Notiser Nr 3/2009 Årgång 36 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 69 019-602 24 59 Fax: 019-12 04 04 E-post: Hemsida: www.orebroll.se/amm amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Verksamhetschef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media...4 Notiser Blybelastning Förhöjda blyhalter kan förekomma hos adoptivbarn...6 Arbetslivet nedforskas? Konsekvenser av ALIs nedläggning...6 Nöff-nöff för fytas Enzymet fytas i grisfoder kan ge lungreaktion...7 Kluster av nanoformat Lungsjukdom efter hög exponering för nanopartiklar...7 Är frånvaro av sjuknärvaro önskvärd för närvarande? Hög sjuknärvaro kan bädda för sämre hälsa...8 Massmediala influenser ger rädsla för vaccin Rykten om vaccin kan störa vaccinationskampanj...8 Immunitet mot vaccinallergi? Allergiska reaktioner på vaccin är sällsynta...8 Tänkvärt om tråkiga tankar Rörelserädsla och negativa tankar hämmar tillfriskande...9 Dimman kring skärvätskor skingrad Metod för samtidig analys av oljedimma och skärvätska...9 Utbildningsuppdrag genomförda! Företagssköterska blir magister eller master...10 Utbildningar Mätning och kartläggning av externbuller Torsdag 25 februari 2010...11 Systematiskt arbetsmiljöarbete Torsdag 4 mars 2010...12 Hållbart arbete hållbar individ, Onsdag 10 mars 2010, kl 9.00 12.30...13 Kvinna i vården 2010, Att mötas över gränserna, - En konferens om genus, kommunikation, kultur, roller Torsdag 25 mars 2010, kl 9.00-16.30...14 2
Ledare Halva svenska befolkningen är vaccinerad mot svininfluensa bäst i Europa! Framtida epidemiologi får utvärdera vilka hälsoeffekter massvaccinationen har haft. Då kan man också göra en cost-benefit-analys. Vår klinik är också med och planerar att tillsammans med Örebros smittskyddsläkare samt forskare i Lund och Göteborg genom en befolkningsenkät studera hur man uppfattat myndigheternas och sjukhusens information samt vilka andra källor man sökt information från. Gamla hälsorisker aktualiseras i detta temanummer. Om riktvärdet för radon sänks till 100 Bq/m 3 bör en miljon hus i Sverige saneras en kostnad på 25 miljarder kronor. Om rökvanorna minskade skulle större hälsoeffekter uppnås till ett för samhället betydligt lägre pris. Vid läkarstämman i Göteborg diskuterades hälsonyttan av att sanera aresenikförorenade områden från gamla impregneringsanläggningar runt om i landet. Ekonomer har räknat ut att kostnaden för ett sparat liv skulle bli sju miljarder kronor! 9 december beslutades om att regeringen satsar 550 miljoner på företagshälsovården under 2010 med syfte att stärka den företagsnära sjukvården och erbjuda sjukskrivna tidiga åtgärder för återgång i arbete. Ett problem för företagshälsovården är att nyrekrytera företagsläkare. FHV-delegationen har därför i en skrivelse till Socialdepartementet föreslagit att de arbets- och miljömedicinska klinikerna ska få ökade resurser för att kunna bidra till utbildning av fler företagsläkare. Snart är det jul. Vilka julklappar kan vi vänta oss för arbetsmiljön? Vilka nyårslöften kan vi ge för att förbättra hälsan folkhälsan och vår egen? Lars-Gunnar Gunnarsson Verksamhetschef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Lena Andersson Yrkeshygieniker: Peter Berg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Landstingshälsan Centrallasarettet Södra Klaragatan 1 A Lungmottagningen 653 40 KARLSTAD 721 89 VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Överläkare: Anders Seldén Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen 701 85 ÖREBRO Mälarsjukhuset 631 88 ESKILSTUNA Besök vår hemsida: www.orebroll.se/amm 3
Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media WHO publicerade i slutet av september nya rekommendationer för radon i bostäder (WHO 2009). Gränsvärdet bör sättas till 100 Bq/m 3 eftersom en omvärdering av exponeringen visat högre risk för lungcancer än tidigare bedömningar indikerat. I Sverige gäller riktvärdet 200 Bq/m 3 i bostäder och allmänna lokaler för åtgärder mot radon och redan detta värde är svårt att leva upp till. Man uppskattar att cirka 450 000 bostäder med halter >200 Bq/m 3 skulle behöva radonsaneras. Vilken ny information har lett fram till den nya rekommendationen? Det viktigast är nog att den stora sammanställningen av 13 europeiska radonstudier av god kvalitet som publicerades 2004 nu har värderats av WHO, främst med avseende på det strängare riskmåttet som sammanställningen presenterade. Detta kräver en särskild förklaring: Sammanställningen av de 13 fall-kontrollstudierna visade att risken steg med 8% för varje ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 (Darby et al 2004). Mätningarna av radonhalterna, d.v.s. de observerade värdena, visade en variation dels p.g.a. faktiska variationer som bedömdes bero på skillnader mellan olika bostäder och olika årstider och dels på slumpmässiga variationer i själva provtagningen, s.k. urvalsfel. Variationen bedömdes vara så stor att skattningen av lungcancerrisken riskerade att bli kraftigt underskattad, d.v.s. medföra en negativ bias. Man använde sig då av en statistisk metod att kompensera för detta systematiska fel och den så korrigerade riskbedömningen landade på 16% ökning av lungcancerrisken per 100 Bq/m 3 ökning. En detaljerad analys av hela materialet publicerades i sin helhet i ett supplement 2006 vari ingick en utförligare beskrivning av varför och på vilket sätt de observerade värdena korrigerades (Darby et al 2006). Varför kommer WHO ut med denna riskbedömning först nu? Dokumentet är resultatet av ett internationellt radonprojekt, som inleddes 2005 under ledning av WHO. Mer än 100 forskare och radonexperter har deltagit i arbetet med att ta fram dokumentet, som syftar till att ge en aktuell översikt kring olika aspekter på radon och hälsa och ska kunna användas för t.ex. utveckling av nationella radonprogram och vägledning inom byggindustrin. Denna uppdatering gav egentligen ingen ny information men stärkte tidigare riskbedömning. Man har inkluderat ytterligare några studier, som gett ökad tyngd åt argumentet för att korrigera mätvärdena och därmed undvika underskattningen av relativa risken. Strålskyddsinstitutet publicerade denna riskbedömning i början av 2005 (Strålskyddsnytt 2005) och vi refererade till detta i NOTISER (5). En viktig poäng är att radonexponering samverkar med rökning i inducering av utveckling av lungcancer genom s.k. multiplikativ synergi. Detta innebär att alla rökkategorier drabbas av samma relativa riskökning. Som exempel kan nämnas att storrökare ökar livstidsrisken för lungcancer fram till 75 års ålder från cirka 10% till närmare 20% vid exponering för 700 Bq/m 3 och icke-rökaren från 0,3% till drygt 0,8% (vid jämförelse med 0-exponering för radon). Denna rättvisa ska dock inte skymma det faktum att en halvering av rökningen skulle ge mångdubbelt ökad utdelning i räddade liv jämfört med halvering av radonexponeringen (den förra kostar nästan inget och den senare är mycket dyr). 4
Tema 1) WHO. Handbook on indoor radon a public health perspective. Geneva, WHO. 2009 2) Darby S, et al. BMJ, 21 December 2004 [Epub on line] 3) Darby S, et al. Scand J Work Environ Health. 2006;32 Suppl 1:1-83* 4) Strålskyddsnytt 2005;23:12-3 5) NOTISER 2005, nr 2 sid 11 *) This report is dedicated to the memory of Olav Axelson who published the first study specifically designed to examine the effect of residential radon concentrations on the risk of lung cancer. (Axelson O, Edling C, Kling H. Lung cancer and residency - a case-referent study on the possible impact of exposure to radon and its daughters in dwellings. Scand J Work Environ Health 1979;5:10-5). Carl-Göran Ohlson 5
