Marie Jönsson. UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre

UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Utbredning och förekomst av tungmetaller i Fjällbacka hamn, södra delen Investigation and distribution of heavy metals in Fjällsbacka harbour, the southern part Marie Jönsson ISSN 1400-3821 B826 Bachelor of Science thesis Göteborg 2014 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

Sammanfattning Föreliggande rapport är en av två pågående delstudier, där det utförts en översiktlig kartläggning av tungmetaller i Fjällbacka hamns sediment. Fokus har legat på de maritimt relaterade metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu) och zink (Zn). En målsättning är att få kännedom om bottensedimentens innehåll av föroreningar inför eventuella framtida ombyggnationer och muddringsprojekt i Fjällbacka hamn. Uppslamning och förflyttning av bottensediment kan komma att påverka närliggande områden och orsaka allvarliga negativa miljökonsekvenser I mars 2014 insamlades prover med hjälp av en kajakprovtagare från 24 platser längs med hamnens utsträckning, spridda från norr till söder. Detta arbete fokuserar på de 12 sydliga provtagningsplatserna i Fjällbacka hamn, medan de 12 nordligaste stationerna redovisas i ett separat arbete. Sedimentytprover togs på varje station och på två av stationerna analyserades även ett antal prover från de djupare delarna av sedimentkärnorna. Samtliga prover genomgick därefter sedimentkemiska analyser. Proverna uppvisade höga halter för både koppar och zink vilket är tydliga signaler från antropogen påverkan i hamnen. Koncentrationerna av dessa metaller är på några stationer så höga att de är toxiska för både människor och andra organismer även vid korttidsexponering. Generellt sett uppvisade alla metaller samma mönster, de högsta koncentrationerna uppmättes vid den gamla yrkeshamnen och vid nuvarande sjöräddningen. Koncentrationerna minskade sedan med ökat avstånd därifrån.

Abstract This report is one of two ongoing surveys, where it has been performed an overall survey of heavy metals in the bottom sediment in the harbour of Fjällbacka. Focus has been on maritime related metals lead (Pb), cadmium (Cd), copper (Cu) and zinc (Zn). The goal is to obtain knowledge about contamination of the bottom sediments before possible dredging, rebuilding and reorganization of the harbour. If the bottom sediment will be stired up, resuspended and moved, this may have severe consequences for the environment. In end of mars 2014 samples were gathered with a Kajak corer from 24 different places along the harbour of Fjällbacka, spread out between the northern to the southern parts. This report is focusing on the 12 most southern sampling stations while the 12 northern stations were analyzed in another paper. Surface sedimentsamples were taken each station and at two of them, samples were also taken from deeper strata. The samples were analyzed chemically. They demonstrated that the concentrations of copper and zinc were very high which demonstrate a clear anthropogenic effect in the harbour. The concentrations of these substances are at some stations so high that they are dangerous to both humans and other organisms, even just for a short time exposure. Generally the metals followed the same pattern, with the highest concentrations found by the old harbour were the sea rescue service is situated today. The concentrations are decreasing with the distance away from the location.

Innehållsförteckning Sammanfattning...ii Abstract...iii Innehållsförteckning... iv Inledning... 1 Undersökningsområde... 3 Allmänt om Fjällbacka... 3 Hydrografi... 3 Skagerrak... 3 Fjällbacka... 4 Allmänt om metaller dess användning och miljöpåverkan... 4 Material och metoder... 5 Sedimentprovtagning... 5 Förarbete... 5 Provtagning... 6 Analys av sedimentprover... 7 Kol och kväve... 7 Tungmetaller... 7 Miljöstatusbedömning av Fjällbacka hamn... 8 Resultat... 8 Litologisk beskrivning... 8 Sedimentanalys... 8 Kol och C/N- kvot... 8 Tungmetaller... 10 Diskussion... 15 Framtida studier... 17 Slutsats... 17 Tack... 18 Litteraturförteckning... 19 Rapporter... 19 Intervju... 20 Nätbaserade källor... 20 Appendix... 21

Inledning Detta arbete är en delstudie av en inledande undersökning av Fjällbacka hamn. Denna rapport fokuserar på den södra delen av hamnen medan den norra delen bearbetas i ett separat arbete (Fahl, 2014). Undersökningen innefattar en kartläggning av tungmetaller och dess fördelning och utbredning i hamnens bottensediment. Målsättningen med denna studie är att erhålla kunskap om hamnsedimentens innehåll av föroreningar inför en eventuell ombyggnad och omorganisering av hamnen, då man genom detta kan minimera risker för oväntade störningar och ogynnsamma händelser. Giftiga ämnen, såsom koppar, bly, zink och TBT från båtbottenfärger kan ha ackumulerats i sedimenten under lång tid. Dessa kan komma att förflyttas runt vid ombyggnation. Likaså gäller rester efter ofullständig förbränning av olja och bensin, där de cancerogena och mutagena PAH:erna och PCB:erna hamnat i vattnet för att också ackumuleras i bottensedimenten (Nordberg et al., 2012). Ombyggnation av Fjällbacka hamn kan komma att påverka eller ändra vattenflöden och strömmar vilket kan leda till att nuvarande finkorniga sediment med toxiska ämnen, tungmetaller och närsalter kan komma att flyttas runt. Detta skulle i sin tur leda till att dessa ämnen sprids till nya platser där den biologiska faunan, som fisk, musslor, ostron och skaldjur, kommer att påverkas till följd av detta. Den inre skärgården utgörs av ålgräsängar, tångskogar och grunda leriga bottnar med sjögräs ängar som är viktiga platser för fiskens lek och uppfödning, men även viktiga födoplatser för fåglar (Bondeson & Wockatz, 2000). För att hindra spridning av hälsofarliga ämnen kan därför omhändertagande av förorenade sediment från hamnverksamhet vara viktigt vid muddring. Syftet med denna studie är därför att kartlägga vilka tungmetaller som finns i Fjällbacka hamn, koncentrationerna av dessa och deras utbredning i hamnen. 1

Figur 1. Karta över Fjällbacka hamn och undersökningsområdet inklusive provtagningsplatserna för södra och norra undersökningsområdet. Figure 1. Map over Fjällbacka harbour and sampling area with all the sampling stations of the southern and the northern sampling area. 2

