Bilaga B Restaurering av Klingavälsån uppströms Hemmestorps mölla 2013-01-22 På uppdrag av Kävlingeåns vattenråd
Tom sida
uppströms Hemmestorps mölla Rapporten är upprättad av: Bengt Wedding och Johan Krook Hydrologiska beräkningar: Gwidon Jakowlew, Jordbruksverkets Vattenenhet, Alnarp Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd Landskrona 2013-01-22 EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 13 Utskriftsversion: 13-02-05 Wordfil: B_Tekn_besk 2013-01-22.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com
Innehållsförteckning sidan 1 Orientering... 6 2 Höjdsystem... 6 3 Nuvarande vattenrättslig förhållanden... 6 3.1 Vattenrättsliga prövningar... 6 3.1.1 1899 års överenskommelse angående uppgrävning och rensning av Klingavälsån... 6 3.1.2 Klingvallsåns regleringsföretag år 1939... 6 3.1.3 Klingvallsåns rensningsföretag år 1968... 7 4 Hydrologiska förhållanden... 7 4.1 Hydrologiska förutsättningar... 7 4.1.1 Vattenföringar... 7 4.1.2 Dagvatten... 8 4.1.3 Nederbörd och avrinning... 8 4.2 Befintlig situation... 9 4.2.1 Geotekniska förhållanden... 9 4.2.2 Hydrologiska förhållanden... 10 5 Beskrivning av planerade åtgärder... 10 5.1 Den nya åfåran... 10 5.2 Ny tröskel... 11 5.3 Passage vid väg... 11 5.4 Överledning till befintlig åfåra... 11 5.5 Anslutning av Orehusbäcken till nya fåran... 11 5.6 Igenfyllning av befintlig åfåra... 11 5.7 Grävning av grunda fåror... 11 5.8 Nya vallar... 11 5.9 Utläggning av bottensubstrat... 12 5.10 Hantering av massor... 12 5.11 Övriga entreprenadarbeten... 12 6 Hydrologiska konsekvenser... 12 6.1 Tröskel vid sektion 1/114... 12 6.2 Bro över vägen... 12 6.3 Jambors överfall... 12 6.4 Situationen vid inloppet av Skarriediket... 13 6.5 Vattensituation nedströms möllan... 13 6.6 Vattensituation öster om markväg... 13 6.7 Slutsatser... 13 4 (13, exkl bilagor)
Bilagor Flik 4 B1: Plankarta över befintliga förhållanden med fixpunkt B2: Plankarta över planerade åtgärder med sektionsindelning B3: Plankarta, detaljritning av överledning till ny åfåra samt vattenvägarna förbi kvarnen B4: Längdprofil ny åfåra B5: Tvärsektion ny åfåra B6: Principskiss för Jambors tröskel sektion 0/000 B7: Principskiss överledning från ny åfåra till befintlig åfåra sektion 1/114 B8: Principskiss över ny bro sektion 0/-020 B9: Avbördningskurva för den nya åfåran sektion 0/000 3/260 B10: Varaktighetskurva för vattenflöden B11: Avbördningskurva för tröskel vid inloppet till den gamla åfåran B12: Jambors tröskel, tabell över flöde och vattennivåer vid sektion 0/000 och 0/114 B13: Jambors tröskel, tabell över dämningens avtagande uppströms B14: Översvämning vid HHQ före och efter åtgärd B15: Längdprofil av delvis igenfylld befintlig åfåra B16: Tvärsektion av delvis igenfylld befintlig åfåra B17: Längdprofil av ny grund fåra B18: Tvärsektion av ny grund fåra B19: Plankarta över Klingvallsåns rensningsföretag 1968 5 (13, exkl bilagor)
1 Orientering Någon gång mellan 1812 och 1832 utfördes den rätning av Klingavälsån som nu utgör en sträcka på ca 2 km uppströms Hemmestorpsmölla. Uträtningen gjordes sannolikt i samband med att kvarnen flyttades från sitt läge längre norrut i dalgångens lägsta punkt, till sitt nuvarande läge för att vinna bättre fallhöjd. För att åstadkomma detta flyttades åfåran söderut där den rätades och vallades in på en sträcka av ca 2 km. Genom två fåror förbi kvarnen med reglerbara luckor, en i anslutning till kvarnhjulet och en norr om kvarnbyggnaden, kunde vattennivån