EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e medlemsland. Den största utvidgningen skedde under 2000-talet (2004 och 2007) när många europeiska länder i det forna östblocket blev medlemmar i EU. I sviterna efter kriget skapades 1952 kol och stålgemenskapen för att hindra kapprustning. Några år senare, 1958, började man arbeta för att ta bort hindren för handel mellan medlemsländerna. Samarbetet har sedan successivt utvecklats till att omfatta allt fler områden. Numera utgör till exempel miljö- och asylpolitik en del av samarbetet. EU skapade den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 1999, till en stor del en reaktion på svårigheterna med att hantera 1990-talets konflikt på Balkan, i hjärtat av Europa. Den stora utvidgningen i mitten av 2000-talet har inneburit en stor förändring av unionen. Både antalet länder och skillnaderna i välstånd mellan olika delar av unionen har ökat. Läs mer om EU:s historia på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ Ett centralt begrepp i EU är den inre marknaden. Den inre marknaden handlar om att varor, tjänster, kapital och personer kunna röra sig fritt mellan EU-länderna. Till exempel ska man kunna arbeta i ett annat EU-land utan hinder och företag ska fritt kunna handla med och etablera sig i alla delar av unionen. Läs mer om den inre marknaden på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/handel-och-tjanster-inom-eu/ EU:s passunion Schengen innebär att Schengenländerna har tagit bort gränskontrollerna mellan sig. 26 länder ingår i Schengen, Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Läs mer om Schengen på EUupplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ger EU en samordnad ekonomisk politik. EU för också delvis en gemensam penning- och valutapolitik. 17 EU-länder har infört euro som gemensam valuta: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike. Läs mer om EMU på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/emu/ År för medlemskap: 1957: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland, 1973: Danmark. Irland, Storbritannien, 1981: Grekland, 1986: Portugal, Spanien, 1990: Östra tyskland, 1995: Finland, Sverige. Österrike, 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, 2007: Bulgarien, Rumänien. Kroatien blir medlem 1 juli 2013 förutsatt att alla länder godkänner dess anslutningsavtal.
EU-kommissionärerna ska verka för hela EU och ta tillvara unionens gemensamma intressen. Kommissionen har 27 kommissionärer, en från varje EU-land, som utses för fem år i taget. Den svenska kommissionären heter Cecilia Malmström och har ansvar för Inrikes frågor. Kommissionen har ensamrätt på att lägga nya lagförslag inom nästan samtliga områden inom EU-samarbetet, exempelvis den inre marknaden, miljö och transporter. Läs mer om kommissionen på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/eus-institutioner/eu-kommissionen/ Ministerrådets roll är att företräda medlemsländerna inom EU. Det är där EU-länderna förhandlar med varandra och kommer överens om en gemensam ståndpunkt. Ministerrådets viktigaste uppgift är att lagstifta, vanligen tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av ministrar från EU-länderna. Vilken minister som åker på ett möte beror på vilka frågor som ska behandlas. Om mötet handlar om miljö åker till exempel miljöministern medan utrikesministern deltar vid möten om utrikespolitik. Ministerrådet beslutar oftast med majoritetsbeslut. Det innebär att det är ett överstatligt beslut, eftersom ett land kan bli skyldigt att följa en lag som den själv har röstat emot. Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fattas besluten med enhällighet. Ordförandeskapet i ministerrådet roterar halvårsvis mellan EU-länderna. Våren 2013 är Irland ordförande. Läs mer om ministerrådet på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/eus-institutioner/ministerradet/ Europeiska rådet kallas även för EU:s toppmöten. Det består av EU:s stats- och regeringschefer och kommissionens ordförande. EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ( utrikesministern ) deltar vid mötena. Europeiska rådet fyller en viktig funktion som initiativtagare inom EU. Det ger impulser till EU:s utveckling och drar upp allmänna politiska riktlinjer för samarbetet. Möts minst 4 gånger om året och fattar enhälliga beslut. Ordföranden heter Herman Van Rompuy, tidigare premiärminister i Belgien. Läs mer om Europeiska rådet på EUupplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/eus-institutioner/europeiska-radet/ EU-domstolen har två huvudsakliga uppgifter: att döma i tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner, samt att tolka EU-rätten. Europeiska centralbanken (ECB) är gemensam centralbank för euroländerna i EU. ECB ansvarar för penningpolitiken för de 17 länder som infört euron som valuta. Revisionsrätten granskar hur EU:s medel används, såväl inom EU:s egna institutioner och organ som i medlemsländerna. Läs mer om EU:s institutioner på EU-upplysningens webbplats:
