SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Barn- och Utbildning Stålvallaskolan SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 STÅLVALLASKOLAN ING-MARIE JONSSON

2 Innehållsförteckning Resultat och måluppfyllelse.3 1.1 Kunskaper...3 1.1.1 Måluppfyllelse 3 1.1.2 Kriterier på måluppfyllelse 7 1.1.3 Utvecklingsbehov...8 1.2 Normer och värden...9 1.2.1 Måluppfyllelse 10 1.2.2 Kriterier på måluppfyllelse..10 1.2.3 Utvecklingsbehov...10 1.3 Inflytande och delaktighet.10 1.3.1 Måluppfyllelse...11 1.3.2 Kriterier på måluppfyllelse.11 1.3.3 Utvecklinsbehov...12 1.4 Skola-Arbetsliv...12 1.4.1 Måluppfyllelse 12 1.4.2 Kriterier på måluppfyllelse.13 1.4.3 Utvecklingsbehov.13

3 1. Resultat och måluppfyllelse 1.1 Kunskaper Stålvallaskolans mål har under året varit följande: Alla elever i åk 9 når minst betyget E i alla ämnen Elevernas meritvärde åk 9, blir lägst 210 Alla elever når uppnående målen/kunskapskraven i åk 6. DLS resultaten avseende läsning (snittpoängen), höjs ett steg på stanineskalan Eleverna höjer sin förmåga i att skriftligen uttrycka sig. I åk 5 kan eleven läsa och förstå enkla texter på engelska 1.1.1 Måluppfyllelse När det gäller mål nummer ett Alla elever når minst betyget E i alla ämnen har vi inte nått målet, se diagrammet; Måluppfyllelse i varje ämne, sid 4. Vi har detta läsåret fyra elever som inte når målen i ett eller flera ämnen. Två elever tappar i ett ämne, en elev i två ämnen och en elev i flera. När det gäller målet att nå ett högre meritvärde, så når årets avgångsklass ett snitt på 220, om man räknar 17 ämnen för de som läst moderna språk. Räknar man 16 ämnen så hamnar meritvärdet på 214,1. Vi har nått vårt mål! Förra läsåret låg vi på 214,4 (räknat på 16 ämnen). Ser vi till åk 8, så ligger deras snittvärde på 219 i vårens terminsbetyg, om man räknar 17 ämnen. Siffrorna pekar på ett jämnare utfall mellan åren än tidigare. Avseende mål tre så har 11 av 12 elever i åk6 uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Skolan har inte nått sitt mål fullt ut. Mål fyra, som rör DLS resultaten har varit svåra att jämföra med tidigare resultat, då bedömningsskalan idag ser helt annorlunda ut. Skolan kan dock konstatera att resultaten inte sjunkit. Elevers förmåga att uttrycka sig i skrift har förbättrats markant. Störst skillnad kan vi utläsa åk3-5. Arbetslaget har kört intensivträning, från modellskrivande till egna berättelser. Vilket också gett resultat. Det målet har vi nått. I åk 5 finns 5 elever som inte når kunskapskraven i engelska enligt skolverkets diagnos för åk5. Det är främst i läsförståelse och skriftlig produktion som svårigheterna ligger. Vi har inte nått målet.

