EU:s nya programperiod 2014 2020 Så rustar vi oss i Göteborgsregionen del 2!

EU:s nya programperiod 2014 2020 Så rustar vi oss i Göteborgsregionen del 2! EU:s nya programperiod har startat och den 24 november bjöd Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Göteborgs Stad in till en workshop där vi tillsammans med myndigheter samt lokala och regionala aktörer diskuterade utmaningar och möjligheter med stöd av EU:s strukturfonder. Det dök upp ett antal frågor som nu har besvarats av nästan alla myndigheterna i denna dokumentation. Notera att många svar är preliminära eftersom alla program inte är helt klara ännu, så vi ber er betrakta underlaget som ett arbetsmaterial och dokumentation från den 24/11. För vidare frågor och svar hänvisas till respektive myndighet och program. Dokumentation, Jessica Söderström För frågor gällande den 24/11: christel.backstrom@grkom.se

Frågor och svar från myndigheterna Vad kommer skillnaden vara mellan utlysningarna i januari och maj? Interreg ÖKS: Första utlysning blir förmodligen 15 feb - 15 mars 2014. Nästa utlysning förväntas bli i början av hösten 2015. För närvarande planerar vi inte riktade utlysningar. VGR: Detta går inte att svara på än. ERUF: Det finns en tanke om att de områden som är stängda för ansökan i januari-februari kommer vara öppna under sommarens utlysning. Målet är att samtliga insatsområden ska vara öppna i någon av årets utlysningar. Interreg: Ingen eller oändlig - endast ett program inom Interreg torde vara öppet för ansökningar i januari (IR BSR Östersjön), och här lär det knappast bli någon skillnad mot nästa runda. Övriga program planeras för närvarande ha sin första utlysning senare under första halvåret 2015. ESF: Den preliminära planen är att medel lyses ut under januari och innan sommaren 2015. Utlysningarna till sommaren kommer utgå från den regionala handlingsplanen för Västsverige men mer än så är inte planerat. Målvärden och resultat: hur kommer de se ut? Interreg ÖKS: Där kommer läggas vikt vid att det av ansökan framgår: Varför man har valt det insatsområde där er valt ->varför man har valt den investeringsprioritet där er valt -> hur bidrar projektet till att uppnå det specifika mål som är knytet till denne investeringsprioritet -> hur mycket bidrar projektet konkret till den/de (minst en) av aktivitetsindikatorerna under denna prioritet. (Insatsområden, specifika mål, investeringsprioriteringar och aktivitetsindikatorer finns i programdokument för Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak). ERUF: Det är centralt att projektets mål ligger i linje med det operativa programmet, regionala strategier och EU2020. I ansökan formuleras övergripande mål, projektmål och delmål för projektverksamheten. Läs mer om mål och resultat på Tillväxtverkets hemsida: http://eu.tillvaxtverket.se/ansoka/attskrivaenansokan/malochresultat.4.31c2dc0f149b90a66014b76c.ht ml Där publiceras även information om indikatorer och uppföljning av resultat.

Vad är det för arbetsmarknadsinsatser som finns inom fonderna? Konkreta exempel! ESF: I det nationella socialfondsprogrammet som beslutades 3 december 2014 och som finns att läsa på www.esf.se finns det exempel på vilka arbetsmarknadsinsatser som finns. Inom programområde 1 är det främst kompetensutveckling inom alla typer av verksamheter. Insatserna ska utgå från arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov och ska framgå i en analys. Inom programområde 2 som riktas främst till personer utanför arbetsmarknaden handlar det om insatser som ska leda till att kvinnor och män utvecklas och kommer i arbete, utbildning eller kommer närmare arbetsmarknaden. Insatserna ska användas till att tillämpa, pröva eller utveckla metoder för att öka övergångarna till arbete eller utbildning. Det kan handla om utbildning, praktik och arbete men även behov av rehabilitering och validering. Även utbildning till sysselsatta för att stärka arbetsgivarnas möjligheter till att erbjuda arbete eller praktik åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan ingå i ett projekt. I utlysningarna kommer det framgå vilken typ av projekt som efterfrågas så det kommer variera under programperioden. Interreg:- Interreg Sverige-Norge och ÖKS Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Främst gränsöverskridande arbetsmarknader (TVV Gbg kan nog konkretisera).- Interreg B och C (Europé) torde ha mer långsiktiga insatser inom området, såsom hur hantera utmaningen "Demographic Change" o dy. Interreg ÖKS: Arbetsmarknadsfrågor ryms inom programmets insatsområde 4. Sysselsättning. Konkrete exempel på aktiviteter finns i programdokumentet s 81 och s 87. Men också inom insatsområde 1. Innovation finns vissa möjligheter. Konkrete exempel på aktiviteter finns i programdokumentet s 25 och s 32. VGR: Behovsanpassade där tydliga analyser av problemområdet har genomförts. Konkreta exempel när det gäller ex kompetensförsörjning är det arbete som ligger till grund i Kompetensplattformarna. Gränsanalys ur ett jämställdhetsperspektiv ryms det inom Sverige/Norge-projektet? VGR: Ja det borde rymmas inom programmet om målgruppen är exempelvis SME. Interreg: Projektförslag inom området torde vara mycket välkomna. Vem äger innovationsupphandlingsfrågan? Finns ingen samordning kring detta. Interreg:? Den som svarar för upphandlingar? ERUF: Konkurrensverket har sedan den 1 januari 2014 uppdraget att ge stöd, vägledning och information om alla aspekter av innovationsupphandling, inom ramen för den upphandlingsstödjande verksamheten. Läs mer på Konkurrensverkets hemsida: http://www.kkv.se Det kommer att vara möjligt att inom regionalfonden ansöka om stöd för projekt som syftar till att höja kunskapen om innovationsupphandling. Mer information finns i programdokumentet. Det kommer att publiceras på Tillväxtverkets hemsida när det godkänts.

