Sammanträdesdatum Blad 1 (33)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-24 Blad 1 (33) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Tallen kl. 8.30 14.40 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Petra Monwell (s) Maud Fortuna (s) Lars-Åke Knutsson (s) Kerstin Andersson-Hedström (v) Eira Roos (c) Eskil Ehnberg(m) Marina Wahlström (m) Elisabeth Hägglund (s) tjg. ers. Kristina Blomberg (s) tjg.ers. Hans Elmbjer (sd) tjg.ers. Bertil Forsmark (s) tjg.ers. Övriga närvarande se nästa sida Utses att justera Ragnar Lif Justeringens Barn- och utbildningsavdelningen, Kommunkontoret 2016-08-31 plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 73-96 Carina Näsström Organ Ordförande... Lena Johansson Justerare... Ragnar Lif Sammanträdesdatum 2016-08-24 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Datum då anslag 2016-08-31 Datum då anslag 2016-09-22 sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund Underskrift... Carina Näsström

Övriga närvarande Lars Lif (c) ej tjg.ers. Carina Näsström, sekreterare Björn Wickström, förvaltningschef, ärendegenomgång Lars-Eric Bergman, kultur- och fritidschef, ärendegenomgång Gudrun Andreasson, kvalitetsutvecklare, ärendegenomgång

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 2 73 Information 1. Ärendegenomgång Justering (sign)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 3 74 Dnr 2016.46 041 Bokslutsprognos per 30 april 2016 barn- och utbildningsförvaltningen Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tidigare fått en redovisning om bokslutsprognos per 30 april 2016 men önskade då få svar på följande frågor till dagens sammanträde: Barn-, kultur- och utbildningsnämnden konstaterade att förvaltningen beräknar ett underskott på 1 863 000 kronor och önskade en redovisning över förvaltningens bemanning där följande frågor skulle besvaras: - Antalet tjänster förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger per förskole område och avdelning. - Antalet barn per tjänst. - Lärartätheten i grundskolan per rektorsområde F-6 och 7-9. - Antalet tjänster per elev, faktor. - Antalet elevassistenter per rektorsområde Barn-, kultur- och utbildningsnämnden önskade även en redovisning av åtgärder för att komma inom ram till nämndsammanträdet i augusti. Begärda redovisningar har inkommit. Bilaga 1 och 2 Beredning Arbetsutskottet 40/2016 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 59/2016 Arbetsutskottet 53/2016 Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt följande och finner bifall till detta: 1. Förvaltningschefen uppmanas att ålägga verksamhet största möjliga återhållsamhet vad gäller inköp utöver de planerade och till KS redovisade. Förvaltningschefen uppdras att undersöka möjligheten till ytterligare medel ur statsbidraget tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Förvaltningschefen uppdras att fullfölja planen med en genomlysning av varje enhets budgetläge. 2. Barn- och utbildningsnämnden önskar i samband med nästa budgetprognos en redovisning över hur volymökningen ser ut i våra förberedelseklasser mot tidigare år. Justering (sign)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 4 forts 74 3. Utifrån den redovisning som presenterats kan nämnden konstatera att verksamheterna har ett stort antal elevassistenter, 37 heltidstjänster totalt. Utifrån detta får förvaltningschefen i uppdrag att se över och analysera detta och ställa detta i relation till elevernas eventuella behov av specialpedagoger och speciallärare. Redovisning önskas till nämnden i samband med nästa budgetprognos. 4. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ser också nödvändigheten av att fortbilda/kompetensutveckla intresserade lärare till speciallärare/specialpedagoger för att komma tillrätta med resultaten på längre sikt. Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Förvaltningschefen uppmanas att ålägga verksamhet största möjliga återhållsamhet vad gäller inköp utöver de planerade och till KS redovisade. Förvaltningschefen uppdras att undersöka möjligheten till ytterligare medel ur statsbidraget tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Förvaltningschefen uppdras att fullfölja planen med en genomlysning av varje enhets budgetläge. 2. Barn- och utbildningsnämnden önskar i samband med nästa budgetprognos en redovisning över hur volymökningen ser ut i våra förberedelseklasser mot tidigare år. 3. Utifrån den redovisning som presenterats kan nämnden konstatera att verksamheterna har ett stort antal elevassistenter, 37 heltidstjänster totalt. Utifrån detta får förvaltningschefen i uppdrag att se över och analysera detta och ställa detta i relation till elevernas eventuella behov av specialpedagoger och speciallärare. Redovisning önskas till nämnden i samband med nästa budgetprognos. 4. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ser också nödvändigheten av att fortbilda/kompetensutveckla intresserade lärare till speciallärare/specialpedagoger för att komma tillrätta med resultaten på längre sikt. Beslutsexpediering Förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