4 Meritvärden och betyg En elevs meritvärde är poängsumman av de sexton bästa betygen där E ger 10,0 poäng, D ger 12,5, C ger 15,0, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Årets genomsnittliga meritvärde för Stålvallaskolans avgångs klass ligger på 214,1. Om man räknar 17 ämnen för de som läst moderna språk, så hamnar man på 220. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga skolor i Riket ligger på 214,8. Av de elever som lämnade Stållvallaskolan vt 2014, var 93 % behöriga till ett nationellt program. En elev nådde inte målen i matematik. Behörigheten kan jämföras med avgångsklassen 2013 som låg på 77% Övriga klasser på senarestadiet har våren 2014 följande snittvärde avseende meritpoäng. Åk8-219, Åk7-198,9 och Åk6-200,2. Samtliga beräknade på 17 ämnen för de som läser moderna språk. Hur lyckas elever uppnå målen i alla ämnen? Antal elever med minst E i samtliga ämnen. I den lokala arbetsplanen för Stålvallaskolan finns målet att; alla elever når minst betyget E, i alla ämnen i åk 9. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen i varje ämne för år9. Kursplanernas Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % ämnen Bild 93 Religion 100 Hemkunskap 100 Samhällskunskap 79 Idrott och hälsa 86 Engelska 100 Musik 100 Svenska 100 Biologi 100 Matematik 93 Fysik 93 Svenska A 100 Kemi 93 Teknik 100 Geografi 100 Moderna språk 100 Historia 100 Slöjd 100 Resultatet ovan har sin förklaring i att en elev saknar betyg i flera ämnen. Skolan har de senaste åren förbättrat resultaten i samtliga NO-ämnen. Eleverna har i större utsträckning getts möjlighet att redovisa muntligt och praktiskt vad de kan, vilket gett dem mera rättvisa. Samtidigt visar detta resultat vikten av, att vi på vår skola tränar eleverna i att uttrycka sig i skrift. Framtida studier kräver, att de kan uttrycka sina kunskaper tankar, och slutsatser i ord. Det ämne vilket eleverna har lägst snittvärde i, är samhällskunskap. Tre elever har inte lyckats nå upp till kunskapskraven. Ser man till övriga klasser på senarestadiet, så är det i Åk6-8, två elever som inte nått kunskapskraven i samhällskunskap.

5 Behörighet till gymnasiet När det gäller behörighet till gymnasiet kan vi konstatera att 93% av eleverna var behöriga till ett nationellt program( 7% motsvarar en elev). Nationella proven Avseende procentuell måluppfyllelse i nationella proven kontra slutbetyg så har vi i engelska en elev med provbetyget C, som fått B i betyget. Samt en elev som fått E, trots att eleven inte genomfört alla delar av nationella provet. Samtliga elever klarade nationella provet i svenska (100% ). I ämnet samhällskunskap har vi på nationella proven 73% måluppfyllelse. I betyget har vi 79% ( en elev har höjts till ett E ). I matematik har vi 93% måluppfyllelse på nationella proven resp. betyget. I biologi nådde skolan 100% måluppfyllelse, vilket också är överensstämmande med betygen. Förändras måluppfyllelsen från år 5 till År 9? En intressant fråga att följa i arbetet med måluppfyllelsen är om andelen elever som uppnår målen förändras från åk 5 till åk 9. När vi tittar på årets avgångsklass, och gör en jämförelse i de tre kärnämnena; svenska, engelska och matematik mellan år5 och år9, får vi detta utfall. Se diagram I statistiken ovan har vi tittat på samma elevgrupp år9 kontra år5. En elev har från år5 höjt sitt resultat, och når nu målen i ämnet svenska. I engelska har vi två elever som gått från att inte nå godkänt till att nå ett E i slutbetyget. Tyvärr har vi en elev som tappat i matematik, och därmed gått från ett godkänt till att inte nå målen.

6 Snittbetyg i de olika ämnena Vi har gjort en jämförelse av genomsnittliga meritvärdet i alla ämnen. Kommentar : Tidigare år har jämförelsen gjorts också mellan flickor och pojkar, men i årets åk 9 fanns endast tre flickor, vilket inte ger en relevant jämförelse. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen i varje ämne för år6. Kursplanernas Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % ämnen Bild 100 Religion 92 Hemkunskap 100 Samhällskunskap 100 Idrott och hälsa 100 Engelska 100 Musik 100 Svenska 90 Biologi 100 Matematik 100 Fysik 100 Svenska A 100 Kemi 100 Teknik 100 Geografi 100 Moderna språk Historia 92 Slöjd 100 Måluppfyllelse åk6, nationella prov; Ma 92%, En 92% ( en elev hade inte möjlighet att delta i alla delarna), Sv 92%, Ke 92%, Ge 100% (8% motsvarar en elev). Vid läsårets slut hade samtliga elever nått kunskapskraven i matte resp. engelska. I svenska hade vi samma resultat vid vårterminens slut, som vad nationella proven visade. Nivån behöver dock höjas. Kunskapskraven för att nå ett högre betyg måste tydliggöras för eleverna, och arbetet inriktas på att bl.a. utveckla skrivandet. Samtliga elever klarade Läs- och hörförståelseprovet i engelska. Alla klarade också uppsatsdelen. Alla elevers betyg överensstämmer med resultatet på de nationella proven. Detta gäller även de betyg som sattes på höstterminen innan proven gjorts. Många elever uppvisar samma

