Branschintern Rapport nr 727-I 4-2- Fältmässig undersökning av gårdar med respektive normala halter av fria fettsyror i mjölken Inger Andersson och Mats Gyllenswärd Svensk Mjölk Forskning Telefon 771-1919. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Fältmässig undersökning av gårdar med respektive normala halter av fria fettsyror i mjölken Inger Andersson och Mats Gyllenswärd Sammanfattning Höga halter fria fettsyror (FFA, Free Fatty Acids ) ger upphov till smakfel i mjölk och mjölkprodukter. Det har i en tidigare undersökning konstaterats att det finns leverantörer som upprepat levererar mjölk med mycket förhöjda halter FFA. Vanligaste orsaken till halter fria fettsyror i leverantörsmjölk är att fettkulemembranen skadas genom mekanisk bearbetning För att identifiera de svagaste länkarna på gården vad gäller förekomsten av för halter fria fettsyror och samtidigt få en bild av mjölkningstekniken ställt i relation till den aktuella mjölkningsanläggningen på respektive gård genomfördes en fältundersökning där gårdar med halter fria fettsyror, benämnda försöksgårdar, besöktes av rådgivare. Liknande besök gjordes på gårdar med normala och halter fria fettsyror, benämnda kontrollgårdar. Flera gårdar med hög halt FFA är små gårdar ofta med liten mjölkmängd i tanken och periodvis hög andel lågmjölkande kor. Liten mjölkmängd i förhållande till tankvolym så att omröraren ej täcks av mjölk leder till risk för luftinblandning och därmed för hög halt fria fettsyror. Sen laktation innebär också i sig högre risk för FFA. Gårdar med hög halt FFA har ofta brister i mjölkningsanläggningen och undermålig vacuumkapacitet med stora vakuumsvängningar i mjölkledningen under mjölkning bl a beroende på en bristande mjölkningsteknik med större luftinsläpp än vad anläggningen är dimensionerad för. Bakgrund Höga halter av fria fettsyror (FFA, Free Fatty Acids) orsakar bismak i mjölk och mjölkprodukter. För exportsmör finns ett gränsvärde för innehåll av fria fettsyror och på senare tid har rapporterats om svårigheter att uppfylla detta krav. Härsken smak, som orsakas av halter fria fettsyror, är det vanligaste smakfelet i leverantörmjölk. Halten fria fettsyror påverkas i olika led i kedjan från ko till färdig produkt. Vid undersökningar i samband med produktproblem på 198-talet bedömdes leverantörmjölkens innehåll av fria fettsyror vara den viktigaste orsaken. Vanligaste orsaken till halter fria fettsyror i leverantörmjölk är att fettkulemembranen skadas och fettet därefter spjälkas (lipolys). Skador på fettkulemembranen är en följd av mekanisk bearbetning av mjölken. Orsaken till detta kan vara att mjölkningsanläggningarna är behäftade med olika fel såsom luftläckage, onödigt kraftig pumpning, underdimensionerade eller att mjölkningsanläggningen har en bristfällig design (konstruktion) såsom dåligt fall, fällbara byglar, små spenkoppscentraler, mjölkpumpar som pumpar tomt. Små mjölkmängder som ska kylas i en stor tank kan göra att omröraren ej täcks och mjölken utsätts för en omild behandling som skadar mjölkfettet. Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 2
Är anläggningar underdimensionerade är mjölkledningen ofta helt fylld av mjölk då mjölken ej hinner borttransporteras tillräckligt snabbt. Vakuumkapaciteten blir oftast otillräcklig att hålla mjölkorganet kvar på enskilda spenar eller hela juvret varvid luft läcker in i enskilda spenkoppar eller hela organet. Luften tvingas passera mjölkpelaren i mjölkledningen där den kan orsaka en kraftig mekanisk bearbetning. Är dessutom mjölkningstekniken bristfällig vid påsättning av mjölkorganet kan detta orsakar stora luftinsläpp liksom stora vakuumvariationer. Även andra faktorer i mjölkproduktionen kan påverka leverantörmjölkens innehåll av fria fettsyror (FFA). Mastitmjölk och sinmjölk kan öka halten fria fettsyror, och troligtvis kan obalanserad utfodring också i vissa fall ge halter. Ökad mjölkningsfrekvens har också visats ge högre FFA-halter, mekanismen bakom detta