TN 290/14 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2014-11-26 Diarienummer 2522/11 Strategisk planering Ann-Marie Ramnerö Telefon 031-368 265 E-post: ann-marie.ramnero@trafikkontoret.goteborg.se Förslag till uppdaterade riktlinjer för miljömässiga och sociala krav på drivmedel Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att föreslå att kommunstyrelsen beslutar om en uppdatering av riktlinjer i enlighet med förslaget i bilagan. Sammanfattning Sedan 2009 har Göteborgs Stad ställt miljömässiga och sociala krav vid ramavtalsupphandlingar av drivmedel. Kraven har medverkat till att de dominerande drivmedelsleverantörerna i Sverige nu håller på att utveckla interna system för att säkerställa och redovisa produkternas miljökvalitéer och hänsyn till sociala villkor. EU-lagstiftningen har utvecklats på ett sätt som inte förutsågs när trafikkontoret tog fram de nuvarande riktlinjerna. Samtidigt har andra offentliga aktörer börjat ställa liknande krav. Resultatet har blivit att stadens riktlinjer nu behöver uppdateras. Om nuvarande formuleringar skulle användas i en kommande upphandling kommer staden sannolikt inte få några anbud, eller ha svårt att teckna avtal. Enligt förhandsinformation från marknadsaktörerna kommer flera viktiga aktörer avstå från att följa kraven eller redovisa sitt arbete så som krävs i nuvarande formuleringar. Trafikkontoret har därför i nära samverkan med Upphandlingsbolaget tagit fram detta förslag till uppdaterade riktlinjer. Kraven utgår från samma principer som tidigare, och kravnivåerna är likvärdiga, men annorlunda formulerade. De nya riktlinjerna har anpassats till hur de dominerande drivmedelsleverantörerna bedriver sitt arbete med miljö och sociala hänsyn. Ekonomiska konsekvenser Hittills har staden inte fått någon märkbart ökad kostnad för drivmedel när man ställt sociala och miljömässiga krav. Om förslaget till uppdaterade riktlinjer tillämpas i kommande avtal bedömer trafikkontoret därför inte att kraven riskerar att vara kostnadsdrivande. 1(14)
Skulle staden däremot ha kvar nuvarande kravformuleringar i kommande upphandling finns en risk att vissa drivmedel inte kan handlas upp med ramavtal. Det beror på att leverantörernas nuvarande rutiner för hållbarhetsarbete inte kan användas. Det är då risk att leverantörer avstår från att lämna anbud. I värsta fall skulle staden kunna stå utan avtal för vissa drivmedel. Barnperspektivet Drivmedel är en global handelsvara där både jordbruksprodukter och oljeprodukter hanteras i delar av världen där barnarbete förekommer. De uppdaterade kriterierna ställer krav på att leverantörerna ska arbeta med system och underleverantörskrav som syftar till efterlevnad av FN:s barnkonvention och ILO-konventioner om minimiålder och förbud mot barnarbete. Jämställdhetsperspektivet I kriterierna krävs att leverantörerna ska ha system som syftar till att företaget och dess underleverantörer säkerställer social hänsyn. I kriterierna hänvisas bland annat till ILO-konventioner om tvångsarbete och straffarbete, lika lön för lika arbete och diskriminering. Mångfaldsperspektivet Se jämställdhetsperspektivet ovan. Miljöperspektivet Kriterierna innehåller krav som syftar till att drivmedlen ska ha låga utsläpp av växthusgaser. För fossila drivmedel är kraven utformade så att drivmedel som exempelvis tillverkas av tjärsand eller andra källor som ger betydligt högre utsläpp än vanlig bensin och diesel ska undvikas. För förnybara drivmedel innebär kraven att utsläppen ska vara påtagligt lägre än motsvarande fossila drivmedel, där riktvärdet är minst 50 procent lägre. Miljökraven i de nya kriterierna är på samma nivå som nuvarande kriterier. Omvärldsperspektivet Göteborgs Stad var troligen först i landet med att ställa ambitiösa miljömässiga och sociala krav i en offentlig upphandling av drivmedel. Nu ställs liknande krav i upphandlingar från Sveriges kommuner och landstings upphandlingsenhet. Ett syfte med att uppdatera Göteborgs kriterier för drivmedel är att harmoniera med andra upphandlares krav. Det ökar effekten av de upphandlingskrav som ställs eftersom harmonierade krav underlättar för leverantörerna att uppfylla kraven och utgör en stimulans att utveckla sitt arbete. Stefan Eglinger Trafikdirektör Suzanne Andersson Avdelningschef Bilaga Utdrag ur underlag inför beslut i KS april 2012 Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(14)
