Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Salutogen vardagsrehabilitering Gäller från: 2014-03-27 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialnämnd Utarbetad av: Verksamhetschef (Verkställighet, Myndighet) Revideras senast: 2015 Version: 2 Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet.
Innehållsförteckning Bilaga 3... 1 Innehållsförteckning... 2 Vardagsrehabilitering... 3 Arbetssätt... 3 Utbildning/handledning... 3 Bistånd enligt SoL... 3 Bedömning av aktivitetsförmåga... 3 Regelbundna teamträffar... 3 Tidsåtgång... 5 Sekretess/samtycke... 5 Information... 5 Ansvar... 5 Sektionschef... 5 Omsorgspersonal... 6 Arbetsterapeut... 6 Sjukgymnast... 6 Sjuksköterska/Distriktssköterska... 6 Biståndshandläggare... 6 2 av 6
Salutogen vardagsrehabilitering Salutogen: hälsofrämjande, det handlar om omständigheter som bidrar till att personer är vid god hälsa trots att de har varit eller är utsatta för avsevärda och potentiellt sjukdomsframkallande, biologiska eller psykosociala stressorer. Att arbeta med salutogen vardagsrehabilitering innebär att se och ta vara på omsorgstagarens egna resurser och möjligheter. Det är viktigt att som personal ha ett stödjande förhållningssätt och uppmuntra individen till egen problemlösning och eget handlande med utgångspunkt i begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Meningsfullhet: motivation och engagemang Begriplighet: intellektuell och känslomässig förståelse av situationen Hanterbarhet: tillgängliga resurser Att omsorgstagaren får fortsätta göra de delar i aktiviteten som han eller hon klarar av t.ex. att få göra egna val som att få komma fram till garderoben och välja kläder själv eller få fundera på vad man vill ha till frukost och få frågan (även om vi som personal vet vad han/hon brukar äta). Andra exempel är att omsorgstagaren ska få försöka resa sig själv innan han/hon får hjälp samt att kunna sträcka sig efter handduken. I vår verksamhet är vi bra på begriplighet och hanterbarhet. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma meningsfullhet. Att hitta det som motiverar den enskilde, att hitta knappen. All personal inom vård och omsorg har ett ansvar att arbeta med salutogen vardagsrehabilitering. En förutsättning är att den utgår från omsorgstagarnas behov och önskemål. Arbetssätt Utbildning/handledning Alla hemtjänstgrupper ska få ett teoretiskt utbildningstillfälle om salutogen vardagsrehabilitering på ca 45 min av arbetsterapeut och sjukgymnast. Omsorgspersonal ska även få minst ett individuellt, praktiskt handledningstillfälle på ca 2,5 timma hemma hos omsorgstagarna av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Bistånd enligt SoL Biståndshandläggarnas arbetssätt baserar sig på täta uppföljningar och korta beslut för den enskilde. Uppföljningar hos den enskilde ska göras tillsammans med berörda professioner. Första beslutet, och beslut efter sjukhusvistelse är aldrig längre än fyra veckor. Bedömning av aktivitetsförmåga När en omsorgstagare aktualiseras vid lilla teamträffen gör arbetsterapeut vid behov ett besök hos omsorgstagaren. Då görs en bedömning av omsorgstagarens förmåga att utföra dagliga aktiviteter i hemmet. Som bedömningsinstrument används ADL-taxonomin (Sonn U., Törnquist, K., 2001). Detta används sedan som underlag till biståndshandläggarens utredning inför uppföljning av eller nytt biståndsbeslut. Regelbundna teamträffar Genom nedanstående punkter och det gemensamma synsättet bidrar teamträffarna till att omsorgstagaren ska få en god omsorg och rehabilitering. 3 av 6
Sektionschefen är sammankallande och ordförande för teamträffarna. Vid frånvaro delegeras denna uppgift till annan lämplig. Sektionschefen ansvarar för korta minnesanteckningar vid varje teamträff. Senast 3 dagar innan teamträffen ska sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast maila sektionschef vad de vill ta upp under teamträffen. Även sektionschef och omsorgspersonal ska maila sina frågeställningar till sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast senast 3 dagar innan teamträffen. Teamträffarnas syfte: Genomgång, uppföljning och utvärdering av insatser hos omsorgstagare. Sätta realistiska, vardagsnära mål för insatser. Få en helhetssyn på omsorgstagarens situation utifrån ett hälsofrämjande (salutogent) förhållningssätt som innebär att skapa gynnsamma förutsättningar (hanterbarhet, begriplighet, meningsfullhet) för en god hälsa och se till hela människan. Förbättra samarbete, kommunikation och informationsutbyte mellan olika yrkeskategorier i teamet runt omsorgstagaren. Vara ett tillfälle för reflektion, stöd, handledning, problemlösning, utveckling av kunskaper och ett