är inte klarlagd. I flera undersökningar har framkommit att genomsnittliga FFA-halterna är något högre i mjölk från gårdar med automatiska mjölkningssystem, troligen är detta en följd av både ökad mjölkningsfrekvens och i vissa fall tekniska faktorer. Det finns idag i Sverige indikationer att förekomsten av undermåliga mjölkningsanläggningar är hög. Antalet mjölkmaskintester inom vissa områden har minskat. Många mjölkleverantörer har under senare år utökat antalet kor, ofta utan att dimensionera om anläggningarna. Undermåliga mjölkningssystem ökar risken för FFA-halter i mjölken och innebär en påtaglig risk för juverhälsan. Under år genomfördes en kartläggningsundersökning där halten fria fettsyror bestämdes i leverantörmjölk inom tre områden i Sverige. Denna undersökningen visade att det finns leverantörer som återkommande levererat mjölk med tydligt förhöjda halter fria fettsyror (Andersson, I. 2). Förbättrade rekommendationer avseende mjölkningsrutiner och skötsel av mjölkningsutrustning eventuellt kombinerat med ett signalsystem med analys av fria fettsyror borde kunna förbättra mjölkråvarans kvalitet avseende fria fettsyror. För att få en bättre uppfattning om vilka problemen är på gårdar med halter fria fettsyror och för att ge erfarenheter som kan vara grund för praktiska råd genomfördes en fältmässig kartläggning av förhållandena på gårdar med halter. Syftet med den här beskrivna undersökningen var att kunna belysa olika faktorer som kan förbättra mjölkens kvalitet som råvara till mejeriet och samtidigt minska risken för juverhälsoproblem i besättningarna till följd av brister i mjölkningsanläggningen. Målen har varit att - Finna orsaken till återkommande FFA-halter i enskilda leverantörers tankmjölk - Utvärdera testmetod för mjölkningsanläggningar (dynamisk mätning av vacuum) - Skaffa underlag för att utarbeta anvisning för rådgivning till gårdar med halter fria fettsyror Material och metoder Val av försöks- och kontrollgårdar Mjölkprov från 5 gårdar togs ut under våren 2 (före betessläppning) och analyserades med avseende på fria fettsyror. Bland dessa utvaldes 5 gårdar med hög halt fria fettsyror och Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 3
som en kontrollgrupp 5 gårdar med normal halt för ytterligare analys. Kontrollgruppen matchades mot försöksgruppen genom att för varje leverantör med hög halt valdes leverantören närmast före eller efter på hämtningslinjen som kontroll. För de således valda 1 gårdarna gjordes ytterligare en analys av fria fettsyror ca en månad senare. Därefter valdes 25 gårdar som vid båda tillfällena haft halter samt för var och en av dessa en motsvarande kontrollgård på samma linje som vid båda tillfällen haft halter för vidare utredning. Gårdarna var fördelade inom olika områden i Syd- och Mellansverige: Gävleområdet, Grådö, Gotland, Göteborg, Götene, Roslagen och Skåne. Det geografiska området valdes ut med hänsyn till att intransport och provuttagning skulle kunna göras på ett och samma laboratorium. En separat undersökning av FFA-halter görs på AMS-gårdar varför AMSgårdar ej ingick i försöket. I juli efter besöken - uttogs åter prov från de besökta gårdarna och analyserades med avseende på fria fettsyror. Analysmetoder Provtagning och analys av fria fettsyror Mjölkprov togs ut från ordinarie mjölkbedömningsprov på Steins laboratorium i Jönköping och överfördes till rör med extraktionsvätska som samtidigt konserverar proven. Överföring till extraktionsvätska skedde 1 dygn efter provuttagning på gården. Proven transporterades till Steins laboratorium i Lund och analyserades där med Auto-Analyzer metod (Lindqvist et al., 1975). Rören med mjölk/extraktionsvätska förvarades i frys (-18 C) fram till analys. Gårdsbesök De utvalda gårdarna besöktes av rådgivare med specialinriktning mjölkning och mjölkningsmaskiner. Sammantaget deltog 6 st rådgivare från olika husdjursföreningar. Målsättningen var att kunna göra en värdering av vilka faktorer som är viktigast för uppkomsten