Undersökningsområde Allmänt om Fjällbacka Tätorten Fjällbacka är beläget på den svenska västkusten (fig. 1), cirka 130 km norr om Göteborg, strax innanför ögruppen Väderöarna. Skärgården runt Fjällbacka och Väderöarna, med dess kala och karga bohusgranit klippor (Bondeson & Wockatz, 2000; Nordberg et al., 2012) är en viktig levnadsmiljö för både sälar och häckande sjöfåglar (Bondeson & Wockatz, 2000). Öar och skär skyddar Fjällbacka hamn och samhället från Skagerrak i väst och på Fjällbackas östra sida breder ett lägre och lummigare kulturlandskap ut sig (Bondeson & Wockatz, 2000; Gunnarsson, 2012). Hela området runt Fjällbacka är Naturreservat som också angränsar till Kosterfjordens Nationalpark där det finns tusentals arter varav 300 av dem är unika för Sverige (Länsstyrelsen, Västra Götaland). Redan på 1960-talet ansåg regeringen och riksdagen att den ekonomiska tillväxten skulle vara ett hot mot de svenska kuststräckorna om behovet av exploatering skulle uppfyllas helt. Detta ledde till att riksdagen bestämde att bland annat Bohuskusten enbart fick användas på ett sätt som inte ger området någon märkbar påfrestning. Natura 2000 status erhöll området i juli år 2000 (Bondeson & Wockatz, 2000; Kilnäs & Olsson, 2011). Ursprungligen är orten ett fiskarsamhälle som etablerades under 1600-talet och är idag ett av de större samhällena i Bohuslän. Från att ha varit ett 20-tal hus kunde Fjällbacka expandera under de stora sillperioderna under 1700- och 1800-talen och i mitten på 1800-talet hade Fjällbacka blivit en viktig ort för närliggande omgivningar. Under denna tid blev handelssjöfarten viktig, och man skeppade konserver från konservfabrikerna som anlagts, men även sill, sillolja, virke och havre från omkringliggande områden (Nordblom, 2014). Dessa handelsvaror skeppades sedan iväg bland annat till England. Numera finns det cirka 950 åretruntboende i Fjällbacka, men på sommaren flerdubblas befolkningen (Tanums kommun, 2012). Under sommaren är det hög aktivitet i Fjällbackas småbåtshamn, där många fritidsgäster har sina båtar med gästhamnen som ett stopp på vägen längs med kusten. Antalet gästnätter i Fjällbacka år 2013 var cirka 5800 och antal befintliga kommunala båtplaster är 500, utöver detta finns dock även många privata båtplatser (Tanums Hamnar AB, 2014). De två båtvarven i Fjällbacka, Widelius Marineservice och Urban Janssons Båtvarv ligger centralt i Fjällbacka hamn och där utförs bland annat reparering, tvättning, skrapning och bottenmålning av båtar (Jansson Båtvarv, 2012). För att denna hantering skulle bli skonsammare mot miljön i området, installerade man år 2012 spolplattor (Jansson Båtvarv, 2012), där avfallet tas om hand och hanteras som miljöfarligt (Silfverberg, 2013). Hydrografi Skagerrak Fjällbacka hamn är en del av Skagerrak som i sin tur är en del av Nordsjön. Därför påverkas vattencirkulationen i hamnen till stor del av cirkulationen i Skagerrak. I Skagerrak finns det två dominerande ytströmmar, den Baltiska strömmen och Jutska strömmen. Den Baltiska strömmen för med sig bräckt vatten, med en salthalt på cirka 20, från Östersjön och Kattegatt. Den strömmar längs med västkusten i norrgående riktning. Strax norr om Göteborg, utanför Marstrand förenas det bräckta vattnet från Baltiska strömmen med det mer högsalinta vattnet från Jutska strömmen, med en salthalt på över 30. De båda vattenmassorna blandas och flyter därifrån norrut längs med Bohuskusten. Den Baltiska strömmen kommer sedan att fortsätta vidare längs med Norges kust i den 3

så kallade Norska kustströmmen. Jutska strömmen kommer istället in från Nordsjön och flyter längs med Danmarks väst- och nordkust innan den viker av upp mot Marstrand (Nordberg et al., 2012). Fjällbacka Anråsälven som mynnar ut vid golfbanan strax norr om Fjällbacka är ett av de största vattendragen i Tanums Kommun med ett avrinningsområde på cirka 152 km 2 (Gunnarsson, 2013). Enligt tidigare studier av hydrografin i Fjällbacka hamn, ligger färskvattenflödet från älven på cirka 6,02 m 2 /s (Westergren, 2013). Saliniteten i hamnen uppvisade en halt på 18-30 PSU och liknar därmed Skagerraks och de norrgående strömmarna från Östersjön och Kattegatt. Tidigare studier visar att det tar cirka 12 timmar för vattnet att transporteras de 400 metrarna från Källvik till Kråkholmen i Fjällbacka. Men då Fjällbacka hamn är större än så och medeldjupet ligger på cirka 5 meter, tar det upp till 9 dagar för att ett fullständigt vattenutbyte skall ske i hamnen (Westergren, 2013). Hydrografistudierna som utfördes i april 2013, visar att strömmarna inne i hamnen generellt sett rör sig i en nord-sydlig riktning, då de verkar anpassa sig efter topografin i området (Gunnarsson, 2013; Westergren, 2013). Ytvattnet flödar in i hamnen från Skagerrak och rör sig i nordlig riktning innan det genom nedvällning trycks ner till botten för att sedan transporteras ut ur hamnen igen med en sydlig riktning. Detta är huvudsakligen en vinddriven process, då tidvattnet på platsen är obetydlig (Westergren, 2013). Vattenståndsskillnaderna i området beror främst på väderleken, om det är högtryck eller lågtryck (Gunnarsson, 2013). Tidigare studier av totalt organiskt kol (TOC), totalkväve (TN) och en sjunkande Kol/Kväve- kvot (C/Nkvoten) i Fjällbacka visar att systemet varit något eutrofierad mellan 1990 och 1995 (Cato, 2006) (Westergren, 2013). Ett mönster som kan observeras längs med hela västkusten (Cato, 2006). Mellan 1995 och 2000 har C/N- kvoten istället ökat något vilket visar att eutrofieringen i Fjällbacka och längs med Sveriges västkust har minskat under denna tidsperiod (Cato, 2006). Allmänt om metaller dess användning och miljöpåverkan Metaller och grundämnen finns naturligt i miljön, men mycket höga halter av dessa beror vanligen på en antropogen påverkan i området eller globalt, liksom naturliga ansamlingsprocesser (Cato, 2006). Tungmetaller är persistenta och kan därmed inte förstöras genom biologisk nedbrytning. På så sätt kan de både ansamlas, öka, ackumuleras och även bevaras i sedimenten, men också röra sig högre upp i näringskedjorna. På grund av att de ej kan brytas ner så klassas många av dessa som särskilt miljöfarliga metaller (Cato, 1997). Samtidigt är flera av dessa metaller, exempelvis koppar och zink, i mindre mängder livssnödvändiga för människan men även för andra organismer. Dock kan dessa ämnen också få motsatt effekt och istället bli giftiga om det finns i för höga halter (Cato, 1997). Många ämnen tas därför upp av organismer, eller binds till partiklar av organiskt och oorganiskt material genom olika processer. Dessa partiklar sjunker med tiden till botten där de blir liggande och begravda. Sedimentens innehåll av metaller och näringsämnen och andra miljögifter kan komma att öka eller minska beroende på mänsklig aktivitet och genom fysikaliska och biologiska förhållanden (Cato, 1997). Inom denna studie har 12 element undersökts men här fokuseras främst på bly, kadmium, koppar och zink, då dessa är de metaller som främst är kopplade till maritim verksamhet. Bly (Pb) Bly en av de mest nyttjade metallerna i världen och den förekommer naturligt i jordskorpan (Cato, 1997; Nordberg et al., 2012). Metallen används i flera områden, bland annat i legeringar, 4

