- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Relevanta dokument
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Småskalig kustexploatering

Bevarandeplan Natura 2000

Att formulera bevarandemål

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

INVENTERING AV UNDERVATTENSMILJÖER MED HJÄLP AV DROPVIDEO RAPPORT FRÅN WORKSHOP SEPTEMBER 2013

Pågående metodutveckling för tolkning av film

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Svenska Björn SE

Bevarandeplan Natura 2000

Handlingsplan för marint områdesskydd

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bryggor och uppgrumling av sediment

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Bilaga 4 till regeringsbeslut nr III:5

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Vad gör Länsstyrelsen?

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Bevarandeplan för Natura område

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Restaurering av sjöar och vattendrag

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Flädierev, Lomma kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

ÖVERSIKT Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

AquaBiota Notes 2012:01 GIS-utsökning av potentiella Natura 2000 naturtyper 1170 rev och 1110 sandbankar

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Framåt i miljömålsarbetet

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. Greenpeace Fult Fiske 1

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

FÖRSLAG TILL KOMPLETTERING AV FINLANDS NATURA 2000-OMRÅDEN OCH UPPDATERING AV UPPGIFTERNA

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

GIS-utsökning av Natura 2000-naturtyper

KOMMISSIONENS NOT OM FASTSTÄLLANDE AV BEVARANDEMÅL FÖR NATURA 2000-OMRÅDEN

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Statistikbilder. för december 2016

Levande hav, sjöar och vattendrag

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Bevarandeplan Natura 2000

Angående ansökan om fisketävling i Segersgärde, Södra Malmö, Norra Tjust skärgård och Rågö naturreservat, Västervik kommun

Utvärdering av metoder för tolkning av undervattensfilmer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Transkript:

Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE har: Nationell och regional miljöövervakning (MÖ). Måste ha: Art- & habitat direktivet: Upprätta en uppföljning/övervakning år 2013 Havsmiljödirektivet: Plan för uppföljning/ övervakning upprättad år 2014 Vill ha? Samordnad uppföljning i SE & mellan länder Fler naturtyper?

Vad är art- och habitatdirektivet? Upprättat 1992 för att bevara biologisk mångfald. Gemensamma skyddsvärda naturtyper och arter. Fast definition, SE tolkning. Nätverk av skyddade områden sk. Natura2000 områden i sk. biogeografiska regioner (annex II). I SE: 4 arter och 11 naturtyper i havsmiljö

Annex II Arter i havsmiljö Nr Svenskt namn Latinskt namn 1351 tumlare Phocoena phocoena 1364 gråsäl Halichoerus grypus 1365 knubbsäl Phoca vitulina 1938 vikare Phoca hispida bottnica

Nr Naturtyper i Delsystem hav (Svenska kortnamn) Areal (km2) tot. SE år 2007 1110 Sandbankar (3 undertyper) 10440 1170 Rev (2 undertyper) 1500 1130 Estuarier 250 1140 Blottade ler- & sandbottnar 302 1150 Laguner (5 undertyper) 122 1160 Vikar & sund 630 1650 Smala Östersjövikar 140 1610 Åsöar i Östersjön 10 1620 Skär i Östersjön 64 1180 Bubbelstrukturer 10 kända områden 8330 Havsgrottor 1 rapporterad

Natura 2000 områden i Sveriges havsmiljö.

Art- & habitat dir.: Varje land ska upprätta en uppföljning/ övervakning år 2013 NV & HaV driver tillsammans m. Ekologigruppen &, 2 projekt 2010-2012: 1. Uppföljning i skyddade områden (län). 2. Biogeografisk uppföljning. - Uppdelat i delsystem : Delsystem hav. - Total förekomst av naturtyper och arter - Nationella stickprov i skyddade områden

Uppföljning skyddade områden; hav Manual för uppföljning skyddade områden. http://www.naturvardsverket.se/start/ Naturvard/Inventering-ochuppfoljning/Uppfoljning-i-skyddadeomraden/Manualer-for-uppfoljning Utredning statistik. Svensson mfl. 1 Samverkansforum för län. NV, HaV, ADb. 1. Svensson, J.R., M. Gullström, :M Lindegarth. 2011. Dimensionering av uppföljningsprogram: komplettering av uppföljningsmanual för skyddade områden. Havsmiljöinstitutet och Göteborgs universitet.kan laddas ner via samverkansforum.

Biogeografisk uppföljning- Delsystem hav Vad ska uppföljningen användas till? 1. Följa upp biologisk mångfald 2. Rapportera till EU enl. artikel 17 var 6:e år 3. Åtgärder om tillståndet är ogynnsamt

Vad ska biogeografisk UF svara på? Naturtyper: Areal Utbredningsområde Strukturer & funktioner 2 Typiska arter 2 Arter: Utbredningsområde Populationsstorlek Tillgång på livsmiljö Tillstånd, trender, framtidsutsikter Hot, nuvarande, framtida Bidrag av Natura2000 till gynnsam bevarandestatus. 2. http://naturvardsverket.se/sv/start/naturvard/skydd-av-natur/natura- 2000/Vagledning/Naturtyper/Vagledningar-Kust-och-hav/

