till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

Relevanta dokument
till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Instruktion. Utbildning genomförandewebben i Treserva. 1 av 5. Gäller från: Gäller för: Fastställd av:

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutin Beslut om vak/ extravak

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

Rutin för hemrehabilitering

Lathund Genomförandewebben

Kriterierna gäller från

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Rutin Kundval i hemtjänsten

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Lathund. Genomförandewebben. Diarienummer: IT. Gäller från: Socialförvaltning omsorgspersonal ÄO/OF

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Daglig verksamhet enligt LSS

Rutin Kundval i hemtjänsten

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Fastställd av kommunstyrelsen

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Bemötande Äldreomsorg

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Omvårdnadsförvaltningen

Välkommen till ditt nya boende!

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare.

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Social dokumentation

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad

Hemtjänst. Välkommen!

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Hantering av enskildes medel och ekonomi

Rutin utredning 11:1 barn

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.

INSTRUKTION HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT

Verksamhetsbeskrivning

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Bemötande Äldreomsorg

Riktlinje för dagverksamhet inom vård och omsorg.

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Sektor Stöd och omsorg

Äldreomsorgskontoret Förenklad biståndsbedömning

Ökat brukarinflytande

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Äldreprogram för Sala kommun

individuell planering och dokumentation

~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (20)

Uppdrag och kvalitetskrav

Information vård och omsorg

Verksamhetsplan 2015

Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Dialogkonferens i social genomförandedokumentation. Borås oktober Eva Höglund och Maria Hallberg

Salutogent förhållningssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Bemötande Äldreomsorg

ÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden /42

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Rehabilitering i hemmet

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN

Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO , reviderad GN/PH

Transkript:

Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Salutogen vardagsrehabilitering Gäller från: 2014-03-27 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialnämnd Utarbetad av: Verksamhetschef (Verkställighet, Myndighet) Revideras senast: 2015 Version: 2 Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet.

Innehållsförteckning Bilaga 3... 1 Innehållsförteckning... 2 Vardagsrehabilitering... 3 Arbetssätt... 3 Utbildning/handledning... 3 Bistånd enligt SoL... 3 Bedömning av aktivitetsförmåga... 3 Regelbundna teamträffar... 3 Tidsåtgång... 5 Sekretess/samtycke... 5 Information... 5 Ansvar... 5 Sektionschef... 5 Omsorgspersonal... 6 Arbetsterapeut... 6 Sjukgymnast... 6 Sjuksköterska/Distriktssköterska... 6 Biståndshandläggare... 6 2 av 6

Salutogen vardagsrehabilitering Salutogen: hälsofrämjande, det handlar om omständigheter som bidrar till att personer är vid god hälsa trots att de har varit eller är utsatta för avsevärda och potentiellt sjukdomsframkallande, biologiska eller psykosociala stressorer. Att arbeta med salutogen vardagsrehabilitering innebär att se och ta vara på omsorgstagarens egna resurser och möjligheter. Det är viktigt att som personal ha ett stödjande förhållningssätt och uppmuntra individen till egen problemlösning och eget handlande med utgångspunkt i begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Meningsfullhet: motivation och engagemang Begriplighet: intellektuell och känslomässig förståelse av situationen Hanterbarhet: tillgängliga resurser Att omsorgstagaren får fortsätta göra de delar i aktiviteten som han eller hon klarar av t.ex. att få göra egna val som att få komma fram till garderoben och välja kläder själv eller få fundera på vad man vill ha till frukost och få frågan (även om vi som personal vet vad han/hon brukar äta). Andra exempel är att omsorgstagaren ska få försöka resa sig själv innan han/hon får hjälp samt att kunna sträcka sig efter handduken. I vår verksamhet är vi bra på begriplighet och hanterbarhet. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma meningsfullhet. Att hitta det som motiverar den enskilde, att hitta knappen. All personal inom vård och omsorg har ett ansvar att arbeta med salutogen vardagsrehabilitering. En förutsättning är att den utgår från omsorgstagarnas behov och önskemål. Arbetssätt Utbildning/handledning Alla hemtjänstgrupper ska få ett teoretiskt utbildningstillfälle om salutogen vardagsrehabilitering på ca 45 min av arbetsterapeut och sjukgymnast. Omsorgspersonal ska även få minst ett individuellt, praktiskt handledningstillfälle på ca 2,5 timma hemma hos omsorgstagarna av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Bistånd enligt SoL Biståndshandläggarnas arbetssätt baserar sig på täta uppföljningar och korta beslut för den enskilde. Uppföljningar hos den enskilde ska göras tillsammans med berörda professioner. Första beslutet, och beslut efter sjukhusvistelse är aldrig längre än fyra veckor. Bedömning av aktivitetsförmåga När en omsorgstagare aktualiseras vid lilla teamträffen gör arbetsterapeut vid behov ett besök hos omsorgstagaren. Då görs en bedömning av omsorgstagarens förmåga att utföra dagliga aktiviteter i hemmet. Som bedömningsinstrument används ADL-taxonomin (Sonn U., Törnquist, K., 2001). Detta används sedan som underlag till biståndshandläggarens utredning inför uppföljning av eller nytt biståndsbeslut. Regelbundna teamträffar Genom nedanstående punkter och det gemensamma synsättet bidrar teamträffarna till att omsorgstagaren ska få en god omsorg och rehabilitering. 3 av 6

