Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050

Relevanta dokument
Elanvändningen i Sverige

NEPP North European Energy Perspectives Project

Elanvändningen i Sverige

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Scenarier för den framtida elanvändningen

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

north european power perspectives

El för framtiden ett användarperspektiv

Den svenska värmemarknaden

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Värme som en del i framtidens energisystem

Färdplan fossilfri el analysunderlag med fokus på elanvändningen

Uppdaterade energiscenarier

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

EN SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN NEPP:s FÖRSTA ETAPP. guldkorn NEPP. 88north european power perspectives

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Lokala perspektiv och hållbarhet

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT

Nordic Energy Perspectives

Färdplan fossilfri el analysunderlag

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning

Framtidens elanvändning

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

north european power perspectives

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Finns det någon framtid för fjärrvärme?

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Fjärrvärmen i framtiden - behovet

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Framtidens elmarknad i ett vidgat perspektiv. Stora utmaningar men också nya möjligheter för det nordiska elsystemet.

Hela effektutmaningen

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Konjunkturutsikterna 2011

Basindustrin finns i hela landet

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning

Jämförelse med uppsatta mål

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Handelsstudie Island

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Elsystemet en utblick

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Befolkningsprognos

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Stockholmsstudien inom NEPP. NEPP:s styrgruppsmöte

Energiläget En översikt

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Sammanfa ning. Ny an med ärrvärmeeffek visering. - ekonomi och klimat

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Transkript:

north european power perspectives Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 23 och 25 Bo Rydén, Profu NEPP-konferens 5 februari, 216

Elanvändning i Sverige 197 213 (exkl. distr. förluster) 14 TWh 12 1 8 6 4 2 Elvärme (faktisk) Hushållsel Driftel Fjärrv., raff... Massa & papper Industri (exkl M&P) 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21

Tre scenarier för elanvändning i Sverige (exkl. distr. förluster) Den historiska utveckling är korrigerad, så att större trendbrott jämnats ut 25 2 15 Högsta nivå Hög scenario Referensscenario Låg scenario Lägsta nivå Korrigerad historik Historik Finanskris 195 TWh 155 TWh TWh 1 5 Trender uppåt: 1a. Elvärme ökar mkt 2a. El ökar i FV prod. 3a. Industri: olja till el 4a. Mek. massa ökar Trender nedåt: 1b. Värmepumpsboom 2b. El i FV prod. minskar 3b. Industri: decoupling 4b. Mek. massa ökar ej 197 198 199 2 21 22 23 24 25 115 TWh 3

Guldkorn om elanvändningen i Sverige Elanvändningens utveckling till 23 och 25: Vi presenterar tre olika scenarier, inom ett relativt brett utfallsrum. Referensscenariot visar på en svag ökning, medan lågscenariot visar på en minskning. Elanvändningen har legat still på 13 14 TWh/år i 25 3 år. Trots det, innehåller inte vårt referens eller högscenario några egentliga trendbrott (uppåt). Energieffektiviseringen är den enskilt viktigaste påverkansfaktorn, och den antas, i samtliga scenarier, successivt öka i omfattning jämfört med idag. Ytterligare tre fyra påverkansfaktorer har stor betydelse för utvecklingen: befolkningen, ekonomin (BNP), strukturförändringar och teknikgenombrott. Tidigare prognoser/scenarier visar på 1 15 års god träffsäkerhet, men de har allt sämre träffsäkerhet på 3 35 års sikt. Det gäller säkert också våra scenarier. Osäkerheten i alla scenarier med perspektivet 25 måste därför anses stor. 4

Befolkningsutvecklingen Källa: SCB, 215 3 4 TWh el Preliminär värden i den blå rutan 5

Guldkorn om elanvändningen i Sverige Faktorer som påverkar elanvändningen, samt den historiska utvecklingen: Befolkningsprognoserna har skrivits upp, vilket påverkar elanvändningen uppåt med upp till 5 TWh till 23 och 5 1 TWh till 25. Elanvändningen följer den ekonomiska utvecklingen, trots fortsatt decoupling. Skillnaden med låg/hög tillväxt kan bli 15 2 TWh år 23 & 25 35 TWh år 25 Strukturförändringar/teknikskiften har påverkat historiskt, men är svåra att förutsäga för den framtida utvecklingen Energieffektivisering: Effektivisering sker i samtliga sektorer, och är till största delen icke policydriven Energieffektiviseringen är (mycket) större i högkonjunkturer än i lågkonjunkturer. Korrelationen är tydlig, och i ekonomiskt svaga tider är effektiviseringen nära noll. Politiska rådigheten: Möjligheterna finns att politiskt påverka elanvändningens utveckling, även om de flesta av möjligheterna är mer indirekta än direkta, och det är förmodligen lättare att (med politiska beslut) påverka elanvändningen uppåt än nedåt. EU:s effektiviseringsdirektiv har liten påverkan på elanvändningens utveckling 6

