Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Relevanta dokument
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Från humla till jordgubbe

Rå dgivning fö rgrö ning

Blommande fältkanter. Ordlista

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Gynna mångfalden på kantzoner

Pollinatörer i fröodling

Sammanställning rådgivare/handläggare

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Helena Elmquist

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald

Åsnebyns microzoo-slinga

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling

Tre år med Mångfald på slätten

Fakta om pollinatörer

Värdet av honungsbins pollinering

Policy Brief Nummer 2016:4

Sammanställning regionala projektledare

Finns det alternativ till införda humlor?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Det här gäller för träda och vall 2017

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Viltvård i odlingslandskapet

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Framåt i miljömålsarbetet

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Jordbruksinformation Gynna fåglar

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Pollineringstjänster

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning

Att få. blommor och bin. att trivas

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Nyttodjur i odlingslandskapet

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Plask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor

Biodling ger mer än du anar!

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Mot en evidensbaserad CAP

Gynna humlorna på gården

Pollineringsuppdrag.

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Viltvård i odlingslandskapet

Vildbin i Västra Götalands län

Välkomna till Mittens rike

Blommande kantzoner för mångfald och mindre läckage

Nyttodjur i odlingslandskapet

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Transkript:

2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1

Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar Vilt Pollinering Appar Fjärilar Nyttodjur LärKvitter Filmer - YouTube Tryckt material: broschyrer, faktablad Annelövs gård Växtodling Gris 2

Ekosystemtjänster inom lantbruk Vad är nyttodjur Spindlar Rovkvalster Nyckelpigor Jordlöpare Rovstinkflyn Tvestjärtar Parasitsteklar Blomflugor Humlor Solitärbin Fåglar: mesar/rovfåglar mfl Igelkott Fladermöss Grodor 3

Biologisk kontroll i fält Fältförsök på 5 platser i Europa med biologisk bekämpning av bladlöss Thies et al. 2011, Ecol Appl Biologisk kontroll i fält Fältförsök på 5 platser i Europa med biologisk bekämpning av bladlöss Thies et al. 2011, Ecol Appl 4

Biologisk kontroll i fält Biologisk kontroll i fält Nyckelpiga Vuxna äter 150 bladlöss/dag En nyckelpiga blir 4v Lägger 400 ägg Varje larv äter 800 bladlöss Alla överlever! Varje lägger själv 400 ägg/st Blomfluga Lägger 500 ägg Varje larv äter 700 bladlöss Alla överlever! Varje lägger själv 500 ägg/st Som äter 700 bladlöss/st 800 320 000 bladlöss uppätna 175 350 000 bladlöss uppätna 5

Vad gynnar nyttodjur Boplatser/Habitat Bevara gamla habitat Permanenta kantzoner Gräs Blommor Häckar Stengärdsgårdar Halm/ris Egengjorda minihabitat Direktsådd? Övervintring Bevara gamla habitat Permanenta kantzoner Gräs Blommor Häckar Stengärdsgårdar Halm/ris Egengjorda minihabitat Direktsådd? Vad gynnar nyttodjur Födotillgång Hela aktiva perioden Pollen/Nektar Insekter Tidiga bladlöss Vatten Våtmarker Diken 6

2015-06-29 Annelövs gård Skalbaggsås 2012 (film), 2014 och 2015 Brunnar Plöjd mark, gärna tiltor mot varandra Hundäxing, timotej, rödklöver och cikoria Annelövs gård Oktober 2012 September 2013 Juli 2013 7

2015-06-29 Annelövs gård Permanenta kantzoner Skalbaggsås Nyponrosor Varför minskar fåglarna? Slättbygden ensidigare: Färre diken Färre stenmurar Färre åkerholmar Skogs- och mellanbygden: färre lantbruk Diken, åkerholmar mm kvar Nedläggning av jordbruk, ffa ingen spannmål Flyttens effekt Kom ihåg: Inget jordbruk inga jordbruksfåglar! 8

Vad gynnar fåglarna? Osprutade och ogödslade kantzoner Bevara skogsbryn, träd och buskar Låt inte småbiotoper och våtmarker växa igen Stubbåker under vintern Sträva efter varierad växtföljd Stubbåkrar/trädor Slå vallar inifrån och ut Sånglärkan 9

2015-06-29 Annelövs gård Lärkruta: Födosök Upptorkning Landningsplats Ej boplats! Utförande: Lyft såmaskinen 4-6m 2 rutor/ha Gödsla/spruta som vanligt Ersättning: 50-10= 40 kr/st 20 000 kr/ha (20m2) Kontakt: Tobias Nilsson, Rädda Sånglärkan Annelövs gård Fågelinventering Fågelholkar 10

Pollinatörer Humlor Små smh: 50-400 individer Effektivare än honungsbin Ändrad artfördelning Navigerar efter mönster och strukturer i landskapet Solitära bin Ensamlevande Viktiga för fruktträd och buskar Aktiva under försommaren Pollen från många växter Honungsbin Stora smh: 50-80 000 individer Många, pollinerar vid bra väder Inga vilda honungsbin kvar Varroa, virus Blomflugor Larven äter bladlöss, spinnkvalster Står stilla i luften Pollinerar från april Värdet av pollinering Källa: Rahbek Pedersen, T., 2012 Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige 11

Värdet av pollinering Källa: JO11:14, Bli biodlare, utveckla ditt företag, Jordbruksverket Vad gynnar pollinatörer? Sälg! Boplatser Pollen & nektar hela säsongen Småbiotoper utspridda i landskapet Spruta inte insekticid i blommande raps Spara remsor i vallen där klövern får blomma 12

2015-06-29 Annelövs gård Bibatteri & halm Blommande växter Allé Skalbaggsås Sötväppling Blommande buskar Nypon Slån Förgröningstips Obrukade fältkanter & EFA-träda Så rödklöver, vitklöver eller blommande örter, eller vallfröblandning Putsa inte förrän det blommat över (dock tidigast 1 juli) Permanent bevuxet Salix Hankloner ger tidigt pollen Kvävefixerande grödor Åkerböna, konservärt och klöverfrö blommar Träda Så blommande växter och örter, gärna fleråriga, eller en vallfröblandning Putsa inte förrän det blommat över (dock tidigast 1 juli) Permanent bevuxet 13

Tack! www.jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten 14