Ärendet Trafikkontoret tog fram ett förslag till riktlinjer för sociala och miljömässiga krav på drivmedel till trafiknämnden år 2009 (dnr 0584/08). Dessa riktlinjer uppdaterades år 2011 och fastställdes av kommunstyrelsen i april 2012 (dnr 1699/11). Dessutom har kommunfullmäktige vid olika tidpunkter beslutat om mål för Stadens arbete med miljöfordon och drivmedel, senaste gången den 31 januari 2013. I underlaget för det beslutet var kraven på drivmedel endast översiktligt beskrivna och det fanns en hänvisning till det tidigare beslutet i kommunstyrelsen om miljömässiga och sociala krav på drivmedel. Trafiknämndens förslag till riktlinje för miljömässiga och sociala krav på drivmedel var underlaget för beslut i kommunstyrelsen 2012. Den texten finns i bilaga, med förslagen till förändringar inklippta. Upphandlingsbolaget och trafikkontoret har sedan dess gjort flera uppföljningar av stadens ramavtal med drivmedelsleverantörer. Uppföljningarna visar att kraven i princip efterlevs och gör nytta, men att beslutade formuleringar behöver moderniseras med hänsyn till utvecklingen på drivmedelsmarknaden och EU:s lagstiftning. Med dagens detaljerade kravformuleringar går det inte att teckna nya ramavtal och trafikkontoret har därför tagit fram detta förslag till uppdaterade riktlinjer. Bakgrund Under senare decennier har frågor allt oftare ställts om vilka sociala förhållanden som råder i andra länder där man producerar och förädlar produkter som vi konsumerar i Sverige. Detta gäller även drivmedel. På senare år har det också uppmärksammats att förnybara drivmedel inte alltid ger så stora miljöfördelar. Det är mycket stor skillnad mellan de bästa biodrivmedlen som minskar utsläppen radikalt, och de sämsta som kanske inte minskar utsläppen alls. Efterfrågan på råolja ökar snabbare än utvinningen. Därför har det blivit vanligare att fossila drivmedel framställs från nya råvaror. Ett exempel är oljesand, som ger mycket högre utsläpp än när konventionell råolja används för att tillverka diesel och bensin. Därför har Göteborgs Stad sedan flera år ställt krav på leverantörer av drivmedel i ramavtalsupphandlingar. De drivmedel som Göteborg använder ska uppfylla vissa miljömässiga och sociala krav. Sedan 2012 ställer även SKL Kommentus Inköpscentral miljömässiga och sociala krav på drivmedel. SKL samordnar upphandlingar för ett stort antal kommuner och offentliga myndigheter. Upphandlingsbolaget har tillsammans med trafikkontoret genomfört leverantörsmöten och uppföljningar av stadens drivmedelsavtal under 2012-2014. Leverantörer har vid stickprovskontroller kunnat visa att de drivmedel som levererats uppfyller de krav som ställs på sociala hänsyn och miljöprestanda, även om redovisningen ofta varit knapphändig eller otydlig. Det är glädjande att leverantörerna har ambitionen att tillmötesgå våra krav. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(14)