7 resultat på den muntliga delen som på skriv delen. Dess delar innehåller egen produktion. De flesta elever är något sämre på dessa delar än på hör- och läsförståelse delarna. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen i samtliga ämnen år 3 Ämne Når målen Ämne Når målen Bild 100 % No 100 % Engelska 90 % Slöjd 100 % Hemkunskap So 90 % Idrott och hälsa 100% Svenska 100 % Matematik 90 % Teknik 100 % Musik 100 % Årets treor har varit 10 till antalet. Tabellen ovan visar att eleverna huvudsakligen nått målen för år 3. Eftersom gruppen är få till antalet, så utgör 10 % = 1elev. Målet att alla elever når målen i år3 resp. år6, har inte uppnåtts. I nationella proven för år3 kan vi utläsa att samtliga elever klarade nationella proven i svenska. Skrivandet är fortfarande den svåraste delen. Avseende skrivandet så har alla på skolan jobbat med att utveckla elevers sätt att uttrycka sig i skrift. Ett motstånd till att skriva finns hos många, och det har varit steg ett, att få igång dem att skriva. Det tycker vi att skolan lyckats med. I klasserna har man jobbat med mindmaps, diktamen, brevskrivning, modellskrivning, beskrivande berättelser för att få med våra sinnen, fri skrivning och faktatexter framför allt om djur. Skolan har också haft författarbesök av en tidigare elev; Ninni Schulman. Nästa läsår får vi ta steg två- att få struktur på bl.a. berättelser men också faktatexter, då våra elever faller på H-delen i nationella proven. I matematikämnet hade eleverna 7 delprov. En del bestod av 21 huvudräknings-uppgifter, där våra elever dippade på 5 av dem. På skriftliga räknemetoder hade våra elever krånglat till det mer än de behövde. De blev osäkra om de kunde använda algoritmen som räknemetod, och började istället räkna talsorter. Delprovet som innehöll mätning hade en slamkrypare, då eleverna fick uppgiften att mäta olika föremål med en trasig linjal. Informationen om att linjalen var trasig hade gått dem helt förbi, och de mätte utifrån att linjalen började på 0. 1.1.2 Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven: Kunskapsuppföljning-fyra gånger per läsår - har analyserats Kvalitetssäkringen - DLS, Diamant, LUS och KTI - analys av dessa Resultaten från de nationella proven inklusive analys Betyg Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, med fyra redovisningstillfällen till skolledningen, under läsåret. Detta är ett hjälpmedel för att tidigt upptäcka de elever som är i