regleras och kvarnen drivas. Båda dessa passager finns kvar idag och regleringen av vattennivån med luckorna har varit föremål för många konflikter genom åren. Ytterligare en passage för vattnet vid högvatten finns i dalgångens lägsta punkt norr om kvarnbyggnaderna, där den väg som leder norrut från kvarnen korsar ett vad. Vid högvatten sker sannolikt även avvattning via ett dike beläget norr om aktuell åfåra, vilket passerar genom två trummor under vägen. Kävlingeåns vattenråd/länsstyrelsen har nu för avsikt att återskapa den tidigare meandrande åfåran på denna sträcka (ca 3 km) och samtidigt skapa fuktigare/blötare ängsmarker framförallt under perioder då ängarna idag är torra. Syftet med åtgärden är att skapa bättre förutsättningar för en rik fauna och flora i och kring vattendraget. I samband med restaureringen kommer särskilda åtgärder vidtas för att gynna musselfaunan i vattendraget bl a genom utplantering av tjockskalig målarmussla samt tillförsel av lämpligt bottensubstrat i de nygrävda åsträckorna. Restaureringen ingår i det 5 åriga LIFE-projekt som syftar till att rädda den tjockskaliga målarmusslan genom att förbättra livsmiljöerna och återintroducera arten. Klingavälsån utgör ett projektområde bland 12 andra sydsvenska åar. 2 Höjdsystem I denna ansökan förekommande höjduppgifter uttrycker höjd över havet i lokalt höjdsystem konnekterat till höjdsystem använt av Klingvallsåns rensningsföretag. Utgångspunkt (fixpunkt) för avvägningarna har varit ett kors på brunnslock med höjden + 28.93. Differensen mellan detta höjdsystem och RH70 är ca +7 cm. Fixpunkten är markerad på planritning bilaga B1. 3 Nuvarande vattenrättslig förhållanden 3.1 Vattenrättsliga prövningar 3.1.1 1899 års överenskommelse angående uppgrävning och rensning av Klingavälsån År 1899 fastställde Kung. Maj:ts befallningshavande i Malmö hus län en överenskommelse angående uppgrävning och underhåll av Klingavälsån på sträckan mellan Sövdesjön och Hemmestorpsmölla. Enligt överenskommelse skulle markägarna längs ån utföra uppgrävningen. Rensningen skulle verkställas av ägarna varje år mellan den 10 och 24 juni. 3.1.2 Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 År 1939 avslutades en laga syneförrättning rörande sänkning av ån på den aktuella sträckan. Företaget mötte jämlikt bestämmelserna i 7 kap. 39 dåvarande vattenlagen laga hinder. I vattendomstolens dom anföres bl.a: Ej heller finner vattendomstolen särskilt i betraktande av att förbättrade förhållanden för markägarna synas kunna vinnas genom verkställande av erforderliga upprensningar av Klingavälsån, mot vilkas företagande något lagligt hinder icke förefinnas. Frågan om underhållet upptogs ej till särskild prövning. 6 (13, exkl bilagor)
3.1.3 Klingvallsåns rensningsföretag år 1968 År 1968 bildades en syneförrättning angående fördelning av kostnader vid underhåll och rensningar inom Klingavälsån, delen Hemmestorpsmölla Sövde mölla. Laga hinder har inte anmälts mot förrättningens handläggande. Före år 1968 har ån ej varit föremål för någon dikningsåtgärd utom på en sträcka av ca 2,5 km uppströms Hemmestorpsmölla. Sträckan omgrävdes och rätades i samband med överenskommelse från år 1899. På övriga sträckor har ån fortfarande sitt ursprungliga lopp med ett serpentinmönster. Därför ska inga förändringar vidtagas i åns sträckning eller breddning och fördjupning av sektioner. I underhållet av ån ska bara ingå borttagning av slambankar och vegetation. Särskild underhållsfördelningslängd för ån samt underhållets skötsel har upprättats. 