utbyte av idéer. Lilla teamet (vid behov och/eller 1-2 ggr/termin) Lilla teamet består av biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast och vid behov sektionschef för att gå igenom de omsorgstagarna som är aktuella för bedömning och/eller insatser inom närmsta tiden. Storträff (var 3:e vecka à 2 tim) Lilla teamet, hemtjänstgruppen samt sektionschef träffas för att gå igenom omsorgstagare på aktuellt område och vilka insatser som är aktuella hos omsorgstagarna. Innehåll Uppföljning från föregående storträff. Sektionschef/kontaktombud tar med dokumentation och genomförandeplan samt informerar om omsorgstagarens situation. Beskrivning av aktuella händelser/nuvarande status/förbättringsåtgärder avseende o Sociala insatser o Omsorgsinsatser o Rehabiliteringsinsatser o Medicinska insatser o Avvikelser och Fallrapporter Vardagsrehabilitering, vad/hur gör vi? Mål/delmål. Ansvarig för åtgärder, vem gör vad? Uppföljning Dokumentation Kontaktombudet ansvarar för att dokumentera i den sociala dokumentationen och vid behov informera medarbetare efter teamträffen. Vid förändringar kompletteras det även i genomförandeplanen. 4 av 6
Genomförandeplanen är ett avtal mellan den enskilde och utförare. Därför ska den enskilde alltid vara delaktig i förändringar och/eller uppföljningar av genomförandeplanen. Kontaktombudets uppgift är att kommunicera med den enskilde och eventuellt anhöriga inför teamträffen. Varje yrkeskategori ansvarar för att dokumentera sina insatser. Tidsåtgång Den sammanlagda tidsåtgången för regelbundna teamträffar får inte överstiga 4,5 tim/6 veckor Sekretess/samtycke Inre sekretess Vad som menas med inre sekretess redovisas i betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99 s. 260 ff). Där konstateras bl.a. att det i allmänhet ansetts vara självklart att uppgifter som omfattas av sekretess får lämnas mellan befattningshavare hos en och samma myndighet i den utsträckning som är normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt. I vilken utsträckning hemliga uppgifter därutöver kan röjas inom en myndighet eller en verksamhetsgren har närmast ansetts vara en etisk fråga. Det har förutsatts att möjligheten att utbyta uppgifter inom en myndighet eller verksamhetsgren utnyttjas med omdöme. Det är denna form av begränsning som brukar betecknas som den inre sekretessen Sammanfattningsvis ska obehöriga inte ha tillgång till journaluppgifter och obehörig är den som inte behöver uppgiften för att utföra sitt arbete eller för vård/omsorg av den enskilde. Det finns dock inte något hinder att rådfråga kollegor eller liknande om det objektivt sett framstår som försvarbart. Information som hanteras inom myndighetsgränsen, som i detta fallet teamträffar, ska tillämpa regler för inre sekretess. Information Varje yrkeskategori ansvarar för att på förekommen anledning informera och tydliggöra det salutogena vardagsrehabiliterande arbetssättet för omsorgstagarna. Ansvar Sektionschef Sektionschefen ansvarar för implementering av det salutogena vardagsrehabiliterande arbetssättet i personalgrupper. Detta innefattar bland annat ett ansvar att skapa förutsättningar i form av utrymme, struktur och rutiner som stödjer det salutogena arbetssättet. De ska handleda och motivera omsorgspersonalen i arbetet med utgångspunkt i det salutogena synsättet samt vid behov delta vid individuella vård- och omsorgsplaneringar. 5 av 6
Omsorgspersonal Omsorgspersonal har till uppgift att stödja, uppmuntra och motivera omsorgstagaren till egen aktivitet. Initiera till, samt medverka vid individuella vård- och omsorgsplaneringar. De har också ett ansvar som kontaktombud i enlighet med förvaltningens rutiner. Arbetsterapeut Arbetsterapeutens uppgift i teamet är att bedöma omsorgstagarens förmåga att utföra dagliga aktiviteter i hemmet. Arbetsterapeuten medverkar vid teamträffar samt individuella vård- och omsorgsplaner. Utbildar och handleder omsorgspersonal i arbetet med salutogen vardagsrehabilitering. Sjukgymnast Sjukgymnasten medverkar vid teamträffar samt individuella vård- och omsorgsplaneringar. Utbildar och handleder omsorgspersonal i arbetet med salutogen vardagsrehabilitering. Sjuksköterska/Distriktssköterska Medicinsk konsultation vid förändringar av hälsotillstånd. Medverkar vid teamträffar samt individuella vård- och omsorgsplaneringar. Biståndshandläggare Biståndshandläggarens uppgift i teamet är att följa upp och fatta beslut om omsorgstagarnas behov av insatser enligt Socialtjänstlagen. Omsorgstagaren ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker möjligheterna att leva ett självständigt liv med utgångspunkt i begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 6 av 6