TILLVÄ XTRÄ DET 14-15.1.2014 Fredrik Karlström Carita Weiss Björn Blomqvist Carin Holmquist Jan-Mikael von Schantz (Ylva Lindberg) Övriga deltagare: Johan Ehn, utbildnings- och kulturminister Edvard Johansson, rektor Högskolan på Åland Anders Ekström, VD Ålands Näringsliv Linnéa Johansson, avdelningschef näringsavdelningen Tema för dagarna är: Ålands innovationsstrategi Besök på Handelshögskolan i Stockholm och diskussion om Högskolan på Ålands roll i tillväxtpolitiken, en ny eventuell högskoleinkubator, olika samarbetsprojekt mellan HÅ & näringslivet för ökat entreprenörskap och hur vi kan använda högskolan som en dynamisk motor för ett innovativt Åland. Denna gång samlades Tillväxtrådet i sin roll som en expertgrupp som kan testa nya processer/tankar/utvecklingsidéer. Tisdag 14.1.2014 Kl. 09.00-12.00 Presentationer, Handelshögskolan i Stockholm, Direktionsrummet, Sveavägen 65 9.30 Handelshögskolan (SSE), vice rektor Lars Strannegård inleder 10.15 Stockholm School of Entrepreneurship (institut grundat av KTH, SSE, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Konstfack), vice vd Rasmus Rahm inleder 11.00 vi går till SSE Business Lab (företagsinkubator) för att se inkubatorn 11.45 presentation av Labbet (vd Mikael Samuelsson inleder) Kl. 12.30-13.30 Lunch, Rolfs kök, Tegnérgatan 41 Kl. 13.30-17.30 Möte på Handelshögskolan i Stockholm Inledare: Edvard Johansson, Högskolan på Åland Reflektioner Anders Ekström, Ålands Näringsliv r.f. Diskussioner, reflektioner och förslag Kl. 18.30 Middag, restaurang Tradition, Tulegatan 10 Onsdag 15.1.2014 Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8 Kl. 09.00-11.30 Google i Stockholm, Kungsbron 2 David Mothander (Nordic Policy Counsel på Google) inbjuder Tillväxtrådet till en diskussion om innovation, digitalisering och tillväxt Kl. 11.30-12.30 Lunch, Griffins Steakhouse, Klarabergsviadukten 67 Kl. 15.00-17.00 Esbriföreläsning, Unionens konferenslokal, Olof Palmes gata 17, Talare: Professor Alf Rehn, Åbo Akademi, www.alfrehn.com Kan vi rädda innovationen från sig själv?
Sammanfattning och anteckningar ifrån tisdagen 14.1.2014 Kl. 09.00-12.00 Presentationer, Handelshögskolan i Stockholm, Direktionsrummet, Sveavägen 65 9.30 Handelshögskolan (SSE), vice rektor Lars Strannegård inleder Privat högskola, näringslivstung styrelse tillsätter rektor (nuvarande Karl- Olof Hammarkvist) Knut Agaton Wallenberg startade Handels år 1909 Alla nivåer i en business school tillhandahålls 100 partnerföretag, endast 18 % statlig finansiering, 73,6 miljoner kronor tilldelas som en klumpsumma, resten privat finansierat. Undervisningen och forskningen har en stark koppling till affärer Sverige har det mest internationaliserade näringslivet och Handels har visionen att skapa ekonomer med internationell kompetens Rigour and relevance Just nu ca 2.000 studenter, 10 program (det finns advisory boards till programmen), ca 20 donerade permanenta professurer Skandinaviens största business school, mycket utsatt för internationell konkurrens och rankad 20:e IFL chefsutbildning, affärsutveckling och ledarskapsutbildning (Jan- Mikael von Schantz var tidigare VD), 4.000 deltagare årligen. IFL skräddarsyr även utvecklingsprogram för företag och organisationer. Vid sidan av handelshögskolan finns en sfär av olika institut som gör att man kan ta in forskare inom smala specialområden och genom det får Handels studenter tillgång till nischade föreläsare 98 % av studenterna är anställda efter 6 månader, 40 % utanför Sverige Ca 15 % blir företagare 98 % av lärarna har doktorsgrad, SSE har tre professorer i Nobelkommittén (lärarna har ca 50 % tid för forskning) SSE bygger sin styrka på [den internationella] litenheten och de fördelar de innebär med närhet (live upplevelse, det personliga