Nyhetsbrev 5 2016 Introduktion Detta nyhetsbrev sammanställs av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (Rådgivningsbyrån). Det riktar sig till alla som är intresserade av migrationsrätt och den svenska asylprocessen eller av Rådgivningsbyrån. Om du inte vill få detta nyhetsbrev så meddela oss gärna via mail. Uppmaning mot oacceptabel plan Rådgivningsbyrån har tillsammans med över 100 andra organisationer uppmanat Europeiska ledare att förkasta ett förslag till migrationsplan från EU-kommissionen. Förslaget innebär i huvudsak att EU ska betala länder i Afrika och Mellanöstern i syfte att förhindra att skyddsbehövande människor tar sig in i EU. Vår uppfattning är att förslaget är kontraproduktivt och enbart kommer att underminera grundläggande mänskliga rättigheter för en grupp människor som redan befinner sig i en extremt utsatt situation. Du kan läsa pressmeddelandet här. Kampen för barns rättigheter kommer att få föras i domstol Den 21 juni 2016, antog Sveriges riksdag den starkt kritiserade lagen vars syfte är att begränsa möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige även för barn. Under år 2015 sökte fler än 70 000 barn asyl i Sverige och ungefär hälften av dem kom till Sverige ensamma, utan sina föräldrar eller andra släktingar. Dessa barn har inte sällan varit utsatta för våld och övergrepp i sina hemländer och vissa har dessutom varit utsatta för svåra trauman under sin flykt till Europa. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar ser med oro på de allvarliga konsekvenser som den nya lagstiftningen kommer att medföra för de barn som söker skydd i Sverige. Barn är en särskilt utsatt grupp och vi är därmed till att börja med djupt kritiska till att lagen överhuvudtaget omfattar barn. Att den nya lagen, som i flera avseenden strider mot barnkonventionen, dessutom antas samtidigt som regeringen har föreslagit att barnkonventionen ska göras till svensk lag är högst anmärkningsvärt. Utformningen av lagen innebär att barn behandlas olika utifrån vilken grund de får uppehållstillstånd på. De barn som får uppehållstillstånd som flyktingar får återförenas med sina kärnfamiljer medan de barn som bedöms vara alternativt skyddsbehövande som huvudregel inte får möjlighet att återförenas med sina familjer. Vi är av uppfattningen att barnkonventionen kräver att Sverige på ett positivt och snabbt sätt verkar för barns rätt till familjeåterförening. Vidare förbjuder barnkonventionen diskriminering. Oberoende av skyddsstatus bör barn därmed ges en ovillkorad rätt att återförenas med sin familj. Den enda möjligheten för barn enligt den nya lagstiftningen att beviljas permanenta uppehållstillstånd är dock formulerad på ett sådant sätt att endast en mycket snävt avgränsad krets barn kan falla inom denna bedömning. Detta trots att flertalet barn som söker skydd i Sverige ger uttryck för psykisk ohälsa
till följd av de trauman de har utsätts för i hemlandet och under sin flykt och har ett behov av en varaktig lösning. Vi bedömer att denna begränsning inte är förenlig med den i barnkonventionen stadgade rätten till en individuell prövning av barnets bästa. Beredningen av den nya lagen har skett helt i avsaknad av en barnkonsekvensanalys. Sådana analyser ska göras vid samtliga beslut som berör barn med en välgrundad motivering och resonemang kring konsekvenserna och proportionaliteten bakom förslagen, utifrån principen om barnets bästa. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar befarar att en följd av den nya lagen kan vara en ökad psykisk ohälsa bland de barn som kommit till Sverige för att söka skydd. Utan framtidsutsikter och med en ökad oro föreligger en beaktansvärd risk för försämring av barns psykiska hälsa. De grupper som vi särskilt vill lyfta i detta hänseende är de barn som till följd av den nya lagstiftningen inte kommer att kunna få uppehållstillstånd trots att ett ordnat mottagande med föräldrar eller andra släktingar i hemlandet saknas. Hittills har barn i dessa situationer beviljats ett permanent uppehållstillstånd men i och med den nya lagen är det oklart hur rättstillämparna, Migrationsverket och domstolarna, kommer att tolka den nya lagen. Det är oklart huruvida man kommer att anse att ett utvisningsbeslut gällande ett barn som inte har ett ordnat mottagande skulle strida mot ett internationellt konventionsåtagande. Vi befarar att dessa barn kan komma att få utvisningsbeslut som sedan inte kan verkställas. Dessa barn riskerar då att hamna i en mycket oviss situation. Vidare föreligger en risk att barnet hinner fylla 18 år innan situationen är utredd och att barnet då förväntas kunna återvända till hemlandet som vuxen. Även de barn som förväntas fylla 18 år under tiden de har tillfälliga uppehållstillstånd är en grupp för vilken ökad psykisk ohälsa är en riskfaktor. Vi befarar att en ökad grupp barn, som en följd av att de inte ser någon utsikt till permanent uppehållstillstånd, kan komma att avvika från asylprocessen och då hamna i en mycket utsatt situation. Vi vill även flagga för ytterligare en konsekvens av att man så skarpt avgränsar, och till och med även avskär, möjligheten för familjer att återförenas på den lagliga väg som reglerna om familjeåterförening inneburit. I de fall då barn vägras rätten att återförenas med föräldrar som har fått uppehållstillstånd i Sverige, kan barnen istället tvingas företa en farlig resa till Europa för att här kunna ansöka om skydd. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar ser med stor oro på att den nya lagen hänvisar till vad som i juridiska bedömningar ska anses vara Europas miniminivå men utan att definiera vad denna miniminivå innebär. Sveriges riksdag har därmed överlåtit åt Migrationsverket och domstolarna att hantera synnerligen komplexa frågor med stöd av en svårtillämpbar lag och utan tydlig vägledning. I detta hänseende får det understrykas att även innan den nya lagstiftningen antogs var utlänningslagen i stort behov av översyn. Nu ska dessa två snåriga regelverk tillämpas parallellt, vilket innebär uppenbara risker för tillämpningsproblem. Såväl Migrationsverket som domstolarna har dessutom varnat för en ökad arbetsbelastning till följd av lagförslaget. Att lägga över ansvaret på dessa myndigheter för att också utreda de nya reglernas förenlighet med EU-rätt och konventioner vilket det kommer att innebära för att man ska kunna göra en individuell bedömning i varje enskilt fall är anmärkningsvärt.
I en situation där Sverige redan har kritiserats för att inte utreda barns egna asylskäl tillbörligt och där en individuell prövning av barnets bästa heller inte har fått genomslag ser Rådgivningsbyrån att asylsökande barn i högre utsträckning än någonsin tidigare utgör en utsatt grupp som riskerar att få sina rättigheter kränkta i Sverige. Vi bedömer att följden av den nya lagen är att de enskilda processerna kommer att bli allt viktigare. Vi ser ett stort behov av kompetensutveckling, inte bara hos myndigheterna utan även hos de offentliga biträden som kommer att företräda de asylsökande barnen. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar anser att det är nedslående att vi och övriga remissinstanser i vår gemensamma ansträngning inte lyckades få våra politiker att inse allvaret i att lagen innebär en kränkning av barns rättigheter. Detta innebär dock att vi kommer att fokusera våra insatser och vårt arbete för att barns rättigheter ska erkännas genom de individuella rättsprocesserna vid Migrationsverket och domstolarna istället. Under rådande dystra omständigheter är Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar därför, trots allt, glada att kunna informera om att vi, med stöd av World Childhood Foundation, under hösten kommer att öppna en barnmottagning för att kunna nå ut till fler barn i syfte att erbjuda relevant juridisk rådgivning och för att möjliggöra att fler barn ska få adekvat juridisk representation under asylprocessen. Vi kommer att återkomma med mer information om detta projekt efter sommaren. Invändningar mot den tillfälliga lagen Proposition 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Som nämnts ovan har riksdagen fattat beslut om att, under en treårsperiod, begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen innebär en radikal förändring i svensk lagstiftning och innebär att uppehållstillstånd generellt beviljas tillfälligt och att möjligheterna till familjeåterförening blir ytterst begränsade. Sverige kommer att ligga på EU:s bottennivå för asyllagstiftning och familjeåterförening. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar är av uppfattningen att ovan angivna lag står på ytterst osäker grund. Bakom lagen ligger det faktum att antalet asylsökande till Sverige år 2015 ökade från prognosens 80.000 till verklighetens 160.000. Av intresse är att prognosen vid årsskiftet 2014/15 var att 100.000 asylsökande skulle komma till Sverige. Detta ledde inte till några förslag om restriktivare regler. Denna prognos sänktes under första delen av 2015 till 80.000 asylsökande. I klartext anger regeringen att (d)et är inte bara det svenska asylsystemet som utsätts för stora påfrestningar, även andra centrala samhällsfunktioner utsätts för en mycket stor belastning. Det som särskilt kan lyftas fram är boendesituationen, hälso- och sjukvården, skolan och den sociala välfärden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varnat för att viktiga samhällsfunktioner inte klarar av ansträngningen. I november förekom det att asylsökande tvingades sova utomhus då Migrationsverket inte kunde garantera tak över huvudet för dem som sökte sig till Sverige.