TJÄNSTESKRIVELSE Sidan 1 av 2 Datum Förvaltning Barn och Utbildning Utredare/handläggare Björn Wickström Ärendenr/diarienr BKU 59/2016 Nämnd/styrelse Barn Kultur och Utbildning Ärende Bokslutsprognos Sammanfattning av ärendet Barn Kultur och Utbildningsnämnden uppdrog 160519 till förvaltningschefen att snarast vidta åtgärder för att komma inom ram och att till nämndsammanträdet i augusti redovisa dessa åtgärder. Konstaterar att ramöverskridandet i prognosen i huvudsak beror på icke finansierade förskoleavdelningar. För att komma inom ram krävs avsevärda ingrepp då en begränsad del av budgetåret kvarstår. Åtgärder är trots detta betydelsefulla för att säkerställa att vi inte får ett överhäng till nästa budgetår. Verksamheten planeras och organiseras normalt läsårsvis vilket medför att den nu lagda organisationen påverkar budgetutfallet för halva 2017. Under 2016 tilldelades extra medel (900 tkr), från KS statsbidraget tillfälligt stöd till kommuner och landsting,dessa är öronmärkta för vissa insatser, främst utrustning och inventarier. Besparingar inom dessa medel är därför inte möjliga. Det bör däremot vara möjligt att under återstoden av året vara ytterst återhållsam med andra kostnader inom området utrustning och inventarier. Möjligheten att erhålla ytterligare medel ur ovan nämnda pott kommer att undersökas. Förvaltningschefen avser vidare att tillsammans med ekonom och respektive enhetschef granska alla enheters budgetar för att söka efter möjliga kostnadsminskningar med bibehållen kvalité. Vi ber att få återkomma med en mera detaljerad åtgärdsredovisning efter denna granskning. Beslutet skickas till Förvaltningschefen Barn och Utbildningsförvaltningen Förslag till beslut och motivering Förvaltningschefen uppmanas att ålägga verksamhet största möjliga återhållsamhet vad gäller inköp utöver de planerade och till KS redovisade. Förvaltningschefen uppdras att undersöka möjligheten till ytterligare medel ur statsbidraget tillfälligt stöd till kommuner och landsting.

TJÄNSTESKRIVELSE Sidan 2 av 2 Datum Förvaltning Barn och Utbildning Utredare/handläggare Björn Wickström Ärendenr/diarienr BKU 59/2016 Nämnd/styrelse Barn Kultur och Utbildning Förvaltningschefen uppdras att fullfölja planen med en genomlysning av varje enhets budgetläge. Underskrift... Björn Wickström Förvaltningschef

TJÄNSTESKRIVELSE Sidan 1 av 1 Datum 2016-08-09 Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Utredare/handläggare Gudrun Andreasson Ärendenr/diarienr Nämnd/styrelse Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Ärende Redovisning av barn- och utbildningsförvaltningens bemanning vårterminen 2016 Sammanfattning av ärendet Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tidigare fått en redovisning av bokslutsprognos per 30 april 2016 (BKU-protokoll 2016-05-19, 59) men önskade då få svar på nedanstående frågor om förvaltningens bemanning, till arbetsutskottet i juni. Då begärda handlingar saknades fick förvaltningschefen i uppdrag att svara på frågorna vid nämndens augustisammanträde (Au-protokoll 2016-06-14, 53, punkt 1). - Antalet tjänster förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger per förskoleområde och avdelning. - Antalet barn per tjänst. - Lärartätheten i grundskolan per rektorsområde F-6 och 7-9. - Antalet tjänster per elev, faktor. - Antalet elevassistenter per rektorsområde I medföljande bilagor redovisas förvaltningens bemanning. Förslag till beslut och motivering Förvaltningens redovisning godkänns. Underskrift... Bilagor Bilaga 1: Bemanning i förskolan våren 2016 (maj/juni) Bilaga 2: Bemanning i grundskolan vårterminen 2016

Redovisning av barn- och utbildningsförvaltningens bemanning vt 2016 Bilaga 1 Bemanning i förskolan våren 2016 (maj/juni) Förskola/avdelning Barnantal Tjänster Barn per tjänst Kommentarer Västringen 34 7,4 4,6 Polarn 17 4 4,3 Pyret 17 3,4 5,0 Lindbergsbacken 35 6,8 5,1 Giggen 17 3 5,7 Trillan 18 3,8 4,7 Myran 35 7,75 4,5 Flygmyran 18 3,75 4,8 Rödmyran 17 4 4,3 Blomslingan 34 6,5 5,2 Solrosen 17 3,5 4,9 Gullvivan 17 3 5,7 Bredgård 69 15,45 4,5 Trollebo 18 4 4,5 Hyddan 17 3,75 4,5 Kojan 17 4 4,3 Gluggen 17 3,7 4,6 Humlan 17 3,85 4,4 Igelkotten 17 3 5,7 Greveholm 23 3,3 7,0 (4-5 år) Åshagen 34 6 5,7 Västan 21 3 7,0 "Storsidan" Östan 13 3 4,3 "Lillsidan" Mobacken 20 3,75 5,3 Villan 14 3 4,7 Fyrås 16 3 5,3 Rödluvan 43 9 4,8 Delar 0,2 spec.ped. med Nyckelpigan 16 3,5 4,6 övriga förskolor i Ba/Ho Myran 16 3 5,3 Humlan 11 2,5 4,4 Barnlyan 18 4,25 4,2 Norrskenet 14 3 + 0,5 kök och städ Riddaren 29 6,5 4,5 Slottet 17 3,25 5,2 Borgen 12 3,25 3,7 Killevippen 11 2,5 4,4 Dunderklumpen 34 6,85 5,0 3 åldersgrupper, +1,0 resurs för särskilda behov Jätten Jorm 11 2,7 4,1

Redovisning av barn- och utbildningsförvaltningens bemanning vt 2016 Bilaga 2 Område elever F-6 lärare F-6 ass F-6 faktor F-6 elever 7-9 lärare 7-9 ass 7-9 faktor 7-9 Hotings ro* 121 8,2 4 6,8 50 7,0 1,25 14,0 Backe 88 5,86 1,5 6,7 43 4,3 3,0 10,0 Bredgård 176 12,1 4,6 6,9 Hedenvind 219 16,46 4,8 7,5 Vattudal 202 21,4 9,8 10,6 Hammerdal 138 10,3 3,65 7,5 74 7,75 0,95 10,5 Frostvikens ro 58 4,27 1,25 7,4 24 4,3 1,5 17,9 lärare/100elev lärare/100elev * Organisation 15/16: F-5 i Hoting och Kyrktåsjö, 6-9 i Hoting