8 behov av stöd. Elever som sackar i sina studier lyfts i våra EVT möten, som hålls varannan vecka. Här fattas beslut om div åtgärder, för att få eleven på banan igen. Vid varje kunskapsuppföljning gör arbetslagen en kartläggning av vilka elever som saknar betyg och diskuterar gemensamma insatser. Specialpedagogen medverkar där så behövs. Ämnesutvecklarnas analys av ämnesproven, Diamant och DLS resultaten, har varit vägledande för utvecklingsarbetet under läsåret. I kvalitetssäkringsarbetet ingår också uppföljning av varje elevs läsförmåga, utifrån LUS. Stödåtgärder har satts in, enskilt eller i grupp, där brister har konstaterats utifrån resultaten. Parallellt med detta så har projektgrupper i matte och svenska fungerat som en brygga mellan ämnesutvecklarna och arbetslagen. För att garantera eleverna en likvärdig bedömning har samrättning och gemensam analys av nationella proven år 9 gjorts. Samtliga, i ämnet undervisande lärare, på både Stålvallaskolan och Ferlinskolan har deltagit. Nationella proven år6 har rättats av kommunens 4-6 lärare. Stålvallaskolans ämneslärare har inte deltagit i rättningen av proven för år6, detta för att minska arbetsbördan för lärarna, däremot har 4-5 lärarna varit med. Samrättningen ger en ökad trygghet och säkerhet när det gäller bedömningen. 1.1.3 Utvecklingsbehov Vi arbetar på flera plan för att finna metoder som kan leda till högre måluppfyllelse. I ämneslagen kommer vi fortsätta jobbet kring betyg och bedömning. Vi tar också detta vidare till våra elever. Vi försöker få en bank med exempel som svarar upp mot kursplanekraven, för att kunna förtydliga för eleverna vari skillnaden ligger mellan ex. ett C och ett A. För att ytterligare förbättra resultaten i svenska, så genomförs ytterligare en satsning på att utveckla läsförståelse. Fortbildning i RUC`s regi kommer att ge lärarna fler verktyg i sin undervisning, gällande lässtrategier. Vi kommer att jobba med språket i alla ämnen. Våra elever behöver träna att skriva faktatexter. I svenskämnet kommer vi också att fortsätta vår satsning på skrivandet. I de yngre åren kommer vi att använda modellskrivande, för att få igång kreativiteten. På mellanstadiet och högstadiet modellar vi kring olika genrer. Vi kommer också fortsättningsvis att använda DLS och LUS för att kvalitetssäkra. Återkommande besök, med personal från biblioteket, som presenterar åldersrelaterade böcker. Vårt kulturprojekt för läsåret har sitt fokus på; att skriva böcker. Avseende matematik så kommer omgång nr2 i Matematiklyftet att starta. De lärare som gått utbildningen under läsåret 2013-2014, kommer att träffas 1 gång/mån, för att jobba vidare med de olika modulerna. De jobbar vidare med elevbedömningar och uppgifter i par. Eleverna kommer att varje termin följas upp genom Diamantdiagnoserna, som ingår i grundskolans kvalitetssäkring. Utifrån nationella provresultat så kommer satsningar att göras i de delar som våra elever dippade. Ämnesutvecklare fortsätter sitt arbete i projektgrupperna; svenska resp. matematik.

Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 9 I engelska ska vi träna elevernas förmåga till egen produktion i tal och skrift. Vi kommer också fortsättningsvis att satsa på ytterligare bemannig i klassen, istället för särskilda undervisningsgrupper. I idrottsämnet måste vi skapa fler badtillfällen för våra nyanlända. Elever som kommer till Sverige som tonåringar, måste få möjlighet till mer träning än vad vi kan erbjuda idag. Läxläsning kommer att erbjudas från åk1-åk9. 1.2 Normer och värden Stålvallaskolans mål har under året varit följande. Elever som lämnar Stålvallaskolan skall säja; Att de alltid känt lust att gå till skolan Att de haft arbetsro Att de känt sig trygga i skolan Skolenkät 6-9 (Procentuell fördelning) Alla 6-9 Pojkar Flickor TOTALT 1. Jag känner mig trygg i skolan 83 17 0 0 63 22 7 7 73 20 4 4 2. Skolarbete gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 7 31 45 17 4 30 30 37 5 30 38 27 3. Lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter 24 52 24 0 11 56 30 4 18 54 27 2 4. Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen i de olika ämnena 21 62 10 7 15 48 33 4 18 55 21 5 5. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver 45 45 3 0 22 59 7 7 36 55 6 4 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 41 52 7 0 26 48 26 0 34 50 16 0 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 48 45 7 0 22 67 7 4 36 55 7 2 8. Jag upplever att jag får arbetsro på lektionerna 7 62 24 7 19 26 44 15 13 45 34 11