av halter fria fettsyror. Rådgivarna hade därför vid besöket inte fått information om vilka gårdar som hade halter fria fettsyror och vilka som hade normala halter. Genomgången av rutiner gjordes alltså förutsättningslöst. I de fall man konstaterade brister fick bonden råd om förbättringar, men dessa råd var inte kopplade till något tvång eller påbud från mejeriföretaget. Frågeformulär Olika faktorer på gården som kan tänkas påverka halten fria fettsyror i mjölken registrerades i ett för försöket konstruerat frågeformulär (bilaga 1). Förenklad ISO-mätning (ISO 577) Vakuumkapacitet liksom luftläckage, önskade/styrda och ej önskvärda, mm mättes i olika delar av mjölkningsanläggningen och jämfördes med givna riktvärden enligt ISO-normen (ISO 669). Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 4
Dynamisk mätning Vid besöket gjordes även en s.k. dynamisk mätning med hjälp av särskild utrustning (MK4). Vakuumvariationer mäts i den korta mjölkslangen (under spenspets) under mjölkningens gång och registreras i form av en kurva. Med hjälp av att mäta vakuumvariationens storlek i olika faser av mjölkningsförloppet utvärderades sedan mjölkningens utförande och indirekt i viss mån vakuumanläggningens funktion enligt en given mall. Jämförelse med andra i mjölkbedömningen analyserade parametrar Data från ordinarie analyser av sammansättning och mjölkkvalitet insamlades från Steins databas. Resultat från första halvåret 2 av fetthalt, proteinhalt, celltal, fryspunkt samt lukt och smak jämfördes mellan försöks- och kontrollgrupp. Resultat Analys av fria fettsyror Resultat av FFA-analyser av mjölk från 5 leverantörer (på några slumpvis valda hämtningslinjer) redovisas i diagram 1 i form av ett histogram. Totalt analyserades 5 prov, medianen var,62 och andelen prov med FFA-halt över 1, mekv per liter var 1,8%, resultatet överensstämde väl med resultaten från kartläggningsundersökningen. 4 antal=5, median=.62 35 % av leverantörerna 25 15 1 5....-.1.1-.2.2-.3 1.9.3-.4 13.5.4-.5 27.5.5-.6 24.8.6-.7 12.7.7-.8 FFA mekv/liter 5.4.8-.9 3.5.9-1. 2.5 1.- 1.1 1.2 1.1-1.2 7.1 1.2- Diagram 1 Resultat av analys av fria fettsyror i mjölk från ca 5 leverantörer i första analysomgången. Omprov togs för 5 leverantörer med FFA-halter över 1, mekv/liter. Av dessa hade 29 st. (58%) över 1, även i omprovet. Omprov togs också för 48 gårdar med under.6 mekv/liter Av dessa hade 35 st. (73%) under.6 även i omprovet. Totalt besöktes 56 gårdar, varav 27 gårdar med FFA-halter och 29 kontrollgårdar. Av försöksgårdarna med halter hade 8 st. fortfarande i juli en FFA-halt över 1 mekv/liter, endast en hade under.6. (se diagram 2). Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 5
Det bör påpekas att rådgivarna inte var informerade om FFA-halten i mjölken, och även om de påpekade eventuella brister i anläggningarna eller mjölkningstekniken var detta inte kopplat till några tvingande uppmaningar om åtgärder. % av leverantörerna 7 65 6 55 5 45 4 35 25 15 1 5.....-.1.1-.2.2-.3.3-.4 låg FFA-halt omprov antal= median=.53 43.3.4-.5 5..5-.6 6.7.6-.7..........7-.8.8-.9 FFA mekv/liter.9-1. 1.- 1.1 1.1-1.2 1.2-1.5 1.5-2. 2.- 3. % av leverantörerna 7 65 6 55 5 45 4 35 25 15 1 5.... 3.-.-.1.1-.2.2-.3 låg FFA-halt efter besök antal=29 median=.53 65.5.3-.4 24.1.4-.5.5-.6 1.3.6-.7..........7-.8.8-.9 FFA mekv/liter.9-1. 1.- 1.1 1.1-1.2 1.2-1.5 1.5-2. 2.- 3. % av leverantörerna 7 65 6 55 5 45 4 35 25 15 1 5 hög FFA-halt omprov antal= median=1.35........ 3.-.-.1.1-.2.2-.3.3-.4.4-.5.5-.6.6-.7.7-.8 6.7 1. 3.3 6.7.8-.9 FFA mekv/liter.9-1. 1.- 1.1 1.1-1.2 33.3 23.3 1.2-1.5 1.5-2. 1. 6.7 2.- 3. % av leverantörerna 7 65 6 55 5 45 4 35 25 15 1 5 hög FFA-halt efter besök antal=27 median=.81 24.1 17.2 1.3 1.3 1.3 1.3..... 3.4 3.4 3.4.. 3.-.-.1.1-.2.2-.3.3-.4.4-.5.5-.6.6-.7.7-.8.8-.9 FFA mekv/liter.9-1. 1.- 1.1 1.1-1.2 1.2-1.5 1.5-2. 2.- 3. 3.