EU:s lagförslag läggs vanligen fram av EU-kommissionen. Europaparlamentet och ministerrådet beslutar vanligen tillsammans om att anta ny lagstiftning. På så sätt skiljer sig lagstiftningsprocessen från Sverige, där Riksdagen är ensam om att besluta om nya lagar. När kommissionen har lagt sitt lagförslag behandlas det först av Europaparlamentet. Ledamöterna diskuterar frågan i utskotten och kammaren samt fattar beslut om Europaparlamentets ståndpunkt. Därefter går förslaget vidare till ministerrådet. I ministerrådet förhandlar EU-länderna fram ministerrådets ståndpunkt. Om Europaparlamentet är överens kan förslaget antas. Ungefär 80 procent av lagförslagen kan antas i detta skede, som avslutar den så kallade första behandlingen. Om institutionerna inte är överens går förslaget tillbaka till Europaparlamentet och ministerrådet för den så kallade andra behandlingen. Nu börjar det gälla tidsfrister för när beslutet måste vara fattat. Om institutionerna inte lyckas komma överens inom 3 månader tillsätts en särskild förhandlingsgrupp som kallas för förlikningskommittén. Om inte heller den lyckas komma överens faller förslaget. Parallellt med detta granskar Riksdagen EU:s lagförslag. Innan ministrarna åker till ministerrådet för att förhandla med sina kollegor samråder de med riksdagens EU-nämnd, vanligen på fredagen vecka innan ministerrådets möte. Riksdagens utskott har också överläggningar med ministrarna om lagförslagen. Riksdagen prövar också på vilken nivå ett beslut om nya lagstiftning ska fattas enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kan efter den granskningen komma fram till att ett beslut fattas bättre på nationell nivå eller att det ska ske inom EU. Läs mer om EU:s beslutsprocesser på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/om-eus-lagar-och-beslutsfattande/sa-beslutar-eu/
Europaparlamentet är EU:s enda direkt folkvalda institution och representerar sina väljare. EU.s medborgare röstar sedan 1979 fram vem som ska sitta i Europaparlamentet. Valen hålls vart femte år. Dets senaste valet ägde rum 4-7 juni 2009. Valdeltagandet vid valen till Europaparlamenet är förhållandevis lågt. Vid valet 2009 var valdeltagandet i Sverige 45,5 %. Det genomsnittliga valdeltagandet i hela EU var 43 % EU-medborgare har rätt att rösta i kommunala val och i val till Europaparlamentet där de är bosatta, även om de inte är medborgare i bosättningslandet. På liknande sätt har EU-medborgare rätt att kandidera i val till Europaparlamentet där de är bosatta. Man får rösta i Europaparlamentsvalen i Sverige om man har fyllt 18 år senast på valdagen och är antingen svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige eller medborgare i ett EU-land och folkbokförd i Sverige. Man måste anmäla dig till röstlängden för att få rösta. När man anmäler sig till röstlängden förlorar man rätten att rösta i andra EU-länder. Hur många ledamöter som väljs till Europaparlamentet från varje medlemsland beslutas av Europeiska rådet. Principen när antalet platser fördelas är att länder med stor befolkning ska ha fler ledamöter och länder med liten befolkning färre. Det senaste valet till Europaparlamentet hölls innan Lissabonfördraget trädde i kraft och därför började mandatfördelningen enligt Lissabonfördraget gälla först i december 2011 när alla medlemsländer hade skrivit under en överenskommelse. Enligt Lissabonfördraget ska Tyskland minska antalet ledamöter från 99 till 96. Under en pågående mandatperiod kan ledamöter tillkomma men ingen tvingas avbryta sitt uppdrag, därför kommer Tyskland att behålla sina tre extra ledamöter fram till nästa val som hålls 2014. Europaparlamentet kommer under en period därmed att ha 754 ledamöter istället för 751 som det totala antalet ska vara enligt fördraget. Det finns 20 svenska ledamöter. Huvuduppgiften för Europaparlamentet är att besluta om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. De ärenden som Europaparlamentet behandlar kan vara av olika typ: Lagstiftning: Europaparlamentet behandlar förslag till nya lagar enligt EU:s olika lagstiftningsförfaranden. Budget: Europaparlamentet och rådet beslutar tillsammans om EU:s inkomster och utgifter. Europaparlamentet kontrollerar även hur budgeten genomförs. Initiativbetänkanden: Europaparlamentet kan uppmana övriga EU-institutioner och europeiska organ, nationella regeringar eller tredjeländer att uppmärksamma en viss fråga och förväntar sig en reaktion på den. Även om dessa initiativ inte har något rättsligt värde kan de leda till att EU-kommissionen lägger fram förslag. Europaparlamentet anordnar även frågestunder med rådet och kommissionen för att få information om olika ärenden.