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 5 75 Dnr 2015.99 622 Redovisning av schemalagd lunch samt förtydligande av villkoren för pedagogiska måltider Kostchefen samt områdeschefen för produktionsenheten teknik och serviceförvaltningen har tidigare informerat om den verksamhet som berör nämndens ansvarsområde Skolmåltider. Nämnden beslutade den 14 september 2015 98 bland annat följande: Barn-, kultur- och utbildningsnämnden önskar ett förtydligande av villkoren för pedagogiska måltider. Samt att nämn-den uppdrog till förvaltningschef att fortsätta utredningen med att se över: Antalet elever som ej äter skollunch? Hur skulle schemalagd lunch påverka lärarnas arbetstid? Kan någon klass på högstadiet tänkas genomföra detta under ett läsår? Förvaltningen fick i uppdrag att tydliggöra antalet pedagogiska måltider som verksamheterna har tillgång till samt att tillsammans med kostchefen kontakta kommuner som redan nu har schemalagd lunch för att ta reda på fördelar och nackdelar med detta. Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt följande och finner bifall till detta: 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att efter diskussion med rektorerna återkomma med vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra matsituationen. 2. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att bjuda in Johan Andersson Torsta, som är den i länet som förespråkar detta med schemalagd lunch, till en områdeschefsträff där rektorerna får ta del av hans erfarenhet. Återkoppling önskas i november. Beredning Arbetsutskottet 5/2016 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 6/2016 Arbetsutskottet 45/2016 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 64/2016 Arbetsutskottet 54/2016 Justering (sign)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 6 forts 75 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att efter diskussion med rektorerna återkomma med vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra matsituationen. 2. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att bjuda in Johan Andersson Torsta, som är den i länet som förespråkar detta med schemalagd lunch, till en områdeschefsträff där rektorerna får ta del av hans erfarenhet. Återkoppling önskas i november. Beslutsexpediering Förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Justering (sign)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 7 76 Dnr 2016.109 810 Gratis Sommarlovsaktiviteter 2016 Bidrag utgår till landets kommuner för att ordna gratis aktiviteter för barn under sommarlovet 2016. Alla barn har rätt till en rolig sommar! Bidraget betalas ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället. Strömsunds Kommun har blivit beviljade 426 675 kronor 2016. Bidraget ska möjliggöra möten över sociala gränser. Sommaraktiviteterna ska: Vara kostnadsfria för barn och unga i åldrarna 6-15 år, ge barn och unga stimulans och personlig utveckling, stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika sociala bakgrund. Genomföras så att alla barn behandlas lika vad gäller tillgång och deltagande, därför ska heller ingen behovsprövning göras av de barn som deltar i aktiviteterna. Bidraget till sommarlovsaktiviteter ska vara ett tillskott och utöver det kommunerna själva anslår för sina sommarlovsaktiviteter 2016. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppdrog till kultur- och fritidschef att komma in med en redovisning av kommunens sommarlovsaktiviteter till arbetsutskottet i juni. Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt följande och finner bifall till detta: 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av redovisningen och kan konstatera att många barn och ungdomar kan i år delta i ett stort utbud av aktiviteter runt om i kommunen, men att nämnden gärna ser att försök görs att bredda aktiviteterna i områdena Hammerdal och Rossön. 2. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden önskar en redovisning på utfallet av genomförda aktiviteter till arbetsutskottet i november. Beredning Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 70/2016 Arbetsutskottet 55/2016 Justering (sign)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 8 forts 76 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av redovisningen och kan konstatera att många barn och ungdomar kan i år delta i ett stort utbud av aktiviteter runt om i kommunen, men att nämnden gärna ser att försök görs att bredda aktiviteterna i områdena Hammerdal och Rossön. 2. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden önskar en redovisning på utfallet av genomförda aktiviteter till arbetsutskottet i november. Beslutsexpediering Kultur- och fritidschef Justering (sign)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 9 77 Dnr 2016.117 600 Slutrapport, SKL s matematiksatsning PISA 2015 Strömsunds kommun har i fyra år deltagit i projektet Sveriges kommuner och landstings matematiksatsning PISA 2015. Nämnden har nu fått en slutrapport från kommungruppen. Bilaga Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag och finner bifall till detta. Beredning Arbetsutskottet 56/2016 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av slutrapporten och anser nu projektet avslutat. Beslutsexpediering Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Maria Jönsson Justering (sign)

1 (25) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Strömsunds kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till info@skl.se senast den 1 september 2016. Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av slutrapporten skall bifogas. 1. Sammanfattning Efter fyra år med SKL Matematik PISA 2015, trodde nog alla egentligen att resultaten i matematik skulle ha blivit bättre. Men resultaten i matematik har ej blivit bättre, utan snarare tvärtom i vissa årskurser. Vi har insett att även om fokus har legat på matematik så är synsättet gemensam styrning vinnande för hela verksamheten inte bara för matematiken. Kommunen har genom att samla alla fyra nivåerna kraftsamlat mot gemensamma mål och det har varit en spännande tid tillsammans. Håll i och håll ut har vi i slutskedet sagt vara ett vinnande koncept. Det tar tid att förändra i en stor organisation och många gånger blir det ett litet avbrott när personer byts ut i gruppen. Tanken med alla saker som genomförts under PISA 2015 är att det ska vara likvärdigt inom hela kommunen. Vi är aldrig starkare än den svagaste länken. Mest gynnsamt angående samsyn har det varit för de som deltagit i kommungruppen. Där har vi kunnat ställa de kritiska frågorna till varandra utan att det känts som ett påhopp. Allt för att vi tillsammans ska få en förståelse för hur allt hänger ihop. PPT kommungruppen gjorde en powerpoint i början på detta projekt, för att sprida samma information på alla nivåer samt att synliggöra vad som händer i detta projekt, som en PISA 2015 dagbok. Framöver kommer kommunen sträva mot att använda sig av de fyra nivåerna och arbetande nätverk för att det har gett mycket. Mål * Minst halvera antalet elever som ej når godtagbar kunskapsnivå enligt kunskapskraven i åk 9 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