- Diagram 2. Fördelning halt fria fettsyror för besökta gårdar före och efter besök Gårdsbesök Svar på frågor i enkäten och resultat av mätningar på gården berörande faktorer som kan tänkas inverka på eller på annat sätt ha samband med halten fria fettsyror sammanställdes och utfallet jämfördes mellan försöksgruppen och kontrollgruppen. Denna jämförelse illustreras i form av stapeldiagram i bilaga 2. Här redovisas också statistiska tester av skillnader mellan grupperna. Skillnader mellan försöks- och kontrollgrupp testades med antingen chi-square test (χ 2 -test) eller Kolmogorov Smirnov test. I tabell 1 sammanfattas de viktigaste faktorerna. I tabell 3 redovisas resultaten för varje gård av viktiga faktorer. Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 6
Tabell 1 Resultat av gårdsinventeringar Parameter Skillnad Kommentar Antal mjölkkor på gården Ja Antal mjölkkor var betydligt lägre i försöksgruppen (median = 14) än i kontrollgruppen (median=41). Andel sinkor Ja Andelen sinkor var högre på försöksgårdarna än på kontrollgårdarna. Andel kor med avkastning 1 liter per dygn Fyllnadsgrad i tank (mjölkmängd per hämtning / tankvolym) Ja Ja Andelen vkastande kor var betydligt högre i försöksgruppen. Flera av försöksgårdarna hade för stor tank i förhållande till volymen mjölk. Är omröraren täckt vid start? Nej På ca - både i försöks- och kontrollgruppen (8 respektive 7 st) noterades att omröraren ej var täckt då den startades. Topp- eller bottenfyllning av tanken Finns det onormalt mycket skum i tanken? Förekommer smörklumpar? Service mjölkningsanläggning senast två år före besöket (ja/nej) Sammanfattande bedömning av montering av mjölkningsanläggningen Luftinsläpp vid påsättning av mjölkningsorganen (ja/nej) Totalt luftinsläpp i spenkoppscentral Uppmätt luftläckage i mjölkledningen Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej En högre andel av problemgårdarna hade bottenfyllning av tanken. På 6 av försöksgårdarna och 4 av kontrollgårdarna noterades onormalt mycket skum i tanken. På en försöksgård förekom smörklumpar i tanken. 37% av problemgruppen mot 13% av kontrollgruppen hade inte haft service senaste två åren. Klart bättre på kontrollgårdarna. Ca 4% av försöksgårdarna men ingen av kontrollgårdarna fick bedömningen dåligt eller mycket dåligt. Förekom i liten utsträckning på både försöks- och kontrollgårdar. Skillnader avseende önskade / styrda luftinsläpp i spenkoppscentralerna kunde ej konstateras. Uppmätt reservkapacitet Ja Större andel av gårdarna med FFA-halter hade för låg reservkapacitet. Dynamisk mätning, värdering (1-5) Finns uppgjord foderstat som följs? Ja Ja 44% av problemgruppen mot 13% av kontrollgruppen hade resultat som tyder på problem med vacuum. Ca 8% av problemgårdarna saknade eller följde inte uppgjord foderstat. Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 7
Tabell 2 Gårdsinventeringar, resultat för varje gård i försöks- repektive kontrollgrupp (Gk = godkänt, gräns = tveksamt godkänt, uk = underkänt. Vid skala 1-5, 1 = dåligt, 5 = bra.) Gårdar med hög FFA-halt dynamisk mätning, värdering (1-5p) reservkapacitet, vakuum mjölkledningens läckage luftinsläpp spenkoppscentr. luftinsläpp vid påsättning montering mjölkn. anläggning (1-5p) fullservice senare än 2 år före besök Är skumningen i tanken normal? Tankfyllning täckt omrörare? mjm/tankvol Andel (%) kor med avkastning <=1 Andel (%) sinkor antal kor enkät nr 4 5 17.48 ja mellan ja ja - ja gräns gräns gräns 5 1 6 7. ja botten nej nej - nej gräns gk gk 4 24 7 42.46 ja mellan ja ja - nej gk gk gk 1 49 7 67.32 nej botten ja ja 3 - gk gk gk 5 5 9 14 83.23 nej - ja nej 3 ja gk - gk 5 47 9 47 1.12 nej botten - ja 3 nej gk gk gk 4 2 1 29 1.59 ja mellan ja ja 2 ja gräns gk gk 4 16 1 23 1.63 ja högt nej nej 1 nej gk - gk 5 45 1 saknas 1.54 ja mellan ja nej 3 - gk gk gräns 2 7 11 39 18.72 ja botten ja nej 1 ja gk gk gk 4 55 12 25.53 ja botten ja ja 2 nej gräns - uk 5 22 13 13 15.47 ja högt ja ja 4 nej gk gk gräns 3 32 13.61 nej botten ja nej 3 nej uk gk - 2 18 14 13 7.52 ja botten ja ja 4 nej gräns gk uk 5 41 14 -.54 ja botten ja nej 4 nej uk gk uk 2 35 15 