Sammanträdena i Europaparlamentets kammare är en viktig del av arbetsgången inom Europaparlamentet. Då avslutas det lagstiftningsarbete som gjorts i parlamentets utskott och de politiska grupperna. Det är i kammaren Europaparlamentet fattar sina slutliga beslut. Innan kammaren fattar beslut i en fråga hålls det vanligen en debatt. Under debatten yttrar sig kommissionen, företrädare för de politiska grupperna och ledamöterna. Till skillnad från omröstningarna, som ofta är mycket korta, kan debatter ta flera timmar, beroende på hur många ledamöter som vill yttra sig. Vid debatten fördelas talartiden mellan de politiska grupperna. En viss del av tiden fördelas lika mellan grupperna medan en annan del fördelas beroende på hur stora grupperna är. Omröstningarna sker vanligtvis mitt på dagen, då ledamöterna i snabbt tempo kan rösta om hundratals förslag. Ledamöterna röstar oftast med handuppräckning, men i osäkra fall kan man hålla en elektronisk omröstning för att få ett mer exakt resultat. Omröstning med namnupprop förrättas om en politisk grupp eller minst 40 ledamöter kräver det kvällen före omröstningen. I detta fall registreras varje ledamots enskilda röst och offentliggörs därefter som en bilaga till protokollet, om inte sluten omröstning begärts. Vanligtvis krävs minst hälften av antalet röster för att ett förslag ska gå igenom. I Europaparlamentet finns det sju politiska grupper. Ledamöterna sitter i Europaparlamentets kammare enligt fransk modell, från vänster till höger baserat på politisk ideologi. Det krävs 25 ledamöter för att kunna bilda en politisk grupp, och minst en fjärdedel av medlemsstaterna måste representeras i gruppen. En ledamot får inte tillhöra mer än en politisk grupp. Vissa ledamöter tillhör inte någon politisk grupp och kallas då grupplösa. De politiska grupperna är: Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (34 mandat) Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet (190 mandat) Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen (58 mandat) Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (85 mandat) Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (271 mandat) Gruppen Europeiska konservativa och reformister (52 mandat) Gruppen Frihet och demokrati i Europa (34 mandat) Grupplösa (30) Parlamentet sammanträder varje månad (utom i augusti) under fyra dagar (måndag-torsdag) i Strasbourg. Sex
Det finns 22 ständiga utskott i Europaparlamentet. De ansvarar för olika sakområden och huvuddelen av ledamöternas arbete sker i utskotten. Det är i utskotten som ledamöterna utarbetar, ändrar och röstar om lagförslag och initiativbetänkanden innan de ska behandlas i kammaren. Utskottens politiska sammansättning är likadan som i kammaren. Några exempel på ärenden: Betänkande om färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (2011/2095(INI)) http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?pubref=-%2f%2fep%2f%2ftext%2breport %2bA7-2012-0033%2b0%2bDOC%2bXML%2bV0%2f%2fSV&language=SV Betänkande om ökad solidaritet inom EU på asylområdet (2012/2032(INI)) http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?type=report&reference=a7-2012-0248&language=sv Betänkande om sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2012 (2011/2320(INI)) http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?pubref=-%2f%2fep%2f%2ftext%2breport %2bA7-2012-0021%2b0%2bDOC%2bXML%2bV0%2f%2fSV&language=SV I alla ärenden i Europaparlamentet utser utskottet en föredragande, även kallad rapportör. Föredragandens uppgift är att formulera Europaparlamentets åsikter. I vissa fall kan det handla om att skriva ändringsförlag till ett lagförslag från EU-kommissionen och även förhandla med ministerrådet. Föredragandens uppgift är att formulera texten tillsammans med utskottskansliet. Föredragande blir väl insatt i sitt ämne och följer ofta frågan om den återkommer för en ytterligare behandling i Europaparlamentet. Under lagstiftningsarbetet är föredraganden en viktig person som får mycket inflytande. Eftersom hon eller han direkt påverkar lagtexten är han/hon av stort intresse för olika intresseorganisationer och lobbyister som vill påverka. Föredraganden kan även bjuda in lobbyister för att på så sätt styra vilka som ska få möjlighet att föra fram sina åsikter. Europaparlamentet kan även inrätta underutskott och särskilda tillfälliga utskott för att behandla särskilda frågor, och har befogenhet att inrätta formella undersökningskommittéer inom ramen för sina kontrollbefogenheter för att undersöka påståenden om felaktig tillämpning av EU-lagstiftning. Just nu finns det ett särskild utskott: CRIM - Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Läs mer om Europaparlamentet på EU-upplysningens webbplats: http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/eus-institutioner/europaparlamentet/