Men det har också visat sig att kraven i trafikkontorets riktlinjer från 2012 inte längre är ändamålsenliga. EU:s lagstiftning avgör hur drivmedelsbolagen redovisar sina leveranser och vilka krav som är möjliga att följa upp. Leverantörernas redovisning och uppföljning ser numera annorlunda ut. I fortsättningen kommer de inte redovisa kravuppfyllnad på det sätt som förutsätts i nuvarande formuleringar. Konsekvensen är att Göteborgs Stads riktlinjer för krav på drivmedel måste uppdateras. Det kommer inte vara möjligt att få tillräckligt många anbud i kommande upphandlingar om nuvarande formuleringar används på nytt. Vissa drivmedel kanske inte går att upphandla alls om sådana krav ställs. Det är stor risk att Göteborg står utan möjlighet att teckna nya avtal när nuvarande drivmedelsavtal löper ut 2015 om inte kriterierna uppdateras. Detta betyder inte att kravnivån behöver sänkas. Göteborgs Stad kan fortfarande ställa motsvarande krav på klimatpåverkan, sociala hänsyn och spårbarhet. Riktlinjerna måste bara formuleras annorlunda och mindre detaljerat. Enda väsentliga förändringen rör markanvändning. I nuvarande kriterier sägs att leverantörerna ska kunna visa att landets regler för naturvård och markanvändning följs där drivmedel utvinns, odlas eller förädlas. Det finns för närvarande inga system att följa upp detta krav och det är därför bättre att stryka kravet tills vidare. Kriterierna har också uppdateras så att Upphandlingsbolaget ges möjlighet att formulera kommande upphandlingar utifrån de förutsättningar som råder på drivmedelsmarknaden när upphandlingen görs. Man behöver exempelvis anpassa kraven efter leverantörernas redovisningsrutiner. Upphandlingsbolaget behöver också kunna harmoniera kraven med andra upphandlares krav. Dessutom är det bra om flera upphandlare formulerar sina krav på liknande sätt. Det ökar marknadstrycket på leverantörerna. Trafikkontorets synpunkter Nedan beskrivs trafikkontorets förslag till uppdaterade riktlinjer för miljömässiga och sociala krav på drivmedel som används av Göteborgs Stad. Kraven håller samma ambitionsnivå som tidigare, men är formulerade för att ge större flexibilitet vid upphandlingstillfället. Förslaget är framtaget i samråd med Göteborgs Stads Upphandlings AB. Kursiva texter utgör formella krav. Resterande texter visar vilken ambitionsnivå som ska eftersträvas. Klimatpåverkan - fossila drivmedel De fossila drivmedel som staden använder ska inte ge högre utsläpp av klimatgaser än från drivmedel som framställs från konventionella oljekällor. Målsättningen ska vara att klimatpåverkan från upphandlad bensin, diesel och brännolja inte överstiger den genomsnittliga nivån för sådana konventionellt raffinerade drivmedel i EU. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(14)
Syftet med detta krav är att staden inte ska bidra till att öka efterfrågan på fossila drivmedel med särskilt stor klimatpåverkan. Det finns metoder att framställa drivmedel från tjärsand, oljesand, oljeskiffer, skiffergas eller liknande, samt syntetisk olja från naturgas och kol. Sådana drivmedel ger vanligen mycket högre utsläpp av växthusgaser än bensin och diesel som framställs genom vanlig raffinering av konventionellt utvunnen råolja. Globalt ökar produktionen av drivmedel från bland annat tjärsand, vilket riskerar att förvärra problemen med fossila drivmedel. Klimatpåverkan - förnybar andel av drivmedel De förnybara drivmedel som staden använder ska ge påtagligt lägre utsläpp av växthusgaser än de fossila alternativen. Målsättningen ska vara att de upphandlade biodrivmedlens klimatpåverkan är minst 50 procent lägre än från motsvarande fossila drivmedel. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att öka efterfrågan på de miljömässigt bästa biodrivmedlen. Det kan exempelvis handla om etanol som framställs från europeiska grödor där förädlingen görs med biobaserad tillsatsenergi, eller sockerrörsbaserad etanol som ofta har mycket god klimateffektivitet. Det kan också handla om att stimulera odling och förädling av oljeväxter på ett klimateffektivt sätt och att avstå från palmolja som framställs på avverkad skogsmark och våtmark. Andra råvaror som kan ge klimateffektiva biodrivmedel är tallolja från skogsindustrin och vegetabiliska restoljor. Sociala krav De drivmedel som staden använder ska framställas med godtagbara sociala och arbetsrättsliga förhållanden. Målsättningen ska vara att de upphandlade leverantörerna kan uppvisa uppförandekoder, leverantörskontroller, tredjepartskontroller eller liknande kvalitetssystem som säkerställer att internationella konventioner följs vid framställning, förädling och transport av drivmedel. Kraven bör baseras på regler i internationella konventioner som Sverige är anslutet till. Exempel på relevanta konventioner är ILO-konventioner om tvångsarbete och straffarbete, minimiålder och förbud mot barnarbete, lika lön för lika arbete, diskriminering, organisationsrätt, föreningsfrihet och förhandlingsrätt, användning av kemiska produkter, arbetsmiljö och yrkesrisker samt FN:s barnkonvention. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att drivmedelsleverantörer utvecklar och uppvisar transparenta system som säkerställer att drivmedel produceras och bearbetas i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö. När drivmedelsleverantörer och tillverkare i sin tur ställer denna typ av krav på sina underleverantörer, som i sin tur ställer kraven nedåt i produktionskedjan, skapas en mekanism där marknaden visar betalningsvilja för rimliga arbetsrättsliga förhållanden och minskar risken att mänskliga rättigheter kränks. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(14)
Krav på spårbarhet De leverantörer som staden har avtal med ska kunna redovisa ursprung och produktionsanläggningar för den typ av drivmedel som levererats. Målsättningen ska vara att spårbarhet antingen redovisas i sin helhet för de drivmedel som leverantören hanterar inom Sverige, eller för levererad mängd drivmedel på massbalansnivå. Med massbalansnivå menas att leverantören av drivmedel redovisar ursprung för en volym drivmedel som motsvarar den staden har konsumerat. Leverantörer ska däremot inte behöva redovisa ursprunget för den volym som rent fysiskt levererats. Det är i praktiken oftast omöjligt att följa drivmedlens olika beståndsdelar från utvinning eller odling, genom raffinering och lagring i depåer. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att drivmedelsleverantörer utvecklar system som gör det möjligt att följa drivmedlen tillbaka till ursprung. Sådana uppgifter gör det enklare för upphandlare och konsumenter att bedöma för- och nackdelar hos olika drivmedel och tillverkningsprocesser. 0Det ökar också trovärdigheten hos leverantörens uppgifter och upphandlarens uppföljningar. Undantag för små volymer Krav på spårbarhet, miljöprestanda och sociala hänsyn ska inte behöva uppfyllas för 100 procent av levererad volym drivmedel. Målsättningen ska vara att kraven kan uppfyllas till 97 procent. Syftet med en sådan avgränsning är att leverantörer inte ska behöva lägga ned oproportionerligt mycket arbete på att redovisa små volymer av andra råvaror än själva drivmedlet, exempelvis tillsatser som förbättrar tändegenskaper och liknande. Det viktiga är att kraven omfattar drivmedlet. I bensin och diesel tillsätts minst 5 procent etanol respektive RME (rapsmetylester) för att minska klimatpåverkan. Upphandlingskraven bör då omfatta både den fossila och förnybara delen av drivmedlet. Därför är en gräns runt 97 procent en lämplig målsättning. Kommentar om växthuspåverkan Klimatpåverkan från drivmedel beräknas i ett livscykelperspektiv från utvinning till användning. Det finns många olika sätt att göra detta och siffror kan variera avsevärt beroende på avgränsningar och antaganden. Det finns EU-direktiv som anger schablonvärden. I uppföljningar av avtal bör staden kräva att leverantören redovisar källan till de värden som anges. Om de anger lägre klimatpåverkan än EU:s schablonvärden ska de redovisa orsaken till det. EU:s schablonvärden utgör ett medelvärde för alla förekommande kvaliteter, medan en enskild leverantör kan erbjuda drivmedel som tillverkas på ett mer klimatsmart sätt. Det är just sådana drivmedel som upphandlingskraven är tänkta att öka efterfrågan av. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 6(14)