Notiser Blybelastning Upprepade mediarapporter under augusti handlade om blyförgiftning bland barn i Kina bosatta i närheten av metallsmältverk. De senaste händelserna har skapat stor oro bland främst föräldragrupper och lett till lokala våldsamheter (1). Den verkliga nyheten i denna händelseutveckling är inte själva blyproblematiken i Kina utan de kraftfulla protesterna från den kinesiska allmänheten. Hög blybelastning bland barn i olika delar av Kina är ett fenomen som varit känt länge och även uppmärksammats bland kinesiska adoptivbarn främst i USA (2) men även på andra håll. Vi rapporterade för drygt två år sedan om ett sådant fall i Sverige (3), men det är oklart om den iakttagelsen följts upp. I Sverige genomfördes 800 adoptioner av utomnordiska barn under 2008 (4). En fjärdedel av dessa, cirka 200 barn, adopterades från Kina. Det finns all anledning att vara observant på möjligheten av hög blybelastning hos dessa barn och vara frikostig med analys av blodblyhalten vid de hälsoundersökningar, som genomförs kort tid efter adoptivbarnens ankomst till Sverige. 1. The Lancet 2009;374:868 2. Morbidity and Mortality Weekly Report 2000;49(5):97-100 3. Notiser 1/2007, s. 8 4. www.mia.eu/statistik/ grund2008.pdf Arbetslivet nedforskas? Anders Seldén Bernt Bergström Arbetslivsinstitutet, ALI, lades ned 1 juli 2007 vilket försvårat svensk arbetslivsforskning och gjort finansieringen ryckig. Konsekvenserna belyses i rapporten Svensk arbetslivsforskning en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt av Bengt Järvholm, Umeå Universitet, på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, 2009. Av de cirka 191 forskarna vid ALI är bara drygt hälften kvar inom området, varav många enbart har finansiering en kortare tid framöver och först om ett år kan vi se konsekvenserna. Nya unga forskare kommer troligen att välja andra banor där det finns sluttjänster som lektor eller professor. Några utökade resurser till arbetslivsforskningen verkar inte vara på gång. De 20 miljoner som anslogs i forskningspropositionen förra hösten är en droppe i havet. Nedläggningen har vidgat gapet mellan forskarna och samhället. Arbetslivsforskningen faller också under olika departement, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Arbetslivsforskningen är en sektorsforskning som det finns behov av i samhället för hälsa, produktion, produktivitet och konkurrenskraft, De flesta europeiska länder och även USA har institutioner som fyller den funktion som vi har rivit i Sverige. Representanter både för arbetsgivare och fackföreningsrörelse har framfört att arbetslivsforskning är angelägen och är en framgångsfaktor för svenskt näringsliv. Referens: Universitetsläraren Nr 8/09 Allt färre ägnar sig åt arbetslivsforskning. Sveriges universtitetslärarförbund, SULF Carl-Göran Ohlson 6
Notiser Nöff-nöff för fytas Storskalig livsmedelsproduktion medför en hel del kemiska hälsorisker för personal i branschen. Producenter av svinkött utsätts t.ex. för ammoniak, antibiotika och ett komplext organiskt damm. Till det senare skall nu även adderas enzymer. (Foto från Lantmännens tidning Gårdsmagasinet september 2008) En medelålders arbetare vid en holländsk industri för produktion av djurfoder drabbades av en variant av tröskdammlunga, allergisk alveolit, vilket kunde knytas till hans exponering för enzymet fytas (1). Sedan några år adderas detta enzym till djurfoder för att öka tillgängligheten av fosfor och samtidigt minska miljöbelastningen av detta grundämne (2). Enligt en dominerande producent av foder till svenska lantbruksföretag, så används enzymet fytas numera av i stort sett alla europeiska tillverkare av foder till enkelmagade djur, främst svin och fjäderfä. I Sverige planeras nu dessutom en ökning av fytasinblandningen (2). Det är sedan tidigare känt att enzymtillsatser till bl.a. tvättmedel och bagerimjöl kan ge upphov till medicinska problem i framför allt luftvägarna. Lantbruket går nu in i en ny era med användning av immunologiskt aktiva proteiner, enzymer, och det vore snarast överraskande om inte detta satte sina spår i den exponerade personalens hälsotillstånd. 