blyackumulatorer och färgpigment, där den mest blyrika färgen inom den marina verksamheten är blymönja. Denna färg får idag bara finnas vid yrkesmässig anvä ndning (Nordberg et al., 2012). Bly tillsattes i bensin för att fungera som antiknackningsmedel, fram till år 1995 då den förbjöds (Cato, 1997). En vanlig källa för blyföroreningar nu för tiden är förbränning av fossila bränslen, då bly förekommer naturligt i petrolium, men även tillverkning av cement (Nordberg et al., 2012). Bly är en mycket giftig metall då det kan skada nervsystem och njurar, det är också fettlösligt vilket gör att det lätt bioackumuleras. Somliga föreningar med bly är dessutom cancerogena (Cato, 1997). Kadmium (Cd) Kadmium finns naturligt i jordskorpan även om det är i lägre koncentrationer (Nordberg et al., 2012). Den ansamlas lätt i organismer och växter, men då det inte är ett nödvändigt ämne för dessa, blir det ett av de mest toxiska ämnena och det är också cancerframkallande (Cato, 1997). Dessutom löser sig kadmium lätt när ph-värdet är lågt och kan på så sätt spridas enkelt till näromliggande områden om vattnet är surt (Nordberg et al., 2012). I PVC-plaster används kadmium som värmestabilisator, men metallen finns även i färgpigment till både plast och glas liksom i batterier och olika ytbehandlingar. År 1982 förbjöds användningen av kadmium i diverse olika medel men används fortfarande i bland annat batterier (Nordberg et al., 2012). Koppar (Cu) Koppar är en viktig del i flertalet enzym och är därför ett livsnödvändigt ämne, sannolikt för alla organismer. Däremot kan för höga halter koppar bli giftigt. Metalljonerna kan hålla en stark bindning till partiklar av organiska ämnen. Detta försvåras dock i vatten med högre salinitet. Därför kan till exempel färskvattensfloder på land vara av stor betydelse, då de vattendrag med hög halt organsikt material lätt kan föra med sig stora mängder koppar ut i havet (Nordberg et al., 2012). Då koppar har en god ledningsförmåga och dessutom fördelaktiga egenskaper att stå emot korrosion, används metallen inom många områden. Några exempel är träskyddsmedel, färgpigment och bekämpningsmedel (Cato, 1997). Koppar är idag den vanligaste komponenten som antifaulingmedel i båtbottenfärger (Nordberg et al., 2012). Zink (Zn) Zink är en livsnödvändig metall för alla organismer, även för oss människor, då det ingår i många enzymer och dessutom i några molekyler som styr transkriptionen från DNA till RNA. Varför kadmium och bly är giftiga antas vara för att dessa metaller tar den plats som är avsedd för zink i enzymerna, vilket leder till att dessa bli inaktiva och slutar att fungera. Zink är mycket användbart och används bland annat i galvaniserat stål, som oxidationsskydd, för ytbehandlingar, i impregneringsmedel, färger och batterier men även i båtbottenfärger som antifoulingmedel (Cato, 1997). Material och metoder Sedimentprovtagning Förarbete Genom analysering av sjökort, flygbilder och geologiska karta över Fjällbacka hamn, skapades en bild av hur hamnen såg ut på olika platser med vattendjup, typ av bottenmaterial och liknande. Men hjälp av detta och hänsyn till utformning av området och hamnen, liksom tillförsel av färskvatten och strömmar kunde riktlinjer för lämpliga provtagningsplatser bestämmas. 5

Provtagning Den 25-26 mars 2014, inhämtades de sedimentprover för de två delstudierna, från Fjällbacka hamn om totalt 24 stationer. Dessa placerades längs med kajkanten utspridda från norr till söder och positionerna bestämdes med hjälp av en hand-gps (fig. 1). Sedimentproverna insamlades med en kajakprovtagare ombord i en öppen motorbåt, hyrd från Widelius Marinservice. Vattendjupet mättes vid varje provtagningsstation med handlod. Uppgifter från de 12 sydligaste provtagningsstationerna (fig. 2) som denna studie behandlar, redovisas i tabell 1. Figur 2. Karta som visar de 12 provtagningsstationerna som behandlas i denna rapport. Figure 2. Map of the 12 sampling stations this paper is processing. Vid respektive station togs ett ytprov, 0-2 centimeter, då syftet med studien var att kartlägga det befintliga tillståndet i bottensedimenten, beträffande tungmetallernas förekomst. På 2 stationer, F6 och F14, togs det även prover från djupare delar av sedimentkärnan. Detta för att få kännedom om hur det såg ut djupare i sedimenten. Kärnorna skivades och efter det att ytprovet avskiljts så slängdes 5 centimeter sediment för att sedan behålla nästkommande 2 centimetrarna. Detta upprepades sedimentkärnan ut och beroende på kärnans längd blev det olika antal prover från station F6 och F14. De prover som skulle genomgå analys lades i plastbrukar som sedan förslöts, märktes och frystes in. Väl frysta vägdes proverna för våtvikt innan de frystorkades för att sedan vägas igen för torrvikt efter att frystorkningen var klar. På station F16 togs det ett replikat av platsen, där resultaten visar medelvärde av de två proverna från den platsen. 6

