STUDENTHUSET NR 305 06 20 LINKÖPINGS UNIVERSITET, CAMPUS VALLA GESTALTNINGSBESKRIVNING - UNDERLAG TILL DETALJPLAN 2015-12-08
2
INLEDNING Det nya studenthuset på campus Valla ingår som en del i projektet Campus LiU 2015. Projektet syftar till att utveckla LiU:s campusområden för att kunna erbjuda studenter och anställda en kreativ, attraktiv och konkurrenskraftig studiemiljö, samt till att stärka LiU:s varumärke i konkurrensen med andra svenska lärosäten. Studenthuset bidrar till denna utveckling genom att erbjuda en öppen mötesplats i en attraktiv byggnad i ett centralt läge på campus. Den nya funktionen Studentservice med frontdesk och tillhörande samtalsrum höjer kvaliteten på information och service till studenter och det nya, samlade, universitetsbiblioteket stödjer inhämtning och utbyte av information och kunskap. Med sitt strategiska läge mitt på Corson, binder byggnaden samman universitetets norra, teknikinriktade delar, med de södra, mer humaniorainriktade. Detta förhållande kommer också att stärkas i framtiden om nuvarande Infart 2 blir huvudinfart till hela universitetet. Byggnadens placering ger också universitetet en ny entré för gående och cyklister mot Valla gård och Vallaskogen. Gestaltningen av Studenthuset utgår från skrivningar i visionsdokumentet Nytt Studenthus på campus Valla vår gemensamma vision, som undertecknades av LiU och Akademiska Hus i februari 2014. I dokumentet beskrivs den nya byggnaden så här: Den nya byggnaden ska vara välkomnande och uttrycka öppenhet och transparens för att vara ett nav för universitetets framtida bibliotek samt student- och utbildningsnära stöd- och servicefunktioner Entréplanet ska vara helt publikt och spegla det myller av människor som ett framstående modernt universitet utgörs av. Att Linköpings universitet arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och kommer högt i miljörankingar av universiteten (topp tio i världen och etta i Sverige) ska synliggöras såväl exteriört som interiört och avspeglas energimässigt. Byggnaden ska ge ett luftigt och ljust intryck, samtidigt som den ska vara effektiv och möjlig att förändra. Bibliotekets böcker ska förvaras på ett sätt som gör att de känns som en integrerad del av byggnaden. Inga fasta gränser ska finnas mellan byggnadens olika funktioner avseende allmänna ytor utan de olika funktionerna ska interagera och komplettera varandra. Med avstamp i citaten ovan, har ett antal gestaltningsprinciper formulerats, som även beskriver hur de fysiska förutsättningarna på hela Campus Valla kan göra utgångspunkt för utformningen av den nya byggnaden, så att befintliga kvaliteter kan tas tillvara och utvecklas på ett strategiskt sätt. Gestaltningsprinciperna beskrivs på nästkommande sidor. Ny entré för cyklister och gående Ny huvudinfart till universitetet Campus Valla, översikt 3
TA IN LANDSKAPET Att ta in landskapet innebär att kvaliteter i omgivningen, som också bidrar till campuskaraktären på Campus Valla, tillvaratas och förstärks i Studenthuset, bl.a. genom biblioteksrummets placering i det sydöstra hörnet av byggnaden, med utsikt mot Vallaskogens skogsbryn och det unika eklandskapet i söder. På ett medvetet sätt ramas landskapet in och ger biblioteksrummet en unik karaktär. UTSIKT CAMPUSLIV UTSIKT EKLANDSKAP Utsikt mot Vallaskogens skogbryn och eklandskapet i söder (från de övre planen) 4
EN SOCIAL BYGGNAD En social byggnad innebär att Studenthuset understödjer social interaktion på flera nivåer: På stadsbyggnadsnivån interagerar den transparenta entréhallen och den breda multifunktionstrappan som leder upp till biblioteket med det sociala livet på Corson och verkar som en utvidgning av denna. I byggnadens huvudvolym finns också större glasöppningar, där aktiviteten i olika lärosalar kommer att vara synlig från Corson. Högre upp i byggnaden skapas kontaktytor mellan olika användargrupper genom strategisk placering och mixning av olika lokaltyper och funktioner. Entréhallen och trappan till biblioteket har kontakt med Corson 5