1. Eur Respir J 2009;33:1507-9 2. Tidningen 4/2008, sid 5 (organ för Svenska Foder) Anders Seldén Kluster av nanoformat Nanomaterial byggda av syntetiska partiklar <100 nanometer i någon dimension har redan i dag betydande industriell användning, som kan förväntas öka (1). Kunskaperna om eventuella hälsorisker förknippade med dessa material är begränsade och framför allt saknas rapporter från industrier där nanopartiklar tillverkas eller hanteras. I den kanske första kliniska fallbeskrivningen kopplad till industriell användning av nanopartiklar rapporteras om lungsjukdom hos sju av totalt åtta exponerade arbetare på ett litet kinesiskt företag (2). Två av de sju arbetarna, båda kvinnor, avled. Gemensamt i sjukdomsbilden var kort exponeringstid (5-13 månader), likartad exponering för nanopartiklar av en polyakrylatester (men mätningar saknades) samt medicinska symtom och undersökningsresultat. Bland annat kunde man påvisa nanopartiklar intracellulärt i lungepitel och i pleuravätska. Denna anhopning av allvarlig lungsjukdom efter exponering för nanopartiklar kan vara en unik observation men den understryker vikten av beredskap för att ny teknologi i arbetslivet kan orsaka allvarliga hälsoproblem. De allt mer reducerade resurserna för kliniskt verksam arbetsmedicin och arbetsmedicinskt inriktad forskning i Sverige kan komma att få en bumerangeffekt. 1. Kemikalieinspektionen PM 2/09 2. Eur Respir J 2009;34:559-67 Anders Seldén 7
Notiser Är frånvaro av sjuknärvaro önskvärd för närvarande? Massmediala influenser ger rädsla för vaccin Sjukfrånvaro är oftast motiverad vilket knappast kan sägas om friskfrånvaro. Men hur är det då med sjuknärvaron? Man kan räkna med att ungefär en tredjedel av anställda varit på arbetet trots att de känt sig krassliga åtminstone två gånger årligen. Detta gäller speciellt vissa tjänstemannayrken, t.ex. inom skola, vård och omsorg. En stor enkätundersökning av såväl offentliganställda som privatanställda jämförde graden av sjuknärvaro i början av detta decennium och upprepade sedan undersökningen tre år senare. Man fann då att hög grad av sjuknärvaro vid den första undersökningen ökade risken för upplevd dålig hälsa tre år senare. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2009;82:1179-90 Carl-Göran Ohlson Just nu (november 2009) pågår massvaccinationer av svenska folket mot svininfluensan A(H1N1). Dagligen kan vi läsa om människors oro för influensan men ofta ger media också rum för en oro som många kan känna inför själva vaccinationen. Rädslan för vaccinet är ibland större än rädslan för en allvarlig influensa. Även om man själv tror sig klara av en influensa kan man hävda att det är bra om så många som möjligt vaccinerar sig. Detta ger en s.k. herd immunity, ett skydd för oskyddade bland befolkningen och man minskar riskerna för att viruset muterar. I slutet av 1990-talet uppstod ett rykte att vaccination mot mässling kunde leda till autism. Ursprunget för detta rykte var en artikel i the Lancet 1998. I Sverige sjönk vaccinationsfrekvensen och därmed ökade hotet om en mässlingsepidemi. Om detta och myndigheternas försök att lugna stämningen genom information till allmänheten har två forskare vid Göteborgs universitet skrivit en bok. Man pekar på problem som kan uppstå i det fria fältet mellan experter och en orolig allmänhet. Att vi i viss mån upplever samma fria fält idag gör att boken känns både aktuell och angelägen. Fredrik Bragesjö och Margareta Hallberg (2009). I forskningens närhet. En studie av MPRkontroversens bakgrund och förvecklingar. Nora: Nya Doxa ISBN/ISSN: 978-91-578-0550- 8 http://gup.ub.gu.se/gup/ record/index.xsql?pubid=96134 Immunitet mot vaccinallergi? Lars-Erik Warg Det finns mycket skrivet om vacciner och allergier (eller snarare frånvaro av sådana), men bara några få som avser kvicksilver (främst thiomersal som är ett etyl-kvicksilverderivat och hämmar bakterieväxt i vaccinet). Thiomersal tycks inte kunna ge upphov till allergisk reaktion. Däremot har det funnits en massmedialt omskriven misstanke på samband med autism. Det finns dessbättre inget epidemiologiskt stöd för detta (1). Däremot finns det stöd för att ökad kvicksilverbelastning kan öka denna risk, men tillskottet av kvicksilver vid vaccination är försvinnande litet och WHO rekommenderar fortsatt användning av thiomersal i vaccin. 8
