1/2007 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN 1
Styrelsen Ordf Kenth Nilsson 0292-533 00(b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se Kansliet Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Arbete utomlands? Ska du arbeta utomlands? Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på www.aea.se Vice ordf Benny Enbuske 0929-135 40 benny@tjanstetandlakarna.se Birgitta Jälevik 031-86 15 00 birgitta.jalevik@vgregion.se Susanna Magnusson (ombudsman) 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Mats Olson (ombudsman) 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress, byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på www.tjanstetandlakarna.se Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation. Hans Göransson 0157-185 80 hans.goransson@dll.se Aino Landes (ekonomi) 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Inger Wass (sekreterare) 08-54 51 59 82 inger@tjanstetandlakarna.se Chaim Zlotnik 08-442 55 00 chaim.zlotnik@ftv.sll.se www.tjanstetandlakarna.se 2
Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TT-kanalens uppgift är att infor- mera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarom- rådet. Grafisk design Katarina Lapidoth Layout Inger Wass Tryck AB Norrmalmstryckeriet Österlånggatan 43 Box 2287 103 17 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 E-post kansliet@stf-tt.org Web www.tjanstetandlakarna.se Friskare tänder på ett fåtal Som bekant har Curt Malmborg presenterat sin utredning om tandvårdsstödet. Förslaget innebär en rejäl satsning på stöd till dem som väljer dyrbara lösningar för sitt vårdbehov. Tanken är att stödet huvudsakligen ska fungera som en försäkring mot höga kostnader. Därutöver får alla en check värd 150 eller 300 kr/år beroende på ålder. Förslaget innebär ett stort nytillskott av pengar. Ca sex miljarder/år har staten tänkt lägga. Särskilt inom privattandvården är belåtenheten stor som kommer att fakturera minst 75 % av försäkringspengarna (fast de bara svarar för drygt hälften av den utförda tandvården). För oss verksamma inom folktandvården är det läge för vissa reflexioner. För det första finns det ingenting i förslaget som stimulerar till ökad regelbunden tandvård. De som inte besöker tandvården idag kommer inte att göra det i framtiden heller. Att gå till tandläkaren uppfattas helt enkelt som dyrt. Jämfört med nuvarande tandvårdsstöd som subventionerar bastandvård, är förslaget faktiskt en försämring. För det andra går det inte att bortse från att tandvårdsstödet är vårdstyrande. Dit tandvårdsstödet går, dit går även vården. I betänkandet redovisas på ett mycket klargörande sätt hur tandvården flyttade sina vårdinsatser från bastandvård till protetik, när stödet för protetik förbättrades för 65+ 2002. Det finns alltså all anledning att förvänta sig en ökning av de mest omfattande och dyrbara arbetena om stödet för dessa förbättras. När tandvården i högre grad ägnar sig åt omfattande vård för ett fåtal, blir den logiska och oundvikliga konsekvensen att det finns mindre tid för regelbundna tandhälsokontroller hos de i huvudsak friska patienterna. Då trängs den förebyggande tandvården undan och med tiden försämras den generella tandhälsan. För det tredje har folktandvården en vårdideologi som sträcker sig längre än god vård för de egna patienterna. Folktandvården har också ett befolkningsansvar med en ambition att nå patienter som inte själva söker sig till tandvården. I takt med att privattandvården blir allt mer upptagen med att utföra stora arbeten på en mindre del av befolkningen, får folktandvården i allt högre grad ägna sig åt resten. För många tjänstetandläkare uppfattas det som relativt ensidigt från ett yrkesutövningsperspektiv och inte särskilt stimulerande. Då ligger det nära till hands att lämna folktandvården. En rimligare utgångspunkt för statens stöd till tandvården borde vara att utnyttja dess vårdstyrande effekter så att folktandvårdens vårduppdrag främjas, dvs sörja för att huvuddelen av statens stöd hamnar i sådan vård som folktandvården huvudsakligen bedriver. 3