Strömsunds kommun 7,7 % (2012) riket 8,8% Strömsunds kommun 4,9 % (2013) riket 7,8% Strömsunds kommun 7,5 % (2014) riket 9,3% Strömsunds kommun 13,9% (2015) riket 10,4% Svar: Vi har inte nått målen, men vi har legat bättre än riket i många av dessa år. * Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven Strömsunds kommun 8,5 % (2012) Strömsunds kommun 8,51 % (2013) Strömsunds kommun 5,6 % (2014) Strömsunds kommun 5,6% (2015) Svar: Andelen elever som når betyget A har inte ökat. På längre sikt är målet 100 % måluppfyllelse. Bra att sikta högt, men ännu viktigare att vara nöjd med de förbättringar som lärare lyckas med. Många lärare lyckas att höja elevernas nivå, men inte riktigt till E-nivå. Delmål i NP: Andelen elever i skolår 3, 6 och 9 som når kunskapskraven i de nationella proven i matematik ska årligen åka med minst 5 %. Åk 3 2012 Strömsunds kommun 73,8-88,3% riket 83,3-92,4% 2013 Strömsunds kommun 88,2-93,5% riket 77,9-95,1% 2014 Strömsunds kommun 44,7-89,5% riket 71,6-94,1% 2015 Strömsunds kommun 71,8-94,2% riket 82,1-93,1% Det går ej att jämföra mellan olika år när det är olika svårighetsgrad på proven. Dessutom är det olika antal prov som kontrollerar olika områden varje år. Så det enda man kan jämföra med är hur vi ligger till jämfört med riket. Vi ligger oftast under riket om man tittar på högsta och lägsta resultatet. Det sista året har vi däremot ökat resultatet rejält. Åk 6 Strömsund 2012 68,1% 2013 ~100% 2014 95,8% 2015 86,6% riket 78,6% 93,7% 90,9% 91,4% Ökningen med 5% årligen fungerar lite bättre men inte bra pga att det är olika svåra prov även här. Ibland ligger resultaten över rikets resultat och ibland under. Måluppfyllelsen för 2015 i åk 6 visar att prov kan vara lättare än året innan. Mellan 2012 till 2013 ökade resultaten med 46%. 2

Mellan 2013 till 2014 minskade resultaten med 4%. Mellan 2014 till 2015 minskade resultaten med 10%. Åk 9 Strömsund riket 2012 82,6% 83% 2013 90,6% 89,6% 2014 90,3% 87,5% 2015 80,7% 80% Mellan 2012 till 2013 ökade resultaten med 10%. Mellan 2013 till 2014 minskade resultaten med 0,3%. Mellan 2014 till 2015 minskade resultaten med 11%. MEN.. vi ligger över rikets resultat de tre senaste åren. 2. Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA 2015. Barn- och utbildningsförvaltningen i Strömsunds kommun har ansvar för förskola, grundskola samt kultur- och fritidsfrågor. Ansvarig nämnd är barn-, kultur och utbildningsnämnden. I kommunen finns sju rektorsområden med nio grundskolor. Sex av områdena består av förskolor och grundskolor, ett område har endast grundskola med årskurs 7 9. Elevantalet varierar från åtta till 241 på våra skolor som sammanlagt har 1 105 elever. Förändringar: Kommunikationen mellan nivåerna för deltagarna i kommungruppen är bra. Genom att vi träffats regelbundet har vi blivit mer vi än ni. Med det menas att förståelsen ökat mellan nivåerna, mest mellan politiker och lärare där naturlig kontaktyta sällan fanns förut. Analys av nationella prov kommungemensam har kommit till genom PISA 2015. Förr gjordes analys, rättning oftast av undervisande läraren. Synliggöra behörighet hos lärare via kartläggning av högskolepoäng, har varit en ögonöppnare for oss. 3

Se svårigheten att kommunisera, redovisa och återkoppla i en stor organisation. 3. Organisation av arbetet på hemmaplan Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan 3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen? Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan: 1 Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Lena Johansson X 4 Lars-Erik Bergman X 4 Monika Dahlén X 3 Åse Ehnberg X 3 Petra Monwell 4 Marina Wahlström 3 Förvaltningsledning Skolchef Lars Boberg X 3 Skolchef Nils Broman X 2 Skolchef Margareta X 4 Grundström Kvalitetsutvecklare X 4 HansOlof Carlsson Kvalitetsutvecklare 4 Gudrun Andreasson Rektor Fredrik Jonsson 4 Elisabeth Björn X 4 Margareta Grundström X 4 Birgitta Kallberg-Lindberg 4 Victoria Tjernlund Lärare Maria Jönsson (kp) 4. Märta-Stina Gahlin 4 Lundberg Victoria Tjernlund X 4 4 Kontinuitet (under sin tid)