4 Hydrologiska förhållanden De hydrologiska förhållandena och beräknade hydrologiska konsekvenser (kapitel 6) baseras på en utredning genomförd av Jordbruksverkets Vattenenhet i Alnarp. 4.1 Hydrologiska förutsättningar Klingavälsån är en sidogren till Kävlingeån. SMHI har en mätstation i Klingavälsån vid Veberöd (station nr 92-2116), strax nedströms det aktuella området. Avrinningsområdet vid mätstationen uppgår till 192 km 2 och vid Hemmestorpsmölla ca: 190,5 km 2. Karakteristiska vattenföringar för SMHIs station avseende perioden 1972-1999 redovisas i tabell 1. Genom arealkorrektion har motsvarande värden vid Hemmestorpsmölla beräknats. Tabell 1. Karakteristiska vattenföringar, m 3 /s, i Klingavälsån 1972-1999 station 92-2116 Hemmestorps mölla avrinningsområde, km2 192 190,5 högsta högvattenföring 12,9 12,8 medelhögvattenföring 8,0 7,9 medelvattenföring 1,80 1,78 medellågvattenföring 0,35 0,34 lägsta lågvattenföring 0,11 0,10 sjöprocent 4 4 4.1.1 Vattenföringar Med hjälp av sannolikhetsteori och karakteristiska värden för vattenföring vid SMHIs station har vattenföringar med återkomsttid på 50 och 10 år beräknats. Dygnsmedelflöde och momentant flöde för dessa vid Hemmestorpsmölla har sammanställts i tabell 2. Tabell 2. Vattenföringar, m 3 /s, med återkomsttid 50 ch 10 år Dygnsmedelvärde momentantvärde högsta högvattenföring (50 år) 17,0 18,0 högsta högvattenföring (10 år) 11,7 12,4 Vattenföringens variation över året framgår av tabell 3 som redovisar månadsmedelvärde av vattenföringen vid SMHIs station under åren 1972-1990. Tabell 3. Vattenföringens månadsmedelvärde under perioden 1972 1990, m 3 /s jan feb mars april maj Jun juli aug sept Okt nov dec 2.88 2.98 3.07 2.38 1.49 0.86 0.63 0.59 0.69 1.09 1.67 2.68 Varaktighet av avrinningen förbi Hemmestorpsmölla redovisas i tabell 4, samt i bilaga B10. 7 (13, exkl bilagor)
Tabell 4. Varaktighet av olika flöden Flöde, m3/s 17,00 4,76 3,81 2,86 1,91 1,52 1,14 0,95 0,76 0,57 0,38 0,19 0,095 Dagar < 1 19 28 54 121 164 206 234 263 297 330 363 365 Vid förrättningen år 1939 (se 3.1.2) föreslogs Klingavälsån få följande dimensioner på berörd sträcka: bottenbredd 7 m, bottenlutning 0,55 och släntlutning 1:1,25. Samtidigt skulle en väsentlig fördjupning av ån (mellan 1och 1,5 m) ske. Med föreslagna åtgärder skulle det högsta vattenståndet ligga något under markytan med undantag för området närmast Hemmestorps mölla. Åtgärder enligt 1939-års förrättning är inte utförda. I samband med bildning av naturreservat undersöktes ån mellan Hemmestorpsmölla och Sövdemölla. Enlig upprättat rensningsförslag 1968, som tog hänsyn till reservatbestämmelserna för naturreservat Klingavälsån, föreslogs att ån bör underhållas genom upptagning av slambankar inom den befintliga sektionen, och där förträngning skett till bottenbredd 5 m och släntlutning 1:1,5. 4.1.2 Dagvatten Enligt information från Sjöbo kommun, avvattnas huvuddelen av Sjöbos tätort mot Grimstoftabäcken och Björkaån. Bara en bråkdel av tätorten avvattnas till Klingavälsån via en rörledning och ett öppet dike. Dagvattenmängder som belastar Klingavälsån är obetydliga jämfört med den naturliga avrinningen. 