VGR: Möjligen kunde detta disksuteras med enheten för Forskning-Utveckling-Utbildning hos Västra Götalandsregionen. Hur ser möjligheterna ut för att kombinera flera fonder? Interreg ÖKS: Kan göres, och uppmuntras, men i form av avgränsade projekt inom det enskilda program. ERUF: Det är inte möjligt att i ett projekt blanda fondmedel, det vill säga söka medel från två fonder i ett projekt. Det är möjligt att ha insatser av socialfondskaraktär i ett regionalfondsprojekt, något som då anges i ansökan. Mer information finns på vår hemsida: http://eu.tillvaxtverket.se/ansoka/attskrivaenansokan/organisationochgenomforande.4.31c2dc0f149b9 0a66014b779.html under Speciella aktiviteter. Hur redovisning av aktiviteterna kommer se ut är inte klart i dagsläget. En annan möjlighet är att ha separata projekt, som söker ut olika fonder, men som samverkar i genomförandet. Interreg: Frågan är irrelevant för Interreg som i sig själv är ett exempel på "fondsamordning". Interreg finansieras enbart från Regionalfonden, men omfattar även insatser som i ett nationellt/regionalt program skulle finansieras ur någon av de andra fonderna. ESF: Olika insatser inom samma utvecklingsområde skulle kunna ske i parallella projekt. Det finns också möjlighet att finansiera Socialfondsinsatser i ett regionalfondsprojekt och vice versa. VGR: Detta är vad som kommer att eftersträvas i allt högre utsträckning och skall också gärna i framtiden framgå av utlysningarnas innehåll, Tjänar vi något på att läsa den tyska utlysningen som kom i oktober? ESF: Tveksamt om man tjänar på det eftersom den mesta informationen finns på www.tln-mobility.eu och snart på vår svenska utlysning. En del information på nationella sidor kan vara annorlunda än den svenska informationen då regler och lagar i vissa avseenden skiljer sig åt. Men den som känner att den talar bättre tyska än engelska kan givetvis läsa den. Interreg: Det kan ju vara en god språkövning. (Vilken tysk utlysning avses, det lär nog finnas ett antal!) Interreg ÖKSNej, inte i förhållande till Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet. VGR: Myndigheterna får svara. ERUF: Varje land och region har sina mål och strategier. Bäst är att utgå från de svenska programmen som förhoppningsvis snart godkänns och att läsa utlysningstexten som planeras att publiceras i januari.