Effektivisering och BNP jämförelse för hushållselen Procentuella årliga förändringar 5% 4% 3% 2% 1% % 1% "Effektivisering" BNP 1981 9 1991 95 1996 2 21 4 25 8 29 12 2% Jämförelsen mellan effektiviseringen och hushållens utgifter ger snarlik bild7

Driftelanvändningen 197 213 4 35 3 25 TWh 2 15 1 5 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 8

Driftel historisk utveckling 7% 6% 5% 4% Lokalyta "Areastandard" BNP / cap Invånare "Effektivisering" Driftel 3% 2% 1% % 1% 197 198 198 199 199 2 2 212 2% 3% 9

Referensscenariot elanvändning i Sverige (exkl. distr. förluster) 6 5 4 Driftel Hushållsel Massa och pappersindustrin Övrig industri (inkl raff.) Elintensiv industri (exkl. M&P) Värmemarknaden Transportsektorn Fjärrvärmeproduktion 3 2 1 21 22 23 24 25 1

Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 13 TWh (exkl. distr. förluster) GW 9 8 7 Effekttopp 23-24 GW (exkl. distr.-förluster) Effekttopp 25-27 GW (inkl. distr.-förluster) Allt övrigt Elfordon Uppvärmning Industriprocesser 6 5 4 3 2 1 All övrig elanvändning Semesterperiod ej inlagd ännu Uppvärmning El-intensiv industri 1 61 121 181 241 31 361 421 481 541 61 661 721 781 841 Timmar under ett år

Effektbehovet i det svenska elsystemet 24/5 Elanvändning i förnybarscenario: 15 TWh (exkl. distr. förluster) GW 9 Effekttopp 27-28 GW (exkl. distr.-förluster) Effekttopp 29-31 GW (inkl. distr.-förluster) 8 7 6 5 4 3 2 All övrig elanvändning Elfordon 1 Uppvärmning El-intensiv industri 1 61 121 181 241 31 361 421 481 541 61 661 721 781 841 Timmar under ett år

Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 13 TWh (exkl. distr. förluster) GW 9 Februariperiod 8 7 Effekttopp 23-24 GW (exkl. distr.-förluster) 6 5 4 All övrig elanvändning 3 2 Uppvärmning 1 El-intensiv industri 13 19 115 121 127 133 Timmar under två veckor i februari - (timme nr 13-136 räknat från nyåret)

Effektbehovet i det svenska elsystemet 24/5 Elanvändning i förnybarscenario: 15 TWh (exkl. distr. förluster) GW 9 8 Februariperiod Effekttopp 27-28 GW (exkl. distr.-förluster) 7 6 5 4 All övrig elanvändning 3 Elfordon 2 Uppvärmning 1 El-intensiv industri 13 19 115 121 127 133 Timmar under två veckor i februari - (timme nr 13-136 räknat från nyåret)

Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 13 TWh (exkl. distr. förluster) Februariperiod GW 9 8 Effekttopp 23-24 GW (exkl. distr.-förluster) 7 6 5 4 3 Netto-effekttopp 22-23 GW (exkl. distr.-förluster) Resterande effektbehov, som inte vind-/solkraft täcker 2 1 Vind-/solkraftproduktion 13 19 115 121 127 133 Timmar under två veckor i februari - (timme nr 13-136 räknat från nyåret)

Effektbehovet i det svenska elsystemet 24/5 Elanvändning i förnybarscenario: 15 TWh (exkl. distr. förluster) Februariperiod GW 9 8 Effekttopp 27-28 GW (exkl. distr.-förluster) 7 Netto-effekttopp 25-26 GW (exkl. distr.-förluster) 6 5 Resterande effektbehov, som inte vind-/solkraft täcker 4 3 2 1 Vind-/solkraftproduktion 13 19 115 121 127 133 Timmar under två veckor i februari - (timme nr 13-136 räknat från nyåret)

Effektbehovet i det svenska elsystemet 24/5 Elanvändning i förnybarscenario: 15 TWh (exkl. distr. förluster) Februariperiod GW9 8 Effekttopp 27-28 GW (exkl. distr.-förluster) 7Netto-effekttopp (exkl. distr.-förluster) 6 5 4 3 2 1 Vattenkraft (mkt prel.) Vind-/solkraftproduktion 13 19 115 121 127 133 Timmar under två veckor i februari - (timme nr 13-136 räknat från nyåret)

Tack! www.nepp.se 18