Övriga Eva Jonsson. X 3 Kommentar: Kontinuitet = under den tid som personen deltog, några deltog lång tid emedan andra kort tid. 3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen? Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc. Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenserna, där många rektorer deltog för att få mer snurr på det som beslutades. 3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts? Från början insåg vi att det var viktigt att det fanns flera deltagare i kommungruppen än de som skulle åka på nätverksträffarna. Efter ett tag Deltagare från de flesta rektorsområdena, representant från rektorsgrupp alt. matematikutvecklingsgrupp, flera av politikerna har även sitter också i AU. Intresse för att förändra i matematik eller styrning och ledning har också varit avgörande. 3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen? Kontaktperson:Maria Jönsson 3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet? Kontaktperson har sammanställt det som de övriga deltagarna skickat in. 3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats? Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer I ett årligt kalendarium 4 Arbetet på hemmaplan Mötestider bestäms efter hand X 4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats i skolorganisationen? Inom den politiska organisationen Resultaten har ofta diskuterats i nämnden, men själva PISA-arbetet har inte diskuterats så mycket. Innan och efter träffarna i kommungruppen har information spridits angående vad temat på nästa träff har varit. Om deltagaren från politiken behövt hjälp med frågorna så har det tagits upp på möte. 5

Inom förvaltningsorganisationen Mellan skolchef och kvalitetsutvecklare. 4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala organisationen Inom den politiska organisationen? Kommunikationen har genomförts inom politiken och till förvaltningsnivån. Kommunikationen mellan nivåerna har förbättrats, men kan bli ännu bättre. Inom förvaltningsorganisationen? Inom förvaltningen har flera personer bytts ut under deltagandet i PISA, men alla skolchefer har varit med på kommunträffar och ofta på nätverksträffar. Det är först när de deltagit fysiskt som det blivit mer på riktigt/levande. Gemensam information genom PPT har alltid spridits i och mellan alla nivåer. 4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej X 4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja X Nej 4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen? Inte alls 1 Kommentar: 2 3 4 x 5 Mycket bra 6 I kommungruppen genom diskussioner på träffar samt via mailkontakt skapas samsyn mellan alla, oberoende nivå. 4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras? Mycket svårt 1 2 3 4 x 5 Mycket lätt 6 6

Kommentar: 5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra nivåer ingår? 5.1 Vad har varit framgångsrikt? Att vi haft gemensamma träffar med alla nivårena samt att vi jobbat efter en gemensam målbild efter varje nätverksträff. 5.2 Vilka eventuella problem har identifierats? Skiftande närvaro från början av PISA 2015. Blev bättre efter gemensam diskussion och gemensam planering. Att ha flera träffar mellan nätverksträffarna har också varit positivt samt att kommungruppen nu har haft representanter från de flesta skolområdena. Intensivt med många träffar men det gjorde att det blev många saker/aktiviteter. Den dåliga och ibland obefintliga kommunikationen mellan nivåerna och ibland även inom nivån. 5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen? Har aldrig prövats förut, men kommer att tillämpas framöver. 6 Nätverksarbetet Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp. 6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen? Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan. 1. Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med Kontinuitet X om byte av person har skett Politiker Vice ordförande/ledamöter X 4 Förvaltnings -ledning Kvalitetsutvecklare X 4 Skolchef X 3 7

Rektor Rektorer X 4 Lärare Maria Jönsson (kp) 4 Märta-Stina Gahlin 4 Lundberg Lärare X 4 Kommentar: Vid ALLA nätverksträffar har ALLA nivåer deltagit från Strömsunds kommun. 6.2 Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat? Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande 1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna X Kritiska hållningen till inlämnade missiv X Kontaktpersonernas mandat från sina hemkommuner X Kontinuiteten av deltagandet X Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning X Fokuseringen på ämnet styrning och ledning X Fokuseringen på arbetssättet X Kommentar till avgivna omdömen: Alla kommuner har ej haft alla nivåer med alltid. 6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden? 1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande 1 2 3 4 5 6 8

Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna X Kritiska hållningen till inlämnade missiv X Kontaktpersonens mandat X Kontinuiteten av deltagandet X Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning X Fokuseringen på ämnet styrning och ledning X Fokuseringen på arbetssättet X Kommentar till avgivna omdömen: Fokus har varit matteresultaten mer än styrning och ledning. Vi har nu uppmärksammat att vi behöver se över vad som kommuniceras mellan nivåerna. Positivt är att vi fått större förstående för varandras uppdrag, möjligheter och begräsningar. När deltagare byts ut förändras kommungruppen. 6.4 Dokumentationen Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation för det gemensamma arbetet. Mycket liten betydelse 1 Kommentar: 2 3 9 4 x 5 Mycket stor betydelse 6 Det är då kommungruppen hinner få samsyn och ifrågasätta det vi inte förstår/vet om. 7 Operativa målen 7.1 Var har de operativa målen fastställts? De operativa målen är fattade i nämnden.

7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen? Vid projektets start. 7.3 Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna? De har redovisats av rektorerna och de lärare som ingått i kommungruppen. På möten ska punkten PISA 2015 redovisas/diskuteras. Powerpointen som beskriver detta projekt PISA 2015 sprids på alla nivåer även lärarnas. 7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges: Utgångsläge Resultat Tidpunkt för resultatbedömning Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer) * Minst halvera antalet elever som ej når godtagbar kunskapsnivå enligt kunskapskraven i åk 9 Strömsunds kommun 7,7 % (2012) riket 8,8% Strömsunds kommun 4,9 % (2013) riket 7,8% Strömsunds kommun 7,5 % (2014) riket 9,3% Strömsunds kommun 13,9% (2015) riket 10,4% Analys: Under de tre första åren låg vi bättre till än riket, men 2015 hade vi fler elever än riket som fick F. Vi följer rikets upp och nedgångar. Under PISA 2015 projektet har vi fått upp ögonen att alla lärare som är behöriga har inte läst matematik alls. Strömsund: 1/3 av alla undervisande lärare i åk 1-3 hade 0 p matematikpoäng. Svårigheten att få tag på behöriga lärare och även vikarier gynnar inte lärandet hos eleverna. På sikt kommer den utökade undervisningstiden som lagt ut först på åk 1-3 och nu även i åk 4-6, förhoppningsvis ge resultat. (med utbildade lärare). Alla undervisande matematiklärare har läst två moduler i matematiklyftet, på sikt om lärarna finns kvar i organisationen ger det eleverna och lärarna mer redskap för att möta eleverna. Den nivå som krävs för att få betyget E 2016 kräver mycket av eleven. Alla förmågor måste uppnå E-nivån. * Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven Strömsunds kommun 8,5 % (2012) Strömsunds kommun 8,51 % (2013) Strömsunds kommun 5,6 % (2014) Strömsunds kommun 5,6% (2015) Analys: Färre och färre når A-betyg. Detta kan bero på att fokus ligger mest på att få alla elever över E-sträcket så att tiden blir liten eller obefintlig till att utmana de elever som kan nå till A-betyg. A-betyg är mest frekvent i åk 9 jämfört med åk 7 10