Tabell 1. Information av de olika provtagningsstationerna i Fjällbacka hamn. Table 1. Information of the sampling stations in Fjällbacka harbour. Stations-id Datum Latitude N (WGS84) Longitude E (WGS84) Vattendjup (m) F10 2014-03-25 58 35.935' 11 16.711' 6.9 F14 2014-03-25 58 35.879' 11 16.872' 5.8 F15 2014-03-25 58 35.841' 11 16.815' 3.5 F20 2014-03-26 58 35.841' 11 16.794' 4.5 F17 2014-03-25 58 35.803' 11 16.756' 2.9 F16 2014-03-25 58 35.781' 11 16.694' 2.3 F21 2014-03-26 58 35.768' 11 16.664' 3.0 F22 2014-03-26 58 35.751' 11 16.607' 3.8 F7 2014-03-25 58 35.752' 11 16.587' 2.4 F6 2014-03-25 58 35.758' 11 16.565' 2.5 F9 2014-03-25 58 35.773' 11 16.548' 2.3 F8 2014-03-25 58 35.755' 11 16.491' 2.9 Analys av sedimentprover Kol och kväve De frystorkade sedimentproverna homogeniserades med en kvartsmortel och därefter vägdes 15-30 µg av varje prov in i små silverkapslar med hjälp av en Cahn mikrobalansvåg. Silverkapslarna placerades sedan i syraatmosfär med saltsyra (37%), för behandling under 48 timmar. Detta för att lösa upp kalciumkarbonatet i proverna, och därmed möjliggöra undersökning av rent organiskt kol (TOC). När proverna var klara i syraatmosfären placerades silverkapslarna i tennkapslar vilka sedan förslöts och analyserade med en Carlo Erba NA1500. Kol/kväve- kvoten beräknades sedan med den givna data och visualiserades i Excel. Tungmetaller Efter homogenisering mättes det upp 0,9-1 gram sedimentprov för tungmetallsanalys. Detta överfördes till 100 milliliters duranflaska och späddes därefter med 20 milliliter saltpetersyra, 7 mol/l. Duranflaskorna kokades sedan i en autoklav för att urlaka proverna. Detta gjordes i uppslutning enligt svensk standard, SS 028183 (Bendz & Enell, 2009). När duranflaskorna sedan svalnat så hälldes proverna över i mindre provrör, detta för att få bort så mycket av slaggprodukterna som möjligt. Från dessa provrör överfördes sedan 0,5 milliliter från vardera prov, ner i varsitt nytt provrör. Här tillsattes också 24,5 milliliter av HNO 3, detta för att nå 50 gångers spädning. Dessa användes sedan i analys med Agilent 7500 ICP-MS för att kunna mäta tungmetallskoncentrationerna i proverna. ICP-MS är en metod som bryter ner molekyler till joner som sedan förs in i en masspektrometer för att mäta koncentrationer och isotopkomposition av ämnena. De tungmetaller som analyserades var de mest maritimt kopplade metallerna bly, kadmium, koppar och zink. För att möjliggöra jämförelser mellan provtagningsplatserna oberoende av sedimenttyp och organiskt innehåll behövde tungmetallhalterna normaliseras mot kol. Därför dividerades koncentrationen av varje tungmetall med halten totalt organiskt kol, TOC (%) på varje provtagningsstation. 7

Miljöstatusbedömning av Fjällbacka hamn Bedömningskriterierna för havsvatten och finkorniga sediment från Norge, användes för bestämning av miljöstatus i Fjällbacka hamn (Statens forurensningstilsyn, 2007) då det svenska systemet är under revidering. Det norska systemet omfattar 5 olika klasser som baseras på hur toxisk halten av ett visst ämne är. Detta applicerades på ytproverna med avseende på tungmetaller, se tabell 2 för gränsvärden av de olika klasserna och vad de har för påverkan. Tabell 2. Klassificeringsvärden för tungmetaller. Table 2. The different classifications for the heavy metals. Klassificering av tungmetaller I. Bakgrund Bakgrundsnivå II. God Inga toxiska effekter III. Moderat Kroniska effekter efter lång tids utsatthet IV. Dålig Akut toxiska effekter efter kort tids utsatthet V. Mycket dålig Omfattande akuta toxiska effekter Pb (mg/kg) <30 30-83 83-100 100-720 >720 Cd (mg/kg) <0.25 0.25-2.6 2.6-15 15-140 >140 Cu (mg/kg) <35 35-51 51-55 55-220 >220 Zn (mg/kg) <150 150-360 360-590 590-4500 >4500 Resultat Litologisk beskrivning Generellt sett så består ytsedimenten i Fjällbacka hamn av gyttjelera, då halten TOC uppnår värden på mellan 2-6 % (Leonardsson, 2005). Vid station F16 norr om Sjöräddningen och F6, längst in vid stenpiren, överstiger den totala kolhalten intervallet för gyttjelera och skulle därmed vara lergyttja, men överskridandet är ytterst marginell (fig. 3). Även djupare ner i sedimentet klassas det som gyttjelera då TOC halten uppnår värden mellan 2 och 6 % (fig.4) (Leonardsson, 2005). Generellt sett var det okompakterade, lösa ytsediment i hamnen, vilket gjorde dem lättstörda. Det var också mer eller mindre syresatt de översta 0-3 centimetrarna, på alla stationer innan redoxlinen och det mörkare sedimentet med sin svavellukt blev mer dominant. Ålgräsfragment liksom nätsnäcka fanns på några plaster vilket tyder på att biologisk aktivitet funnits på platsen. Även plast och koks påträffades i sedimenten under provtagningen vilket vittnar om den antropogena påverkan på bottensedimenten i hamnen. Sedimentanalys Kol och C/N- kvot För varje prov analyserades TOC och TN som sedan kunde användas för beräkning av C/N- kvot för varje prov. Den totala kolhalten för ytsedimenten i Fjällbacka hamn varierade mellan 3,1% och 6,6%. Som nämnts tidigare definieras dessa sediment som gyttjelera. De högsta värdena som klassas som lergyttja återfanns på stationerna F16, något nordost om sjöräddningen och F6 som är placerade närmast stenpiren (fig. 2 och 3). Gyttjeleran återfanns liksom i ytsedimenten även djupare ner i sedimenten (fig. 4). Kol/Kväve- kvoten för ytsedimenten i Fjällbacka hamn varierade mellan 8,69 och 11,16. Station F14 vid det lilla torget och stationerna F21 och F7, runt sjöräddningen är de stationer 8

som hade de högsta värdena (fig. 2 och 3). Även djupare i sedimenten visade halten TOC och C/Nkvoten liknande värden som i ytsedimenten, dock finns det en antydan till att C/N- kvoten varierar något över djupet på station F14 och F6 (fig. 4). Figur 3. Halten totalt organiskt kol (%), halten totalt kväve (%) och C/N- kvot från ytproverna på alla provtagningsplatser. Figure 3. The content of total organic carbon (%), content of total nitrogen (%) and the C/N- ratio at all the sampling stations. Figur 4. Halten totalt organiskt kol (%), halten totalt kväve (%) och C/N- kvot i de två kärnorna på station F14 och F6. Figure 4. The content of total organic carbon (%), content of total nitrogen (%) and the C/N- ratio in the two cores from station F14 and F6. 9

Tungmetaller Fördelning av tungmetaller i Fjällbacka hamn Figur 5 och 6 visar spridningen av tungmetaller och dess koncentrationer i ytsedimenten. Resultaten är från de 12 provtagningsplatserna placerade från norr till söder i Fjällbacka hamns södra delar. Generellt sett visade metallerna samma trend både när det gäller ickenormaliserade och normaliserade värden, där högst värden påträffades runt sjöräddningen och gamla yrkeshamnen för att successivt minska med ökat avstånd från platsen. Metallernas gränsvärden visas också i figurerna där en låg halt ger klassningen Bakgrund eller God, medans en hög halt ger klassningen Moderat, Dålig eller Mycket dålig. Bly (Pb) Halten av bly varierade mellan 18,4 och 77,9 mg/kg TS i hamnen. Högst värden återfanns vid stationerna F16, F21, F22, F7 och F6 som ligger i närheten av sjöräddningen och längst in vid stenpiren, där F21 näst intill nådde gränsvärdet för Moderat. Även vid station F14, vid torget, var halten något högre än de övriga stationerna (fig.5). Kadmium (Cd) Kadmiumhalten varierade mellan 0,7 och 1,7 mg/kg TS där de två högsta värdena förekom vid station F16 och F21 i närheten av sjöräddningen och gamla yrkeshamnen, där F21 var nära gränsvärdet för Moderat. Resterande stationer hade en relativt jämn kadmiumhalt, mellan 0,7 och 1,0 mg/kg TS (fig. 5). Koppar (Cu) Halterna av koppar var generellt sett mycket höga i hela hamnen med en varierande halt på 57,1 och 273,3 mg/kg TS. Alla stationer hade en kopparhalt som var högre än gränsvärdet för Dålig. Stationerna runt sjöräddningen F16, F22 och F7 nådde koncentrationer nära gränsvärdet Mycket dålig med halter mellan 153,2 och 175,3 mg/kg TS, och kopparhalten på station F21 nådde en koncentration högt ovanför detta gränsvärde med en halt på 273,3 mg/kg TS (fig. 6). Zink (Zn) Zinkhalten i hamnen överskred klassificeringen för God på alla provtagningsplatser och halten varierade mellan 160,4 och 522,6 mg/kg TS. Station F7 nådde precis upp till gränsvärdet för Moderat och stationerna F21 och F22 hade halter som låg närmre gränsvärdet för Dålig än för Moderat (fig. 6). 10

Figur 5. Figuren visar de uppmätta halterna av Pb och Cd i ytan på alla provtagningsplatser tillsammans med metallernas gränsvärden. Figuren visar även de normaliserade värdena. Figure 5. The figure shows the content of Pb and Cd in the surface sediment at all sampling stations together with the different classifications. They also show the heavy metal content which has been normalized with total organic carbon (%). 11

Figur 6. Figuren visar de uppmätta halterna av Cu och Zn i ytan på alla provtagningsplatser tillsammans med metallernas gränsvärden. Figuren visar även de normaliserade värdena. Figure 6. The figure shows the content of Cu and Zn in the surface sediment at all sampling stations together with the different classifications. They also show the heavy metal content which has been normalized with total organic carbon (%). 12

Fördelning av tungmetaller i sedimentkärnorna Vid station F14 och F6 så togs det fler prover från provtagningskärnan än bara ytprover. Dessa analyserades för att få kännedom om hur det ser ut djupare ned i sedimenten i Fjällbacka hamn (fig. 7 och 8). Bly (Pb) Blyhalten ökade generellt med djupet i sedimenten. Halten uppnådde gränsvärdet för God i hela kärnorna och vid station F6, längst in i hamnen överskred blyhalten klassificeringen för Moderat på cirka 20 centimeters djup. Därefter ökade halten ner till 22 centimeters djup, innan det började minska igen (fig. 7 och 8). Kadmium (Cd) Kadmiumhalten ökade mot djupet i sedimenten och uppnådde klassificeringen för God i hela kärnorna. På station F14 ökade halten ner till 15 centimeters djup för att därefter minska (fig. 7) och på station F6 ökade halten ner till 22 centimeters djup innan den därefter minskade (fig 8). Koppar (Cu) Kopparhalterna var genomgående höga i sedimenten (fig. 7 och 8). Halten uppnådde klassificeringen för Dålig i hela kärnorna och på station F6, ökade halten ner till 15 centimeters djup där den nästan nådde klassificeringen för Mycket dålig innan halten avtog något djupare i kärnan (fig. 8). Zink (Zn) Zinkhalterna var något fluktuerande över djupet i sedimenten. Halten uppnådde klassificeringen för Bra och överskred gränsvärdet för Moderat på cirka 13 centimeters djup i båda kärnorna. På cirka 17 centimeters djup underskred de denna klassificering igen för att sedan fortsätta minska något med djupet (fig. 7 och 8). 13

Figur 7. Figuren visar halterna av Pb, Cd, Cu och Zn över djupet med dess gränsvärden på station F14. Den visar också de normaliserade värdena. Figure 7. The figure shows the content of Pb, Cd, Cu and Zn with the classifications, over depth at station F14. It also shows the heavy metal content which has been normalized with total organic carbon (%). 14

Figur 8. Figuren visar halterna av Pb, Cd, Cu och Zn över djupet med dess gränsvärden på station F6. Den visar också de normaliserade värdena. Figure 8. The figure shows the content of Pb, Cd, Cu and Zn with the classifications, over depth at station F6. It also shows the heavy metal content which has been normalized with total organic carbon (%). Diskussion Kol/Kväve- kvoten uppvisade en relativt jämn halt i alla ytprover däremot fluktuerar den något med djupet i sedimenten (fig. 3 och 4). Minskningen som skett på station F14 (fig. 2 och 4) från 8 cm djup till ytan och på station F6 (fig. 2 och 4) mellan 22 cm och 8 cm djup kan eventuellt antas ha ett samband med den allmänna trenden gällande eutrofiering längs med västkusten år 1990-1995 (Cato, 2006; Westergren, 2013). På station F6 ser det ut som att eutrofieringen har minskat den senaste tiden, men detta kan diskuteras då analysen över djupet förmodligen inte är tillräcklig. Då inga bakgrundsvärden nåddes med kajakprovtagaren och ett glest provtagningsintervall är det svårbedömt hur fördelningen ser ut över djupet och genom tiden. Detta gäller även för tungmetallsanalyserna. Ytproverna från södra delen av Fjällbacka hamn visar ett mönster för Bly, Kadmium, Koppar och Zink (fig. 5 och 6), där de högsta halterna återfanns strax norr och söder om sjöräddningen för att sedan avta med avståndet därifrån. Detta skulle kunna bero på att gamla yrkeshamnen, som var i bruk på 1800- och 1900-talet, låg på platsen och att rester från aktiviteter under den tiden fortfarande förorenar sedimenten. Platsen är också relativt instängd med mycket småbåtsbryggor som skärmar av platsen från större vattenmassor. Det antas även finnas båtar i närheten som använder sig av 15