mötet, interaktionen) mellan studenter och lärare samt djupt samarbete med näringslivet Den digitala strategin är att använda ny teknik för att få ut så mycket som möjligt av det fysiska mötet Strategiska diskussioner med näringslivet; vilka är de strategiska utmaningarna (t.ex. rekrytering i en viss bransch, brist på verkställande kompetens); Handels initierar forskning med tillgång till detaljerad företagsdata utbildning studenttillgång för företagen. Reflektioner: - Den täta relationen med näringslivet, dvs finansiärerna gör att det finns ett starkt ägarskap som månar om skolans framgång 10.15 Stockholm School of Entrepreneurship, www.sses.se (institut grundat av KTH, SSE, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Konstfack), vice vd Rasmus Rahm inleder Studenter från dessa fem olika lärosäten läser entreprenörskap tillsammans på SSES 1.000 studenter på akademisk bas, SSES är en av de valbara kurserna i grundutbildningen Praktiskt entreprenörskap, studenterna arbetar med sina egna projekt
Det finns även icke-akademiska frivilliga föreläsningar för studenter (t.ex. förhandlingsteknik, presentationsteknik) 27 % av studenterna var år 2013 aktiva i bolagsstyrelser, ca 15 % blir företagare Viktigt internationellt samarbete med akademiska partners o Frågeställning: Ska det empiriska in tidigt i grundutbildningen eller slösas tiden bort som borde användas till teoretisk utbildning? o Startupday.se - entreprenörskapsevent i april 2014, ta med studenter från Åland och se vad det är och om det finns samarbetsmöjligheter 11.45 presentation av SSE Business Lab (företagsinkubator), vd Mikael Samuelsson inleder : Koncentrerar sig bara på affär dvs försäljning, det spelar ingen roll vilken företagsidé det handlar om, det finns inget specifikt innovationskrav och det bör inte kosta så mycket De får sitta i SSE Business Lab i 8 månader och sedan ska de ut Trånga och enkla lokaler som uppmuntrar till möten och interaktion Minst en person i företaget måste ha den koppling till Handels (studenter) Labbet jobbar bara med team, inte med enskilda self employment vanligen 2-4 personer, skalbara idéer, nära till kund och under en kort tid i inkubatorn. Alla startar som AB, 50.000 kronor aktiekapital Personalen hör till fakulteten, intagningen görs av styrelsen för SSE Business Lab (mestadels styrelseproffs) på basen av en presentation av en kort affärsplan. Intresserade studenter tar först kontakt med Mikael Samuelsson. Vad ingår i inkubatorn: genom partnerprogrammet juridisk rådgivning, finansieringsrådgivning, rådgivning om prissättning och säljkunskap i totalt 16 timmar, bredband, datorprogram och rum i åtta månader, fritt kaffe, coach från fakulteten (socialt stöd, kontroll och konflikthantering). Motiven för partnerföretagen är dels CSR, dels kontakt med potentiella kunder. Inkubatorn har haft 90 bolag sedan starten 2001 Överlevnadsgrad efter 5 år ca 75 %, vilket kanske är för högt Chansat ganska kraftigt på tjejer och unga, dvs tummat på någon av reglerna kort tid, skalbarhet, trovärdighet men om man tummat på reglerna har det visat sig att de inte överlever. Ungefär 2-3 sökande per plats, ca 10-12 företag totalt samtidigt. Få ritualer: firar en bra affär, det finns ett företag som har suttit längre tid här och de har fått ett introduktionsansvar gentemot nya företag Nya företag tas in varje kvartal, det som inkubatorpersonal ofta gör på andra inkubatorer fås genom partnerföretag och från andra företag i inkubatorn, vilket gör det kostandseffektivt. En halvtidstjänst är kostnaden för att driva denna inkubator. Byter partnerföretag då och då Kostnad per skapat arbete i företagen: 1.675 euro www.ssebusinesslab.se är ett aktiebolag som nu får 1.000.000 kronor per år i donationer för hyra och personalkostnad.