Sektionschefen är sammankallande och ordförande för teamträffarna. Vid frånvaro delegeras denna uppgift till annan lämplig. Sektionschefen ansvarar för korta minnesanteckningar vid varje teamträff. Senast 3 dagar innan teamträffen ska sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast maila sektionschef vad de vill ta upp under teamträffen. Även sektionschef och omsorgspersonal ska maila sina frågeställningar till sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast senast 3 dagar innan teamträffen. Teamträffarnas syfte: Genomgång, uppföljning och utvärdering av insatser hos omsorgstagare. Sätta realistiska, vardagsnära mål för insatser. Få en helhetssyn på omsorgstagarens situation utifrån ett hälsofrämjande (salutogent) förhållningssätt som innebär att skapa gynnsamma förutsättningar (hanterbarhet, begriplighet, meningsfullhet) för en god hälsa och se till hela människan. Förbättra samarbete, kommunikation och informationsutbyte mellan olika yrkeskategorier i teamet runt omsorgstagaren. Vara ett tillfälle för reflektion, stöd, handledning, problemlösning, utveckling av kunskaper och ett utbyte av idéer. Lilla teamet (vid behov och/eller 1-2 ggr/termin) Lilla teamet består av biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast och vid behov sektionschef för att gå igenom de omsorgstagarna som är aktuella för bedömning och/eller insatser inom närmsta tiden. Storträff (var 3:e vecka à 2 tim) Lilla teamet, hemtjänstgruppen samt sektionschef träffas för att gå igenom omsorgstagare på aktuellt område och vilka insatser som är aktuella hos omsorgstagarna. Innehåll Uppföljning från föregående storträff. Sektionschef/kontaktombud tar med dokumentation och genomförandeplan samt informerar om omsorgstagarens situation. Beskrivning av aktuella händelser/nuvarande status/förbättringsåtgärder avseende o Sociala insatser o Omsorgsinsatser o Rehabiliteringsinsatser o Medicinska insatser o Avvikelser och Fallrapporter Vardagsrehabilitering, vad/hur gör vi? Mål/delmål. Ansvarig för åtgärder, vem gör vad? Uppföljning Dokumentation Kontaktombudet ansvarar för att dokumentera i den sociala dokumentationen och vid behov informera medarbetare efter teamträffen. Vid förändringar kompletteras det även i genomförandeplanen. 4 av 6

Genomförandeplanen är ett avtal mellan den enskilde och utförare. Därför ska den enskilde alltid vara delaktig i förändringar och/eller uppföljningar av genomförandeplanen. Kontaktombudets uppgift är att kommunicera med den enskilde och eventuellt anhöriga inför teamträffen. Varje yrkeskategori ansvarar för att dokumentera sina insatser. Tidsåtgång Den sammanlagda tidsåtgången för regelbundna teamträffar får inte överstiga 4,5 tim/6 veckor Sekretess/samtycke Inre sekretess Vad som menas med inre sekretess redovisas i betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99 s. 260 ff). Där konstateras bl.a. att det i allmänhet ansetts vara självklart att uppgifter som omfattas av sekretess får lämnas mellan befattningshavare hos en och samma myndighet i den utsträckning som är normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt. I vilken utsträckning hemliga uppgifter därutöver kan röjas inom en myndighet eller en verksamhetsgren har närmast ansetts vara en etisk fråga. Det har förutsatts att möjligheten att utbyta uppgifter inom en myndighet eller verksamhetsgren utnyttjas med omdöme. Det är denna form av begränsning som brukar betecknas som den inre sekretessen Sammanfattningsvis ska obehöriga inte ha tillgång till journaluppgifter och obehörig är den som inte behöver uppgiften för att utföra sitt arbete eller för vård/omsorg av den enskilde. Det finns dock inte något hinder att rådfråga kollegor eller liknande om det objektivt sett framstår som försvarbart. Information som hanteras inom myndighetsgränsen, som i detta fallet teamträffar, ska tillämpa regler för inre sekretess. Information Varje yrkeskategori ansvarar för att på förekommen anledning informera och tydliggöra det salutogena vardagsrehabiliterande arbetssättet för omsorgstagarna. Ansvar Sektionschef Sektionschefen ansvarar för implementering av det salutogena vardagsrehabiliterande arbetssättet i personalgrupper. Detta innefattar bland annat ett ansvar att skapa förutsättningar i form av utrymme, struktur och rutiner som stödjer det salutogena arbetssättet. De ska handleda och motivera omsorgspersonalen i arbetet med utgångspunkt i det salutogena synsättet samt vid behov delta vid individuella vård- och omsorgsplaneringar. 5 av 6

Omsorgspersonal Omsorgspersonal har till uppgift att stödja, uppmuntra och motivera omsorgstagaren till egen aktivitet. Initiera till, samt medverka vid individuella vård- och omsorgsplaneringar. De har också ett ansvar som kontaktombud i enlighet med förvaltningens rutiner. Arbetsterapeut Arbetsterapeutens uppgift i teamet är att bedöma omsorgstagarens förmåga att utföra dagliga aktiviteter i hemmet. Arbetsterapeuten medverkar vid teamträffar samt individuella vård- och omsorgsplaner. Utbildar och handleder omsorgspersonal i arbetet med salutogen vardagsrehabilitering. Sjukgymnast Sjukgymnasten medverkar vid teamträffar samt individuella vård- och omsorgsplaneringar. Utbildar och handleder omsorgspersonal i arbetet med salutogen vardagsrehabilitering. Sjuksköterska/Distriktssköterska Medicinsk konsultation vid förändringar av hälsotillstånd. Medverkar vid teamträffar samt individuella vård- och omsorgsplaneringar. Biståndshandläggare Biståndshandläggarens uppgift i teamet är att följa upp och fatta beslut om omsorgstagarnas behov av insatser enligt Socialtjänstlagen. Omsorgstagaren ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker möjligheterna att leva ett självständigt liv med utgångspunkt i begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 6 av 6