Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän.
SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer som koagulation, cellmigration, eliminering av främmande material och vävnadsnybildning.
Faktorer som påverkar läkningen Olika sjukdomstillstånd Metabola processer Ödem Infektioner Hormonella faktorer Ålder Sårets lokalisation
Sårläkning Om såret har goda förutsättningar sker läkningen med ett diskret ärr, vilket oftast är fallet vid kirurgiska sår. Krävs balans annars överdriven reparationsprocess > vävnadshypertrofi/kroniska sår.
Typer av läkning Primärläkning Fördröjd primärläkning Sekundärläkning
Sårläkningsfaser Upprensningsfasen inflammatoriska fasen Inflammationen startar direkt efter skadan och pågår tills skadeområdet är rensat från främmande material. Pågår normal 2-42 4 dygn. Postoperativ feber.
Nybildningsfasen - proliferationsfasen När såret är rent bildar kroppen granulationsvävnad. Granulationen sker från botten av såret. Kollagentrådar som finns mellan myofibroblaster sträcks ut vilket orsakar att såret dras ihop.
Epitelisering Epitelsceller vandrar in över granulationsvävnad från sårkanterna, hårsäckar och svettkörtlar. För att epitelceller skall kunna vandra in krävs en fuktig miljö. Ett öppet sår blir inom ett par timmar dehydrerad och epitelialiseringen avstannar.
Mognadsfasen - Ärrbildningsfasen Nybildning och ombyggnad av kollagener fortsätter. Gradvis ökad hållfasthet och elasticitet i vävnaden. Processen tar ca 1 år och störst vävnadsökning sker efter 3 mån. Obs! Hållfasthet endast 50% av normal vävnad.
Ssk uppgifter hos kirurgisk pat. Dusch med desinfekterande tvål. Håravkortning.. OBS! ej rakhyvel! Inspektion av hudkostym. Rapport av ev. problem till anestesi/op op.personal. Preoperativt
Postoperativt Sårvård inkl bandagebyten Observation Hålla drän öppna, spola dessa vb. Rapportera förändringar till läkaren. Ge AB-behandling och observera eventuella biverkningar av denna ex. klåda, frossa, utslag.
Bandage postoperativt Syfte -Täcka såret, skydd. -Absorbera vätska/blod från såret. - Förstärka sårkanter (tejp etc). Bandage fästes tvärs över muskulaturen för att klara belastningarna och rörelser. OBS! Alla pat tål inte häfta och tejp. Hör efter om allergi.
Starta film förband
Behandlingsprinciper kirurgiska sår Första dygnet -Sterilt -Rör så lite som möjligt -Förstärk förband -Observera blödning -Dörren till salen ska vara stängd. Dra för draperier.
Behandlingsprinciper kirurgiska sår Öppen behandling dvs inga förband -dansk studie ca 1000 pat. -inga förband efter 24h -daglig tvätt/dusch tvål och vatten -ekonomisk metod, material och tid -blandade känslor pat.
Behandlingsprinciper kirurgiska sår Helt öppna snitt kräver vaccum dränage som minimerar läckage/hematom Ingen tvätt av snitten. Ej röra. Torrt op.snitt inga förband. Efter viss kirurgi vill man observera snittet ex struma, carotis ->genomskinligt bandage. I vissa fall vill man komprimera såret ex vid op av stora muskler -> > minska blödningen och få fina ärr.
Postoperativ sårvård Läckande opsår läggs om efter första dygnet. Viktigt med desinfektion av huden för att undvika att hudbakterierna sprids till såret. Arbeta efter principen från rent till orent. Om pat har drän lägg om sår först, sen desinficera dränet.
Postoperativ sårvård Allt engångsmaterial packas ihop och slängs i sköljrummet. Återanvändbart material (ren rutin) körs i dekontaminatorn snarast!
Suturer Postoperativt
Agraffer Postoperativt
Agrafftång, suturkniv och skalpell
Starta film suturer
Starta film agraffer
Postoperativt Intracutana suturer absorberas av kroppen. Fina ärr! Använd genomskinligt förband.
Postoperativt Belastningen på suturstället avgör läkningstiden Ansikte 4 dagar Buk 12-14 14 dagar U-ben, fot, leder 10-12 12 dagar Eventuellt andra ordinationer.
Dränage Syftet är att säkerställa fri passage för kroppsvätskor och avlasta inre suturer Säkerställa dränage av blod och vätska från sår och därigenom förhindra uppkomst av infektioner
Dränage Aktivt= vätskan sugs genom rördrän som är kopplade till suganordning, via sug i vägg el. undertryck i behållaren. Vaccumsug Passivt= ofta samma dränage men utan undertryck i behållaren.
Redondrän
Starta film drän 1
Starta film drän ut
Infektion i operationssnitt Vanligast 5-6;e 5 postoperativa dagen. Djupa, allvarliga infektioner börjar inne i sårhålan. Operation= strängt aseptisk procedur. Trots detta räknar man med att bakterierna vid djup sårinfektion ofta kommit in i såret innan det är suturerat.
Infektion i operationssnitt Klassiska symptom: Rodnad (rubor( rubor) Svullnad (tumor( tumor) Värme (calor( calor) Smärta (dolor) Nedsatt funktion (functio( laesa)
Infektion i operationssår Riskpatienter: - Överviktiga - Malnutrierade - Anemi - Hög ålder - Immunsuprimerade - Rökare - Diabetiker - Lång op-tid ssi = surgical site infection
Lokala förhållanden i och runt såret som ökar risken för infektion. Nedsatt cirkulation i huden Tryck mot huden Främmande kropp ex protes, sutur. Nekrotisk vävnad Hematom
Infektion i operationssnitt Vanligaste microorganismerna: - E-coli - Staf. Aureus - Enterokocker - Pseudomonas - Streptokocker
Vad kan man som ssk göra? Arbeta aseptiskt. Säkerställa god cirkulation till sårområdet Observera tecken på hematom, nekrotisk vävnad, infektion. Tempkontroll. Feber? Lokal värmeökning? Nutritionsstatus. Om elektiv kir: rökstopp, viktminskning, förbättra nutritionsstatus. Obs! diab.
Behandling vid infektion i opsår Suturer/Stapler Stapler tas bort. Rengör Dränera sekretet, skölja sårhålan Debridera Sårodla Antibiotika behandling OBS! Dokumentation!
Sårodling Undvik kontamination från omgivande vävnad. Tas från övergång mellan frisk och sjuk vävnad. Om såret är djupt/fistel aspirera sekret eller blod. Provsvar S-I-R S R systemet S = Känslig I = Indeterminant (osäkert att behandla) R = Resistent
Källor Kirurgiboken. Järhult el al 2002. Kirurgiska sjukdomar. Andersson et al 2004. Sårvård. Medicinkliniken. Universitetssjukhuset Lund Sårvårdsboken.. Universitetssjukhuset Örebro.