Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - februari 2014

Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - februari 2014 1

BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Hej! Innehåll: Ny psykolog för MBHV s 02 Röda hund s 03 Kvotflyktingar s 03 En historisk dag för barnets rättigheter s 03 Barn som tidigt får hål i tänderna... s 04 Föräldrar ser inte barnens övervikt s 05 Välling vid sex månaders ålder... s 06 Cosmic aktuellt s 07 Frågor och svar s 08 Ett barn - flera språk s 09 FN:s konvention om barnets rättigheter s 10 Dietist mödra- och barnhälsovård s 11 Lästips för barn, föräldrar & personal s 13 Fortbildning/utbildning s 14 Barnkalas 19 maj i Kil s 17 Jag heter Sofie Ljunggren och är anställd som leg. psykolog från slutet av januari. Jag kommer från Stockholm, läste i Uppsala men flyttade till Karlstad för drygt 2 år sedan och planerar att stanna här. Jag ser verkligen fram emot arbetet med blivande föräldrar och nyss blivna. Jag har själv en 2-åring hemma. På tisdagar reser jag till Arvika, annars finns jag på mottagningen i Karlstad. 2

AKTUELLT Viktigt att se över vaccinationsskyddet mot röda hund Publicerat 19 mars 2014, på Folkhälsomyndigheters nyhetswebb I Polen pågår ett större utbrott av röda hund. Det är en påminnelse om att sjukdomen inte är utrotad och det är särskilt angeläget att erbjuda vaccination till flickor och unga kvinnor som nyligen har flyttat till Sverige. Alla kvinnor bör ha skydd mot röda hund innan första graviditeten och resor till länder med hög smittrisk. Läs hela artikels på Folhälsomyndigheternas nyhetswebb Kvotflyktingar Det har kommit kvotflyktingar från Syrien till Torsby, Arvika, Kristinehamn och Storfors. Som ni hört tidigare så har det rapporteras poliofall därifrån och därför ska särskild observans ägnas barn mellan 2,5 månader och 5 år som kommer därifrån. Övriga asylsökande kommer till en ansökningsanläggning först och erhåller där en extra poliospruta men kvotflyktingar kan komma direkt ut till kommunerna och då ska barnen få en extra spruta mot polio. Detta ska ej inräknas i den senare uppvaccineringen av barnet och ges då i form av imovax. Vänta minst 4 veckor till nästa dos. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19261/2013-11-24.pdf En historisk dag för barnets rättigheter 2014-04-14 Nyheter: Från och med i dag blir det möjligt för barn att klaga direkt till FN:s barnrättskommitté. I och med att tio länder har ratificerat tilläggsprotokollet om klagorätt så har det nu trätt i kraft. Det gäller för barn i de länder som ställt sig bakom protokollet och det ger barn i dessa länder rätt att klaga i de fall det saknas möjlighet att klaga i det egna landet. Läs hela blogginlägget 3

Barn som tidigt får hål i tänderna får sämre tänder som vuxna Källa: Landstinget i Jönköpings län 2013-12-10 Forskning visar att ju tidigare man får hål i tänderna (karies) desto större risk är det att tänderna blir sämre senare i livet. Samma forskning visar också ett visst samband mellan karies och övervikt. Övertandläkare Helén Isaksson vid Odontologiska Institutionen i Jönköping - och forskarstuderande vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, - har forskat kring förekomsten av hål i tänderna (karies) och frätskador (erosion) hos 20-åringar. Hon har också tittat på dessa tillstånds påverkan av tidigare erfarenhet av karies och livsstil samt föräldra-, socioekonomiska- och psykosociala faktorer. - Det finns ett starkt samband mellan förekomst av karies vid 20 års ålder och karies vid tidig ålder, berättar Helén Isaksson. Sambandet mellan karies vid 3 och 6 års ålder och förekomst av karies vid 20 års ålder hör ihop. Hos unga vuxna ses även en hög förekomst av frätskador på tänderna, men oftast i mild form. Helén Isaksson, Odontologiska Institutionen Jönköping Föräldrarnas roll är viktig Föräldrarnas inverkan under uppväxten påverkar förekomsten av karies hos 20-åringen. Både karies och erosion i denna ålder är relaterade till övervikt/fetma liksom till livsstilen hos denna grupp. - Forskningen visar att ungdomar med övervikt och fetma har något högre förekomst av karies än normalviktiga i samma ålder, berättar Helén Isaksson. Det finns ett starkt samband mellan föräldra-, socioekonomiskaoch psykosociala faktorer i tidig barndom och karies i tändernas kontaktytor (så kallad approximalkaries) i sidotandsområdet vid 20 års ålder. Snedfördelning av karies I Sverige har alla barn rätt till fri tandvård upp till 20 års ålder. En generell minskning av utvecklingen av karies kan ses hos barn och ungdomar, men fortfarande kvarstår en uttalad snedfördelning av förekomsten av karies. Dessutom rapporteras en ökad förekomst av frätskador hos unga vuxna, vilket även denna forskning visar. Broschyr: Små tänder - vårdas med kunskap och mycket kärlek delas ut på BVC när barnet är 5-6 månader. Brochyren beställs via BHV-enheten, isabel.lindgren@liv.se 4

