Planering av Räddningssystem Fö 6: Nya sätt att organisera räddningssystem Tobias Andersson Granberg
Olyckor kostar samhället pengar KOSTNADER (MILJARDER KRONOR) år 2005 Direkta Indirekta TOTALT Brand 5,2 0,6 5,8 Vägtrafik 12,2 8,7 20,9 Drunkning 0,1 0,6 0,7 Fall 12,6 9,4 22 Övriga olyckor 4 5,6 9,6 TOTALT 34,1 24,9 59
Personskador Dödsfall Svårt skadade Lindrigt skadade Brand 109 604 1058 Kostnaderna är beräknade på dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade. Vägtrafik 440 14 063 42 233 Drunkning 120 320 - Fall 1527 74 875 192 000 Övriga olyckor 814 19 372 263 200 Så genom att minska antalet dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade sparar samhället också resurser. Totalt 3010 109 234 498 491 3
Exemplet med hjärtstopp Hjärtstopp 3 minuter 5 minuter 15 minuter tid
Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Juås & Mattsson 1997, Jaldell 2004) Ingen åtgärd Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T. Någon anländer vid tidpunkt t och bryter händelseförloppet. Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T.
6
Lösningen? Fler brandmän? Fler ambulanser? Fler poliser? 7
Vad har vi för förutsättningar att reducera insatstider med givna resurser? 8
Glesbygdskommuner: Tätortsgrad under 70% och mindre än 8 invånare/km2 9
Medianinsatstid för ambulansen i glesbygdskommuner 10
Kommun 2009 2010 2011 2012 Blåljuslogistik Bräcke 18.0 18.4 20.1 24.3 Dals-Ed 18.8 14.1 17.6 17.3 Ljusdal 14.6 14.4 14.6 15.9 Nordanstig 15.7 15.8 16.0 15.4 Nordmaling 18.1 16.0 16.8 18.1 Pajala 24.6 29.1 28.9 32.7 Ragunda 20.6 20.4 25.7 24.4 Robertsfors 19.4 18.7 20.0 20.4 Sollefteå 15.6 12.7 15.1 13.8 Sorsele 15.4 16.3 18.5 13.8 Strömsund 23.7 24.9 24.1 24.7 Torsby 15.5 14.8 16.0 17.9 Vansbro 14.5 16.2 13.4 15.7 Vilhelmina 16.0 16.2 15.6 20.9 Vindeln 18.0 17.4 21.4 15.3 Ånge 17.8 18.3 17.3 17.1 Årjäng 15.6 16.1 16.8 15.4 Åsele 12.1 12.2 12.3 11.7 Överkalix 2016-02-09 14.9 Tobias Andersson 14.5 Granberg 16.7 18.0 13 Övertorneå 24.1 22.3 19.5 18.6 11
Medianinsatstid för räddningstjänsten i glesbygdskommuner 12 14
Kommun Blåljuslogistik 2009 2010 2011 2012 Bräcke 16.2 19.7 16.8 17.2 Dals-Ed 16.6 15.3 30.8 13.2 Ljusdal 12.5 13.8 13.4 15.6 Nordanstig 17.1 17.0 18.0 18.3 Nordmaling 15.9 16.2 16.9 15.8 Pajala 39.9 43.9 29.9 34.2 Ragunda 15.6 15.8 16.5 18.1 Robertsfors 16.4 15.9 15.8 15.6 Sollefteå 16.2 18.5 14.5 13.8 Sorsele 13.9 18.7 24.5 19.3 Strömsund 18.8 19.7 20.8 19.0 Torsby 14.2 15.6 14.1 15.5 Vansbro 10.9 11.5 11.6 13.0 Vilhelmina 19.5 18.1 15.6 12.7 Vindeln 17.3 13.3 17.9 17.0 Ånge 18.1 18.7 17.4 14.8 Årjäng 17.7 15.4 16.1 15.9 Åsele 19.1 18.9 22.9 18.5 Överkalix 2016-02-09 21.2 Tobias 18.9 Andersson Granberg18.6 23.2 Övertorneå 39.9 32.2 13.5 15.2 13
Jämför med storstadskommunerna 14
2009 2010 2011 2012 Ambulans Göteborg 10.8 11.3 11.8 12.3 Malmö 9.0 9.7 10.3 9.9 Stockholm 11.4 10.9 11.0 11.2 Räddningstjänst Göteborg 9.9 10.0 9.8 9.8 Malmö 7.3 7.4 8.0 7.8 Stockholm 10.0 9.6 9.5 8.9 15
Lagen om skydd mot olyckor Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Åldrande befolkning 17
18
Elbilar allt hetare som blåljusfordon 19
Hur kan vårt räddningssystem bli mer effektivt? Fundera på vilka lösningar NI ser på det här problemet. 22 20
Sambruk Idén om sambruk handlar om att vissa åtgärder kan utföras av en jour-eller beredskapsresurs som befinner sig på närmare håll än den ordinarie resursen. Det som uppnås med ett fullt utvecklat sambrukssystem är en ökning i antalet personer som finns tillgängliga för att ta ett larm som förstainsatsperson. Genom en snabbare insats kan såväl liv, hälsa, material och miljö besparas, men systemet ställer även krav på utrustning och utbildning.