21 7.47 ja mellan ja ja 4 nej gräns gk gk 5 12 16 6.76 ja botten ja ja 2 nej gräns gk uk 1 57 16 16 6.45 nej mellan ja ja 2 nej gk gk uk 5 18 1.67 ja mellan nej ja 2 ja gk gk gk 2 43 18 5 28.59 ja högt ja nej 2 ja gk gk uk 2 27 5.23 ja mellan nej ja 5 nej gk gräns gk 5 23 21 19 5.67 ja mellan nej ja 4 nej saknas gk gräns 1 19 24 27 4.79 nej högt nej nej 5 ja gräns gk uk 1 51 28 1 7.44 ja botten ja ja 2 nej gk gk uk 5 34 29 6.76 nej högt ja ja 3 nej gräns gräns gk 2 46 14 3.55 ja botten ja nej 1 nej gk gk uk 2 33 35 5.72 nej högt ja ja 3 nej gräns uk gk 2 Gårdar med låg FFA-halt dynamisk mätning, värdering (1-5p) reservkapacitet, vakuum mjölkledningens läckage luftinsläpp spenkoppscentr. luftinsläpp vid påsättning montering mjölkn. anläggning (1-5p) fullservice senare än 2 år före besök Är skumningen i tanken normal? Tankfyllning täckt omrörare? mjm/tankvol Andel (%) kor med avkastning <=1 Andel (%) sinkor antal kor enkät nr 1 15 9.67 ja botten ja ja 4 ja gk - - 5 3 41 7.7 nej mellan ja ja 4 nej gk - gk 4 6 24.71 ja mellan ja ja 3 nej uk gk gk 4 8 12.84 ja mellan ja ja 4 nej gk uk gk 5 9 24.72 ja mellan ja ja 5 nej gk gk gk 4 11 27 18.6 ja mellan nej ja 5 nej gräns gk gk 4 13 142 1 1.58 ja högt ja nej 4 nej gräns gräns - 4 14 42 7.8 ja mellan - ja 5 nej gk gräns gk 1 15 78 3 -.6 ja mellan nej ja 5 ja gräns gk gk 5 17 112 saknas -.64 - högt nej ja 5 ja gk gk gk 5 21.93 ja högt ja ja 5 nej gk - gk 5 21 14 7.54 nej botten ja ja 5 nej gk - gk 4 25 27 1 1.6 ja mellan ja ja - nej gk gk gk 4 26 113 8.94 ja mellan ja ja 4 nej gk - gk 5 28 65 7.64 ja mellan ja ja 5 nej gk gk gk 4 29 6.95 ja högt ja ja 5 nej gk gk gk 4 31 19 5.88 ja botten - ja 4 nej gk uk gk 4 36 56 2.76 ja mellan ja ja 4 nej gräns uk gk 3 37 54 17.58 ja mellan ja ja 4 nej gräns uk gk 5 38 19.61 nej mellan ja ja 4 nej uk gk gk 1 39 71.82 nej mellan nej nej 5 nej gk gk gk 4 4 21.8 ja högt ja ja 3 nej gräns gk gk 2 42 46 2 -.65 nej högt ja ja 5 nej gk gk gk 3 44 24 14.54 ja mellan ja ja 4 nej gk gk gk 5 48 45 2.88 nej mellan ja ja 3 nej gk gräns gk 5 5 52 12.72 ja mellan ja ja 4 ja gk gk gk 5 53 42 13 2.97 ja mellan ja ja 3 ja gk gk gk 1 54 4 9.95 ja mellan ja ja 5 nej gräns uk gk 5 56 27 27.91 nej mellan ja ja 5 nej gk gk gk 5 Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 8
Jämförelse med andra i mjölkbedömningen analyserade parametrar I tabell 3 redovisas resultat av ett antal parametrar som analyseras rutinmässigt i betalningsoch kvalitetssystem. För parametrarna fetthalt, proteinhalt, ureahalt och fryspunkt beräknades först medelvärdet av samtliga analyser under perioden (första halvåret 2) för varje leverantör. För varje par beräknades skillnaden mellan försöksgård och kontrollgård och testades med t-test. Inga skillnader mellan försöks- och kontrollgrupp konstaterades avseende fetthalt, proteinhalt, fryspunkt eller celltal. Urearesultaten var lägre för försöksgruppen än för kontrollgruppen, men då urea analyseras med IR-teknik kan det inte uteslutas att onormalt halter fria fettsyror kan påverka analysnoggrannheten. Tabell 3 Fetthalt, proteinhalt fryspunkt och celltal för försöks- och kontrollgruppen. differens antal par FFA FFA hög FFA - låg FFA p (parad t-test) fetthalt mv 27 4.21 4.18.3.1 sd.29.22.32 proteinhalt mv 27 3.29 3.28.1.41 sd.16.8.16 fryspunkt mv 27.525.528 -.2.98 sd.5.2.5 celltal geom mv 18 168 mv (log) 27 2.26 2.22.3. sd (log).16.15. Resultat av ordinarie lukt- och smakanalyser redovisas i tabell 4. Problemgårdarna hade högre frekvens smakfel än kontrollgruppen (chi 2 test, p=,7). Huvuddelen av smakfelen inom gruppen med halter fria fettsyror var av typen härsken. 12 av försöksgårdar hade någon gång under första halvåret 2 fått avvikande lukt- och smak. 6 av hade fått klass 2 vid något tillfälle. Bland kontrollgårdarna hade 3 av någon smakavvikelse och 1 av hade fått klass 2 vid något tillfälle. Tabell 4 Resultat av lukt och smak analyser första halvåret 2 för försöks- och kontrollgruppen FFA FFA antal lev i gruppen antal lev med någon anm (1b el 2) 12 3 antal lev med någon klass 2 6 1 Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 9