10 1.2.1. Måluppfyllelse Vi har inte nått målen fullt ut men har ändå ett gott resultat. 93 % säjer att de känner sig trygga i skolan, pojkarna uppvisar 100% medan flickorna ligger på 85% (se sammanställning av Skolenkät, ovan). Bakom procentsiffrorna finns 4 flickor, som inte känner sig trygga. Gällande arbetsron, så är det flera elever som tycker att den kunde vara bättre. När vi analyserar vidare så kan vi se att här finns en skillnad mellan könen men också klasser. Det är flickor i åk6 resp. åk8 som tycker att arbetsron kunde vara bättre. Vid uppföljning med elevrådet avseende likabehandlingsplanen, så har eleverna dock påpekat de två senaste åren, att de tycker arbetsron blivit bättre, sedan datorerna kommit in i undervisningen. Södra arbetslaget sammanfattar utifrån enkäter och trygghetssamtal; De flesta elever känner sig trygga i skolan. Vi har några som ibland är ensamma på raster. Uppehållsrummet är den plats på skolan, som bedöms behöva mera tillsyn från våra rastvakter. Arbetsron varierar. Oftast samma elever som stör eller tar stor plats. 1.2.2. Kriterier på måluppfyllelse Måluppfyllelsen har också mätts genom trygghetssamtalen som mentorerna/klasslärana håller med varje elev, en gång/termin. Vid utvecklingssamtalen en gång/termin lyfts också alltid trivselfrågan. På vårterminen genomför vi också enkäten Hur trivs du i skolan? Sammanfattningen av enkätundersökningen finns i Likabehandlingsplanen, under Uppföljning av förra årets plan. Läs gärna i Likabehandlingsplanen, under Uppföljning av förra årets plan, samt Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1.2.3. Utvecklingsbehov Ledarskapet i klassrummet är ett prioriterat utvecklingsområde. Kollegialt lyfts frågan i arbetslaget, men också riktade fortbildnings insatser sker fortlöpande, på ferietjänstdagar, studiedagar och genom våra förstelärare. Även rektors didaktiska klassrumsbesök är ett led i att föra ledarskapet i klassrummet framåt. När det gäller trygghet kommer en schemaändring att göras avseende idrott. Vi skapar mera luft mellan lektionerna så att idrottsläraren, utan stress skall kunna följa eleverna ända ut i omklädningsrummet. På vår skola är det pojkarna som på detta sätt får tillsyn vid ombyte. I flickornas omklädningsrum har skolan tidigare jobbat fram avbalkade bås vid duscharna. Tyvärr finns i nuläget inget framför duschbåsen. Tills våra byggherrar finner på någon genial lösning, så löser vi det med duschdrapperier. Pojkarna står också i kö för att få duschväggar i sitt omklädningsrum. Södra skolan kommer att ha all tillgänglig personal ute under rasttid, första skolveckan. Rastvakterna ser till att en person kollar uppehållsrummet extra mycket under rasten. 1.3 Inflytande och delaktighet Stålvalaskolans mål har under året varit: Eleverna har en grundläggande uppfattning om de demokratiska värdena och den demokratiska processen

11 Eleverna har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin vardag Eleverna tar och får större ansvar för planeringen av sitt arbete Eleverna är delaktiga i projektplaneringarna, arbetar mer självständigt och tar egna initiativ Föräldrarna är delaktiga i elevens lärande Föräldrarna deltar vid skolans projekt/tema avslutningar Alla vårdnadshavare är nöjda med sina ungdomars skolgång 1.3.1 Måluppfyllelse Avseende inflytande så kan vi utifrån sammanställningen av skolenkäten, på föregående sida, utläsa av påståendet Lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter, att ca 25 % tycker att det kunde vara bättre. Samtidigt svarar de flesta att lärarna har förväntningarna att eleverna ska nå målen i alla ämnen. Eleverna anser också att de får den hjälp de behöver i skolarbetet. Lärarna säjer vidare de fått fler elever att känna lust att lära, genom att medvetandegöra kunskapskraven. Inflytande har eleverna genom klassråden, elevrådet, Ungdomsrådet och demokrati i klassrummet, som majoritetsbeslut genom röstning, samt vid utvecklingssamtalen. Eleverna ingår också i trygghetsteamet. Under läsåret har vi haft 4 möten, två på hösten och två på våren. Matsalsrådet brukar ha en träff/läsår. Men av olika anledningar så har vi under 2013-2014, inte haft någon sammankomst. Kommer att lyfta detta med bespisnings-personalen tidig höst- 2014. Föräldrar som har barn i behov av stöd, anser ofta att deras barn borde få mera stöd. Vår skolplattform Infomentor, är inte populär hos alla föräldrar. Vi har föräldrar som inte känner sig bekväma med datorn, men också de som bor i ytterområden som gör det svårt att ta den information som ligger där. Skolan skulle önska att föräldrarna kom med som en medspelare i skolarbetet. Föräldrars tid är knapp, men vi tror att det skulle ge oss och dem en hel del, och inte minst ge extra inspiration till deras barn. Skolans föräldraförening har haft möte 1 gång/ mån. Rektor deltar alltid, och ger information från skolan. Dessutom har rektor kallat till ett Samrådsmöte under läsåret. Mötet hade få deltagare, men hit kom föräldrar som inte ingår i Föräldraföreningens styrelse, vilket ändå skapade nya möten. 1.3.2. Kriterier på måluppfyllelse Vår skolenkät Elevers deltagande i våra klassråd, elevråd och trygghetsteam. Lärarna lyfter demokratibegreppet i klassen. Majoritetsval då flera förslag lyfts. Samtalen, mellan lärare elev om kunskapskraven.