Kommer det finnas möjlighet att ansöka om förstudie våren/hösten 2015? ERUF: Alla förutsättningar för förstudier är inte klara än, men information publiceras löpande på Tillväxtverkets eu-webb: eu.tillvaxtverket.se. Ansökningar om förstudier kommer att hanteras på liknande sätt som övriga ansökningar. Interreg: Ja - om man avser första fasen i ett två-fas-projekt Interreg ÖKS: Ja, troligen kommer där öppnas för förprojektansökningar våren 2015. ESF: Nej, inte inom Socialfonden. VGR: Finns väl alltid möjlighet att inom varje utlysning söka förstudier?? Är det värt att börja formulera projekt om de inte är inom prio-områden innan konkreta utlysningar är klara? ERUF: Tillväxtverket arbetar aktivt på att formulera en utlysning, men den kommer inte publiceras innan programmen är klara. Stöd och råd om planering och ansökan finns på hemsidan och vid frågor är ni välkomna att kontakta Tillväxtverket. Interreg ÖKS: Projekter skal våra inom et av programmets fyra insatsområden 1. Innovation 2. Grön ekonomi 3. Transporter 4. Sysselsättning. Interreg: Ja! - Om man överhuvudtaget avser göra ansökan så bör det vara inom områden som omfattas av den regionala/lokala utvecklingsstrategin. Och sådana insatser är ju alltid värdefulla - de bör ju genomföras oavsett om de kan delfinansieras med EU-medel eller ej.- När väl en EU-utlysning kommer så bör man pröva om den aktuella insatsen kan platsa inom utlysningen, och i så fall rigga ett projekt inom denna. Med denna strategi har man en god framförhållning, kan med tillförsikt avvakta kommande utlysningar - och undvika att "hals över huvud springa på alla de bollar som kommer": VGR: Ja, att utveckla projekt tar lång tid. ESF: Utlysningarna kommer variera över tid och utgår från den regionala handlingsplanen för Västsverige och aktuella behov i regionen. Det är därför svårt att ge något tydligt råd kring detta. Vad betyder aktivt ägandeskap och strategisk påverkan? ERUF: Enligt följeforskning från tidigare programperiod har det visat sig att aktivt ägarskap är en framgångsfaktor i projektgenomförandet. Det innebär exempelvis strategisk förankring i den egna och i samverkande organisationer, med ett engagemang från ledningshåll. Det kan också innebära ett långsiktigt engagemang med tydligt mål och syfte, för att se vad projektet bidrar med till ordinarieverksamhet och hur resultaten sedan ska kunna implementeras efter projektslut

Interreg: 1 Att man har ledning/politiker med sig, gärna från planeringsskedet, och gärna i styrgrupp (i andra hand referensgrupp). Samt se till att de faktiskt kommer på möten/deltar i konkreta åtgärder. 2 Om 1 ovan är svårt att implementera (realistiskt är det ofta så) så bör man ha med ansvariga tjänstemän. 3 Kommunikatörer - alltid, oavsett om 1 eller 2 ovan är uppfyllt eller ej ESF: Aktivt ägarskap innebär att det finns starka aktörer som kan skapa förutsättningar för att ett projekt drivs framåt och som tar ansvar för att resultaten tas hand om och blir till långsiktigt hållbara effekter. Ägarna utser en styrgrupp som tar strategiska beslut och återkopplar information om projektets utveckling till ägarna. Styrgruppen tar ansvar för strategisk viktiga frågor för projektets genomförande och implementering. VGR: Att projektet är väl förankrat i ledningsfunktioner och bland deltagande och berörda aktörer. Med strategisk påverkan menas att projektet skall bidra till ett mervärde och utveckla nuvarande funktioner/arbetssätt. Projekten skall göra skillnad, som det populärt uttryckt heter. Interreg ÖKS: Aktivt ägandeskap: at man som projektaktör äger frågan man jobbar med, dvs att det er en fråga som hör under det man arbetar med/det uppdrag man har i den daglige verksamhet. Aktivt ägandeskap innebär också att man engagerar sig i och följer projektet för att insatsen och resultatet har betydelse för organisationens fortsatta utveckling. Strategisk påverkan: at man också jobbar med de långsiktiga perspektiv knyttet till frågan Hur kan myndigheterna bistå med info kring tidigare projekt, rapporter, partnersök m.m.? ESF: Projektbanken på www.esf.se ska man i första hand använda sig av om det gäller ESF-projekt som är avslutade. När det gäller transnationella partners så finns där många vägar att gå partner search forum som anordnas av ESF myndigheter, via egna kontakter och genom Svenska ESF-rådet om man behöver hjälp och råd på vägen eller ibland en direktkontakt. EU-kommissionens hemsida är bra om man vill veta hur ESF är strukturerat i de olika medlemsstaterna och där hittar du kontaktuppgifter till beslutande myndighet. ERUF: Tillväxtverkets projektbank är en förteckning över de projekt som beviljats medel från de åtta regionala strukturfondsprogrammen under programperioden 2007-2013. Den finns här: http://projektbank.tillvaxtverket.se/projektbanken#page=eruf På initiativ av EU-kommissionen finns det en karta över EU-projekt som har genomförts i Sverige. Sidan är under utveckling och alla projekt har inte registrerats, men där är det möjligt att se en del av de många projekt som fått stöd av någon av strukturfonderna. Den finns på http://www.eunaradig.se/ Interreg ÖKS: Programmet kommer troligen at arrangera et antal partnersök tillsammans med tematiske seminarer om de fyra insatsområden. Programmets projektdatabas som man finner på www.interreg-oks.eu ger bra information om tidigare projekt och partnerskap.