Delsystem hav Utredning befintlig miljöövervakning (ADb 2010) Förslag till variabler för uppföljning (ADb 2010) Förslag till metod för uppföljning (ADb 2010) Metodbeskrivningar (2011-2012) Arealuppskattningar (2011-2012) Pilotdrift (2013)

Slutsatser utredning befintlig nationell MÖ, 2010 + Många funktionella variabler, föreslås fortsatt ingå - Saknas: Areal naturtyper: mäts ej, ej MÖ per naturtyp areal dåligt känd för några naturtyper stationer ej naturtypsbestämda Strukturer & typisk arter - Få strukturer & typiska arter

Övriga slutsatser behov Påverkan; muddring, dämning, trålning mm mäts inte Metoder inte anpassade till naturtyper & Typiska arter

Förslag tillägg av variabler, 2010 Variabel Naturtyp kod 1. Areal Samtliga 2. Påverkan inkl. struktur botten 3. Epifauna & flora inkl. Typiska arter Långskottsvegetation (bl.a. Ålgräs) Samtliga Samtliga 1110-1160, 1610 Biogena rev 1170,1180,1620 4. Infauna 1140 1140 5. Fisk, TA, reproduktion Alla utom 1180 Metoder <6 m: fjärranalys >6 m: akustik, visuella <6 m: fjärranalys >6 m: akustik, visuella Visuella metoder <6 m: fjärranalys >6 m: visuella Visuella metoder Propptagning Provfiske, Sprängning &/håvning

Utveckling av metoder - visuella 1. Teoretisk genomgång (snorkling, dyk, video, ROV). 2. Jämförelse video & dykning i fält i Västerbotten (Lst AC, Superb 1 ), Östergötland & Orust-Tjörn (HMI, waters 2 ), Skåne (Lst M, AquaBiota, Marmoni 3 ). Foto Sandra Andersson Från HMI rapport Foton från rapport Lst AC 1. Superb: Standard Utv. av Planering & Ekol. Redskap för Bott. viken. 2011-2013. 2. Waters: forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalité. 2011-2015. 3. Marmoni: metoder för marin miljöövervakning 2010-2015.

Utveckling av metoder - Yngelmanual (sprängning) SLU Aqua Undersökningstyp: Yngelprovfiske med små undervattensdetinationer Lek & Uppväxtområden Kombineras m provfiske & vegetationskartering

1. Ålgräsutbredning (Zostera sp.) i Västra Götalands län sommaren 2008. www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Utveckling av metoder satellituppföljning av Ålgräs Verifierat satellitdata från 2007-2012 i fält m droppvideo & GoPro samt dyk. Lst O. Utbredning Täthet Variation mellan år Bilder från Lst O rapport 2012:58 1

Utveckling av metoder- pågående Typiska arter fisk totalt m. fokus på kallvattensarter, plattfisk 1. SLU Aqua Uppföljning påverkan m.h.a. fjärranalysmetoder. Metria & SLU aqua (VMS). Pågår. 1. Fredriksson Bergström 2012. Utvärdering av metoder för miljöövervakning av kustfisk i relation till biogeografisk uppföljning samt utveckling av metoder för övervakning av typiska fiskarter

Förekomst & areal av naturtyper Naturtypsbestämning MÖ stationer m.h.a. befintlig data (GU) Fig. alla stationer nationell MÖ.

Förekomst & areal av naturtyper Sammanställning befintlig kunskap 1180 gasstrukturer. Area, typiska arter Minst 500 gasstrukturer (pockmarks), A-F. Bild Tomas Lundälv. 1-3 gasstrukturer av bubbelrev.

1110 Sandbankar & 1170 rev Utbredning 1110 sandbankar & 1170 rev m.h.a. GIS. AquaBiota 1. Nationellt, lågupplöst 2. Högupplöst: Västernorrland, Stockholm, Södermanland Östergötland, Hanöbukten, Skåne,

Kartering / verifiering fält dåligt kända naturtyper 1110 Sandbankar och 1170 rev i Lst.: Västerbotten: video + några dyk, Holmöarna (137) Snöanskärgården (93) Östergötland: 210-420 video + några dyk Skåne: x video + några dyk, bottenhugg. (Marmoni). Gotland, Salvorev-Kopparstenarna. 5-6 video + några dyk. Västra Götaland: video + några dyk 150-300 Kartering 1180 gasstrukturer. Bratten

Vad saknas? Sammanställning kartering, arealbestämning: Avgränsning av naturtyper 1110 sandbankar, 1170 rev. >50% mjukbotten= 1110 sandbankar 25m 2 filmas? Övrigt Naturtypsbestämning i fält av några MÖ stationer. Metodbeskrivning proppar 1140 blottade ler- & sandbottnar Uppföljning av påverkan m.h.a. visuella metoder

Nästa steg? Plan för vidare kartering av okända naturtyper. Pilotdrift Samordning med Havsmiljödirektivet.

Vilken övervakning av Bilogisk mångfald vill vi ha? Fler naturtyper/arter? HELCOM biotoper för rödlistning, drygt 200 st. OSPAR

TACK frågor? Foto: