteringsplanen, eftersom det visade sig att denna inte var relevant med tanke på ohälsan. Om medlemmen inte får rättelse hos Försäkringskassan, sök rättshjälp hos förbundet. 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning Vid arbetsoförmåga som är varaktig eller kommer att vara för avsevärd tid (1 år) aktualiserar Försäkringskassan omvandling av sjukpenning till sjukersättning. Det framställs ofta som en förmån - men tänk på att sjukersättningen är väsentligt lägre (cirka 64 procent) av inkomsten. Frågan är inte helt enkel. Ett argument för fortsatt sjukpenning kan vara att medlemmen inte har fått erforderlig rehabilitering osv. (om nu så är fallet). I gengäld bör beaktas att en flerårig sjukskrivning påverkar beräkningsunderlaget negativt med lägre sjukersättning som följd. Det finns också fackförbund som har avtal om kompletterande ersättning. Endast om medlemmen är säker på att hennes/hans sjukdom är arbetsrelaterad och bör berättiga till arbetsskadelivränta, bör hon/han ansöka om sjukersättning och då samtidigt ansöka om arbetsskadelivränta. 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning ( tidigare förtidspension) Tidsbegränsad sjukersättning innebär att omprövning av rätten till denna ska ske efter viss i beslutet angiven tid. Detsamma gäller ersättningsformen aktivitetsersättning, som beviljas unga upp till 30 år. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. OBS vid tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning ska anställningen alltid finnas kvar, eftersom dessa ersättningsformer inte utgör saklig grund för uppsägning. Sjukersättning utan angiven tidsbegränsning motsvarar den tidigare ersättningsformen förtidspension och därmed kan arbetsgivaren säga upp anställningen. Tips! Om medlemmen anser att de diagnoser som legat till grund för rätten till sjukersättning helt eller delvis är en följd av skadlig inverkan i arbetet och arbetsskada, ska ansökan göras till Försäkringskassan om prövning av rätten till arbetsskadelivränta. Det är då viktigt att alla diagnoser som påverkar arbetsförmågan anges inför prövningen av sjukersättning men också att det redan då poängteras vilka diagnoser som är arbetsrelaterade och hur stor andel av arbetsoförmågan som dessa utgör. Det kan ha stor betydelse vid den senare prövningen av rätt till arbetsskadelivränta.
9 Det ankommer i första hand på den lokala fackliga organisationen, t ex klubbarna, att bedriva en uppsökande verksamhet så att medlemmar som fått sjukersättning till följd av arbetsskaderelaterade besvär också ansöker om arbetsskadeersättning enligt nedan. Se för övrigt vad som anges under 1.2 arbetsskadeförsäkringen. 1.1.5 Indragen sjukersättning I sin jakt på besparingar finns det risk för att Försäkringskassan vid omprövning av sjukersättning kommer att hävda att åtminstone en viss restarbetsförmåga föreligger och därför vill sänka omfattningen av sjukersättningen exempelvis till ¾. Men vem får arbete på ¼ och vem får a-kassa på denna nivå?! Det är viktigt att få tag i dessa ärenden innan Försäkringskassan har hunnit fatta beslut och då argumentera och påverka. Om en medlem fått sjukersättningen helt eller delvis indragen är det viktigt att överklaga. Vid sänkt sjukersättning är det samtidigt viktigt att medlemmen omgående återgår till sin tidigare arbetsplats eller (om medlemmen är arbetslös) att hon/han omgående anmäler sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning! Detta är ett specialproblem som egentligen inte hör samman med sjukfrånvaro men som kan ha stora konsekvenser vid framtida sjukfall. En medlem som lämnar sin anställning med avgångsvederlag har anledning att uppmärksamma reglerna för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den lokala fackliga organisationen bör råda medlemmen att genast besöka arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande även om någon ersättning från a-kassan inte just är aktuell. Annars kan Försäkringskassan vid kommande sjukskrivning hävda att man inte i tid anmält sig till arbetsförmedling som arbetssökande och därför har nollklassats (sjukpenningen sänkt till noll kronor). Det finns en regeringsrättsdom att man ska ansöka inom tre månader från det att anställningen upphört (mål nr 2064-03). Rådet är att göra det genast. 1.1.7 Rehabilitering Rehabiliteringsfrågorna berörs knappast alls i denna lathund. Anledningen är både att LOs lilla lathund avser försäkringsfrågor och att det sedan sommaren 2004 finns en hel bok som innehåller LOs och förbundens gemensamma fackliga riktlinjer. Boken heter Åter till arbetet och behandlar förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering på ett utförligt sätt.
10 Vid rehabilitering till följd av misstänkt arbetsskada ska ansökan om arbetsskadelivränta ske så tidigt som möjligt för att få en tidig prövning till stånd och kanske även en längre rehabilitering än annars kan beviljas. Tänk på att vid arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, är rehabiliteringstiden inte begränsad till ett år. Avgörande ska vara behovet av en sådan rehabilitering att man på nytt tjänar lika mycket som om skadan inte hade hänt. Se även 1.4.8. 1.2 Ärenden som avser arbetsskadeförsäkringen enligt LAF Medlemmen kontaktar ofta avdelningen av olika anledningar, t ex efter erhållen sjukersättning och kanske med tanke på att gå ur facket. Det är då viktigt om sjukersättningen helt eller delvis är en följd av arbetsskada att detta uppmärksammas och ansökan om arbetsskadeersättning sker. Försäkringskassan prövar rätt till arbetsskadelivränta. Förutsättning är inkomstförlust med minst 1/15 och att förlusten är varaktig eller åtminstone för ett år framåt. Så är fallet vid sjukersättning eller efter omplacering med inkomstförlust som följd. Därtill kommer att även vid arbetslivsinriktad rehabilitering kortare än ett år kan livränta lämnas. Förutsättning enligt Försäkringskassans direktiv är att utbildningen leder till ett yrke där den framtida inkomsten bedöms bli minst 1/15 lägre än vad inkomsten var i det yrke där skadan skedde. Läs mer: Omfattande information om arbetsskador och ersättning vid arbetsskada finns i LOs Skadehandbok. 1.2.1 Frågor vid beslut om sjukersättning eller när medlemmen gjort inkomstförlust till följd av arbetsbyte av arbetsskada Vid sjukersättning har AGS-anmälan skett? Om inte så hjälp medlemmen med detta. Anmälan görs vid sjukskrivning och sjukersättning/aktivitetsersättning. Särskild blankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se). Tänk på att det kan gälla mycket pengar! Anser medlemmen att hennes/hans besvär helt eller delvis är en följd av arbetet, t ex en belastningsskada? Om ja, har arbetsskadeanmälan gjorts till Försäkringskassan? Arbetsgivaren ska ha blankett. Om inte hämta hem från www.forsakringskassan.se. Anmälan ska fyllas i tillsammans med arbetsgivaren, skyddsombud och medlemmen. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide ovan. Se även 1.2.3 under Sammanfattningsvis.