Diskussion Andelen små gårdar var mycket hög i försöksgruppen med halter fria fettsyror. Det kan antas att här oftare förekommer gårdar med en sämre optimerad drift och äldre mjölkningsanläggningar. Jämfört med kontrollgruppen kännetecknades gruppen av gårdar med halter FFA av: - Större andel sinkor - Större andel kor med låg avkastning - Stor tank i relation till mjölkmängd - Stor andel dåligt monterade mjölkningsanläggningar - Stor andel av gårdarna gör ej service enligt rekommendationerna - Stor andel av gårdarna har en bristfällig mjölkningsteknik som dokumenterats genom dynamisk mätning under mjölkning. - Stor andel av gårdarna har bristande vakuumkapacitet (reservkapacitet) Samtliga dessa faktorer är kända riskfaktorer avseende fria fettsyror i mjölken. Följande parametrar uppvisade inga tydliga skillnader mellan grupperna: - Visuell bedömning av skumbildning i tanken - Luftinsläpp vid påsättning av mjölkningsorganen - Luftinsläpp i spenkoppscentralen - Luftläckage i mjölkledningen En faktor som anses kunna bidra till skador på fettkulorna är toppfyllning av tanken. I denna undersökning konstaterades emellertid att bottenfyllning eller toppfyllning med långt dykrör var vanligare i gruppen med FFA-halter än i kontrollgruppen. I övrigt gjordes följande iakttagelser: - På en gård med FFA-halter förekom smörklumpar i mjölken. - Synligt luftinsläpp vid påsättning av mjölkningsorganen uppvisade ingen skillnad mellan grupperna, dock kunde skillnader i vakuumvariationer under mjölkning (ofta beroende på luftinsläpp vid påsättning) uppmätas genom den dynamiska mätningen - Inom gruppen med FFA-halter förekom 4 anläggningar med Alfa Flag. Dessa är så pass gamla att det ej går att få tag i nya tätningsringar längre. - Konstaterade att flertalet av äldre anläggningar (små centraler, HP1, underdimensionerade anläggningar enligt Nordiska riktlinjer, enkelslinga, Releaseranläggning med sluss) tillhör gruppen med FFA Det är inte möjligt att utifrån denna undersökning utpeka någon enstaka faktor som den dominerande orsaken till förhöjda halter fria fettsyror. På försöksgårdarna förekommer ofta flera brister som utgör riskfaktorer. Flera gårdar med hög halt FFA är gårdar med extensiv drift där liten mjölkmängd i tanken leder till risk för luftinblandning och periodvis hög andel lågmjölkande kor (sen laktation innebär högre risk för FFA). Det är också vanligt att det på gårdar med hög halt FFA finns brister i mjölkningsanläggningen som kan leda till en försämrad mjölkkvalitet. Bättre anpassning till de riktlinjer som finns avseende mjölkningsanläggningar bör kunna leda till avsevärda förbättringar. Vi har i denna undersökning inte närmare utrett utfodringsförhållandena på gårdarna, men det är också tydligt att på många gårdar i försöksgruppen saknas effektiv foderstyrning. Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 1
Referenser Andersson, I (2). Fria fettsyror i leverantörmjölk en kartläggningsstudie. Rapport Svensk Mjölk Forskning 7-I. Lindqvist, B., Roos, T. and Fujita, H. (1975) Auto-Analyzer determination of free fatty acids in farm milk. Modification of present methods to simplify transportation of the sample. Milchwissenschaft (1) Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I Inger Andersson, Mats Gyllenswärd 11