Föräldrar ser inte barnens övervikt (Parental perceptions of and concerns about child s body weight in eight European countries the IDEFICS study) Text: Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare BHV-enheten I en nyligen publicerad doktorsavhandling presenterade Susanne Regber vid Sahlgrenska akademin en artikel med flera resultat som behöver lyftas fram bl.a. det faktum att en stor andel föräldrar har en felaktig uppfattning om sina barns viktstatus. Varannan förälder till barn med övervikt ansåg att deras barn var normalviktigt och 40 procent av föräldrarna till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig över att barnet ska bli underviktigt. Det har skett en förskjutning på vad som i allmänhet anses normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks gradvis vänja sig vid runda barn. Susanne Regber tror att det delvis kan handla om ideal och gamla föreställningar, som att ett knubbigt barn är välmående. Många föräldrar uppfattar inte tillväxtökningen och behöver få en objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovården för att börja fundera över vilka livsstilsförändringar de kan göra i sin hemmiljö. En enkel åtgärd är att man som rutin inom barnhälsovården visar barnets BMI-kurva anser hon (och kompletteras med tillväxtkurva, BHV-enhetens kommentar) för föräldrarna. Kurvorna gör det tydligare för både föräldrar och BVC-personalen om vikten är på väg att bli ett problem. BVC-sjuksköterskan kan prata mat- och motionsvanor med föräldrarna, peppa och ge goda råd. Föräldrarna spelar en betydande roll när det gäller barns vikt, att man vågar sätta gränser kring mat. Det krävs mycket av föräldrarna i dag menar Susanne Regber. Många har långa arbetsdagar och ekonomin kan vara en börda och det är även en väldigt stor tillgänglighet för ohälsosam mat och dryck nästan överallt, vilket försvårar att göra hälsosamma val. 5

Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Text: Nyhet: 2014-04-04, Barnavård s vett nr 1 Centrala Barnhälsovården FyrBoDal, Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Barn som får välling istället för bröstmjölk vid sex månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som studerat matvanor och tillväxt hos över 2 000 barn i Halland. Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt 2 666 halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist- Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Avhandlingen Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective försvarades vid en disputation den 28 mars. Länk till avhandlingen https://gupea.ub.gu.se/ handle/2077/34837 Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de 2 666 mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade. Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tilllägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, Kontakt: Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland gerd.almquist-tangen@regionhalland.se 6