Notiser Allergiska reaktioner efter vaccination är sällsynta och de flesta överkänslighetsreaktioner som rapporterats har inte kunnat knytas till vaccinet i sig (2). I en studie har tvärtom visats minskade reaktioner efter en andra vaccinering vilket talar starkt emot en allergen effekt (3) och i en annan konstateras att de flesta som anser sig ha reagerat allergiskt mot vaccin klarar en vaccinering utan allergisk reaktion (4). 1. Bull Acad Netl Med 2003;187:1501-10 2. Contact Dermatitis 2009;60:339-43, Vaccine 2009;27:4278-83) 3. Vaccine 2009;11:1050-4 4. Rev Med Suisse 2009;5:416-9 Carl-Göran Ohlson Tänkvärt om tråkiga tankar I två artiklar från Schweiz redovisas studier av betydelsen av negativa föreställningar om besvär med avseende på prognos och arbetsförmåga hos personer med ländryggssmärtor. I den ena studien hade 670 yrkesverksamma personer med ländryggsbesvär besvarat formulär om rörelserädsla och föreställningar om besvären. Negativa tankar korrelerade med både frånvarograd och sämre arbetsförmåga. I den andra rapporterade 264 personer varje vecka under ett helt år sina ländryggsbesvär och arbetsförmåga. Negativa tankar var förenade med lägre grad av tillfrisknande. Negativa tankar om sina ländryggsbesvär tycks således såväl öka risken för sjukfrånvaro, sämre arbetsförmåga som försvåra tillfrisknandet. Scand J Work Environ Health 2009;35:437-45 J Occup Environ Med 2009;51:1256-66 Håkan Löfstedt Dimman kring skärvätskor skingrad Laboratoriet erbjuder sedan en tid både analys av oljedimma och skärvätskor i luft. När ska man välja det ena eller det andra? Med oljedimmametoden bestäms halten mineralolja med kolvätekedjor av 16 kol eller fler. Med skärvätskemetoden bestäms alla produkter, från mineraloljor till helt syntetiska skärvätskor och allt där emellan. Metoden för bestämning av skärvätskor totalt täcker alltså oljedimma plus andra skärvätskor och duger bra för jämförelser med de svenska gränsvärdena. Oljedimma har ett nivågränsvärde på 1 mg/m 3 och ett korttidsvärde på 3 mg/ 3. För skärvätska saknas svenskt gränsvärde men det finns ett amerikanskt från NIOSH på 0,5 mg/m 3 som vi rekommenderar att man jämför med. (Se Notis 2/2007, sid 10). Metoden för bestämning av skärvätskor totalt, NIOSH Method 5525/ASTM Method D-7049-04, har utvärderats i en provningsjämförelse mellan sex laboratorier, där bl.a. provens stabilitet efter provtagning studerats. Vi har nu infört frysförvaring av prov för skärvätskeanalys när de kommer till laboratoriet. Det förändrar inte hanteringen av prov i fält men det är önskvärt att proven kommer till lab så fort som möjligt efter provtagning. 1. J Occup Environ Hyg 2006;3:53-66 och 2007;4: 583-95 Bernt Bergström Sara Axelsson 9
Notiser Utbildningsuppdrag genomförda! Nu har den sista av tre Företagssköterskeutbildningar som genomförts på uppdrag avslutats i Örebro. Utbildningarna har varit ett samarbete mellan Arbets- och miljömedicinska kliniken och Hälsoakademin Örebro universitet. Uppdragsgivare för de två första utbildningarna var Arbetslivsinstitutet och efter Arbetslivsinstitutets nedläggning blev det Socialdepartementet. Utbildningen har omfattat 60hp och bestått av fem delkurser inom Omvårdnadsvetenskap och Medicin. Delkurserna har varit Företagshälsovård C, 15hp, Vetenskaplig metodik C 7,5hp, Arbetsfysiologi, ergonomi och yrkesmedicin B, 15hp, Arbetspsykologi och organisation C, 7,5hp samt Folkhälsa C, 15hp. Den första utbildningen genomfördes 2003-2005, andra 2006-2008 och den senaste 2008-2009. Under