Interreg: Varje interreg-program har på sin respektive hemsida kataloger över godkända projekt, mer eller mindre detaljerade (Vissa program har även lagt in rapporter från resp. projekt). Flertalet program har dessutom interaktiva funktioner för projektidéer/partnersök mm. Dessa funktioner sökes på olika sättpå respektive program hemsida, men de kan nås på ett enhetligt sätt på respektive programs hemsida, men de kan nås på ett enhetligt sätt på VGRs hemsida och direktlänkar därifrån. (VGRs hemsida är under omarbetning/uppfräschning, men dessa funktioner finns och fungerar, i högerkolumn för respektive program. Exempel: Interreg Nordsjön, ta gärna och botanisera (det finns ca 30-talet projektidéer inlagda) testa själv att lägga in en egen idé, och kontakta oss (VGR) för ytterligare konkret info. http://www.vgregion.se/nordsjoregionen VGR: Myndigheterna får svara, men även VGR:s olika enheter kan bistå med kunskap och kontakter. Ny webbportal är under uppbyggnad hos VGR, vilken skall omfatta alla typer av EU-program (inkl sektorsprogrammen). Påminner om "Inget är klart, förrän allt är klart" Kommer något att ändras gällande medfinansiering och redovisning? VGR: Myndigheterna får svara. Interreg ÖKS: Största förandring er flat rate for overhead-omkostnader på 15 %. ERUF: Några större övergripande förändringar hag inte gjorts inom regionalfonden, men Tillväxtverket arbetar aktivt med förenklingar. Information publiceras löpande på Tillväxtverkets hemsida. Läs mer om medfinansiering här: http://eu.tillvaxtverket.se/planera/medfinansiering.4.3453fc5214836a9a472372a9.html Interreg: - Medfinansiering: Beror på - de insatser som ligger inom VG2020 uppfyller ett grundkriterium, och kan gå vidare till slutlig bedömning av kvalitet/prioritering.- Redovisning: Förenkling Förenkling Förenkling ESF: Medfinansieringen generellt kommer att ändras. Det införs medfinansiering från privata aktörer och medfinansieringsgraden kan variera utifrån målgrupper. Detta kommer att anges i utlysningen. Exempelvis lägre offentlig medfinansiering för grupper som har lägst ersättning eller inte får någon ersättning från myndigheter och kommuner. Enhetskostnader planeras att införas men redovisning på timnivå dvs faktisk närvaro kommer att vara kvar. Förenklingar är på gång men innehållet är inte helt klart ännu. Hur bedöms treåriga projekt utifrån en hållbarhetsdimension? Interreg: Inom Interreg ofta ett minimiönskemål. Inom IR Europé blir det obligatoriskt med en andrafas (2 år) för att bevaka implementering av det som fas 1 (2-3 år) kommer fram till. Interreg ÖKS: Hållbar utveckling er et av tre horisontella kriterier i programmet, där skal beaktas vid bedömning, projekturval och projektgenomförande.