och åk 8. På längre sikt är målet 100 % måluppfyllelse. Bra att sikta högt, men ännu viktigare att vara nöjd med de förbättringar som lärare lyckas med. Många lärare lyckas att höja elevernas nivå, men inte riktigt till E-nivå. Delmål: Andelen elever i skolår 3, 6 och 9 som når kunskapskraven i de nationella proven i matematik ska årligen åka med minst 5 %. Åk 3 2012 Strömsunds kommun 73,8-88,3% riket 83,3-92,4% 2013 Strömsunds kommun 88,2-93,5% riket 77,9-95,1% 2014 Strömsunds kommun 44,7-89,5% riket 71,6-94,1% 2015 Strömsunds kommun 71,8-94,2% riket 82,1-93,1% Det går ej att jämföra mellan olika år när det är olika svårighetsgrad på proven. Dessutom är det olika antal prov som kontrollerar olika områden varje år. Så det enda man kan jämföra med är hur vi ligger till jämfört med riket. Vi ligger oftast under riket om man tittar på högsta och lägsta resultatet. Det sista året har vi ökat resultatet rejält. Åk 6 Strömsund riket 2012 68,1% 78,6% 2013 ~100% 93,7% 2014 95,8% 90,9% 2015 86,6% 91,4% Ökningen med 5% årligen fungerar lite bättre men inte bra pga att det ät olika svåra prov även här. Ibland ligger resultaten över rikets resultat och ibland under. Måluppfyllelsen för 2015 i åk 6 visar att prov kan vara lättare än året före. Mellan 2012 till 2013 ökade resultaten med 46%. Mellan 2013 till 2014 minskade resultaten med 4%. Mellan 2014 till 2015 minskade resultaten med 10%. Åk 9 Strömsund riket 2012 82,6% 83% 2013 90,6% 89,6% 2014 90,3% 87,5% 2015 80,7% 80% Mellan 2012 till 2013 ökade resultaten med 10%. Mellan 2013 till 2014 minskade resultaten med 0,3%. Mellan 2014 till 2015 minskade resultaten med 11%. MEN.. vi ligger över rikets resultat de tre senaste åren. 11

8 SKL:s satser för styrning och ledning Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats. 8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Genom kommungruppsträffarna har funderingar och frågor tillsammans med förklaringar gjort att det blivit mer vi-känsla än ni- känsla. En större förståelse hur saker och ting hänger ihop för de som deltagit och förhoppningsvis spridit den förståelsen inom sin nivå. Ange förändringar från starten Inder denna tid har vi identifierat att det måste vara klara direktiv kommungemensamt vad som ska redovisas och hur återkoppling ska göras. I dagsläget finns ett årshjul där allt har skrivits in. Gemensamma aha-upplevelser såsom att vi först trodde att vi hade god behörighet bland matematiklärare till att vi identifierade att det inte alls var så, gjorde att vi tillsammans gjort denna resa. Nästa steg Försöka att använda de fyra nivåernas styrka/samsyn inom kommunen även efter PISA 2015. 8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Efter turbulent tid när många i chefsposition slutat av olika skäl, kommer förhoppningsvis uppdrags- och rollfördelning tydliggöras att tydliggöras. Ange förändringar från starten 12

Nästa steg 8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment. Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under deltagandet. 8.3.1 Samla in data Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Ange förändringar från starten Nästa steg Delge återkopplingar utifrån det insamlade materialet. 8.3.2 Bearbeta insamlade data Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Ange förändringar från starten Nästa steg 13

8.3.3 Analysera och dra slutsatser Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Ange förändringar från starten Nästa steg Alla nivåer behöver bli duktigare på att göra analyser. 8.3.4 Återrapportera till uppgiftslämnaren Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Många saker görs men ibland vet man inte vad som gjorts och varför. Ange förändringar från starten Årshjul för att synliggöra återkoppling och vad som görs och hur allt hänger ihop. Nästa steg Årshjulet revideras av rektorer och förvaltning årligen. 8.3.5 Planera åtgärder Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget 14

Ange förändringar från starten Nästa steg 8.3.6 Vidta åtgärder Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Många åtgärder görs men dokumentationen bör förbättras. Ange förändringar från starten Nästa steg 8.3.7 Följa upp resultat av vidtagna åtgärder Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Terminsvis följs åtgärder upp. Vi kan se hur årgärderna har sitt fokus ämnesvis. Ange förändringar från starten Vi har blivit bättre att se hur andra har löst liknande problem som vi står inför. Nästa steg Alla nivåer utom lärarna ska besöka Härjedalen och studera deras kvalitetsarbete. 15