norska båtbottenfärger, då många fritidsbåtar i hamnen har norska ägare. Dessa färger är starkare än de svenska och skulle i Sverige klassas som fartygsfärg för yrkesbåtar (Nordberg et al., 2012). Färgflagor från dessa båtar och från andra självpolerande båtbottenfärger antas påverka bottensedimenten när båtarna ligger i vattnet (Nordberg et al., 2012). De övre delarna av sedimenten var, genomgående i hamnen, väldigt lösa. Detta gör förmodligen att de övre delarna påverkas lätt av strömningar i vattnet ovanför vilket leder till turbulens och på så sätt omblandning av ämnen från de djupare delarna i sedimenten till de grundare. De höga halterna på platse n skulle därför kunna bero på uppblandning av ämnen som härstammar från den gamla yrkeshamnen då det finns daglig båttrafik från bland annat sjöräddningen som skapar strömningar på platsen. Sjöräddningens båtar ligger också på samma plats året runt, när de flesta fritidsbåtar lyfts upp på land stora delar av året. Detta skulle kunna leda till en kontinuerlig omblandning av sedimenten från gamla yrkeshamnen, jämfört med vad som sker i resten av småbåtshamnen. Även station F14 (fig.2) vid torget, erhåller generellt sett något högre halter. Detta antas vara färgflagor eller annat skräp från antropogen påverkan då både plast och kocks fanns på platsen. I likhet F14 så hade även station F9, utanför badklippan, (fig. 2, 5 och 6) generellt något högre halter. Detta kan bero på att platsen angränsar till Jansson Båtvarv, där rengörning, skrapning och bottenmålning av båtar pågått under en lång tid (Janssons Båtvarv, 2012). Färgflagor och annat skräp från båtarna har förmodligen sköljts ut från land och därefter landat i bottensedimenten utanför. Då station F9 är placerad på utsidan hamnen skulle de nord-sydliga strömmarna (Westergren, 2013) enkelt kunna föra med sig partiklar från båtvarvet t, som är placerad något söder om station F9, till platsen. Blyhalterna i sedimenten antas vara förknippat med utsläpp från båtar och atmosfärsikt nedfall (Nordberg et al., 2012) trots att bly förbjöds i bensin 1995 (Cato, 1997). De högsta halterna återfinns utanför sjöräddningen, vilket också är den gamla yrkeshamnen. Spill från blyad bensin och flagor från blymönja har förmodligen påverkat sedimenten på platsen (Nordberg et al., 2012). Blyhalten överskrider gränsvärdet för miljöklassningen God på stationerna i närheten av sjöräddningen och station F14 (fig. 2 och 5), men når ändå inte någon högre halt då de inte överskrider klassificeringen för Moderat (fig. 5). På station F6 (fig. 2) längst in mot stenpiren överskrider dock blyhalten gränsvärdet för Moderat djupare ner i sedimenten, vilket tyder på en större påverkan under den tiden då sedimenten avsattes än vad som finns nu, exempelvis så var användandet av blymönja större förr i tiden än idag (fig. 8). Kadmiumhalterna erhåller klassificeringen för God på alla stationer men når liksom bly inte upp till gränsvärdet för Moderat (fig.5). Kadmiumhalterna ser även ut att ha minskat den senaste tiden då halten ser ut att bli lägre ju grundare man kommer i sedimenten (fig. 7 och 8). Kadmiumhalterna kommer förmodligen ifrån olika plastrester i bottensedimenten (Cato, 1997; Nordberg et al., 2012). Hamnen antas numera vara antropogent påverkad, då skräp av metall, plast och liknande påträffats i sedimenten under provtagningen. Det breda användningsområdet av koppar är förmodligen det som lett till de höga värdena i bottensedimenten. Då de flesta bryggor och pålar i hamnen är gjorda av trä har dessa skyddats genom att använda kopparhaltiga impregneringsmedel så som cuprinol. Det har även förekommit att man kopparskott båtar och bryggstolpar för att skydda dem från påväxt och liknande. En stor del av kopparhalterna antas även härstamma från sjöbodarna längs med kajen, som är målade med 16