sista kursveckan, 23-27 november, hölls seminarier där kursdeltagarna responderade och opponerade på de projekt som de genomfört. Det var med stor glädje men också med vemod som de examinerades och tog avsked fredagen 27 november. gars föreläsningar och seminarier. Programmet kommer att innehålla nytt och aktuellt inom FHV-området, arbetsmiljö och arbetsmedicin. Ny utbildning magister - master Regeringen har tagit beslut om att framtidens längre specialistutbildningar av företagshälsovårdens personal skall vara reguljära utbildningar och anordnas inom universitet och högskolor (1). Nya utbildningar planeras och utformas nu och den utbildning som startade höstterminen 2009 här i Örebro, Företagssköterskeprogrammet, 60hp, är en reguljär utbildning inom Hälsoakademin, Örebro universitet med möjlighet till magisterexamen, 60hp och vidare studier till masterexamen, 120hp. Utbildningen fram till magisterexamen består av 6 delkurser på avancerad nivå och ges på halvfart där ämnesinnehållet till stora delar liknar tidigare företagssköterskeutbildningar men med tillägg av VFU, 7,5hp och examensarbetet som är en magisteruppsats på 15hp (2). leg sjuksköterskor har möjlighet att läsa enstaka kurser i programmet. Att utbildningen nu är reguljär och öppen för alla som har behörighet innebär att några deltagare saknar erfarenhet från arbete i företagshälsovård, varför en av delarna i den nya utbildningen är praktik eller Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Med stöd av Delegationen för företagshälsovård utformas och planeras nu för praktik, d.v.s. VFU ute i företagshälsovårdverksamhet (3). Förhoppningsvis kan företagshälsovården genom att ta emot dessa studenter knyta värdefulla kontakter med framtida då färdigutbildade och kompetenta medarbetare. I samband med VFU behövs också handledare på plats. Ett arbete med att utforma en lämplig handledarutbildning pågår, även det med stöd från delegationen. Detta blir då en uppdragsutbildning på 7,5hp som skall kunna genomföras under våren 2010 på Örebro universitet, utformad och anpassad för handledning inom området företagshälsovård. 10 Sammanlagt är det 82 företagssköterskor som har examinerats vilket innebär att kursdeltagarna från våra utbildningar har möjlighet att varje höst delta i återträffar med två da- Ett nytt inslag är också att några av de ingående delkurserna är multiprofessionella vilket betyder att fler av företagshälsovårdens personalkategorier än 1. SOU 2007:91 2. www.oru.se 3. S 2009:01 Sofia Loodh
Välkommen till kurs i mätning och kartläggning av externbuller med Brüel & Kjær 2260 och Predictor 7810 Utbildningar Kursen anordnas av Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro tillsammans med Kjell Olofsson Miljö- & Säkerhetsteknik samt Magnus Ledin Brüel och Kjær Torsdag den 25 februari 2010 Berguven ingång F 1 Universitetssjukhuset Örebro Arrangör: Arbets- och miljömedicinska kliniken 11
Utbildningar Utbildning i Systematiskt arbetsmiljöarbete Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av materialet och metoden SAM i företag och vården Nästa kurs: Torsdag 4 mars 2010 i Örebro Du får tillgång till en väl beprövad metod och ett material som förenklar SAM-arbetet Metoden har använts praktiskt inom alla typer av verksamheter sedan mitten av 90-talet och utvecklas ständigt. Cirka 300 instruktörer har utbildats i metoden. Målgrupp: Arbetsmiljökonsulter, personal inom företagshälsovården, handledare, skyddsombud, chefer/arbetsledare, ledningsgrupp, basenhetsråd m fl Mål: Kursdeltagarna ska efter kursdagen ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillämpa metoden och använda materialet i det systematiska arbetsmiljöarbetet så att kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 tillgodoses. Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida www.orebroll.se/amm 12