VGR: Myndigheterna får svara. Jag ser gärna möjlighet till längre projekt för att understryka den strategiska betydelsen. ERUF: Inom regionalfonden arbetar Tillväxtverket med horisontella kriterier, vilket innebär att projekten ska arbeta med jämställdhet, miljö och icke-diskrinminering som verktyg för att uppnå projektens mål och resultat. Ett annat perspektiv är att projekten ska organiseras för långsiktiga effekter. Se Från idé till ansökan : http://eu.tillvaxtverket.se/planera/franidetillansokani12steg.4.2fb8c83014597db7ce96c2be.html Vad innebär följeforskaren? Självständighet? Påverkansmöjligheter? Interreg ÖKS: En följeforskare skal så at säga stå bredvid projektet och skal kunna råda om uppstyrning i förhållande till projektets mål och liknande under projektets gång. Interreg: Både och - samt hjälp att styra om projektet om detta skulle behövas. VGR: Både och, men myndigheterna får svara. ESF: Ett vanligt sätt att arbeta med utvärdering är att i slutet av projektet bedöma om man har följt projektplanen och vad de planerade aktiviteterna har resulterat i. En lärande utvärdering ska göra något ytterligare. Den ska bedöma och värdera om projektet är på rätt väg när det gäller att uppnå de resultat som krävs för att uppfylla projektets syfte. En lärande utvärdering går inte att göra i slutet av projektet. Den ska komma in tidigt och följa hela processen i ett projekt. Men det räcker alltså inte med att bara följa processen och visa hur den utvecklas projektets resultat och måluppfyllelse ska också ingå i en lärande utvärdering. Utöver att studera måluppfyllelse och process ska utvärderingen vara lärande. Det bygger mycket på delaktighet från projektorganisationen. ERUF: Förutsättningar för uppföljning i regionalfondsprojekt är inte klara än. Tillväxtverkets hemsida uppdateras löpande. Vad gäller nationella ESF-satsningar - kommer det att finnas särskilda fokusområden? ESF: Det finns en handlingsplan för nationella medel och den utgår från fyra prioriterade områden: Myndigheters arbetssätt och deras samverkan med det omgivande samhället för att stödja social delaktighet och deltagande i studier eller arbete. Koppling mellan utbildning och arbetsmarknad för ett inkluderande och efterfrågestyrt utbildningssystem. En inkluderande och tillväxtgenererande arbetsmarknad för redan anställda och för de som de som är på väg in. Civilsamhällets organisationers och den sociala ekonomins bidrag till den nationella arbetsmarknadspolitiken. Handlingsplanen ska behandlas av Övervakningskommittén i mitten av december 2014 och när den är fastställd läggs den ut på www.esf.se. Preliminärt kommer utlysningar att publiceras under våren 2015.

Hur fungerar medfinansiering generellt om man vill involvera arbetslöshet i projekt? ESF: Det handlar om programområde 2- projekt och medfinansieringen kan bestå av ersättning till deltagare, kontanta medel (privata och offentliga medel) samt i form av bidrag i annat än pengar exempelvis personal som arbetar i projekt från olika myndigheter, lokalkostnader mm. Medfinansieringsgraden kan variera beroende målgrupp. Detta kommer att anges vid utlysningen. Strategier för lokal utveckling - vilka fonder kan användas till det? Interreg: Regionalfonden kan användas - även inom Interreg. VGR: Lokal utveckling sorterar under Jordbruksverket och framförallt utifrån de lokala strategier som nuvarande LEADER-områden skriver. Vilka som slutligen blir antagna är oklart. Lokalt ledd utveckling finansieras till absolut största delen av jordbruksfonden (1 mrdkr) och till detta kommer ca 280 mnkr från ERUF/ESF centralt. Man räknar med ca 60 LAG-grupper över landet som får del av dessa medel. Således ett litet program ESF: Det beror helt på vad man skall göra i sina strategier och var man geografiskt skall göra det. ESF och ERUF finns i hela landet och därför kan man alltid söka medel där om ens planer passar i respektive fond och de aktuella utlysningarna. I vissa delar av landet kan LLP och Interreg programmen vara en smartare lösning om man skall göra mindre saker eller om man ser en fördel med ett transnationellt utbyte med exempelvis Norge eller Danmark. Hur belyses arbetsmarknadsfrågor i Interreg? Interreg: Belyses - vad avses? Gränsöverskridande arbetsmarknad är ett insatsområde inom främst IR A-programmen (den "gränsnära", dvs Sverige-Norge och ÖKS). Interreg ÖKS: Arbetsmarknadsfrågor ryms inom först och främst insatsområde 4. Sysselsättning. Men också inom insatsområde 1. Innovation finns vissa möjligheter VGR: Bland annat genom att underlätta arbete på andra sidan nationsgränsen. TOJ Tillgänglighet och jämställdhetskarta platsar det i Interreg C(Europe9 eller finns det andra fonder som passar? ESF: Interreg C byter namn och kommer att kallas Interreg Europe. Jämställdhet och ickediskriminering måste beaktas och jämställdhet ingår i urvalskriterierna. Svenska ESF-rådet Västsverige känner inte till vad jämställdhetskarta syftar till men jämställdhetsintegrering och ickediskriminering är obligatorisk i alla strukturfonder. VGR: Myndigheterna får svara. Men via VGR och det arbete som görs betr tillgänglighet och jämställdhet kan ingångar finnas. Interreg: Platsar det i Interreg? Knappast som enda syfte, men mycket möjligt om del i annat/större sammanhang.