Vilka jour- och beredskapsresurser finns? Räddning - Brandman heltid, brandman deltid, förstinsatsperson (FIP) Bevakning - Väktare, dörrvakt Omsorg - Sjuksköterska, undersköterska Fastighet Teknisk verksamhet - maskinist, rör, vatten, avlopp Energi - elektriker, linjekontroll, röjning Ambulans, sjukvård - Ambulanssköterska, ambulanssjukvårdare - fastighetstekniker, hantverkare 25
A B R O O R O R E F R O T A B R = Räddning B = Bevakning O= omsorg T= teknisk verksamhet E= energi A= ambulans/sjukvård
Nya aktörer/ nya förstainsatspersoner Befintliga eller helt nya aktörer som inte officiellt är en integrerad del avräddningsverksamheten men som skulle kunna hjälpa till vid en olycka eller en allvarlig händelse för att korta svarstider eller kompensera för begränsat antal traditionella aktörer. De kallas nya, inte på grund av sina identiteter eller funktioner utan för att de hittills inte varit del av befintligt räddningssystem. Samt pga. att deras behov och egenskaper i räddningsarbete är ett relativt nytt forskningsområde.
Typ av nyaktör Nya aktörer- vilka är de? Semiprofessionella Frivilliga Privatpersoner För specifika uppdrag Rekryterade Spontana Digitala
Vad kan nya aktörer göra? Släckning av brandmed handbrandsläckare Varna personer i fara Skapa fria luftvägar vid trafikolyckor samt annanförsta hjälp Biträda med flytboj vid drunkningsolyckor Lämna lägesrapporter till SOS Begära förstärkning i tidigt skede, eller vända resurser som inte behövs Orientera och bedöma situationen samtlämna förberedande order till ankommande styrkor Säkra trafikolyckor Genomsöka lokaler Defibrillering etc. 29
Vad behöver nya aktörer? Utrustning Utbildning - förstahjälpen, brand etc 3 0
Vad ger nya aktörer för nytta? Förkortning av insatstiden Ökad överlevnad, reducerade skadevärden etc Lugnande effekt Trygghetsaspekten av att ha fler resurser Andra nyttor?
Vilka svårigheter/utmaningar innebär nya aktörer? Implementeringssvårigheter Kommunikation Juridiska aspekter Nytta vs. kostnad
Hur vet vi att räddningssystemet blir effektivare? Kostnads- nyttoanalys 3
Kostnads-nyttoanalys Utgångspunkten för en kostnads-nyttoanalys är att man vill välja de åtgärder som ökar välfärden för samhället och undvika de som minskar den. Utgångspunkter: - Varje individ är den bästa bedömaren av sin egen välfärd - Samhällets välfärd beror på medborgarnas individuella välfärd - Om välfärden hos en individ ökar utan att den minskarför någon annan så ökar samhällets välfärd.
Alternativkostnadsprincipen Med alternativkostnad menas värdet av det man förlorar, när man inte kan använda resursen i bästa alternativa användning. Måste finnas ett alternativt sätt att använda resursen: finns inte det finns ingen kostnad. Ett samhälle har begränsade resurser till sina investeringar/åtgärder. Om vi investerar i nyaaktörer kommer vi kanske gå miste om någotannat. Värdet av det andra speglar kostnaden för projektet.
Steg i CBA 1. Definiera samhället 2. Identifiera relevanta alternativ 3. Identifiera effekterna 4. Kvantifiera effekterna 5. Värdera effekterna 6. Diskontera framtida nyttor och kostnader 7. Genomför känslighetsanalys 8. Utföra rekommendation/ dra slutsatser
Vilkas nytta/kostnader ska räknas? Definiera samhället Teoretiskt: Alla människor i hela världen + framtida generationer. Oftast används nationen som avgränsning Problem vid globala effekter samt effekter som påverkar under lång tid (oftast antas att människor imorgon kommer att ha samma preferenser)
Identifiera relevanta alternativ Valet av utredningsalternativ är viktigt Jfr. med alternativkostnadsbegreppet Nollalternativ (nollalternativet innebär sällan att saker är som idag- prognoser krävs även där!) Potentiellt oändligt antal alternativ Välj med hjälp av experter
Identifiera effekter Identifiera vilka effekter som uppstår i olika alternativ Allt som påverkar människors välfärd (nytta) samt allt som kräver resurser(kostnader) I räddningssystem: - Responstid - Utbildning - Överlevnad - Utrustning - Trygghet/Säkerhet - Utryckning
Viktiga frågor att ställa 1. Hur mycket snabbare kan nya aktörer nå olycksplatsen än traditionella resurser? 2. Vad kan de nya aktörerna göra innantraditionella resurser anländer? 3. Vilka extra resurser krävs för att nya aktörer skakunna svara på larm?