AKTUELLT - COSMIC TEXT: ISABEL LINDGREN Remiss till logoped Formuläret som vi använder vid 2½ år och vid eventuell uppföljning vid 3 år är enbart ett arbetsformulär och dras ut i Cosmic Ny blankett för att använda inför besöket. Om inga frågetecken kring barnets utveckling i språk och tal uppstår kan formuläret strimlas. Men ska en remiss skickas till logopedmottagningen är detta formulär ett bra stöd till vårdbegäran och väldigt uppskattat av logopederna att få ta del av. Gör så här: Öppna ett nytt 2½ års formulär (eller 3 års formulär) i Cosmic och fyll i blanketten och spara den i barnets journal. När du sedan skriver vårdbegäran till logopedmottagningen anger du i texten att ett formulär är ifyllt. Då kan logopeden hämta upp det formuläret själv och få en mer tydlig bild av barnets talutveckling. Remiss till psykologmott inom MBHV När remiss ska skickas till psykolog inom mödra- och barnhälsovård är det viktigt att rätt Remissmall används vilka anges här: Vårdbegäran barn: Vårdbegäran (BHV-B) Psykologmottagningen för mödra och barnhälsovård Vårdbegäran förälder: Vårdbegäran (BHV-F) Psykologmottagningen för mödra och barnhälsovård 7

Frågor & Svar BVC-läkare: En nu 5-månaders pojke fick sin första Infanrix Hexa + Synflorix vid tre månaders ålder. På kvällen fick han feber kring 38 som höll i sig till dagen därpå. Den andra dagen efter vaccinationen vaknade pat på morgonen och gav ingen riktig kontakt eller respons, föräldrarna kände inte igen honom: han var vaken men log inte, var lite slapp, reagerade inte när man tog blodprov i fingret. Först efter tre timmar var han normal igen. Detta tycker jag kan bedömas som en hyporesponsiv episod (inom 48 tim efter vacc) och det verkar pertussis-komponenten i vaccinet kunna framkalla. Jag har svårt att bedöma om man ska fortsätta vaccinera. Kan du hjälpa mig med detta beslut? Staffan Skogar: Jag tycker också att det låter som en HHE och reaktionen kan uppkomma efter all vaccination. Troligen uppkom reaktionen oftare med det äldre pertussisvaccinet som vi inte använder idag. Det finns ingen ökad risk att denna reaktion ska uppkomma vid nästa vaccinationstillfälle och det utgör ingen kontraindikation. Jag tycker att barnet ska få sina framtida vaccinationer. Detta upplevs dock mycket skrämmande och vi lägger ofta in dessa barn för observation vid nästa vaccinationstillfälle, så du kan då skriva en remiss till barnkliniken för detta. Inläggningen är ffa för att ge information och för att lugna föräldrarna. Anmälan vad gäller biverkan ska göras. BVC-sjuksköterska: Jag har en flicka som är drygt 5½ år och som det nu är dags för vaccination. Mamma ringde och avbokade besöket då flickan nyligen har varit inneliggande för kawasakis sjukdom på avd 12. Hon fick i samband med detta behandling med gammaglobulin och står nu på trombyl. Mamma berättade att de hade sagt att hon inte skulle ha någon vaccination inom 3-6 månader, stämmer detta och i så fall bör man vänta minst 6 månader innan 5½ års sprutan ges? Staffan Skogar: Nej det stämmer inte. Levande vaccin kan få sämre anslag efter beh med immunoglobulin och då ska man vänta 3 månader. Avdödat vaccin som infanrix polio går bra men barnet ska vara återställd efter sin sjd först. BVC-sjuksköterska: Ett syskonpar kom till Sverige 2013 i maj, från Afghanistan. Enl. föräldrarna har barnen fått vaccin 6 ggr i sitt hemland, innan 6 mån. ålder, i injektionsform, även BCG. PPD var satt här i sept 2013 och visade ingen reaktion. Hur gör jag? Barnen är födda våren 2011 samt våren 2009. Staffan Skogar: Jag funderar på om det givits något efter 6 månader? Om ej rekommenderar jag infanrix hexa och MPR till bägge barnen. 5,5 års sprutan bör ges efter 3-5 år och får senareläggas. Ny MPR som vanligt i skolan. Fått BCG, så detta ska ej revaccineras. BVC-läkare: Har en 5årig flicka som reagerat på tidigare vaccinationer och som fått kliande resistenser på inj.ställena som fortfarande irriterar. Hud har nu konstaterat att hon har en ök mot aluminium. Problemet är att alla de vacciner jag hittar är aladsorberade. Hur gör vi i sådana här fall? Staffan Skogar: Inget hinder mot fortsatt vaccination och som du säger går det inte att komma ifrån aluminiumet. Rekommendationen är att fortsätta vaccinera men om det fortsatt finns en kliande knöl kan man vänta tills det lugnat ner sig. Men om flickan är 5 år så har hon haft besvär sedan 1åå? Det är ju en typ 4 reaktion så det finns en risk för nya knölar. 8

Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: En fråga om en pojke född 131130, familjen kommer från Sudan och han är född i Egypten. Lär ha fått 2 st poliovaccinationer och jag undrar om vi här kan ge honom Infanrix Hexa som ju också innehåller polio? Staffan Skogar: Frågan är om barnet bara har fått polio som droppar vid 2 tillfällen eller om han har blivit vaccinerad med spruta som inneh difteri, tetanus pertussis och HBV. I Egypten ges BCG vid 1 v ålder-ärr? Är det bara polio vid 2 tillfällen så tycker jag att ni ska börja om från början med Hexa och synflorix med vanliga intervall. Ingen fara att ge flera doser poliovaccin.ppd? Även om vaccinerad med spruta mot andra sjd en gång så följ det vanliga schemat. Allmän fråga: Finns det någon riktlinje hur länge ett spädbarn kan sitta i en bilbarnstol? Staffan Skogar: Vad jag vet finns det ingen forskning på området om det skulle vara skadligt att sitta länge i en bilbarnstol. Dock har det ibland kommit sådana rykten i omlopp. Min uppfattning är att barnet själv ger uttryck för om det känns obekvämt och om det behövs en paus med ändrad ställning. Tips på informationsfolder till föräldrar med andra språk än svenska Ett barn - flera språk arabiska farsi somaliska engelska kurmanji sorani thai Klicka på språket för att se foldern 9

FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 31 handlar om att barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 38 handlar om att barn inte ska vara soldater. Artikel 39 handlar om att länderna ska hjälpa barn som har blivit utnyttjade så att barnet kan må bra och leva ett normalt liv. Det kan vara barn som har varit soldater i krig. 10

Dietist mödra- och barnhälsovård Kulturkompetens på BVC Idag har ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas att personen är född i ett annat land eller är barn till utlandsfödd förälder. Att komma till ett nytt land som flykting eller invandrare kan för många vara svårt i början. Anpassningen till det nya landet och den nya kulturen tar olika lång tid för den enskilda individen inte minst när det gäller inlärningen av det nya språket. Hur fort anpassningen går till beror mycket på vad personen har med sig i bagaget. Starka och traumatiserande upplevelser är inte ovanliga. Det är med andra ord en stor omställning som kan försvåra den viktiga kommunikationen mellan flykting/ asylsökande/invandrare och det svenska samhället. BVC har det unika möjlighet att tidigt skapa en bra kontakt med dessa familjer för att kunna påverka de i ett hälsofrämjande perspektiv. Det är viktigt då att vi som jobbar inom Barnhälsovården skaffar oss kulturkompetens och blir medvetna om vårt förhållningssätt när vi träffar familjer från kulturer som är allt annat än den vi växte upp i. Anita Berlin, barnsjuksköterska, medicine doktor på Karolinska institutet har skrivit en avhandling om ämnet Cultural competence in Primary Health Care Servicesinteraction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children där hon beskriver att i mötet med människor från andra kulturer är det viktigast av allt att vi som hälso- och sjukvårdspersonal ifrågasätter oss själva. Varför reagerar eller tänker jag så? Är en viktig fråga att ställa sig. Avhandlingen visar att de största svårigheterna i kulturmöten handlar om kommunikationsproblem, frustration, stress och hjälplöshet från hälso- och sjukvårdspersonal. Hon menar att i kulturmöten bör man våga blotta sig och visa äkta känslor och intresse för den person man möter. Kulturkompetens när vi pratar matvanor När vi pratar matvanor med familjer från andra kulturer och ska ge kostråd är det bra att: Ta reda på konsumtion av landets stapelvaror- hur mycket, hur ofta, tillagningsmetoder Hur äts grönsakerna? I många kulturer friteras eller steks grönsakerna väldigt ofta Ta reda på om det äts torkad frukt, nötter, frön, torkade och saltade baljväxter. Hur mycket och hur ofta? Dessa livsmedel kan tillföra mycket energi (hög fetthalt) och mycket salt Ta reda på vilken måltidsdryck används och vad drycks vid törst. Läsk och saft tillför mycket energi men även juice kan överkonsumeras då den anses vara nyttigt? Barn som går på förskolan kan få ett mål mat (välling/yoghurt eller något annat) hemma och äta sedan frukost på förskolan. Dubbla energiintag Tänk även på: Att inte ta för givet att familjen/föräldrarna är religiösa bara för att den kommer från ett visst land Att det inte är säkert att familjen/föräldrarna äter precis som traditionell beskriv för landet/regionen den kommer ifrån Ta reda på hur mycket familjen/föräldrarna kan och förstår om våra kostråd Använd bilder vid behov Anpassa användning av språket även när tolk används 11

Dietist mödra- och barnhälsovård Matkultur Injera Injera är ett traditionellt etiopiskt/eritreanskt pannkaksliknande surdegs tunnbröd som bakas med sädesslaget teff. Rätten äter man enligt tradition med höger hand. Injera äts nästan dagligen med tillbehör som kött- eller grönsaksröra. Injeran är från början från Etiopien och Eritrea som har denna maträtt som nationalrätt men den förekommer även i olika varianter i andra östafrikanska länder. Teffmjöl innehåller ca tre gånger så mycket järn som vetemjöl och är glutenfri Teff är upprätt stråväxt på ca 60 cm hög, med en 18-22 cm lång, smal vippa av ca 8 mm långa, grå-gula, flerblommiga småax. är potentiellt viktig för Afrikas försörjning. EnaGos mjölkfria produkter EnaGos mjölkfria produkter har under en tid varit borta från marknaden men finns nu åter i butik. Samtliga recept har omarbetats och den största förändringen är att man idag har svenskodlat havreprotein som huvudsaklig proteinkälla istället för ris. Havren bidrar till ett bra näringsinnehåll och ger en trygg och säker produkt. Havren ger också en mild och god smak. EnaGos produkter är fortfarande osötade och utan ingrediensen soja. EnaGo har två mjölkfria grötar från 6 månader och två vällingar, från 6 månader och från 12 månader. Produkterna är berikade med bla kalcium och järn och liknar näringsmässigt mjölkinnehållande gröt och välling. SLV rekommenderar industritillverkad gröt och välling till barn upp till 2 år. EnaGo finns tillgängliga för de allra flesta livsmedelsbutiker. Det finns en nytryckt folder som ni kan dela ut till era barn och familjer. Den bifogas som pdf ( viks på tre). Hör av er till mig om ni önskar foldrar. Tänk också på att barn som har/ har haft en maginfluensa/magsjuka kan dra på sig en sekundär laktosintolerans och under en kort tid (ca 1-2 veckor) kan må bättre på en gröt och välling som är mjölk- och laktosfri. Till dessa barn passar EnaGo s produkter också väldigt bra. För mer information se www.enago.se 12