8.3.8 Sprida och implementera fungerande åtgärder Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget I utvecklingsgrupperna sprids goda exempel. Ange förändringar från starten Nästa steg 8.4 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas 8.4.1 Elever i svårigheter Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Vår handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd är utarbetad och implementerad. Ange förändringar från starten Arbetsgången för insatser har diskuterats och tydliggjorts. Nästa steg Att hålla detta dokument levande, när personalstyrkan förändras årligen och då behöver de inskolas i hur dessa dokument fylls i. 8.4.2 Särskilt begåvade elever Inte tillfredställande Mycket tillfredställande 16

Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Fortfarande svårt att möta särbegåvade elever på rätt nivå kunskapsmässigt, särskilt där vi inte har ämneskompetens. Ange förändringar från starten Vi har en tydlig målsättning att nyttja den ämneskompetens som finns så effektivt som möjligt. Nästa steg Handlingsplan för särskilt begåvade kommer att tas fram, med stöd av matematikutvecklingsgruppen. Handlingsplanen sprids via matematikutvecklingsgruppen, till alla undervisande matematiklärare: att särskilt begåvade elever finns och hur de kan identifieras. 8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga 8.5.1 Höga förväntningar på alla elever Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Betygssättande lärare har alltid konkreta mål att förhålla sig till. Ange förändringar från starten Har haft höga förväntningar på elever, men nu är de mer ämnesspecifika och konkreta. Detta gäller kanske mest mot de lägre åldrarna. Nästa steg Använda eleverna som bedömare av färdiga uppgifter mera för att medvetandegöra kvalitetsskillnader i uppgifter, samt utnyttja de digitala hjälpmedlen/verktygen mera. 17

8.5.2 Hög förväntningar på övriga Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Vi är övertygade om att förväntningarna påverkar arbetsinsatserna på alla nivåer. Vi är också medvetna om vikten av att börja med att ha höga förväntningar på sin egen arbetsinsats och sin egen nivå. Med högt ställda förväntningar krävs också åtgärder om inte förväntningarna infrias. Här ser vi ett förbättringsområde. Ange förändringar från starten Nästa steg Tydliggörande av rollerna gör att förväntningarna ökar på alla nivåer. 8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa Ämneskunskaper Kunskap om kursplan och övriga styrdokument Didaktik Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två olika tidpunkterna. Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg 8.6.1 Lågstadiet - Ämneskunskaper Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Många av de undervisande lärarna har leg i matematik nu. Utökad behörighet för 18

vissa m.a.o. att de undervisat matematik i många år. Se på legitimationen vilka ämnen som läraren är mest lämplig att undervisa i. 57% med leg i nov 2015. Ange förändringar från starten Genom kartläggningen av matematikpoäng för undervisande matematiklärare fördelar rektorer, mer efter kompetens i dagsläget än från starten. Men det är fortfarande svårare att få tag på behöriga lärare och vikarier. Nästa steg Förtsätta att kartlägga leg. på undervisande lärare och ev. lärarlyftet. 8.6.2 Lågstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget 16 maj 2016 genomfördes en kompetensutvecklingsdag i Betyg och bedömning med alla lärare i kommunen. Alla lärare på lågstadiet har gått igenom materialet ang. kartläggning i svenska och matematik från Skolverket, som ska börja användas i höst. Ange förändringar från starten Utvärdering av skolans resultat av NP åk 3 i matematik, synliggjort styrkor och svagheter för andra året på rad nu. Varje område skriver vad de ska göra för att behålla det som fungerar bra och vad de ska göra för att lyckas med det svåra. Nästa steg Central rättning av nationella prov har genomförts under de senaste tre åren, för att uppnå en likvärdighet i bedömningen. 8.6.3 Lågstadiet - Didaktik Beskriv nuläget Samtliga skolområden har deltagit i Matematiklyftet, vilket har har haft en positiv påverkat på hur undervisningen nu genomförs. Ange förändringar från starten 19

Nästa steg Sprida matematiklyftet till de nya som anställs. 8.6.4 Mellanstadiet Ämneskunskaper Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar 75% med leg i nov 2015. Ange förändringar från starten När kartläggningen i kommunen genomfördes identifierades att några som undervisade på mellanstadiet inte hade matematikbehörighet till åk 6. De var SO/sv åk 1-7. Nästa steg Sprida matematiklyftet till de nya som anställs. Se på legitimationen vilka ämnen som läraren är mest lämplig att undervisa i. 8.6.5 Mellanstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Ange förändringar från starten Fortbildningsdagar kring betyg och bedömning genomförs i kommunen. Central rättning av nationella prov har genomförts under de senaste tre åren, för att uppnå en likvärdighet i bedömningen. Nästa steg 20

8.6.6 Mellanstadiet - Didaktik Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Samtliga skolområden har deltagit i Matematiklyftet, vilket har haft en positiv påverkat på hur undervisningen nu genomförs. Ange förändringar från starten Nästa steg Sprida matematiklyftet till de nya som anställs. 8.6.7 Högstadiet - Ämneskunskaper Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Andelen undervisande lärare med ämnesbehörighet är 63% med leg i nov 2015. Ange förändringar från starten Några behöriga lärare från gymnasiet arbetar nu på högstadiet. Nästa steg Klicka här för att ange text. 8.6.8 Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Inte Mycket tillfredställande tillfredställande Utgångsläge X 21

Nuläge X Beskriv nuläget Ange förändringar från starten Fortbildningsdagar kring betyg och bedömning genomförs i kommunen. Central rättning av nationella prov har genomförts under de senaste tre åren, för att uppnå en likvärdighet i bedömningen. Nästa steg 8.6.9 Högstadiet - Didaktik Inte tillfredställande Mycket tillfredställande Utgångsläge X Nuläge X Beskriv nuläget Samtliga skolområden har deltagit i Matematiklyftet, vilket har haft en positiv påverkat på hur undervisningen nu genomförs. Ange förändringar från starten Nästa steg Sprida matematiklyftet till de nya som anställs. 8.6.10 Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu. Samordnar ingenting Planerar praktiska saker Planerar övergripande undervisningsmoment 22 Planerar och följer upp lektioner tillsammans Utgångsläge X Nuläge X