Utbildningar Stressforums seminarium 2010 Hållbart arbete hållbar individ Onsdag 10 mars 2010 kl 9.00 12.30 Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Gunnar Aronsson, Karin Lindblom, Kai Österberg. Pris: 300 kr Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida www.orebroll.se/amm 13
Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården Kvinna i vården 2010 - Att mötas över gränserna - En konferens om genus, kommunikation, kultur, roller Torsdag 25 mars 2010 kl 9.00 16.30 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Eva Gyllensvaan, Angelica Frithiof, Cecilia Duberg, Zinat Al sadat Pirzadeh Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Pris: 1 000 kr Arrangör: Paraplygruppen, Arbets- och miljömedicinska kliniken Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida: www.orebroll.se/amm 14
Personal Tfn: 019-602 24 69. Fax: 019-12 04 04. E-post: amm@orebroll.se Namn Befattning Telefon E-post Andersson Lena Yrkeshygieniker 019-602 35 92 lena.andersson4@orebroll.se Andersson Lennart Yrkeshygieniker 019-602 24 85 lennart.andersson@orebroll.se Arvidsson Helena Leg biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 helena.arvidsson@orebroll.se Axelsson Sara Kemist 019-602 24 61 sara.axelsson@orebroll.se B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör 019-602 24 65 sten.b-dankvardt@orebroll.se Berg Krister Avdelningschef, leg biomed analytiker 019-602 35 94 krister.berg@orebroll.se Berg Peter Yrkeshygieniker 019-602 24 89 peter.berg@orebroll.se Bergström Bernt Laboratorieingenjör 019-602 24 32 bernt.bergstrom@orebroll.se Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent 019-602 24 70 ing-liss.bryngelsson@orebroll.se Duberg Cecilia Leg psykolog 019-602 36 07 cecilia.duberg@orebroll.se Fagerlund Inger Forskningsassistent 019-602 24 95 inger.fagerlund@orebroll.se Gelin Annika Informatör 019-602 35 84 annika.gelin@orebroll.se Gritsko Nina Specialistläkare 019-602 24 81 nina.gritsko@orebroll.se Gunnarsson Lars-Gunnar Verksamhetschef 019-602 24 08 lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Eriksson Anna Leg biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 anna.eriksson4@orebroll.se Hagström Katja Yrkeshygieniker 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Husby Bente Kemist 019-602 24 73 bente.husby@orebroll.se Isaksson Britt-Marie Leg biomedicinsk analytiker 019-602 24 75 britt-marie.isaksson@orebroll.se Karlsson Leif Instrumenttekniker 019-602 24 80 leif.karlsson2@orebroll.se Keloushani Anahita ST-underläkare 019-602 24 67 anahita.keloushani@orebroll.se Klaesson Birgitta Enhetschef 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Loodh Sofia Enhetschef, miljösköterska 019-602 24 64 sofia.loodh@orebroll.se Löfstedt Håkan Överläkare 019-602 24 76 hakan.lofstedt@orebroll.se Mölleby Göte Miljösköterska 019-602 24 71 gote.molleby@orebroll.se Norberg Carin Kemiingenjör 019-602 35 91 carin.norberg@orebroll.se Norman Kerstin Lektor i arbetsvetenskap 019-602 24 78 kerstin.norman@orebroll.se Nyström Anita Assistent 019-602 24 90 anita.nystrom@orebroll.se Nyström Marita Läkarsekreterare 019-602 24 69 marita.nystrom@orebroll.se Ohlson Carl-Göran Överläkare 019-602 24 68 carl-goran.ohlson@orebroll.se Overmeer Thomas Ergonom 019-602 24 79 thomas.overmeer@orebroll.se Porat Anne-Marie Miljösköterska 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se Seldén Anders Överläkare 019-602 24 94 anders.selden@orebroll.se Söderqvist Christina Läkarsekreterare 019-602 24 59 christina.soderqvist@orebroll.se Warg Lars-Erik Docent i psykologi 019-602 24 83 lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef 019-602 24 93 hakan.westberg@orebroll.se Westberg Linda Medicinsk sekreterare 019-602 24 67 linda.westberg@orebroll.se Westerlund Jessica Leg biomedicinsk analytiker 019-602 24 86 jessica.westerlund@orebroll.se Vihlborg Per ST-underläkare 019-602 24 82 per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Leg biomedicinsk analytiker 019-602 24 87 lisbet.viklund@orebroll.se 15
16