4.1.3 Nederbörd och avrinning Avrinningstoppar uppkommer huvudsakligen till följd av häftiga regn eller under längre nederbördsrika perioder samt i samband med snösmältning. Avrinningsintensiteten i det enskilda fallet påverkas givetvis till väsentlig del av bl. a. pedologiska och topografiska förhållandena. Regn i samband med pågående snösmältning påskyndar avrinning och kan medföra mycket kraftiga flöden. Ur dimensioneringssynpunkt är frågan om hur länge flöden av viss storlek varar av särskilt intresse. Flöden överstigande en specifik avrinning motsvarande 1,5 l/s ha är vanligen mycket kortvariga, sällan längre än en dag. Momentant kan dock avrinningsintensiteten uppnå mycket höga värden. Översvämningar på marker längs Klingavälsån under de senaste åren måste analyseras i samband med då rådande meteorologiska och hydrologiska förhållandena. Nederbörd i Lund redovisas i tabell 5 med års och månadsvärde för perioden 1995 2006. Under perioden 2001 till 2006 var det två år med årsnederbörd lägre än normalt för perioden 1961 1990. Det var år 2001 och 2005. Månadsmedelvärdet för augusti och september var dock år 2001 betydligt högre än normalt för perioden 1961 1990. Sommaren och hösten 2005 var regnrik med hög vattenmättad jordprofil som följd, och det var april och september som med lägre nederbörd än normalt sänkte årsmedelvärdet. Högt månadsmedelvärde inträffades i juni och oktober 2002, juli år 2003 samt i juli 2004. Extremt var augusti 2006 med hela 264 mm. 8 (13, exkl bilagor)
Tabell 5. Års- och månadsnederbörd i Lund 1995-2006, mm 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 normal 1961-1990 jan 88 4,7 5,7 47 55,3 34,2 34,8 132 41 64 51 23 54 feb 51 20,4 62,3 48 60 22,8 29,5 106 14 35 49 45 33 mars 60 4,7 14,4 80 34,4 70,8 12 41 12 42 38 29 45 april 43 15 20,8 61 41,9 21,8 54 37 53 25 8 51 40 maj 35 102 55,8 36 33,3 50 19 66 86 17 38 68 45 juni 31 12,6 19,1 60 53,9 61,3 35 120 74 83 46 45 56 juli 14 36,1 32,5 120 24,9 41,7 44 80 98 128 80 7 70 aug 12 22,5 8,8 53 112 82,5 79 24 58 76 55 264 65 sep 91 60,4 40,5 65 59,6 111 84,5 21 44 40 21 34 64 okt 36 25,5 75,2 131 40 41,6 125 60 66 58 107 60 nov 19 51,3 64 36 17,1 99,6 48,5 50 82 55 50 87 69 dec 19 36,9 32 36 108 31 13,3 36 82 64 65 87 65 året 499 392 431 773 641 626 495 838 704 695 559 847 666 Ännu viktigare och av större intresse är maximal nederbörd under ett dygn. Det är sådan relativt kort intensiv nederbörd som orsakar höga avrinningstoppar. I tabell 6 redovisas maximala dygnsvärden i mm för respektive år under perioden 2000 till 2006 och motsvarande specifik avrinnig i l/s ha. Tabell 6. Maximal dygnsnederbörd år månad nederbörd mm/dygn avrinning q = l/s ha 2000 maj 30 1,39 juni 33,7 1,56 september 57,2 2,65 2001 september 22 1,02 2002 juli 35 1,62 2003 juni 26,5 1,23 2004 oktober 25,5 1,18 2005 oktober 40,5 1,88 2006 augusti 45 2,1 Under perioden 2000-2006 var den maximala avrinningen år 2001 och 2004 något högre än den avrinning som Klingavälsån, med befintliga förhållanden, klarar att avbörda. Extremt hög var specifik avrinning i september 2000, oktober 2005 och augusti 2006. 4.2 Befintlig situation 4.2.1 Geotekniska förhållanden Jordlagret inom området består i princip av lös högförmultnad organogen jord följt av sand till mer än 2 m djup. Ytskiktet är mullhaltigt. Lokalt förekommer torvlager. Sandlagret följs av dyig lera. Sanden har hög genomsläpplighet (1 x 10-4 à 1 x 10-5 m/s). Jorden i området är erosionsoch slambenägen. 9 (13, exkl bilagor)