Enkät vid gårdsbesök FFA-projekt Besöket ska ske när det finns minst ett mål i tanken. Är frågan otydlig eller du anser att din tolkning behöver förklara, notera så mycket som möjligt! Bilaga 1 Under flera rubriker önskas en bedömning. Bedömningen görs på en skala 1-5 som betyder följande: 1. Mycket dåligt. 2. Underkänt 3. Godkänt 4. Bättre än godkänt 5. Mycket bra Namn: Adress:.. Leverantörsnummer:. Telefonnummer: Besöksdatum: Har tankplacering & utlopp anpassats till en högre pumphastighet? Hämtas mjölken varannan dag: Mjölkmängd per hämtning: liter Kommentarer: Gårdsuppgifter Uppbundet Långbås / kortbås Lösdrift Varm / Kall Ligger mjölkgropen inne i lösdriften eller i separat byggnad? i lösdrift / separat byggnad Ventilationen upplevs (utifrån förutsättningar utomhus): 1 2 3 4 5 Har mjölkkorna släppts på bete vid besöket? Finns en uppgjord foderstat: Baseras foderstaten endast på typfoderlistans analysvärden? Baseras foderstaten delvis på aktuella analyser? Följs den uppgjorda foderstaten: Är besättningen med i utfodringskontroll: Är besättningen med i kokontroll: Antal mjölkningar per dag: 2 / 3 Är besättningen med i individjuver? Hur mjölkas cellhaltskor (t ex sist)?.. Speciella mjölkningsrutiner för lågmjölkare? När sinläggs korna (mjölkmängd):..kg/dag Mjölk från kor man långsamt sinlägger? Tank / kalvar / annat: Antal kor i resp avkastningsintervall vid besöket: Sinkor..st 1 5 liter / dag..st 6-1 liter /dag..st 11-15 liter /dag..st 16 - liter /dag..st > liter /dag..st Totalt antal mjölkkor?..st Kommentarer:............ Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 12 Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
Mjölkningsanläggning Typ och fabrikat:. Bilaga 1 Skissa mjölkledningen, markera svackor, ange lutning och ev. baklut. Delslingans längd meter Total längd meter Dimensioner: Mjölkledning mm (Ringa in alternativ: glas / plast / rostfritt) Vakuumledning Stamledning mm Kranledning mm Luftavsk ledn. mm Slutenhet liter Allmänbedömning gällande montering: 1 2 3 4 5 Kommentarer:. Vakuumledning Finns fungerande dräneringsanordning? Spolas vakuumledningen regelbundet? A. Vakuumnivå (anläggningsvakuum) Obelastad anläggning Vakuumsystem (Vr) före reng av reg kpa efter kpa Vakuummeter 1 Vakuummeter 2 Vp (A2) kpa kpa Vr, A2 Vm A1 Anläggning: Fabrikat Vakuumpump Regulator typ antal st Ringkoppling ml vl Antal organ st Spengummi nr Rek bytesint arb mj del Spenkoppscentral Pulsator typ Avtagare typ Stigare st cm Fällbar bygel st Lyfthöjd cm Sista fullservice Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 13 Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
B. Vakuumnivå (arbetsvakuum) Belastad anläggning Vakuumsystem kpa (Vr) Bilaga 1 C. Kapacitetsmätningar Obelastad anläggning, blockerad regulator (mäts vid arbetsvakuum) 1. Vakuumpumpens kapacitet l/min (Vp) 2. Vakuumsystem ( - mjölksystem) l/min (Vr (A2)) 3. Vakuumsystemets läckage (1 2) l/min 4. Vakuumsystem + mjölksystem l/min (Vr, (A2)) 5. Mjölksystemets läckage (2 4) l/min D. Spenkoppscentraler Organ nr Tot luftins (l/min) Läck central (l/min) Luftinsl (l/min) Läck ventil (l/min) E. Reservkapacitet Belastad anläggning, arbetsvakuum l/min (Vm, A1) Service Fullservice (ISO-mätning, O-ringar, mm) Senaste fullservice (år-mån):.. Vem utförde servicen (DeLaval, SAC. etc)? Delservice (ej komplett ISO-mätning, O-ringar, mm) Senaste delservice (år-mån):.. Vem utförde servicen (DeLaval, SAC, lantbrukaren, etc)? Annan löpande service Finns abonnemang på gummidelar? Byts gummidelarna enligt rekommendation? Datum för senaste byte av spengummin:. Senaste byte av övriga mjölkförande gummidetaljer: Senaste byte packningar vid mjölkkranar och rörkoppel:.. Senaste byte av vakuumslangar: Trasiga delar finns det?.. Utbyggnad av anläggning Har anläggningen byggts ut de senaste: 1-2 3-4 5-6 7-8 >9 år Vem utförde utbyggnaden? (DeLaval, SAC, lantbrukaren, etc)? Är anläggningen uppmätt enl ISO? Har disken / diskautomaten anpassats till utbyggnaden? Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 14 Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