Kvantifiera effekter Hur stora är olika effekter? Gör prognoser! SVÅRT! 41
Värdera effekter Effekter värderas utifrån människors betalningsvilja för en specifik vara eller tjänst. Använd marknadspriser så länge det finns tillgängligt. Kostnader är enklare att värdera då det oftast finns fungerande marknader för den utrustning som behövs, lönekostnader etc. Det är desto svårare att värdera nyttan.
Att värdera nyttor i räddningssystem Tidsfaktorns betydelse - 1 minut snabbare insats vid brand i byggnad värderas till 30 862kr. Värdet av ett statistiskt liv ~ 22,3 miljoner kronor -Om varje person i en befolkning på 100 000 är villig att betala223 kr för en åtgärd som kommer att minska risken för dödsfall med 0,00001, är den sammanlagda betalningsviljan22 300 000 kr för en riskreduktion som i statistisk mening kommer att rädda ett liv. Hur värderar vi trygghetsaspekten? Om vi inte kan värdera nyttorna bör de beskrivas och bedömas kvalitativt.
Olika typer av osäkerheter Utför känslighetsanalyser States of the world - osäkerhet kring omgivningsfaktorer. Osäkerhet kring parametervärden. 41
Diskontering Kostnader och nytta som infaller vid olika tidpunkter kan ej jämföras direkt: Otålighet: Val mellan att få något idag eller om 5 årväljer de flesta att få detidag Katastrofrisk: Du kan dö idag och missa en framtida intäkt Vad används då? Marknadsräntor visar jämvikt mellan sparandeoch lånande Riskfri marknadsränta speglar den rena tidspreferensen 42
Exempel på nya aktörer 51
52
Förstärkt medmänniska 53
SALSA-projektet 54
Hemtjänsten åker på I väntan på ambulans 55
I väntan på räddningstjänst 56
Väktare som nya förstainsatsaktörer Söderköping räddningstjänst i samarbete med LA Jour & SäkerhetAB Södertörns brandförsvarsförbund - Botkyrka och Södertälje räddningstjänst i samarbete med Securitas 57
Resultat - intervjuer Nyttor Tidsbesparingar Lägesbilder Nycklar och lokalkännedom Preventivt arbete Allmänt behjälpliga Kostnader Släckutrustning Påfyllning av släckmaterial Radio/personsökare Sjukvårdsväskor Utbildning 50
Andra resultat från intervjuerna. Väktarna utför socialt och preventivt arbete och har fått en ny roll. Väktarna tycker att de nya arbetsuppgifterna gett en ny dimension till arbetet. Mer utbildning och utrustning skulle kunna effektivisera insatsarbetet. 51
Kvantitativ analys Väktarrapporter 2010 2011 2012 Totalt Brand i byggnad 1 3 2 5 Brand eji 5 5 2 12 byggnad Automatlarm 6 9 3 18 Trafikolycka 3 4 3 10 Förmodad brand 3 1 2 6 Övrigt* 2 2 3 7 Totalt 20 24 15 60 Väktare först på plats 11 15 8 40 Först på plats i 60% av fallen 52
Kostnader KOSTNADSUPPFATTNING INVESTERING DRIFTKOSTNAD Material Handbrandsläckare 800 kr/styck 350 kr/omladdning Personmottagare 2500 kr/styck Sjukvårdsväska 500 kr/styck Kastlina och livboj 1000 kr/styck Utbildning Kostnad rtj Kostnad väktare Utryckningskostnad väktare 3264 krper utbildningstillfälle 1632 kr per väktare 112 kr/utryckningstillfälle 53
Utryckningskostnader Alternativkostnaden för utryckning bör normalt kunna ses som värdet av den förlorade produktionen under tiden som individen är ute på larmet. Detta representeras av individens lön inkl. sociala avgifter under motsvarande tid. Ex. I genomsnitt är varje person ute 0,817 timmar per sjukvårdslarm till en ersättning av 171 kr/timme (inkl. sociala avgifter). Om tre personer rycker ut blir utryckningskostnaden 3 * 0,817 * 171 = 419 kr/larm. Samma princip kan användas för att beräkna utbildningskostnader! 54
Kostnadsuppfattning Årliga kostnader Investering Driftkostnad Annuitetsfaktor Annuitetsvärde Material Handbrandsläckare 1600 2520 2,354 679 Personmottagare 5000 2,354 2124 Sjukvårdsväska 1000 2,354 425 Kastlina och livboj 2000 2,354 850 Utbildning Kostnad rtj 7320 2,354 3110 Kostnad väktare 9792 2,354 4160 Utryckningskostnad 2693 väktare Summa 28 080 5110 11348 Total årlig kostnad 1,3*(5110+11348) )= 21395 55
Nyttan Risk för spridning till Antal Värde för 1 minut Byggnad 2 30 862 Container 3 0 Farlig 0 44 792,5 Fartyg 0 22 396 Fordon 0 16 797 Skog 0 2620 Tåg 0 107 614 Terräng 2 0 Två insatser med betydande spridningsrisk som upptäcks i god tid av väktare. Insats 1. 11 minuter x 30 862 kr x 1 = 339 482 kronor Insats 2. 3 minuter x 30 862 kr x 1 = 92 586 kronor Årlig nytta från projektet = 172 827 kronor. 56