4.2.2 Hydrologiska förhållanden Befintliga förhållanden i plan framgår av bilaga B1. För beräkningar av vattenstånd i Klingavälsån har antagits flöden motsvarande HHQ50 =17 m3/s och MQ =1,78 m3/s. Markvägen som går förbi Hemmestorpsmölla norrut, mot väg 11 utgör en fördämningsvall, och område öster om vägen fungerar som ett fördröjningsmagasin. Av utförda beräkningar framgår att vid flöde motsvarande MQ = 1,78 m3/s och dåligt underhållen sträcka mellan möllan (sektion 11 enligt 1968) och inloppet av Skarriediket (sektion 50 enl. 1968) är vattennivån vid dikets inlopp +29,16. Vid samma flöde som ovan men med underhållen sträcka är vattennivån vid samma punkt + 29,03, d v s 13 cm lägre. Låga marknivåer längs ån och en bottenlutning mellan 0,17-0,25 gör att ån idag knappt klarar ett flöde motsvarar MQ utan att svämma över. Befintlig anläggning förbi möllan, två luckor söder om möllan och kanal med en lucka norr om möllan, har en kapacitet på 11,6 m3/s när samtliga luckor är öppna. Detta motsvarar ett flöde med ca 10 års återkomsttid (HHQ10). 4.2.2.1 Scenario vid 50-års flöde Vid ett flöde på 17 m3/s, motsvarande en återkomsttid på 50 år (HHQ50), är vattenytan (VY) öster om markvägen, d v s på översvämmade mark längs ån, + 28,25. Den översvämmade ytan blir ca 63 ha. Av flödet bräddar ca 9 m3/s över markvägen på en sträcka av ca 30 m. Genom befintlig anläggning (möllan och kanalen) rinner 7,9 m3/s. Vattenytan öster om markvägen sjunker långsamt. Efter 7 dagar och ett flöde på 11,6 m3/s har VY sjunkit till + 28,13. Efter 25 dagar och flöde 6 m3/s är VY + 27,95 och efter ca 50 dagar har VY sjunkit till + 27,78 varvid flödet förbi kvarnen är 1,80 m3/s, dvs ca MQ. Det totala flödet nedströms möllan vid ovan beskrivna scenario är som högst 17 m3/s. Åns befintliga dimensioner gör att vatten bräddar över kanter och svämmar över de lågt belägna markerna. Översvämningarna sträcker sig ner till den gamla järnvägen som ligger några hundra meter nedströms. Strax nedströms möllan är VY +27,42. 5 Beskrivning av planerade åtgärder Den nya åfåran planeras att i stor utsträckning följa den åfåra samt sidoslingor som fanns före rätningen i början av 1800-talet (se kapitel 1). För beskrivning av de planerade åtgärderna hänvisas, om inget annat anges, till bilaga B2. Sektionsangivelser hänvisar, då inget annat anges, till längdindelning av den planerade nya åfåran. 5.1 Den nya åfåran Den nya åfåran ska sträcka sig mellan sektion 0/-250 (250 m nedströms ny tröskel) upp till sektion 3/250. På sträckan 0/000 (ny tröskel) till 3/250 ska den nya åfåran ha en bottenbredd på 5m och en släntlutning på 1:1 från botten och 0,5m upp och däröver en släntlutning på 1:4 upp till anslutande marknivå (se bilaga B2). Bottennivån kommer att ligga från +27,7 (sektion 3/250) till +26,3 (sektion (0/000) vilket innebär att medellutningen på sträckan blir 0,43. Den nya profilen är redovisad i bilaga B4. Nedströms tröskeln ska den nya fåran fortsätta med samma sektionsmått fram till befintlig fåra (sektion 0/-250). Sträckan 0/000 till 0/-250 följer delvis redan befintliga åsträckor. 10 (13, exkl bilagor)
5.2 Ny tröskel Vid sektion 0/000 anläggs ett speciellt överfall, Jambors tröskel, vars syfte är att dämma vid lågoch medelvattenföring men öka flödeskapaciteten och minska dämningseffekten vid höga flöden. Tröskelns överyta, som är 6,2 m bred och 3,6 m lång, ligger på nivå +26,90 d v s 60 cm ovan bottennivån. På uppströmssidan är lutningen från botten upp mot tröskelns överyta 1:6 och på nedströmssidan 1:10 (se bilaga B6). 5.3 Passage vid väg Vid sektion 0/-020 görs en 5 m bred passage med bottennivå på +26,30 genom befintlig väg. Över passagen läggs en balkbro med underkant på lägst +27,30 d v s minst 1 m över botten (se bilaga B8). I passagen ska botten och slänter vara hårdgjorda genom stenläggning eller betonggjutning. 