30/ var det 20 år sedan:

Relevanta dokument
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium

Vad är det som avgör?

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

EUs lagstiftning om personlig skyddsutrustning (PPE) Förordning (EU) 2016/425 (PPE Förordningen)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

CE-märkning och produktsäkerhet

SMPs HISTORIA.

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar

EU, Sverige och den inre marknaden

Omsorgsminister Osmo Soininvaara

Produktsäkerhet och CE-märkning

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till:

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2015/

Vilka olika skyldigheter har jag som tillverkare, importör respektive distributör? Sara Elfving

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

1 Bakgrund. Vad avser tekniska egenskaper som transportabla tryckbärande anordningar ska uppfylla anges dessa i ADR-S och RID-S.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ÄNDRINGSFÖRSLAG 24-32

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer

Remissvar avseende kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM (2012) 11 slutlig)

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Boverkets rapport 2015:2, - Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt. Remissvar.

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

Kommittédirektiv. Investeringsfondsfrågor. Dir. 2009:94. Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Översiktlig konsekvensbeskrivning av författningsförslagen. Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt

Det är inte pengar som får världen att fungera.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Avdelningen för juridik och inre marknad Per Hällströmer Direktnr: E-post: 1. Bakgrund

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Swedish Medtech anser att när de föreslagna förändringarna ska analyseras bör man ställa sig tre frågor:

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Maskiner AFS 2016:10. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Maskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Säkra maskiner. om regler för maskiner

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet och det nya EMC-direktivet

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

Maskiner (2006/42/EG)

Introduktion till standardisering

Ny lag om ackreditering och teknisk kontroll

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Standarder för tillgänglighet Cecilia Beskow

1. Problemet och vad som ska uppnås

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Konsekvensutredning avseende förslag till:

CE-märkning och marknadskontroll

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Innehåll. 1 Vilka maskiner får användas? 2 Får maskinen ändras eller byggas om? 3 Ansvar vid ändringar på maskinen? 4 Vem får köra maskinen?

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Maskinsäkerhet och standarder

9901/17 ck/ss 1 DGD 2A

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR)

Kommittédirektiv. Dataskyddsförordningen behandling av personuppgifter vid antidopningsarbete inom idrotten. Dir. 2018:31

Folkhälsomyndighetens remissyttrande över Kompletterande remiss Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Regel rådet N 2008:05/2013/165

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Remiss, konsekvensutredning gällande ändringsförslag avseende föreskrifter om ackreditering. Inledning

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Ny PED Vari består ändringarna? Inspecta Academy

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Transkript:

30/11 2005 var det 20 år sedan: -EU-gemensam teknisk harmonisering infördes genom nya metoden systemet -Systemet revolutionerade Europas teknisk produktkrav genom införandet av gemensamma krav för den inre marknaden -Ett strikt tillverkaransvar för säkerheten infördes -Ett stort antal produktområden inkluderades (22 idag ) -E-märkningen infördes och fungerar i dag som ett slags pass som ger en produkt fri rörlighet på EU:s inre marknad. Det betyder att produkten kan säljas i hela EU/EES-området utan ytterligare godkännanden, anpassningar eller omprovningar. En produkt som säljs enbart i exempelvis Sverige ska också E- märkas om den omfattas av ett direktiv med harmoniserade produktregler. -Och handelsvolymen bara inom de stora produktområdena omfattar i dag > 1.500 billioner per år (1500 miljarder)

For the future Framtiden >2006 -I Juni 2006 framlägger kommissionen förslag till en uppdatering och utvidgning av nya metoden systemet. Kommissionens Vice President Günter Verheugen sade på 20-års jubilet 2005 att nya metoden systemet är ett föredöme för bättre reglering och för en fungerande inre marknad med stora fördelar för såväl konsumenter som affärssidan och det är varför kommissonen föreslår och förutser en kommande utvidgnig till ytterligare områden exempelvis för fordon/traktorer och inom miljöområdet Uppdateringen och revideringen av nya metoden systemet kommer inte att ifrågasätta systemet som sådant utan bara se över möjligheten att: Undersöka möjligheten att utvidga nya metoden systemet även till andra områden för att förenkla reglerna och inbegripa områden som ej är EU-gemensamma. Samordna och förbättra marknadsövervakingen så att likvärdiga krav ställs Samordna och likrikta anmälda och övriga organs arbeten Utveckla E-märkningen och säkerställa dess position för alla parter genom att klarlägga att denna symbolen inom hela den ekonomiska marknaden innebär en garanterad säkerhet för produkten ifråga och inte bara vara en deklaration från tillverkaren. -Även allmänheten har möjlighet att kommentera och lämna synpunkter på: http://europa.eu.int/comm/enterprise/newapproach/index_en.htm