Bilaga Utdrag ur underlag inför beslut i KS april 2012 Riktlinje för miljömässiga och sociala krav på drivmedel för Göteborgs Stad Tillämpning av kraven Kraven bör vara tillämpliga i stadens upphandlingar av drivmedel. De bör också tillämpas i andra upphandlingar när drivmedel används i stor mängd, är en väsentlig del av tjänsten som upphandlas och användningen kan följas upp. Exempel kan vara Västtrafiks bussentreprenader och byggentreprenader när bonus ges för användning av förnybara drivmedel. Kraven säger inget om andelen förnybara drivmedel utan gäller lika för alla bränslen. Krav på andelen förnybart ställs separat på tjänsternas utförande. Det som fastställdes i trafiknämnden 2008 och som föreslås fortsätta gälla är att ställa krav på hur alla bränslen ska vara beskaffade. Kraven är formulerade under fyra rubriker: Spårbarhet Miljökrav Sociala krav Uppföljning Förslag till krav Spårbarhet Anbudsgivaren skall vid anbudstillfället redogöra för hur man avser att säkerställa spårbarheten för drivmedlet och dess råvarubas (ex olja, kol, naturgas, vete, sockerrör, raps, substrat till biogas etc) som levereras under avtalsperioden. Uppgifterna skall omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt enligt principen om massbalans hos den mängd som offereras. Med massbalans avses att den tillförda mängden med vissa egenskaper överensstämmer med den uttagna mängden med samma egenskaper. Man måste därför inte redovisa exakt de råvaror som processas och förädlas utan samma principer som för grön el kan tillämpas. Minst 97 % av ingående råvarubas skall redovisas. Leverantören skall senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för ursprung och produktionsanläggningar för levererat drivmedel. Redovisningen skall göras i enlighet med nedanstående tabell. Även råvarubaserna (ex olja, kol, naturgas, vete, sockerrör, raps, substrat till biogas etc) som ingår till minst 97 % av drivmedlet skall anges. Uppgifterna skall omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt på en massbalansnivå. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 7(14)
Drivmedel Råvarubas Ursprung Produktionsanläggning Bensin, Diesel, Alkylatbensin, LPG Ex. olja, kol, naturgas Oljefält, gasfält eller motsvarande Raffinaderi Fordonsgas Div. substrat Gasfält, odlingsområde/ reningsverk eller substratets ursprung i övrigt. E85, ED95 Ex. vete, sockerrör etc. Odlingsområde 1 eller råvarans ursprung i övrigt. Biodiesel/RME/FAME Ex. raps, sojabönor etc. Odlingsområde 2 eller råvarans ursprung i övrigt. Biogasanläggning/ rötkammare, uppgraderingsanläggning Fermentationsanläggning, destillationsanläggning Omestrings/förestringsanläggning Förslag till förändring Krav på spårbarhet De leverantörer som staden har avtal med ska kunna redovisa ursprung och produktionsanläggningar för den typ av drivmedel som levererats. Målsättningen ska vara att spårbarhet antingen redovisas i sin helhet för de drivmedel som leverantören hanterar inom Sverige, eller för levererad mängd drivmedel på massbalansnivå. Med massbalansnivå menas att leverantören av drivmedel redovisar ursprung för en volym drivmedel som motsvarar den staden har konsumerat. Leverantörer ska däremot inte behöva redovisa ursprunget för den volym som rent fysiskt levererats. Det är i praktiken oftast omöjligt att följa drivmedlens olika beståndsdelar från utvinning eller odling, genom raffinering och lagring i depåer. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att drivmedelsleverantörer utvecklar system som gör det möjligt att följa drivmedlen tillbaka till ursprung. Sådana uppgifter gör det enklare för upphandlare och konsumenter att bedöma för- och nackdelar hos olika drivmedel och tillverkningsprocesser. 0Det ökar också trovärdigheten hos leverantörens uppgifter och upphandlarens uppföljningar. Miljökrav Klimatpåverkan - förnybar andel av drivmedel Anbudsgivaren skall redogöra för hur man avser säkerställa att produkten som levereras under avtalsperioden har en total klimatpåverkan som är minst 50 procent lägre än medelvärdet för bensin och diesel definierat i EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor 2009/28/EG. Leverantören skall redovisa i enlighet med principerna för massbalans hos den mängd biodiesel/fame, biogas, ED95, E85 biogas, Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 8(14)