5.4 Överledning till befintlig åfåra Nedströms sektion 19 (längdindelning enligt 1968) ska den befintliga fåran bibehållas i hela sin sträckning. Överledningen till denna kanal ska ske via en tröskel som anläggs vid sektion 1/114 i den nya åfåran (se bilaga B7). Tröskeln skall vara 2,5 m bred med en överkant på +27,70. I tröskeln görs ett 300mm brett utskov ner till nivå +27,30. Bottennivån i den nya åfåran kommer vid denna position att ligga på ca + 26,77. En kanal med bottenbredd 2,5 m och bottennivå +27,25 samt släntlutning 1:1 grävs från överledningen fram till befintlig kanal, en sträcka på ca 20 m. 5.5 Anslutning av Orehusbäcken till nya fåran Från sektion 31+20 (1968 års längdmätning), där Orehusbäcken idag ansluter till befintlig åfåra, till sektion 3/055 i nya åfåran grävs en kanal med ca 2 m bottenbredd och släntlutning 1:1 med fall mot den nya åfårans botten. Eventuella rör som mynnar i befintlig fåra på södra sidan ska förlängas och anslutas till den nya åfåran med fall mot densamma. 5.6 Igenfyllning av befintlig åfåra Från sektion 19 till sektion 32+30 (enligt 1968 års längdmätning) ska den gamla åfåran, på de sträckor där den ej sammanfaller med den nya, delvis fyllas igen. Återfyllnaden sker med material från schakten av den nya åfåran. Fåran fylls från botten och upp till ca 3-4 dm under anslutande marknivå (se Bilaga B15 och B16). Samtidigt breddas kvarvarande fåra med 50% av nuvarande bredd i marknivå, till en bredd på ca 10 m. Den sammanlagda sträckan av befintlig åfåra som fylls är ca 970 m. 5.7 Grävning av grunda fåror Parallellt med de sträckor där den nya åfåran ska löpa i befintlig fåra, ska ca 3-4 dm djupa och ca 10 m breda fåror iordningsställas vid behov. Då dessa i stora drag kommer att följa sänkor som är spår av gamla åfåror, blir grävinsatserna på vissa sträckor begränsade. De partier där dessa ska iordningställas är mellan sektionerna 1/180 1/425, 2/045 2/190 samt 2/415 2/695 (se Bilaga B18 och B17). På så sätt erhålls (i kombination med åtgärd enligt 5.6) längs med hela den nya åfåran en grund åfåra där vattnet kan bredda vid höga flöden. 5.8 Nya vallar Mellan den nya passagen under vägen (bron, sektion 0/-020) och sektion ca 0/200 ska den nya åfåran omges av vallar som förhindrar att vatten svämmar över åfåran i de nedre delarna vid låga vattenföringar (medelvattenföring och lägre). Vallarna på ömse sidor om ån ska anläggas 11 (13, exkl bilagor)
med en släntlutning in mot åfåran på 1:6, ett 3-5 m brett krön på nivå +27,30 och en släntlutning ut mot omgivande mark på 1:6 eller lägre. Maximal höjd på vallen i förhållande till omgivande mark blir ca 0,5 m. Se plankarta bilaga B3. 5.9 Utläggning av bottensubstrat Utläggning av grusmaterial för att gynna tjockskalig målarmussla utförs på 6 delsträckor om vardera ca 10 m i ån. På dessa avsnitt anläggs en brantare bottenlutningen än 0,43 för att på sträckor mellan dessa avsnitt ha en något flackare bottenlutning. Innan befintlig åfåra fylls igen grävs bottenmaterial upp och flyttas över till den nya åfåran för att överföra musslor och övrig bottenfauna till det nya vattendraget. Musslor från den kvarvarande kanalen samlas in och överförs till den nya åfåran. 