De får inte göra affärer med sprit, narkotika, pornografi eller spel. Sökande måste ha studerat minst ett år före intagning. Handels har 60 % manliga studerande och 40 % kvinnor och det avspeglas i inkubatorn. Kl. 13.30-17.00 Möte på Handelshögskolan i Stockholm Inledare: Edvard Johansson, Högskolan på Åland o Den första tiden som rektor ägnades åt att lösa problem och att stabilisera ekonomin. Sedan har tid ägnats åt att fundera på inriktningarna. HÅ funderar mycket på hur man kan rekrytera studenter utanför Åland. Vilka faktorer är centrala när det gäller att göra HÅ till en viktig regionalekonomisk aktör troligen genom att öka volymen dvs antal studenter. Börjar med att bygga vidare på det man har. o Carin tror inte att det räcker med att bara öka antalet studenter, det gäller att få rätt personer och de kommer om utbildningen är bra. Varför inte ha en målsättning om 2.000 studeranden? o Styrelsen har näringslivsrepresentanter, ca hälften av alla examensarbeten är rena beställningsarbeten från näringslivet. HÅ har 600 studenter. Ca hälften finns på de tre sjöfartslinjerna. Kom upp med konkreta förslag på vad vi går vidare med: 1) Finansiering, specialisering och organisation av HÅ o Budgetering sker idag utan bas i antal studenter eller studiepoäng, bör utvecklas men hur? o Testa med att ta betalt för några linjer med studieavgifter. Testa med en ny modell istället för att permanenta ändringar från början. o Avsätt pengar för att utveckla konkreta samarbeten med andra högskolor. o Gör saker enkelt och kör igång. o Närmare samarbete mellan näringsliv-skola-politik. o Lediga/billiga studentbostäder ger garanterat studenter. o Nuvarande organisation ska ändras men till vad? Det finns ett uppdrag om att föreslå hur HÅ ska bli mer självständig i förhållande till den allmänna förvaltningen. o HÅ ska användas till att utbilda för den åländska arbetsmarknaden och till att bli en dynamisk kraft i den åländska ekonomin. o Specialisera HÅ med inriktning på sjöfart, hälso- och sjukvård och ekonomi eller IT? Vad kan tas bort? Tydliggör om det ska finnas en specialisering? Vad krävs för att studenter ska välja HÅ som förstaval? Börja med ett område, sjöfart. Spetsa med att kombinera lärare och praktiker i undervisningen, forskande lärare. Ålands sjöfartsakademi spänner från gymnasienivån till högskolenivån. Specifikt på Åland är det stora inslaget av mycket passagerartrafik och is. Nautiskt ledarskap, hantering av stora passagerarvolymer och personal, isnavigering, skeppsbyggnad, maskin. o HÅ ska både vara en dragare för inflyttning genom studenter samtidigt som ålänningar kommer att fortsätta studera utanför Åland.
Sammanfattning: Business Lab och specialisera HÅ. o Idag kommer ca 50 % av studenterna från Åland. o Om HÅ ska specialisera sig på färre fokusområden borde man ingå partnerskap med lärosäten utanför Åland. o Kanske HÅ kan anställa personer som har dubbelanställning dvs också vid ett annat lärosäte? o Högskolan i Borås kan vara ett bra exempel för Åland. De lånar in experter från Göteborg och har en tydlig inriktning på det lokala näringslivet. o Utbudet på HÅ är yrkesinriktat. De stora programmen är sjöfart och hälso-och sjukvård. o LR ska utarbeta ett utbildningspolitiskt program till våren 2015 med beskrivning av hur systemet ser ut 2020. o Engelskspråkig sjöfartsutbildning en möjlig expansionsinriktning o Hur används HÅ av näringslivet? IT-företagen på Åland är väldigt små även om de i ett åländskt perspektiv är stora, finns redan etablerade praktikprogram. Rederibranschen har upplevt att relationen inte har varit så goda de senaste 10 åren. Konstgjorda gränser mellan ämnesområden och nivåer, oenighet om tidsplanering av praktik och kurser. Snedvridet utbildningsutbud med stort fokus på externa inriktningar som marknadsföring och media och för litet utbud av utbildade back-office yrkeskunniga som bokföring, juridik, IT, administration m.m. Eftersom åländska företag lyder under finsk lag måste personalen även kunna finska. Yrkesråd finns för alla program samt i styrelsen för HÅ finns näringslivsrepresentanter. Företag kan också vända sig till gymnasienivån för att synliggöra sig som framtida arbetsplatser. ÅN ser idag inte riktigt ett levande samarbete mellan näringsliv och HÅ. 2) Hur ska HÅ och näringsliv närma sig varandra; företagsinkubator, testlabb, genom styrningen och finansiering av utbildningen, gemensamma projekt vad? a. I Skövde har man Drivhuset där studenter gör konkret arbete i företag. b. På IT-sidan finns det kontrakterade praktikplatser 30 sv. c. Inom sjöfart och sjukvård krävs praktik för att få ut examen. 3) Kan vi med hänsyn till litenheten 28.500 personer och skillnaden mellan en teknisk utvecklingsinkubator och en affärsinriktad inkubator fundera på om en åländsk företagsinkubator ska ligga på högskolenivå eller kan det vara på en lägre nivå. Eller något som går över gränserna gymnasium HÅ. a. Carin H tror på att lägga en företagsinkubator fristående vid HÅ likt SSE Business Labb. b. Hur få in den folkliga finansieringen? Crowd funding läggs in samtidigt i inkubatorverksamheten?