12 1.3.3. Utvecklinsbehov Arbetet med att tydliggöra kunskapskraven kommer att fortsätta, då vi ser att detta ökar lusten hos våra elever. Matsalsråd kommer att planeras in tillsammans med bespisningspersonal vid höststarten. Vi kommer att lyfta möjligheten att få in föräldrarna mera i skolans arbete. Vid föräldramötena lyfter vi frågan om vad föräldrarna kan samarbeta med skolan om. Kommer att försöka få en medverkan i Skola-Arbetsliv, som en start. Men vi måste också lyssna av vad som känns viktigt för föräldrarna. Genomgång med föräldrarna hur de skall använda sig av Info.mentor. Mötena med föräldraföreningen och samrådsträffar kommer att fortsätta. 1.4 Skola-Arbetsliv Stålvallaskolans mål har under året varit; Alla barn och ungdomar har god kännedom om arbetsgivare och möjligheter till arbete i Filipstads Kommun Alla elever har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Alla elever skall kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Alla elever har god självkännedom, ett gott självförtroende och vetskap om att de är bra på något 1.4.1. Måluppfyllelse Skolan har följt planen Skola-Arbetsliv Skolan har haft cirkusskola, författarbesök, studiebesök hos polisen, besök på folktandvården, biblioteket ( bibliotekariens uppgifter), Lesjöfors museum, industribesök, bondgårdsbesök och Gåsgruvan. I samband med att en ny värmeanläggning byggts intill skolan, så har våra elever följt detta arbete. Äldre elever har besökt förskoleklassen och läst för de yngre barnen. Prao åk4 och åk5 har inte genomförts med heldagar. Företagsbesök på orten för åk6. Åk 7 har gjort besök vid Rämmens hembygdsförenings museum, samt Tegnérrummen. Åk 8 och 9 har varit ute på PRAO hos olika företag i kommunen. Eleverna har efter PRAON delgett varandra vad de fått med sig från sin arbetsplats. På så sätt blir flera företag presenterade för våra elever. Åk 8 har också fått studiebesök inom Stål- och Verkstad på olika företag i kommunen. Skolan driver också företaget Flinka fingrar. Här kan eleverna under elevens val, arbeta fram egna alster, som sedan vid två tillfällen under läsåret går till försäljning. Eleverna får här träning i entreprenörskap.

13 1.4.2. Kriterier på måluppfyllelse De insatser och åtgärder som arbetslagen lyft i arbetsplanen är utförda. Elevernas berättelser efter PRAO tiden. PRAO platsernas återkoppling till skolan, om hur eleverna fungerat. Några elever har genom sin PRAO visat framfötterna, och fått sommarjobb. Elevernas företag Flinka fingrar, har haft två försäljningstillfällen, ett före jul och ett på våren. Eleverna kan konstatera att försäljningen före jul ger mera än den på våren. 1.4.3 Utvecklingsbehov Skolan behöver bjuda in flera aktörer i näringslivet; Handels, Transport, Vård och omsorg och även fler från tillverkningsindustrin. För att kunna utöka möjligheten till studiebesök, så behövs ett antal resor upphandlas i samband med avtalsskrivning rörande skolskjutsar. Möjligen genomföra klassvisa studiebesök istället för en dags prao på mellanstadiet. Skolan känner oro avseende arbetsmiljöansvaret, då eleverna är ute på olika arbetsplatser.

14

15