ETT SAMLANDE IDENTITETSSKAPANDE RUM Ett samlande, identitetsskapande rum innebär att Studenthuset, genom sitt biblioteksrum kompletterar campus med ett interiört rum med dignitet och stark identitet. Rummet har goda chanser att bli universitetets verkliga hjärta; ett publikt och tillgängligt rum, som är både vardagligt och representativt på samma gång. Biblioteksrummet i plan 4-6 6
DET NYA I DET GAMLA Det nya i det gamla uttrycker ambitionen att Studenthuset både ska ha ett samtida utryck och relatera till den befintliga bebyggelsen, så att helhetsupplevelsen blir större än summan av delarna. Studenthuset lånar t.ex. den röda färgen och ett rationellt uttryck från campus äldsta byggnader, men det kommer till uttryck på ett nytt sätt. A-huset A-huset C-huset C-huset D-huset Key-huset Ladan Ladan Dominerande och typiska kulörer på campus i skala mellan rött och brunt. Plåt, tegel och inslag av trä. Huvudfasad med röd, perforerad plåt 7
EN KARAKTERISTISK SILHUETT En karakteristisk silhuett innebär att Studenthuset, genom sin byggnadshöjd och karakteristiska toppiga silhuett, formad för att ge förutsättningar för maximal solelsproduktion, blir lätt identifierbart på längre håll. Silhuetten blir därmed ett signum både för byggnaden och campus Valla i det platta landskapet. Studenthuset från Infart 2 8
SYNLIGGJORD HÅLLBARHET Synliggjord hållbarhet tydliggör ambitionen att Studenthuset ska utformas med hållbarhetsfrågorna som utgångspunkt, så att de hållbara lösningarna blir tydligt avläsbara och bidrar till ett hållbart beteende. Temat genomsyrar utvecklingen av projektet och engagerar även forskare på universitetet. Ambitionen materialiseras bl.a. i återbruk av delar av Origo, den byggnad som idag står på platsen, omfattande användning av trä, både i form av fasadelement av massivträ samt vissa konstruktiva delar, omhändertagande av spill i samband produktion av fasadelement ( fönsterhål sågas upp och bildar undertak) samt en stor solcellsanläggning som beskrivits ovan. Materialen som volymkuber Utställning: Materialflöden från Origo I Utomhuspedagogik Redovisning av husets prestanda Böckerna? Golvvärme i entré, trappa och biblioteksrum Tunga undertak eller stomme (typ träull) som lagrar kyla/värme Fyllnadsmassor Tegel i källarväggar Aktiva val av hållbara material På fasad INFORMATION OCH PEDAGOGIK Inventering med materialmängder genomförs Solceller LÅGTEMPERATURSYSTEM, TERMISK MASSA Återbruk/ återvinning av Origo I Kan material som inte platsar i Origo II användas vid andra ombyggnader? Konstverk Logga Ballast med tegel och betongpannor i nytt betonggolv i entrén? Som solskydd På solskorstenar? Rör och kablage Synliggjord återvinning av Origo I Tegel i cykelskjul + cykelverkstad Circular Economy Tegel i trappa Printade solceller I relation till LiU:s forskning ENERGIPRODUKTION HÅLLBARHET ORIGO II: IDÉER ATT UTVECKLA MATERIAL Hela stommen? Nya material Endast bjälklag? På tak/solskorstenar? Trä Fasad i massivträelement Endast pelare? Vertikalt utvändigt Växter EKOLOGI Elektrokromatiska fönster Vertikalt invändigt Helst undvika solskydd i öster alt. rörligt Ekosystemtjänster Luftintag i fasad? Utstrålning: stängning vinternätter Avvattning/ dagvvatten Bin VENTILATION/ SJÄLVDRAG Vädringsfunktion entréhall och bibliotek Utnyttja vind: takryttare Indragen bottenvåning Utvändig, synlig avvattning LOD Ta hand om 100-årsregnen (kommer oftare) DAGSLJUS, VÄRMLASTER Solskorstenar med karaktär Självskuggande fasader Balkonger Kyld/förvärmd uteluft Högt sittande fönster Vilka konsekvenser får det? Vilken utbredning? Olika stora fönster i höjdled? Olika stora fönster i olika väderstreck? Utformning fönsternischer Sneda fönster/ taggig fasad Karaktär Kulvert Kylslangar i mark/värmeväxlare Dagsljus långt in i rummet Vädring utan drag Idékatalog för synliggjord hållbarhet från programhandling 9