etanol, FAME eller annan förnybar råvara (även som inblandning i bensin och diesel). Leverantören skall senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för hur detta uppfylls. Uppgifterna ska omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt på en massbalansnivå. Minst 97 % av råvarubasen skall redovisas. Klimatpåverkan skall beräknas och rapporteras i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen samt tillhörande föreskrifter. Förslag till förändring Klimatpåverkan - förnybar andel av drivmedel De förnybara drivmedel som staden använder ska ge påtagligt lägre utsläpp av växthusgaser än de fossila alternativen. Målsättningen ska vara att de upphandlade biodrivmedlens klimatpåverkan är minst 50 procent lägre än från motsvarande fossila drivmedel. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att öka efterfrågan på de miljömässigt bästa biodrivmedlen. Det kan exempelvis handla om etanol som framställs från europeiska grödor där förädlingen görs med biobaserad tillsatsenergi, eller sockerrörsbaserad etanol som ofta har mycket god klimateffektivitet. Det kan också handla om att stimulera odling och förädling av oljeväxter på ett klimateffektivt sätt och att avstå från palmolja som framställs på avverkad skogsmark och våtmark. Andra råvaror som kan ge klimateffektiva biodrivmedel är tallolja från skogsindustrin och vegetabiliska restoljor. Klimatpåverkan fossila bränslen Anbudsgivaren skall redogöra för hur man arbetar för att minska klimatpåverkan från bensin, naturgas, LPG och diesel. Leverantören skall redovisa i enlighet med principerna för massbalans för den mängd fossil råvara som offereras Klimatpåverkan från bensin, naturgas och diesel skall inte överstiga Bränslekvalitetsdirektivets (2009/30/EG) värde på lägsta standard för bränslen baserad på växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln. Observera att kravet gäller från och med det datum kommissionen har definierat ett värde inom ramen för Bränslekvalitetsdirektivet 2009/30/EG. Leverantören skall senast 1 år efter att kommissionen definierat det genomsnittliga värdet för utsläpp från fossila bränslen redogöra för hur detta krav uppfylls. Rapporten skall vara utförd i enlighet med Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 9(14)
den skyldighet som framgår i Drivmedelslagen (2011:319), 20 gällande att rapportera bränslens utsläpp av växthusgaser. Förslag till förändring Klimatpåverkan fossila bränslen De fossila drivmedel som staden använder ska inte ge högre utsläpp av klimatgaser än från drivmedel som framställs från konventionella oljekällor. Målsättningen ska vara att klimatpåverkan från upphandlad bensin, diesel och brännolja inte överstiger den genomsnittliga nivån för sådana konventionellt raffinerade drivmedel i EU. Syftet med detta krav är att staden inte ska bidra till att öka efterfrågan på fossila drivmedel med särskilt stor klimatpåverkan. Det finns metoder att framställa drivmedel från tjärsand, oljesand, oljeskiffer, skiffergas eller liknande, samt syntetisk olja från naturgas och kol. Sådana drivmedel ger vanligen mycket högre utsläpp av växthusgaser än bensin och diesel som framställs genom vanlig raffinering av konventionellt utvunnen råolja. Globalt ökar produktionen av drivmedel från bland annat tjärsand, vilket riskerar att förvärra problemen med fossila drivmedel. Markanvändning Råvaror, förädlingsprodukter och färdiga drivmedel ska produceras/bearbetas i enlighet med gällande lagar, förordningar och andra föreskrifter i respektive land om naturvård och biotopskydd för