Vad är bra anställningsvillkor? I takt med att fler privata tandvårdsaktörer dyker upp på den svenska tandvårdsmarknaden får Tjänstetandläkarna allt oftare frågor från medlemmar kring de villkor som den eventuellt nya arbetsgivaren erbjuder. De flesta av Tjänstetandläkarnas medlemmar är anställda inom folktandvården. Som allmänna anställningsvillkor där gäller det kollektivavtal som föreningen slutit (Allmänna bestämmelser 05, kallat AB). Av detta avtal framgår de flesta regler för anställningen såsom semester, anställningsformer, ledighetsregler etc. Genom kollektivavtalet tillämpas som regel förmånligare villkor än vad som annars gäller genom t ex sjuk- och föräldraförsäkring eller semesterlagstiftning. Det är dock svårt att kategoriskt jämföra olika arbetsplatser, eftersom det finns arbetsgivare som i större eller mindre omfattning tillämpar generösare villkor än de egentligen är tvungna till och på det sättet närmar sig kollektivavtalen. I det följande gör vi en sammanställning av de vanligaste avtalsvillkoren som kan vara angeläget att jämföra med folktandvårdens om man överväger att ta tjänst där kollektivavtal för tandläkare saknas. Förmån Folktandvården Utan kollektivavtal Kommentar Semester Till och med 39 år, 25 semesterdagar, från 40 år 31 semesterdagar och från 50 år 32 semesterdagar. Vanligen enligt semesterlagen, dvs 25 dagar i alla åldrar. I avtalssammnhang brukar 1 dags semester anses motsvara 0,5 % i lön. Övertid Heltidsanställd har rätt till kompensation under förutsättning att övertidsarbete beordras i förhand eller godkänns i efterhand. Rätten kan avtalas bort av den enskilde. För enkel övertid utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet och för kvalificerad övertid med två timmars ledighet. Övertidsarbete kan i regel beordras, men ersättningen är oreglerad. Ofta tas ledighet ut för övertid i förhållandet 1:1. Värdet av rätt till övertidsersättning är svår att schablonisera. Förekommer övertid mer frekvent, kan övertidsregler motsvarande folktandvårdens fungera dämpande på kravet att ställa upp för övertidstjänstgöring eftersom sådan arbetstid blir ganska dyr för arbetsgivaren. 4
Förmån Folktandvården Utan kollektivavtal Kommentar Sjukdom Dag 1 (karensdag) utges ingen sjuklön. Dag 2-14 utgår 80 % av lönen. Från dag 15 till dag 90 utgår 90 % av lönen (från försäkringskassan utgår 80 % av lönen för lönedelar upp till 25 187 kr, därutöver fyller arbetsgivaren ut). Fr o m 91:a dagen utgår 80 % av lönen (även här fyller arbetsgivaren ut för lönedelar över 25 187 kr). Sjuklönelagen gäller vilket ger samma utfall under de första 14 dagarna som i folktandvården. Därefter endast ersättning från försäkringskassan. Löneutfyllnaden från arbetsgivaren från 15:e dagen blir som regel av stor betydelse för tandläkare, eftersom försäkringskassans ersättning slutar vid en månadslön på 25 187 kr. Föräldraledighet Den som tar ledigt med föräldrapenning och tjänar mer än 33 583 kr, får ersättning av arbetsgivaren motsvarande 80 % av lönebortfallet och högsta ersättning från försäkringskassan. En förutsättning är att man varit offentligt anställd i minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen betalas ut för högst 270 dagar. Endast föräldrapenning från försäkringskassan, vilket utgör 80 % av lönen för lönedelar upp till 33 583 kr. Liksom ersättning vid sjukdom är avtalsförmånen särskilt viktig vid högre inkomster. Ett särskilt föräldrapenningtillägg betalas ut när föräldraledigheten börjar. Tillägget är om anställningen varat mer än ett år men mindre än två år 10 % av en månadslön. Har anställningen varat längre än två år är tillägget 20 %. Avtalspension Den som arbetat inom folktandvården i större del av sitt yrkesliv och slutar med pension under normala omständigheter, kan påräkna en total pension om 65-70 % av slutlönen. Av denna utgörs en del av allmän pension och premiepension som står i proportion till inkomsten under yrkeslivet, dock högst inkomstdelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp/år (344 250 kr) Utgångspunkten är endast allmän pension och premiepension. Det förekommer arbetsgivare som ansluter sig till en pensionsplan liknande de kollektivavtalsreglerade. Avtalspension är det kanske ekonomiskt viktigaste anställningsvillkoret vid sidan av lönen. Samtidigt är det svårt att generellt bedöma värdet av att ha ett pensionsavtal eftersom kostnaderna varierar starkt i det individuella fallet. Inom den privata sektorn brukar man säga att premien i genomsnitt ligger mellan 5-20 % av lönen. För en tandläkare i folktandvården som övergår till en arbetsgivare utan pensionsavtal, men som vill ha samma pensionsnivå som folktandvårdens, kan ett eget pensionssparande behöva uppgå till tusentals kronor/månad. Uppsägningstid För tillsvidareanställda anställda sedan minst 1 år är uppsägningstiden - vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader - vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader. Vid vissa omständigheter kan uppsägningstiden från arbetsgivarens sida vara ett år. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), en månad för arbetstagaren och 1-6 månader när arbetsgivaren säger upp enligt en särskild trappa där 6 månaders uppsägningstid uppnås efter 10 års anställning. Ju längre uppsägningstid från arbetsgivarens sida desto bättre, särskilt om det i arbetsgivarens verksamhet föreligger risk för uppsägning pga arbetsbrist. Sjuk-, livoch olycksfallsförsäkring Arbetstagaren är försäkrad bland annat vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. Oreglerat, men arbetsgivaren kan teckna sådana försäkringar frivilligt Låga premier som bör kunna bäras av alla arbetsgivare och som kan vara av stor betydelse vid olycka, sjukdom eller dödsfall Björn Petri 5
Ändringar i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Som arbetsgivare har man ett rehabiliteringsansvar för de anställda. Från den 1 juli försvinner dock arbetsgivarens ansvar för att göra en rehabiliteringsutredning. Vid sjukdom hos den anställde har arbetsgivaren ett långtgående ansvar för att den enskilde ska komma tillbaka till arbetet. Enkelt uttryckt ska arbetsgivaren göra allt vad arbetsgivaren har möjlighet till inom ramen för sin verksamhet, för att den anställde ska kunna komma tillbaka till sitt ordinarie arbete. Är det inte möjligt att gå tillbaka till det ordinarie arbetet får man helt enkelt se vad arbetsgivaren i övrigt har för arbete att erbjuda som den anställde kan klara av och har kompetens för. I arbetsgivarens ansvar har också ingått att göra en rehabiliteringsutredning. I Lagen om allmän försäkring reglerades att denna utredning skulle göras när den anställde varit sjuk på hel- eller deltid i fyra veckor, varit återkommande sjuk under det senaste året eller när den enskilde själv begärde det. När utredningen slutförts skulle den sändas till Försäkringskassan som har samordningsansvaret för den enskildes rehabilitering. Att detta inte fungerat i praktiken har varit bekant länge. Vid studier har man bland annat funnit att i knappt 10 procent av fallen görs en rehabiliteringsutredning inom föreskriven tid. Att systemet inte fungerat kan det finnas fler skäl till men ett kan vara att arbetsgivaren inte ansett det nödvändigt att göra en utredning då flertalet sjukfall ofta avslutas inom en tre månaders period. I den utredning som nu gjorts kring den obligatoriska rehabiliteringsutredningen har man bland annat konstaterat att av de rehabiliteringsutredningar som kommit in till Försäkringskassan har många haft ett innehåll som inte tillfört ärendet något. Många gånger kan också rehabiliteringsprocessen ha försenats för att försäkringskassan väntat på att arbetsgivaren ska fullgöra sina åtaganden. Detta anses i utredningen inte vara ändamålsenligt och försäkringskassans resurser inom rehabilitering ska kunna användas mer ändamålsenligt och flexibelt. Mot bakgrund av att bestämmelserna inte har följts har regeringen nu beslutat att från den 1 juli avskaffa bestämmelsen om att arbetsgivaren ska genomföra en rehabiliteringsutredning. I övrigt är arbetsgivarens rehabiliteringsansvar oförändrat och arbetsgivaren ska efter samråd med den berörda personen lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att behovet av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Även de tidsgränser som gällt Försäkringskassan för kallelse till avstämningsmöte avskaffas, tidpunkten för mötet bör istället bestämmas utifrån den enskildes behov. Susanna Magnusson 6