Lästips för barn, föräldrar & personal Aggression : ett nytt och farligt tabu Av Jesper Juul I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket CSK Jesper Juul är en välkänd familjeterapeut och han menar att samhället har lagt locket på för de alltför yviga känslorna. Glädje och lycka går bra att visa, men frustration, besvikelse, ilska och aggression är inte välkomna. Här berättar han hur vi kan lära oss att handskas med vreden som ibland finns där, både hos oss själva och hos våra barn. Sam och Sigge och den långa resan Av Lin Hallberg & Margareta Nordqvist Lin Hallberg har vunnit många priser för sina barnböcker, bland annat Barnens Romanpris. Böckerna om Sigge och Sam som är av rasen Shetlandsponny, har blivit många och är perfekta för de hästtokiga barn som ganska nyss har lärt sig läsa själva. Med känsla för barns självkänsla Av Petra Krantz Lindgren Petra Krantz Lindgren är beteendevetare i botten och här har hon skrivit en bok om självkänsla och hur vi kan handla för att uppmuntra den. Barn med sund självkänsla gillar sig själva, de lyssnar på sina och andras känslor och vågar gå sina egna vägar i livet och tar ansvar för sina misstag. Boken innehåller råd, övningar och situationer från författarens långa erfarenhet av arbete med kommunikation och kon-flikthantering med barn. Jag törs inte men gör det ändå : om barns välmående och självkänsla Av Martin Forster Författaren är legitimerad psykolog med KBT-inriktning och har här samlat råd och exempel från aktuell forskning på hur man kan stötta sitt barn att må bra. Det är ofta rädsla och oro hos barnen som hindrar dem att må bra och att utvecklas på bästa sätt. Otis längtar Av Mendel-Hartvig (text) och Ane Gustavsson (bild) Otis, som är i 3 års, har en nalle och en docka som bästisar. Otis pappa har rest bort och det har dockan också gjort. Tiden går långsamt när man väntar tycker Otis och Nalle. Illustratören Ane Gustavsson har fått ett hedersomnämnande för Otis vantar i kategorin Vackraste Värmlandsboken 2013. Dina ABC Av Sarah Sheppard Dinosaurierna lär barnen alfabetet där alfabetets alla bokstäver kopplats ihop med dinosaurievärlden. Här står A för Allosaurus, F för fossil, T för Tyrannosaurus och Ö för ödla. Till varje ord hör en kort faktatext. Hur använde Diplodocusen sin långa svans? Och när levde egentligen dinosaurierna? Sarah Sheppard har skapat en häftig bok där barnen får lära sig alfabetet av de färgglada dinosaurierna. Tips! Denna sida kan hängas upp på anslagstavlan i väntrummet på BVC 13

Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. * Fortbildning/utbildning som är markerad med är obligatorisk. *Nätverksträff för BVC-sjuksköterskor våren 2014 Nu är det dags för vårens nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor. Alla träffarna är bokade i landstingshuset men fördelat på olika lokaler i huset. Vi gör även så i år, att man får anmäla sig på en passande dag. Blir det för många i någon grupp kommer vi att höra av oss för eventuellt byte av dag. Fredag 16 maj 2014, kl 09:00-12:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Måndag 26 maj 2014, kl 13:00-16:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Tisdag 27 maj 2014, kl 13:00-16:00, lokal: grupprum E1 (12 platser) Tisdag 3 juni 2014, kl 13:00-16:00, lokal: Nordstjärnan (14+8 platser) Onsdag 4 juni 2014, kl 13:00-16:00, lokal: Nordstjärnan (14+8 platser) Tisdag 10 juni 2014, kl 09:00-12:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Vi hoppas att alla har möjlighet att delta och om Du har något särskilt Du vill ta upp går det bra att meddela oss här i formuläret eller direkt på plats. Anmälan till isabel.lindgren@liv.se *Introduktion Till dig som är nyanställd på barnmorskemottagning, barnavårdscentral, familjecentral, ungdomsmottagning, eller chef inom allmänmedicin Datum: 28 april 2014 Tid: 09:00-16:00 Vart: CSK, Bragska villan Inbjudan & anmälan isabel.lindgren@liv.se *Fortbildningsdagar på Frykenstrand för all BVC-personal Preliminärt datum för fortbildningsdagarna på Frykenstrand är planerat till den 1-2 oktober 2014. Mer information kommer. 14