Läs mer om de politiska grupperna på Europaparlamentets webbplats: http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/007f2537e0/politiska-grupper.html Europaparlamentets lista över ledamöter: http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/performsearch.html
I Europaparlamentet har alla unionens officiella språk samma ställning. Parlamentets dokument offentliggörs på alla de officiella EU-språken och ledamöterna får tala på det officiella språk de vill. Med 23 officiella språk inom EU är antalet möjliga språkkombinationer 506, eftersom varje språk kan översättas till 22 andra. För att klara av situationen har Europaparlamentet tillgång till kvalificerad tolkning, översättning och juridisk textgranskning. Tolkning sker bland annat vid sammanträden i Europaparlamentets kammare, utskott, de politiska grupperna och vid presskonferenser. Ledamöterna talar oftast på sitt modersmål, vilket översätts till EU:s övriga officiella språk. Europaparlamentet har ungefär 430 fast anställda tolkar och ungefär 2500 frilanstolkar. Under ett vanligt kammarsammanträde arbetar mellan 800 och 1 000 tolkar för att simultantolka mellan alla unionens officiella språk. Grundregeln är att man tolkar från källspråket till sitt modersmål. Europaparlamentet översätter sin handlingar till samtliga officiella språk. Det gäller till exempel handlingar till utskotten och kammaren, betänkanden, resolutioner och brev från medborgare. På parlamentets översättningsenheter arbetar omkring 700 översättare. Det finns också 75 juristlingvister ser till att de juridiska texterna håller bra kvalitet på alla EU-språk under hela lagstiftningsprocessen.
Påverka Europaparlamentet Om du vill att Europaparlamentet ska ta upp en viss fråga finns det två möjligheter. Du kan antingen skriva direkt till en Europaparlamentariker eller till ett särskilt utskott för framställningar från medborgarna. Framställningen kan gälla en individuell begäran, ett klagomål eller synpunkter på hur EU:s lagar tillämpas eller en uppmaning till Europaparlamentet att ta ställning i en viss fråga. Påverka EU-kommissionen EU-kommissionen publicerar diskussionsdokument och handlingsplaner för att få in synpunkter på vilken politik den ska bedriva. Vanligen kan både aktörer som direkt berörs av förslagen och allmänheten komma med synpunkter under dessa så kallade öppna samråd. Det finns också goda möjligheter att påverka EU-kommissionen under det löpande arbetet med att ta fram förslag på åtgärder och nya lagstiftning. Då kan man till exempel delta på konferenser, kontakta de ansvariga tjänstemännen eller tala med medlemmarna i kommissionens expertgrupper. Påverka regeringen Regeringen och dess ministrar spelar en viktig roll i EU:s lagstiftningsarbete. Det kan därför vara en god idé att försöka påverka regeringens syn på ett EU-förslag inför förhandlingarna i ministerrådet. Europeiska medborgarinitiativet En miljon EU-medborgare kan tillsammans lägga ett medborgarinitiativ och uppmana EUkommissionen att lägga fram ett lagförslag. Kraven för initiativet är i korthet: Minst en miljon undertecknare Undertecknarna ska komma från minst en fjärdedel av EU:s medlemsländer Ett minsta antal underskrifter per land. För Sverige krävs minst 15 000 underskrifter Den som skriver under ett initiativ ska vara EU-medborgare och vara gammal nog att få rösta i val till Europaparlamentet. Namninsamlingen får pågå i högst ett år. Läs mer om att påverka EU på EU-upplysningens webbplats:
EU-upplysningen är en bra webbplats att börja leta material om EU och tävlingens teman.
12