de mark- och vattenområden som berörs. Leverantören skall senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för hur detta uppfylls. Uppgifterna ska omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt på massbalansnivå. Minst 97 % av råvarubasen skall redovisas. Sociala krav Anbudsgivaren skall vid anbudstillfället redogöra för att och hur man avser säkerställa att drivmedlen som levereras under avtalsperioden har producerats/ bearbetats/ hanterats i en för de anställda säker och hälsosam arbetsmiljö i enlighet med reglerna i de internationella konventioner som Sverige är anslutet till alternativt likvärdig lagstiftning med motsvarande innebörd, se bilaga 1 nedan. Uppgifterna skall så långt det är möjligt - omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt enligt principen om massbalans hos den mängd som offereras. Minst 97 % av ingående råvarubas ska redovisas. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 10(14)
Produkt Offererar ej detta drivmedel Ja kravet uppfylls. Specificera hur långt tillbaka i produktionskedjan Beskrivning av hur kravet uppfylls Bensin Bensin med andel förnybara råvaror Dieselolja Diesel med andel förnybara råvaror Fordonsgas E85 ED95 Biodiesel/FAME LPG Alkylatbensin Leverantören skall ha rutiner för att säkerställa att produktionen av de varor som levereras under avtalstiden sker under sådana förhållanden som är förenliga med grundläggande arbetsvillkor, i leverantörskedjan. I de fall det är skillnad mellan nationella och internationella bestämmelser, är det högsta standard som gäller. Varor som levereras ska vara producerade under förhållanden som är förenliga med: ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182) 3, FN:s barnkonvention artikel 32, arbetsmiljölagstiftning enligt ILO 170 (om säkerhet vid användning av kemiska produkter), ILO 155 (om arbetsskydd och arbetsmiljö), ILO 148 (om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer) samt övrig arbetslagstiftning om gäller i tillverkningslandet, samt den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön samt det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Under kontraktsperioden har uppdragsgivaren rätt till insyn och rätt att kontrollera, exempelvis via inspektion, och rapportera kring leverantörens uppföljning av de sociala kraven.. Leverantören ska utan anmodan inom 9 månader efter avtalsstart inkomma med svar om hur man lever upp till sociala krav i leverantörskedjan. Redovisning kan ske genom uppförandekod (Code of conduct), egna kontroller av leverantörer, tredjepartskontroller eller annan dokumentation. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 11(14)
Om avvikelser uppdagas, ska leverantören inom den tidsfrist som vi kommer överrens om, vidta åtgärder till förbättringar enligt en handlingsplan. Om åtgärder inte vidtas inom avtalad tid, kommer detta betraktas som att leverantören väsentligen har brutit mot avtalet och uppdragsgivaren kan komma att häva kontraktet. Utdrag ur dessa konventioner som är relevanta finns på www.trafikkontoret.goteborg.se under fliken leverantör samt i bifogad bilaga 1 till denna skrivelse. Förslag till förändring Sociala krav De drivmedel som staden använder ska framställas med godtagbara sociala och arbetsrättsliga förhållanden. Målsättningen ska vara att de upphandlade leverantörerna kan uppvisa uppförandekoder, leverantörskontroller, tredjepartskontroller eller liknande kvalitetssystem som säkerställer att internationella konventioner följs vid framställning, förädling och transport av drivmedel. Kraven bör baseras på regler i internationella konventioner som Sverige är anslutet till. Exempel på relevanta konventioner är ILO-konventioner om tvångsarbete och straffarbete, minimiålder och förbud mot barnarbete, lika lön för lika arbete, diskriminering, organisationsrätt, föreningsfrihet och förhandlingsrätt, användning av kemiska produkter, arbetsmiljö och yrkesrisker samt FN:s barnkonvention. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att drivmedelsleverantörer utvecklar och uppvisar transparenta system som säkerställer att drivmedel produceras och bearbetas i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö. När drivmedelsleverantörer och tillverkare i sin tur ställer denna typ av krav på sina underleverantörer, som i sin tur ställer kraven nedåt i produktionskedjan, skapas en mekanism där marknaden visar betalningsvilja för rimliga arbetsrättsliga förhållanden och minskar risken att mänskliga rättigheter kränks. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 12(14)
Förslag till ny text Undantag för små volymer Krav på spårbarhet, miljöprestanda och sociala hänsyn ska inte behöva uppfyllas för 100 procent av levererad volym drivmedel. Målsättningen ska vara att kraven kan uppfyllas till 97 procent. Syftet med en sådan avgränsning är att leverantörer inte ska behöva lägga ned oproportionerligt mycket arbete på att redovisa små volymer av andra råvaror än själva drivmedlet, exempelvis tillsatser som förbättrar tändegenskaper och liknande. Det viktiga är att kraven omfattar drivmedlet. I bensin och diesel tillsätts minst 5 procent etanol respektive RME (rapsmetylester) för att minska klimatpåverkan. Upphandlingskraven bör då omfatta både den fossila och förnybara delen av drivmedlet. Därför är en gräns runt 97 procent en lämplig målsättning. Syftet med detta krav är att staden ska medverka till att drivmedelsleverantörer utvecklar och uppvisar transparenta system som säkerställer att drivmedel produceras och bearbetas i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö. När drivmedelsleverantörer och tillverkare i sin tur ställer denna typ av krav på sina underleverantörer, som i sin tur ställer kraven nedåt i produktionskedjan, skapas en mekanism där marknaden visar betalningsvilja för rimliga arbetsrättsliga förhållanden och minskar risken att mänskliga rättigheter kränks. Uppföljning Uppföljningen är en viktig del i arbetet med att få ett fungerande system. Uppföljningen förslås bestå av två delar. Leverantörens egen redogörelse till beställaren, där leverantören redovisar arbetsmetoder samt resultatet av arbete. Det kan vara en leverantörsförsäkran, leverantörsredovisning, uppförandekod, handlingsplan, intyg från ansvariga myndigheter i respektive land, rapport utförd i enlighet med den skyldighet som framgår i Drivmedelslagen (2011:319) 20 gällande att rapportera bränslens utsläpp av växthusgaser, rapportering av socialt ansvarstagande enligt Miljöstyrningsrådets uppföljningsformulär eller annat rapporteringssystem. Uppföljande besök/revisioner från Trafikkontoret i produktionskedjan. Kontrollen kommer att utföras av ackrediterade revisionsorgan eller annan oberoende part. Om revisionen visar att de Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 13(14)
ursprungliga uppgifterna som leverantören uppvisat är korrekta, skall Trafikkontoret stå för denna kostnad. Om utredningen visar att redovisade uppgifter från leverantören inte följer avtalsvillkoren, skall leverantören stå för denna kostnad Ny text Kommentar om växthuspåverkan Klimatpåverkan från drivmedel beräknas i ett livscykelperspektiv från utvinning till användning. Det finns många olika sätt att göra detta och siffror kan variera avsevärt beroende på avgränsningar och antaganden. Det finns EU-direktiv som anger schablonvärden. I uppföljningar av avtal bör staden kräva att leverantören redovisar källan till de värden som anges. Om de anger lägre klimatpåverkan än EU:s schablonvärden ska de redovisa orsaken till det. EU:s schablonvärden utgör ett medelvärde för alla förekommande kvaliteter, medan en enskild leverantör kan erbjuda drivmedel som tillverkas på ett mer klimatsmart sätt. Det är just sådana drivmedel som upphandlingskraven är tänkta att öka efterfrågan av. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 14(14)