Inbjudan Hygien i förskolan (Ref. till träff med skolchefer på Region Värmland 2012-03-30) Grundutbildning nr 6 för dig som inte tidigare gått utbildningen Tid Torsdag 15 maj 2014 Kl. 08:30-16:00 Plats Karlstad, lokal meddelas senare Målgrupp Skolchefer i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng för vidarebefordran till förskolecheferna (tänk gärna på privata förskolor och liknande). BVC-sköterskor i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Sista anmälningsdag 2014-04-25 Anmälan Anmäl dig här (www.smittskyddvarmland.se Utbildningar och kurser) Barn i förskoleåldern är oftare sjuka i smittsamma sjukdomar än hemmavarande barn. Genom att säkra bra hygienrutiner på förskolan kan vi minska risken för spridning från barn barn och från barn personal. Minskad smittspridning leder till färre infektioner och i många fall till lägre sjukfrånvaro både bland barn och bland personal. Risken minskar också för onödig antibiotikaanvändning och därmed ökad risk för antibiotikaresistens. Vi vill härmed utbilda hygienombud som efter mandat från förskolechefen utför hygienrond i förskolan. Hygienombudet utses av förskolechefen. Tanken är också att samverkan mellan förskolan och BVC-sjuksköterskan ska stärkas. Denna utbildningsomgång, nr 6, är ett uppsamlingsheat och vänder sig till alla Värmlands kommuner. Målgrupp Förskolechefer, nya hygienombud i förskolan, BVC-sjuksköterskor Program (kan komma att justeras något) 08:30-09:00 Inledning och bakgrund 09:00-09:30 Infektioner hos barn, frisk-/riskfaktorer, smittvägar 09:30-10:00 Kaffe 10:00-12:00 Fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:30 Egenkontroll och miljöbalken 13:30-14:30 Hygienrond i förskolan 14:30-15:00 Kaffe 15:00-16:00 Hygienrond i förskolan, forts. Medverkande Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Birgitta Sahlström, hygien-/smittskyddssjuksköterska Ingrid Persson, smittskyddssjuksköterska Miljö- och hälsoskyddsinspektörer i kommunerna Avgift 400 kr inkl. lunch, förmiddags- och eftermiddagsfika samt litteratur. Information Närmare upplysningar lämnas av: Birgitta Sahlström, Smittskydd Värmland 054-19 13 09 Ingrid Persson, Smittskydd Värmland 054-19 13 04 Välkommen! Staffan Skogar Ingrid Persson Birgitta Sahlström Barnhälsovårds- Smittskydds- Hygien-/smittskyddsöverläkare sjuksköterska sjuksköterska www.liv.se 15

Spädbarnsmassage ett redskap att använda i föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar en möjlighet att genom hudkontakt och beröring hjälpa till att utveckla och stärka kontakt, kommunikation, samspel och anknytning föräldrar-barn Instruktörsutbildningar 2014 planeras: Datum: Kursort 05-08 maj Stockholm, Enskede 19-22 maj Skövde 22-25 september Stockholm, Enskede 20-23 oktober Falun 24-27 november Stockholm, Enskede Utbildningen kompletteras av ett kursarbete som skickas till mig inom fyra månader. Kursarbetet innebär att skriftligt redovisa teoretiska kunskaper, att genomföra och utvärdera en provkurs för barn och föräldrar samt att dokumentera egen erfarenhet. Utbildningen följer internationell kursplan. Se även www.spadbarnsmassage.org. och www.iaim.net KURSENS SYFTE: att utbilda dig till Instruktör i Spädbarnsmassage (Certified Infant Massage Instructor, CIMI) för att instruera föräldrar enskilt eller i grupp. UR KURSINNEHÅLLET: massagens bakgrund och syfte, massagetekniken, föräldra-barnbindning, praktisk träning i föräldragrupp, anpassning till äldre barn och barn med funktionshinder, kommunikationsövningar, kursplanering mm. KURSLEDARE: Marianne Rydin, BVC-sjuksköterska, barnmorska, medförfattare till Spädbarnsmassage, en handbok och Nya Bebishandboken samt instruktör och internationell lärare för blivande instruktörer i spädbarnsmassage. KURSAVGIFT: 5000 SEK + moms inkl. kursmateriel, diplom och medlemskap i den svenska (FIS) och den internationella föreningen för instruktörer i Spädbarnsmassage (IAIM) VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN SOM DU SKICKAR TILL MIG! Vänliga hälsningar från Marianne Rydin Fårtickegången 98 135 33 Tyresö Frågor besvaras gärna, tel 08-712 86 70, 070 2925197, marianne.rydin@swipnet.se 16

17

* Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lena Granat, MBHV-psykolog, lena.granat@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad 054-61 66 77 e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 18