Aktuella ingångslöner våren 2007 Arbetsgivare Ingångslön Gotland 31000 Kalmar 30000 Kronoberg 30000 Blekinge 29500 Värmland 29500 Dalarna 29000 Halland 29000 Jämtland 29000 Jönköping 29000 Norrbotten 29000 Örebro 29000 Gävleborg 28500 Fyrbodal 27000 Skaraborg 27000 Sörmland 27000 Uppsala 27000 Västmanland 27000 Östergötland 27000 Västerbotten 26800 Stockholm 26500 Älvsborg 26500 Västernorrland* 26000 Skåne 26000 Göteborg 25000 Södra Bohuslän 25000 *I Västernorrland är veckoarbetstiden 37 h/v Det är viktigt att poängtera att många arbetsgivare har lönetillägg för vissa kliniker eller lördagstjänstgöring. Kontakta alltid Tjänstetandläkarnas lokalavdelningar innan du förhandlar din lön. Det kan lätt bli så att man luras och tror att de arbetsgivare som betalar högst ingångslön hoppar över fortbildning och andra viktiga faktorer under de första anställningsåren, men några sådana förklaringar finns inte utan snarare är det så att hög ingångslön visar arbetsgivarens intresse av tandläkare. Mats Olson Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst 28 600 kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön Ont i ryggen?? Sönderstressad??? Som medlem i Tjänstetandläkarna finns möjlighet att avgiftsfritt få delta av Rygginstitutets yrkesinriktade rehabiliteringskurs för personer med besvär i rörelseorganen eller Rygginstitutets arbetslivsinriktade rehabiliteringskurs för personer med stressrelaterade besvär. Kostnaden för vistelsen på Rygginstitutet bekostas av AFA. För ytterligare information och ansökningsblankett, kontakta Susanna Magnusson, tel: 08-54 51 59 84 eller Inger Wass, tel: 08-54 51 59 82 Du kan också kontakta det Rygginstitut som ligger närmast din ort Rygginstitutet, Luleå Tel: 0920-26 85 50 Rygginstitutet, Sundsvall Tel: 060-64 73 00 Rygginstitutet, Stockholm Tel: 08-54 43 11 10 Rygginstitutet, Växjö Tel: 0470-70 74 40 www.rygginstitutet.se www.tjanstetandlakarna.se 7
B PORTO BETALT Kansliet Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson (ombudsman) 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Mats Olson (ombudsman) 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Inger Wass (sekreterare) 08-54 51 59 82 inger@tjanstetandlakarna.se Aino Landes (ekonomi) 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Styrelsen Ordf Kenth Nilsson 0292-533 00(b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se Vice ordf Benny Enbuske 0929-135 40 benny@tjanstetandlakarna.se Birgitta Jälevik 031-86 15 00 birgitta.jalevik@vgregion.se Hans Göransson 0157-185 80 hans.goransson@dll.se John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Chaim Zlotnik 08-442 55 00 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Avdelningarna Blekinge TT-avdelning Maria Kjellberg, 0455-73 64 92 maria.kjellberg@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Philip Mundt, 023-49 04 00 philip.mundt@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, 0498-20 46 80 claes.svard@hsf.gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Erik Sjödin, 0291-107 30 erik.sjodin@lg.se Göteborgs TT-avdelning John Bratel, 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Hallands TT-avdelning Ann-Charlotte Anderbecken, 0340-380 85 ann-charlotte.anderbecken@lthalland.se Emily Diep, 0430-158 53 emily.diep@lthalland.se Jämtlands TT-avdelning Maria Ekman, 063-14 23 32 maria.ekman@jll.se Jönköpings TT-avdelning Nils Andersson, 036-32 98 00 nils.andersson@lj.se Kalmar TT-avdelning Christian Alfredsson, 0485-396 00 christian.alfredsson@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Erik Mölleborg, 0470-58 77 00 erik.molleborg@ltkronoberg.se Mellersta NorrlandsTT-avdelning Hans Norén, 0692-100 83 hans.noren@lvn.se Nordvästra Götalands TT-avdelning Rolf Lövgren, 0523-470 25 rolf.lovgren@vgregion.se Norrbottens TT-avdelning Erik Parding, 0920-28 45 30 erik.parding@nll.se Skaraborgs TT-avdelning Björn Ulveland, 0515-878 35 bjorn.ulveland@vgregion.se SkånesTT-avdelning Magnus Steen, 0451-202 68 magnus.steen@skane.se Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, 08-442 55 00 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Södra Bohusläns TT-avdelning Lena Rignell, 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Sörmlands TT-avdelning Eva Liedholm, 0155-24 70 50 eva.liedholm@ftv.dll.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Ragnarsson, 018-611 63 30 isabel.ragnarsson@lul.se Värmlands TT-avdelning Tomas Misch, 054-61 69 50 tomas.misch@liv.se Västerbottens TT-avdelning Ulla Folkesson, 090-785 60 40 ulla.folkesson@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman 021-17 66 00 tord.bjorkman@ltv.se Älvsborgs TT-avdelning Göran Pilgård, 033-616 12 41 goran.pilgard@vgregion.se Örebro läns TT-avdelning Åsa Adell, 0581-848 00 asa.adell@orebroll.se Östergötlands TT-avdelning Morayma Alvarez-Reygadas, 011-22 29 40 morayma.alvarez.reygadas@lio.se 8