5.10 Hantering av massor Den totala schaktvolymen för grävning av den nya åfåran beräknas uppgå till ca 23 000 m 3. Volymen av jordmassor som åtgår för igenfyllnad av aktuella sträckor av befintlig åfåra uppgår till 5 000 m 3. Resterande massor, ca 18 000 m 3 planas ut på åkermark/betesvall norr om ån på områden som ligger över högsta högvattennivån. 5.11 Övriga entreprenadarbeten Gångbroar, stättor och eventuellt ändringar i befintlig stängsling, tillkommer. 6 Hydrologiska konsekvenser Åns kapacitet kommer att bli större jämfört med dagens situation. Avbördningskurva för den nya åfåran (utan beaktande av grunda parallella fåror) redovisas på bilaga B9. 6.1 Tröskel vid sektion 1/114 För att fördela vatten förbi möllan vid högvatten och inte torrlägga kvarvarande sträcka av den gamla åfåran (sektion 11-19 enligt 1968 års längdmätning) ska byggas en tröskel med ett 300 mm utskov enligt beskrivning ovan (se 5.4). Tröskelns inklusive utskovets kapacitet redovisas i bilaga B11. 6.2 Bro över vägen Den planerade bron vid sektion 0/-020 ska få en fri spännvid B = 5 m. H blir 1 m. Det blir en rektangulär öppning med en bottenplatta eller botten förstärkt med stenar. Bron, som utgör en ytterligare öppning i vägen för framrinnande vatten kommer att öka anläggningens totala kapacitetet. 6.3 Jambors överfall Vid sektion 0/000, d v s 20 m uppströms den nya passagen genom vägen, ska byggas ett överfall av typ Jambor (se 5.2). Syftet med överfallet är att höja vattenstånd på uppströmssida vid låga vattenföringar, men garantera oförändrat vattenstånd vid de höga. Vid ett flöde 0,2 m3/s avtar tröskelns dämningspåverkan vid sektion 1/560. Vid ett flöde motsvarande MQ avtar dämningspåverkan vid sektion ca 0/800. Den hydrauliska karakteristiken för överfallet och dess påverkan uppströms finns sammanställd i bilaga B13. Vattenstånd strax uppströms överfallet redovisas i bilaga B12. 12 (13, exkl bilagor)
6.4 Situationen vid inloppet av Skarriediket Efter omgrävningen blir medelvattenytan vid Skarriedikets inlopp i Klingavälsån (sektion 50 enl. 1968 års längdmätning) +28,89. Denna nivå är mellan 14 och 27 cm lägre jämfört med dagens situation. 6.5 Vattensituation nedströms möllan Vattensituationen nedströms möllan, avseende flödestopparnas storlek (beräkning vid HHQ50), blir oförändrad jämfört med dagens situation. 6.6 Vattensituation öster om markväg Den nya åfåran och särskilt den nya öppningen genom markvägen gör att vatten inte längre kommer att brädda över vägen (dock kommer vatten även framöver att vid högvatten rinna via det befintliga vadet över vägen). Vägen vid den nya passagen höjs till +28,10. Vid en VY uppströms på nivån +27,78 rinner, via den nya öppningen ca 10 m3/s och via befintliga anläggningar 1,78 m3/s. Summan blir 11,78 m3/s, alltså motsvarande HHQ10. Vid en VY på +28,00 blir flödet genom befintliga öppningar vid möllan 5 m3/s och genom den nya öppningen och befintligt vad 12 m3/s. Summan 17 m3/s motsvarar HHQ50. HHVY inom översvämmat område blir 0,25 m lägre än idag (se 4.2.2.1) och översvämmad yta blir ca 42 ha (drygt 20 ha mindre än vid motsvarande flödessituation idag). Efter 32 dagar kommer VY att ligga på nivån motsvarande MQ = 1.78 m3/s, dvs +27.21 strax uppströms Jambors överfall och på + 27.41 vid sektion 1/114, se bilaga B14. 6.7 Slutsatser De planerade åtgärderna gynnar miljön (högre grundvattennivå under sommaren, bättre villkor för i ån levande organismer, t ex musslor) samtidigt som avvattningssituationen i uppströms belägna området förbättras, vilket i sin tur förbättrar förutsättningar för jordbruket. 13 (13, exkl bilagor)