Slutsatser - väktare som ny aktör Samarbetet mellan väktare och räddningstjänst är sannolikt lönsamt. Varje investerad krona ger åtta kronor tillbaka. Kostnaderna är låga. Nyttan är svår att kvantifiera, underskattar den totala nyttan. Kostnader på kommunal nivå. Bättre rapportering av väktarinsatser hade gett en mer heltäckande och generaliserbar bild av samarbetet. 57
ESKORT Effektivt sambruk av kommunala resurser för ökad säkerhet och trygghet ESKORT är ett forskningsprojekt, finansierat av Norrköping kommun och Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet Syftet med projektet är att bidra till en ökad säkerhet och trygghet i Norrköpings kommun genom att skapa förutsättningar för att fler kommunala resurser på ett effektivt sätt ska kunna medverka vid akuta olyckor och relaterade händelser Wikipediafakta: Eskort är en person eller personer eller föremål som följer med annan (viktig) person eller viktigt föremål som skydd (och sällskap). 2016-02-09 www.liu.se/forskning/carer 58
Actors Task/ Response operation Technology Structure/ Organization Environment/ Context Fire and rescue service day personnel Some have previous emergency management training. Positive towards acting as first responders. Available during daytime, some are willing to be available as volunteers also during other hours. They are not very geographically dispersed. Employed by the muni-cipality, and can be assigned new tasks. Possibly the trade union might object. Home care personnel All have basic CPR and firefighter training. Positive towards acting as first responders, as long as it does not affect their regular customers. Available during daytime. Many resources that are geographically dispersed. Many do not have access to a car. They already have a system and routines for receiving and managing alarms. Employed by the muni-cipality, and can be assigned new tasks. Possibly the trade union might object. Facility service personnel Some have previous firefighting training. Somewhat skeptical towards acting as first responders to medical emergencies. Available mainly during daytime. Many resources that are geographically dispersed. Their cars can be tracked through a satellite navigation system. Under contract with the municipality. New tasks should be added as part of a new contract. Security guards All have basic training in firefighting and first aid. Very positive towards acting as first responders. Mobile units available during nighttime. Few resources, mostly concentrated to the city center. They already have a system and routines for receiving and managing alarms. Both phones and PDAs are used for communication. Under contract with the municipality. New tasks should be added as part of a new contract. All groups Additional education and training is very important. Most often, but not always, it would be possible to interrupt the current work and perform a first response. It would not be possible to respond to several events each day without adding additional Mobile phones are the main means of communication, and the preferred technology for receiving alarms. Necessary equipment should include a first aid kit, a fire extinguisher, possibly a defibrillator. All groups (except to some extent, security guards) believe that the new task should be voluntary. The events, tasks and responsibilities should be predefined and clear. No specific legal or regulatory issued were raised during the interviews. However, the matter of legal responsibility in case something goes wrong is not fully explored. 2016-02-09 resources. Tobias Andersson Granberg 59
Uppgift 4. En effektivare responsorganisation Nya typer av resurser? Beräkning av kvantitativa effekter. Tid, räddade liv etc. En ekonomisk konsekvensanalys. Diskussion av kvalitativa aspekter av förändringarna 60
I praktiken (frågor ni kan fundera över i er uppgift) 1. Hur ofta och hur mycket kommer de nya aktörerna fram tidigare än traditionella aktörer? 2. Vad kan de nya aktörerna göra innan traditionella aktörer kommer fram? 3. Vilka effekter får dessa insatser på överlevnad, trygghet, skadereducering etc? 4. Vilken ökad resurstillgång kräver insatserna (brutto)? 69 61
Tips på ytterligare läsning När hemsjukvården lämnar hemmet (Svensson, Weinholt, 2014) Tidsfaktornsbetydelse vid räddningsinsatser.(jaldell, 2004) Sambruk är lönsamt. (Sund, 2006) Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp-en kostnads-nyttoanalys. (Sund, 2004) 62