kopparfärger som slits med tiden och gamla färgflagor och kopparimpregnerade träflisor hamnar i vattnet och bottensedimenten. Men de mycket höga kopparhalterna kommer också från alla båtar som är målade med antifoulingfärger (Nordberg et al., 2012). På alla stationer ligger kopparhalterna över klassificeringen för Dålig (fig. 6) och på station F21 (fig. 2) når halterna långt över klassifikationen för Mycket dålig (fig. 6) vilket innebär akuta toxiska effekter. Kopparhalterna verkar dock generellt ha minskat den senaste tiden då de är högre halter djupare ner i sedimenten än vid ytan (fig. 7 och 8). Detta kan bero på en ökad miljömedvetenhet i området med installerandet av spolplattor med rening, vid båtupptagnings- och båtrengöringsplaster (Janssons Båtvarv, 2012), vilket i sin tur minskar utsläppen av gamla färgflagor och andra rester från båtarna. Det kan också bero på att det som en gång var en yrkeshamn med stor verksamhet, där det förekom en del spill av yrkesfärger med höga kopparhalter och liknande, numera är en fritidshamn som främst används under sommarhalvåret. Under denna period antas området fortfarande vara högtrafikerat med stor ruljans bland båtarna, fast med mindre industri längs med kajkanten än när det var yrkeshamn. Detta leder i sin tur till något minskade föroreningskällor. Precis som koppar kommer zink från antifoulingfärger på båtar och impregneringsmedel till bryggor och stolpar (Cato, 1997; Nordberg et al., 2012). Flera provtagningsplatser når upp förbi gränsvärdet för Moderat och station F21 och F22, de två närmast sjöräddningen (fig. 2), börjar närma sig gränsvärdet för Dålig vilket är värden som ger toxiska effekter efter en kort tids utsatthet (fig. 6). Efter att ytproverna blivit normaliserade mot kol erhåller de lägre värden, men följer fortfarande samma mönster som metallhalterna av de ickenormaliserade, där det är som högs runt nuvarande räddningstjänsten och gamla yrkeshamnen för att sedan minska något utåt därifrån. Då de flesta av provtagningsplatserna ligger skyddat inne i hamnen ger detta en möjlighet till sedimentation av organiskt material, mycket av tungmetallerna antas därför vara bundet till detta. De två stationerna som visar högst normaliseringsvärde i förhållande till de ickenormaliserade är station F9, utanför badklippan, och F14 vid torget. Dessa plaster verkar därför något mer påverkade och en tydlig sådan var bland annat de funna plastresterna och koks på station F14. Framtida studier I Fjällbacka hamn skulle det vid en eventuell ombyggnad eller omorganisering vara angeläget att göra en noggrannare studie av bottensedimenten. Både fler provtagningsplatser och bredare analyser av sedimenten genom att undersöka innehåll av fler ämnen som organiska och oorganiska miljögifter och TBT. Även att samla prover djupare ner i sedimenten är angeläget, där ännu högre halter av föroreningar påträffades. Denna studie utgör en tydlig indikation på vikten av fördjupade studier. Slutsats Sedimenten i Fjällbacka hamn visar en klar antropogen påverkan av tungmetaller. Främst handlar det om maritim verksamhet där spår och rester från maritim verksamhet avspeglas i sedimenten. Inför eventuella muddringsprojekt av hamnen bör detta därför tas i beaktande. På vissa platser är det så höga halter av tungmetaller att de är farliga för människor och annat liv, bara efter en kort tids exponering. Finns det höga halter av exempelvis koppar och zink, så finns det förmodligen också skadliga och toxiska ämnen i sedimenten. En större analys av hamnen hade därför varit bra, för att få ytterligare kännedom om hur man skall hantera muddermassor och eventuella ombyggnationer. Detta så att de toxiska ämnena inte sprids vidare till andra känsliga områden i närheten. 17

Tack Tack till Professor Kjell Nordberg för hjälp och handledning under projektet och provtagning, doktorand Ardo Robijn, doktor Johan Hogmalm och doktor Alexander Walter för handledning och hjälp vid bearbetning och analys av sedimentprover och data. Tack till Lennart Bornmalm för granskning och korrekturläsning av rapport och Anna- Maria Fahl för bra samarbete under provtagning och rapportskrivningens gång. Även tack till Tanums kommun, Tanums hamnar AB och Widelius Marinservice för utlåning av båt och båtplats under fältmoment. 18

Litteraturförteckning Rapporter Bendz, D., & Enell, A. (2009). Metoder för haltbestämning av huvud- och spårelement och PAH i jord och avfall. Uppdragsnr. 13754. Malmö: Naturvårdsverket. Bondeson, R., & Wockatz, G. (2000). Kustområdet och skärgården i Bohuslän - en värdebeskrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken. Publikation 2000:8. Göteborg: Länsstyrelsen, Västra Götaland. Cato, I. (2006)a. Inledning och summering av 2000/2001 års miljögiftsundersökningar av sediment och biota utmed Bohuskusten. I Cato, I. Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 - en rapport från sju kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Rapporter och meddelanden nr. 122 (s. 7-15). Cato, I. (2006)b. Föroreningar och miljökvalitet i sediment längs Bohuskusten 2000 samt förändringar efter 1990 - Västra Götalands läns kustvattenkontroll. I Cato, I. Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 - en rapport från sju kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Rapporter och meddelanden nr. 122 (s. 15-149). Cato, I. (2006)c. Föroreningar och miljökvalitet i Göta Älvs sediment 2000 samt förändringar efter 1990 - Göta Älvs kontrollprogram. I Cato, I. Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 - en rapport från sju kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Rapporter och meddelanden nr. 122 (s. 149-183). Cato, I. (1997)a. Sedimentundersökningar - en inledning till fem miljökontrollprogram. I Cato, I. Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet - en rapport från fem kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Rapporter och meddelanden nr. 95 (s. 7-12). Cato, I. (1997)b. Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 - Göteborgs och Bohus läns kustvattenkontroll, samt förändringar efter 1990. I Cato, I. Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet - en rapport från fem kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Rapporter och meddelanden nr. 95 (s. 29-30; 53-54; 62; 67). Fahl, A.-M. (2014). Utbredning och förekomst av tungmetaller i Fjällbacka hamn, norra delen. Kandidatuppsats B821. Göteborg: Geovetenskapliga instutitionen, Göteborgs universitet. Kilnäs, M., & Olsson, A. (2011). Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0520170 Kosterfjorden- Väderöfjorden. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Leonardsson, K. (2005) Sediment - Basundersökning. Stockholm, Naturvårdsverket. Version 1:1. (s. 4). Nordberg, K., Bornmalm, L., Cato, I., Arneborg, L., Björk, G., & Robijn, A. (2012). Sannäsfjorden - en studie av hydrografisk, bottendynamisk och miljökemisk status. C95. Göteborg: Geovetenskapliga instutitionen, Göteborgs universitet. 19