For the future Framtiden mera Utvidga metoden till tredje land - Den nya metoden har nu en viktig internationell dimension. Om den nya metoden tillämpas mer konsekvent i EU kommer detta att främja målet om att arbeta för att tredje länder skall anta standarder och lagstiftning som bygger på eller överensstämmer med EU:s regelverk. Den nya metoden utgör också en solid grund för förhandlingar med tredje land om en mängd olika åtgärder för att minska tekniska handelshinder. Kommentarer från *parlamentet avseende maskindirektivet 28/9 05 *Kommitten för inre marknaden och konsumentskydd Draft recomendation for second reading Skrotning och destruktion ligger utanför tillverkarens kontrol och därmed skall inte tillverkaren åläggas ansvar för detta i maskindirektivet. State of the art. Inga ytterligare krav skall ställas på tillverkaren än dennes skyldihet att uppfylla de grundläggande hälso-och säkerhetskraven enligt direktivets bilaga 1. Att fortlöpande säkerställa att maskinerna uppfyller state of the art är en god tanke men inte ett krav och därmed skall inte tillverkaren åläggas ansvar för att fortlöpande upfulla state of the art detta i maskindirektivet. Elektriska motorer skall listas som undantagna i maskindirektivet ligger utanför. Benämningen kopplingsutrustning skall användas. Praktiskt skulle detta då innebära att leverantör av drivsystem med motorer framgent inte behöver lämna IIB intyg mot MD. Omfattas dock av andra regler självklart. Traktorer skall även fortsättningsvis ligga utanför maskindirektivet och täckas av kommande traktordirektiv som är lång framskridet.

Mina erfarenheter och 1995 gick vi ifrån ett nationellt regelverk i Sverige med funktionskrav främst lagda på användaren till ett gemensamt europeiskt system med detaljkrav med ansvaret tydliggjord för tillverkaren Fortfarande i dag 2005 så är kunskapen om nya metoden systemet (konstruktionskraven) mindre kända hos de det vänder sig till än hos användarna Fortfarande är tolkningarna av systemets? tillämpning alldeles för många och olika hos både myndigheter, anmälda organ, konsulter, tillverkare, användare m.m.

Mina erfarenheter och -Mängden, komplexiteten, det dyra priset och svårigheten att hitta rätt rörande standarder håller tillbaka utvecklingen mot säkrare produkter. -Köper man en hänvisar den till 30 andra som man istället hade behövt bättre. En tröst dock här i kommisisonens uttalande i augusti 2005 att man skall göra allt man kan inom mandateringen för standarder som publiceras i Office Journal att information skall tillhandahållas användare av relevanta standarder sambandet mellan standardernas avsnitt och innehåll och de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. Vidare i revideringsprocedurerna med alla nya metodendirektiv skall det klarläggas tydligt hur harmoniserad information skall implementeras för alla direktivområden rörande E-märkning. Hittade jag rätt nu? Bra länk http://europa.eu.int/comm/enterprise/newapproach/standardization/harmstds/reflist/machines.html

Mina erfarenheter och Positivt är att avarterna som fel-och övertolkningarna av direktiven mer eller mindre håller på att upphöra. -Sätta märket på skorstenen och E-märka allt inkrom är det väl ingen som gör idag förhoppningsvis -E-märka utifrån procentsatser är det väl ingen som tillämpar längre förhoppningsvis, jämför uttalanden från mitten av 90-talet som exempelvis om mer än 50% av maskinen byggs om skall den E- märkas -KUnskapen om vilka produkter som faller under E- märkningskraven eller inte idag är mera känt. Maskindiektivet gäller inte här så klart även om röliga delar och energikälla finns

Mina erfarenheter och GEMENSAMT PRODUKTTEKNISKT SYSTEM Positivt är att vi nu alla inom EES-området har samma (kompass) säkerhetstekniska konstruktionskrav i form av tvingande direktiv med riktlinjer angivna i harmoniserade standarder inom en mängd områden underlättar våra arbeten högst väsentligt (kunder-tillverkare-myndigheter -tredje parts organ-konsulter m.m) GLOBALA STANDARDER FÖR ALLA Utvecklingen mot internationellt samarbete mot gemensamma standarder för såväl EES-området som för tredje land kommer att förenkla arbetet ytterligare. SS EN ISO SS EN IE