Mjölkningsrutiner Anslut MK4 till spenkoppscentralen på ett organ och mät under mjölkningen. Notera viktiga händelser (med tidpunkt) såsom avsparkningar, luftinsläpp, m.m. Bilaga 1 Antal ordinarie mjölkare: 1 2 3 4 5 annat antal: Finns en standard mjölkrutin som alla ska följa? Följs standardrutinen av alla? Förekommer det andra ej ordinarie avbytare? Ja (antal:..)/ Nej Tid för förbehandling? 15 sek / sek / 45 sek / 1 min /annat:. Förbehandlas flera kor i taget? Ja (antal:..) / Nej Förekommer stora luftinsläpp vid påsättning? Förekommer stora luftinsläpp vid avtagning? Bedöm mjölkningsrutinen, jmf allmän rekommendation? 1 2 3 4 5 Beskriv mjölkningsrutinen med dina ord: Mjölktanken Fabrikat: Typbeteckning: Volym: Tanktermometerns temperatur vid besöket?. o C Temperatur med kontrolltermometer?. o C Antal mål i tanken vid besöket: 1 2 3 4 mål; Annat:... Tid för kylning besöksdagen:..tim.. min Tid till 4 o C vid normal kylning? 1 tim / 2 tim / 3 tim / 4 tim / annan tid:... Är tanken försedd med intervallkylning eller kylreducering? Startas omröraren vid första målet efter disk när omröraren är täckt? Om nej, startas omrörarens direkt vid mjölkningens början? Bildas is vid kylning av första mjölken? Ja (lite kristaller mycket) / Nej Fyllning av tanken? Bottenfyllning / toppfyllning Vid toppfyllning: Finns ett dykrör (jmf t ex endast slang)? Mynningens placering: nära botten mellanhögt - högt Rinner mjölken efter tankväggen? Om dykrör, är det skadat eller ändstött? Är skumbildningen normal (som en knytnäve) vid besöket? Finns synliga smörklumpar i tanken? Förkylning Finns det förkylare? Övriga synpunkter Allmänna kommentarer:............ Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 15 Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
Antal mjölkkor 4 35 25 15 1 5 <1 1-14 15-19 -29-49 5-99 >1 Antal mjölkkor på gården Försöksgrupp, FFA: median=14 Kontrollgrupp, FFA: median=41 Ja *** p=. (chi2-test) 5 45 4 35 25 15 1 5 Andel sinkor (%) 1-1 1- - -5 5-. Andel sinkor Ja ** p=. (K-S-test) 1 9 8 7 6 5 4 1 Andel kor med avkastning <= 1 liter 1-1 1- - -5 5- andel kor med avkastning <1 liter Ja *** p=.1 (K-S-test) 6 5 4 fyllnadsgrad i tank (%) Mjölkmängd per hämtning / tankvolym 1 Ja *** p=.6 (K-S-test) <4 4-6 6-8 >8 Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 16
1 9 8 7 6 5 4 1 ja Är omröraren täckt vid start nej Är omröraren täckt vid start? 1 9 8 7 6 5 4 1 Fyllning av tank botten mellan högt Sker påfyllning av mjölken i botten eller högt upp i tanken? högt Toppfyllning med kort dykrör mellan Toppfyllning med medellångt dykrör botten Bottenfyllning eller långt dykrör Ja * p=.135 (chi2-test) 9 8 7 6 5 4 1 ja Onormalt mycket skum i tanken? nej Finns det onormalt mycket skum i tanken? 1 9 8 7 6 5 4 1 ja Förekommer smörklumpar? nej Förekommer smörklumpar i tanken? Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 17
Service mjölkn anläggning senast 2 år före besöket? 1 9 8 7 6 5 4 1 ja nej Har fullservice av anläggningen gjorts gjorts inom senaste två åren? Ja ** p=.6 (chi2-test) 5 45 4 35 25 15 1 5 bedömning montering av mjölkningsanläggning 1 2 3 4 5 En sammanfattande värdering av mjölkningsanläggningens montering 1 = Mycket dåligt 2 = Underkänt 3 = Godkänt 4 = Bättre än godkänt 5 = Mycket bra Ja *** p=.4 (K-S-test) 1 9 8 7 6 5 4 1 Luftinsläpp då mjölningsorganen sätts på? ja nej Förekommer luftinsläpp då mjölkningsorganen sätts på? nej p=.34 (chi2-test) totalt luftinsläpp i spenkoppscentral 8 7 6 5 4 1 1-1.5-2- 2.5-3 Uppmätt luftinsläpp i spenkoppscentralen (Medel för samtliga uppmätta organ) Värdering 1 >12 l/min (dåligt) 2 1-12 l/min 3 <1 l/min (bra) nej p=.1863 (K-S-test) Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 18
1 9 8 7 6 5 4 1 läckage mjölkledning 1 2 3 Luftläckage i mjölkledningen? Uppmätt värde jämfört med norm 1 = dåligt 2 = tveksamt 3 = bra nej p=.1824 (chi2-test) 1 9 8 7 6 5 4 1 reservkapacitet 1 2 3 Reservkapacitet i vacuumanläggningen Uppmätt värde jämfört med norm 1 = dåligt 2 = tveksamt 3 = bra Ja *** p=. (chi2-test) dynamisk mätning, svängningar > 4, värdering 4 35 25 15 1 5-1 1-2 2-3 3-4 4-5 Värdering av resultat från dynamisk mätning under mjölkning (medel av samtliga mätningar på gården) 1 = Mycket dåligt 2 = Underkänt 3 = Godkänt 4 = Bättre än godkänt 5 = Mycket bra Ja * p=.112 (chi2-test) 1 9 8 7 6 5 4 1 ja finns foderstat som följs? nej Följer gården en beräknad foderstat? Ja *** p=. (chi2-test) Svensk Mjölk Forskning Rapport reg. nr. 727-I 19