Beskriv nuläget Ange förändringar från starten Planering och undervisning har till stora delar genomförts individuellt av lärarna Nästa steg Det kollegiala lärandet som Matematiklyftet har öppnat upp för har medfört att man nu i större grad samverkar kring undervisningsfrågorna. Lärarna är också mycket mera medvetna och insatta i styrdokumenten, att förmågorna är de centrala. 9 Avslutande frågor 9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM 2012-01-19? Inte alls 1 Kommentar: 2 3 Längden och omfattningen var svår att se. 9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Inte alls givande 1 2 3 x 4 4 Kommentera särskilt arbetssätt och organisation: 5 5 Helt och hållet 6 Mycket givande Till varje nätverkskonferens måste alla vara kunniga på vårt missiv. När vi träffas i mixade grupper kommer frågor och funderingar som ska besvaras. Detta är ett sätt att alla bidrar och känner sig viktig. 9.3 Styrning och ledning. SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre SKL:s PM 2012-01-19 x 6 23

SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen styrning och ledning gentemot. Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en förbättring av matematikundervisningen. Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen. Avsluta med kommentarer. Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd 1 2 3 4 5 6 X X X X X X Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande 1 2 3 4 5 6 X X X X 24

Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd X X Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet: Alla punkter är viktiga för att vara en del i en fungerande kommun. Är det ytterligare någon sats som borde varit med? 9.4 Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i satsningen. Att vi nu bättre förstår vikten av att eleverna undervisas av behöriga lärare, att uppföljning av stödinsatser är oerhört viktigt samt att kommunikationen och tydligheten mellan nivåerna ses över och vårdas. Höga förväntningar behöver lyftas på varje enskild nivå. 9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till andra. Samrättning NP - kommungemensamma styrkor och svagheter i åk 3, åk 6 och åk 9. Matematiklyftet, McIntosh 9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015, t.ex. studiebesök, media etc. Inget 25

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden 2016-08-24 10 78 Dnr 2016.94 816 Redovisning utifrån riktlinjer för fritidsgårdsverksamheter i Strömsunds kommun 2014-2017 Riktlinjer för fritidsgårdsverksamheter i Strömsunds kommun 2014-2017 fastställdes i barn-, kultur- och utbildningsnämnden den 14 februari 2014 14. Enligt punkt 5:3 i detta dokument ska verksamheten utvärdera riktlinjernas övergripande mål; Mötet, Meningsfull och kul fritid, Demokrati och delaktighet samt Trygghet i hela kommunen. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden önskade till arbetsutskottet en skriftlig sammanställning av utvärderingen med eventuella förslag på åtgärder som ökar måluppfyllelsen inom området. Reovisning har inkommit. Bilaga Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag och finner bifall till detta. Beredning Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 51/2016 Arbetsutskottet 59/2016 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden kan konstatera att på orterna Hammerdal, Hoting och Gäddede saknas mötesplatser för ungdomarna vilket ska prioriteras under hösten. Utifrån detta uppdrar nämnden till ungdomskonsulenten att se till att ovanstående prioriteringar genomförs, en redovisning av genomförda åtgärder önskas till arbetsutskottet i oktober. 2. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppdrar till kultur- och fritidschef att under hösten påbörja en revidering av nuvarande riktlinjer vilket delredovisas på arbetsutskottet i oktober. Beslutsexpediering Kultur- och fritidschef Justering (sign)

STRÖMSUNDS KOMMUN 1 (3) Kultur- och Fritidsavdelningen 2016-06-02 Redovisning utifrån riktlinjer för fritidsgårdsverksamheter i Strömsunds kommun 2014-17. Barn- kultur- och utbildningsnämnden har önskat att till arbetsutskottet i juni 2016 få en skriftlig sammanställning av utvärderingen med eventuella förslag på åtgärder. Övergripande mål Möten/träffar Verksamheten ska erbjuda ungdomarna i kommunen en möjlighet att tillhöra en social struktur, att ingå i ett sammanhang och att verka för att undanröja hinder för gemenskap mellan människor. Idag finns många olika typer av mötesplatser Det kan vara allt från olika idrottsanläggningar, spontana mötesplatser till fritidsgårdar. I och med att kommunen tagit emot många nyanlända har det skapat stora krav på både befintliga mötesplatser, samt även att skapa nya. Meningsfull och kul fritid Verksamheten ska ha ett positivt värde, skapa en stimulerande fritid som vidgar och fördjupar den enskildes och gruppens personlighetsutveckling. Verksamheten ska också stimulera till förverkligande av livsmöjligheter och aktivt engagemang, skapa utmaningar och möjlighet att prova på, nya upplevelser. I den tid vi lever i idag är det inte så lätt att få ungdomar till våra mötesplatser. Många ungdomar idag föredrar att sitta hemma och spela tv-spel antingen för sig själv eller med andra på nätet. Den gamla typen av fritidsgård är något som är på väg att försvinna i hela landet. Demokrati och delaktighet Fritidsgården ska genom demokratiska arbetsformer ge medinflytande och ansvar till ungdomarna som leder till att ungdomarna vill påverka och ta ansvar. Genom detta skapas en konstruktiv samhällsdebatt och fördjupad demokrati. Som vi redan har kommenterat tidigare så är inte längre fritidsgården en given mötesplats, utan idag måste vi tänka nytt och hitta nya mötesplatser.