Statens forurensningstilsyn. (2007). Revidering av klassifisering av metaller og organsike miljøgifter i vann og sedimenter. Oslo: Norwegian Pollution Control Authority. Westergren, B. (2013). Characterization of the ocean environment in Fjällbacka harbor. Kandidatuppsats B-781 (s 7; 17-18). Göteborg: Geovetenskapliga instutitionen, Göteborgs universitet. Intervju Tanums Hamnar AB, intervjuad blev Katrin Törnqvist (den 23 Maj 2014). Fjällbacka. (K. Nordberg, Intervjuare) Nätbaserade källor Gunnarsson, L. (den 9 augusti 2013). Fisktrappa i Anråsälven vid Tegneby kvarn. Hämtat från Tanums Kommun: [http://www.tanum.se/huvudmeny/boendemiljoinfrastruktur/naturenitanum/havsjoarochvattendra g/fisktrappanianrasalven.4.7664b4813898b7df9844d12.html] den 10 maj 2014 Gunnarsson, L. (den 12 december 2012). Hav, sjöar och vattendrag. Hämtat från tanum.se: [http://www.tanum.se/huvudmeny/boendemiljoinfrastruktur/naturenitanum/havsjoarochvattendra g] den 7 maj 2014 Gunnarsson, L. (den 12 augusti 2013). Havsmiljön. Hämtat från Tanums Kommun: [http://www.tanum.se/huvudmeny/boendemiljoinfrastruktur/naturenitanum/havsjoarochvattendra g/havsmiljo] den 10 april 2014 Jansson Båtvarv. (2012). Vinterförvaring. Hämtat från Jansson Båtvarv AB: [http://www.fjallbackabatvarv.se/vinter.html] den 7 Maj 2014 Jansson Båtvarv. (2012). Välkommen till Janssons Båtvarv! Hämtat från Jansson Båtvarv AB: [http://www.fjallbackabatvarv.se/index.html] den 10 maj 2014 Länsstyrelsen, Västra Götaland. (u.d.). Nationalparkens syfte. Hämtat från Kosterhavets Nationalpark: [http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/kosterhavet/sv/om-nationalparken/pages/nationalparkenssyfte.aspx] den 7 maj 2014 Länsstyrelsen, Västra Götaland. (u.d.). Om nationalparken. Hämtat från Kosterhavets Nationalpark: [http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/koster/] den 7 maj 2014 Nordblom, K.-A. (u.d.). Modern Historia. Hämtat från Fjällbacka: [http://fjallbacka.com/omfjallbacka/historia/modern-historia/] den 9 april 2014 Silfverberg, P. (den 20 december 2013). Spolplattor. Hämtat från Tanums Hamnar AB: [http://www.tanumshamn.se/smabatshamnar/spolplattor.4.1f12f1a21416f13395a166.html] den 10 maj 2014 Tanums Kommun. (den 10 november 2012). Fjällbacka. Hämtat från Tanums Kommun: [http://www.tanum.se/huvudmeny/kommunpolitik/kommunfakta/kommunenshistoria/ortsinformat ion/fjallbacka] den 10 april 2014 20

Appendix Tabell 1. Analysdata för sedimentytprover. Table 1. Data for analysis of the sediment surface samples. YTPROV Station F10 F14 F15 F20 F17 F16 F21 F22 F7 F6 F9 F8 Djup (cm) 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 Vikt (g) 0.9961 0.9907 0.9973 0.9985 0.9921 0.99575 0.9953 0.9975 0.9901 0.9953 0.9931 0.9979 TOC (%) 4.52 3.57 4.67 4.63 5.11 6.06 5.92 4.67 4.18 6.56 3.14 5.05 TN (%) 0.52 0.32 0.5 0.5 0.55 0.61 0.57 0.46 0.39 0.66 0.3 0.53 C/N- kvot 8.692308 11.15625 9.34 9.26 9.290909 9.934426 10.38596 10.15217 10.71795 9.939394 10.46667 9.528302 "V / 51" 57.34706 51.28288 54.55978 51.73071 58.13942 56.13055 65.46711 44.69705 43.83322 52.62661 37.97315 52.80482 "Cr / 53" 44.46677 40.34908 41.03639 41.5492 47.54866 46.6047 53.23137 87.43866 38.64816 41.8299 27.12926 41.64755 "Co / 59" 9.709448 9.123485 9.462172 8.99939 9.983006 9.163182 9.8666 7.842702 7.240252 8.023839 6.334793 8.339292 "Ni / 60" 25.49256 21.94985 22.47654 22.05883 25.28174 23.98144 25.03213 22.79834 18.94401 21.43962 17.22391 23.54228 "Cu / 65" 57.05728 80.29664 64.58868 64.67556 98.6799 153.1961 273.2557 174.9073 175.2665 143.1587 60.6086 73.62679 "Zn / 66" 168.4191 275.7532 190.9968 183.4101 236.1413 348.2489 491.6566 522.5712 359.1231 257.7365 160.4437 185.5901 "As / 75" 10.44092 11.13709 10.65928 11.21154 11.41154 13.37953 16.97897 13.12287 11.99283 12.30964 7.14474 10.74056 "Cd / 111" 0.766188 0.848289 0.649955 0.680621 0.869066 1.248388 1.743997 0.948772 0.720331 0.75736 0.789649 0.857801 "Sn / 118" 0.001974 0.004829 0.002661 0.002578 0.004715 0.016927 0.02122 0.00876 0.008203 0.006368 0.002175 0.003405 "Hg / 201" -0.02078-0.01516-0.02467-0.02808-0.00818 0.156775 0.368733 0.137243 0.104111 0.05116-0.0115 0.019369 "Pb / 208" 21.50387 38.39709 21.69859 22.61392 29.57363 60.46335 77.92625 52.49123 43.49056 39.02341 18.36673 29.60216 Tabell 2. Analysdata för sedimentprover från djupare strata. Table 2. Data for analysis of sediment from deeper strata. STRATIGRAFI Station F14 F14 F14 F14 F6 F6 F6 F6 F6 Djup (cm) 0-2 7-9 14-16 21-23 0-2 7-9 14-16 21-23 24,5-25,5 Djup mede 1 8 15 22 1 8 15 22 25 Vikt (g) 0.9907 0.9928 0.9922 0.9943 0.9953 0.9958 0.995 0.9984 0.9995 TOC (%) 3.57 5.04 4.76 4.46 6.56 5.38 4.43 5.37 4.53 TN (%) 0.32 0.4 0.39 0.37 0.66 0.57 0.43 0.42 0.37 C/N- kvot 11.15625 12.6 12.20513 12.05405 9.939394 9.438596 10.30233 12.78571 12.24324 "V / 51" 51.28288 56.53809 54.64506 41.70057 52.62661 63.05216 60.5729 62.59704 66.52394 "Cr / 53" 40.34908 45.64697 42.62469 35.78508 41.8299 50.04325 47.26291 44.02212 43.7051 "Co / 59" 9.123485 10.5483 9.573634 7.609938 8.023839 10.01333 9.72982 9.809549 10.31448 "Ni / 60" 21.94985 29.1451 25.56865 20.75111 21.43962 26.67792 26.19424 29.22135 28.42294 "Cu / 65" 80.29664 95.23034 89.70641 78.89669 143.1587 171.624 190.5584 148.5196 81.74963 "Zn / 66" 275.7532 308.7388 366.4055 319.8392 257.7365 334.9128 369.3844 313.3541 165.8503 "As / 75" 11.13709 11.41741 9.971322 8.801443 12.30964 11.57959 10.93389 10.27616 6.880099 "Cd / 111" 0.848289 1.147663 1.514614 1.398974 0.75736 0.987347 1.335879 1.465745 0.912856 "Sn / 118" 0.004829 0.010655 0.014457 0.01405 0.006368 0.00677 0.007904 0.008678 0.003102 "Hg / 201" -0.01516 0.015381 0.044064 0.166831 0.05116 0.083712 0.162312 0.498197 0.205103 "Pb / 208" 38.39709 33.90411 44.32574 44.49361 39.02341 45.08938 49.96985 90.70513 75.77789 21