På ingen plats anges var regeringen bedömer att nivån ligger för ett acceptabelt svenskt asylmottagande och inte heller om det skulle vara möjligt att flytta nivån, uppåt eller neråt, beroende på exempelvis förändringar av boendekvalité, skolgång, nivån på ekonomiskt bistånd eller sjukvård m.m. I stället för att ange vilket antal asylsökande Sverige har kapacitet att klara eller på vilka sätt Sverige kan anpassa sin kapacitet att motta asylsökande till antalet sökande anges i propositionen att målet är att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande genom att kraftigt minska antalet asylsökande. vilket ska ske genom att, tillfälligt, anpassa regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Det enda konkreta målet med den tillfälliga lagen är att fler asylsökande ska välja att söka asyl i andra EU-länder. Konkret är således målet med den tillfälliga lagen att fler asylsökande ska välja att söka asyl i andra EU-länder och att detta ska få till konsekvens att färre söker i Sverige. Det är inte troligt att övriga EU-länder blir mer benägna att ta emot asylsökande om Sverige, självständigt, inför förändringar av svenska nationella regler för uppehållstillstånd. Genom att målet med den tillfälliga lagstiftningen är så oprecist som i det nu aktuella fallet så saknas i ett senare skede möjligheten att utvärdera lagändringen. En annan central invändning till den tillfälliga lagen är att den ger sken av att utpeka distinkta och tydliga regler för när ett tillstånd ska gå att bevilja. Detta trots att lagen innehåller hänvisningar till EUrätt och de internationella konventioner som Sverige tillträtt. EU-rätten såväl som internationella konventioner kräver i hög utsträckning att individuella bedömningar måste göras med beaktande av de specifika omständigheterna i det enskilda ärendet. Det kvarstår en mängd frågetecken kring de situationer som anges för när tillstånd ska gå att neka. Det är högst troligt att det därför kommer vara många fall då tillämpningen av reglerna befaras strida mot internationella konventioner och åtaganden. I dessa fall blir det upp till tillämparen att göra avvägningarna. Helt kort kan därför sägas att lagstiftaren gör det extremt lätt för sig genom att överlåta på tillämparna, Migrationsverket och domstolarna, att i hög utsträckning genom avgöranden i enskilda ärenden, genom tillämpning av internationella överenskommelser, fastställa gränserna för lagens tillämpning. Sammanfattningsvis har riksdagen stiftat en lag där det knappast går att uttala sig om målet med lagändringen som därtill är så oprecis att det blir svårt att avgöra vem eller vilka som i en framtid kan beviljas uppehållstillstånd.
Utbildningar Vi bjuder in till en introduktionsutbildning i asylrätt den 22 september kl. 13-16 i våra lokaler på Taptogatan 6. För mer information och anmälan vänligen kontakta info@sweref.org. Hittills under 2016 har Rådgivningsbyrån hållit utbildningar om migrationsrätt i bland annat Arboga, Asarum, Fagersta, Falun, Göteborg, Kalix, Karlshamn, Landskrona, Malmö, Mora, Stockholm, Tyringe, Uddevalla och Västerås. Totalt har fler än 1000 personer deltagit vid föreläsningarna. Om oss Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har i 25 år verkat för en rättssäker migrationsprocess genom att bland annat tillhandahålla kostnadsfri juridisk rådgivning. Vi arrangerar och deltar även i kurser, föreläsningar och seminarier om till exempel; asyllagstiftning, konvertiter, familjeåterförening, internationella konventioner och mänskliga rättigheter. Utöver detta arbete så analyserar vi lagstiftning och rättstillämpning på området mot bakgrund av erfarenheter från våra möten med asylsökande och flyktingar. Kontakt Måndag till onsdag kl. 09.00-11.00 har vi telefonrådgivning på nummer 0200-88 00 66, annars går det bra att maila oss på info@sweref.org och besöka vår hemsida www.sweref.org. Vi kommer att ha öppet som vanligt under sommaren. Följ oss också gärna på twitter: sweref_org. Hör gärna av dig till oss!