Svenskt Vatten om bra enkla avloppslösningar I våras bjöd Svenskt Vatten in till kursen Bra enkla avloppslösningar. En sådan titel har ju vi på Avloppsguiden svårt att motstå så Björn Eriksson for till Sundsvall den 28 april för att lyssna och lära. Här följer ett översiktligt referat från kursdagen. Alla reflektioner och kommentarer är Avloppsguidens egna. Fokus för dagen var framförallt markbaserade anläggningar och slamfrysbäddar i kommunal regi. Dessa anläggningar förekommer i norra delen av landet så det var ingen tillfällighet att kursen hölls i Sundsvall. Innehåll i detta referat: 1. Avloppsguidens reflektioner 2. Översiktliga referat från föredragen 3. Inlägg från gruppdiskussioner Åhörarkopior från presentationerna finns på Svenskt Vattens hemsida Reflektioner från dagen Mina tankar under dagen återvände ideligen till de förslag till nya bestämmelser som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) skickat till sin referensgrupp inför vidare beredning. Förslagen och motiven från HaV sa ena sidan att markbaserad rening troligtvis levde upp till grundkrav men att infiltrationer och otäta markbäddar å andra sidan var olämplig teknik för anläggningar i storleksordningen 51-200 pe på grund av svårigheten att mäta och fastställa reduktionen i de enskilda anläggningarna. Föredragen och diskussionerna den 28 april tog inte uttryckligen upp HaV:s förslag men det var tydligt att det som fördes fram inte riktigt synkade. Exemplen på de markbaserade anläggningarna ansågs robusta och ändamålsenliga. Frågor som ledde till eftertanke var hur tekniken kan utvecklas och prestandan säkerställas, hur de större anläggningarna kan följas upp på ett bra sätt. Inför VA-guidens svar till HaV stämde jag av en kort text med föredragshållarna Petter Jenssen och Jörgen Hanaeus apropå synen på uppföljning av större markbaserade anläggningar. Vad sades om provtagning och övervakning av bra enkla avlopp, Sundsvall den 28 april 2016? Anpassa teknik efter behov Det tydliggjordes att bäddar med stora ytor och lång uppehållstid måste relateras till de lokala behoven, de uppgifter som anläggningen ska lösa. Johan Larsson från MittVatten menade att anläggningarnas robusthet och låga servicekostnad kan ge en god kalkyl trots relativt stor investeringskostnad. Flera deltagare poängterade att större markbäddar är en bra teknik för att hantera stora variationer i belastningen. Avsättning av slam vad händer efter avvattning? Många kommuner verkar brottas med avsättningen av slammet som de avvattnat för att spara transportarbete. De flesta ARV vill inte ta emot externslammet från små avlopp då det kan försämra kvaliteten på slammet. Ingen verkade ha någon patentlösning. 1 (8)
Översiktliga referat från föredragen Mest uppmärksamhet ägnas de delar som har koppling till små avlopp. Markbäddslösningar och infiltrationsanläggningar olika processutformningar och deras prestanda Professor Petter D. Jenssen, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU). Petter inledde med en genomgång av den markbaserade tekniken för både små och stora avloppsanläggningar och berättade om anläggningen för 5000 pe i Setermoen med två slamsedimenteringsbassänger och två infiltrationsbassänger. Man har studerat anläggningen under lång tid och konstaterat att den haft hög reduktion av framförallt fosfor. Sedan 1985 till 2015 har man legat på ca 100 % reduktion av totalfosfor. Proven är tagna i grundvattenfasen efter anläggningen och korrigerade för utspädning. När det gäller övervakning av större anläggningar föreslog Petter att man väljer ut en eller ett par anläggningar som man studerar lite mer ingående för att bygga upp kunskapen i regionen och att man sedan utformar provtagningsprogram som mer indikerar funktionen än verifierar de faktiska utsläppen. När det gäller mindre anläggningar för enskilda hushåll pekade Petter på skillnader mellan Norsk och Svenskt praxis. När gäller belastning har de norska ett spann på 0,6 5,0 liter per cm och dygn medan det svenska ligger på 3,0 6,0 liter per cm och dygn. Petter bjöd också på erfarenheter från markbäddar i Norge Vi belastade dem som i USA men i norska förhållanden, det blev inte bra. I Norge lägger man ofta grunda anläggningar och får enligt Petter mycket få rapporter om att anläggningarna skadas av frost. En annan aspekt är själva anläggandet med en sammanhängande bädd eller så kallade infiltrationsdiken. Petter upplyste om att man i Norge är skeptisk till att ha stora bäddar, speciellt i finkornigare material. Man vill hellre ha en rygg av naturligt material mellan dikena. Petter betonade att det finns mycket kunskap om den markbaserade reningen och återkom ofta till amerikanska studier, t.ex. Conn et al 2010 apropå reduktionen av mikroföroreningar. Hans hållning var att givet att anläggningen är rätt projekterad och anlagd kan man räkna med hög reduktion. Det synsättet leder till att man hellre utvecklar teknisk vägledning och följer upp tekniken med hjälp av forsknings- och utvecklingsprogram än att man satsar på uppföljningsprogram för enskilda anläggningar eller utesluter anläggningar som inte har ett tydligt definierat utlopp. När det gäller kontroll av en infiltrationsanläggning föreslår Petter att man sätter en provtagningsbrunn nedströms anläggningen. Provsvaren kan sedan korrigeras för utspädning och visa en indikation på påverkan. Petter ansåg inte att det var nödvändigt att göra detta i varje enskilt fall men att det vore bra med en större uppsättning referensprov för att kunna utveckla tekniken och kunskapen om anläggningarna. 2 (8)
Fällningsdammar Samlade erfarenheter och förslag på fortsatt utveckling Erik Norin, SWECO Erik berättade om det pågående utvecklingsprojektet Fällningsdammar drifterfarenheter, utformning och framtida användning som beräknas avslutas 2016. Erik gav en grundläggande genomgång av hur fällningsdammar fungerar. Rapportens innehåll: Vad är fällningsdammar? Planering för fällningsdammar Anläggningsutformning Dimensionering Drift och underhåll Bräddvattenrening Kostnader Markbaserad slamavvattning exempel på tekniklösningar Även när det gäller markbaserad slamavvattning bjöd Erik på en grundläggande genomgång. Vattnet i slam är både fritt och cellbundet. Slamtorkning innebär att slammet dräneras och att vatten dunstar. Vid slamfrystorkning innebär frysning och tining att cellerna bryts och vatten kan dräneras och dunstas. Andra processer för att slå sönder celler: Slamavvattningslaguner Infiltrationsanläggningar ( grop i skogen ). Det är viktigt att man har koll på grundvattnet! Erik rekommenderade en rapport från 1997 Avvattning av avloppsslam med naturnära metoder Erfarenheter från ett fullskaleförsök i Lövånger, VA-Forsk 1997-12 Slamdränering Slamfrysning Primärt en avvattningsmetod jämfört med rening. 3 (8)
Nytt reningsverk i Sörfjärden markbäddar med jämförande studie av bergkross och naturgrus Malin Tuvesson, MittSverige Vatten och Elin Elmefors, JTI Malin berättade om ett pågående arbete med ett nytt avloppsreningsverk i Sörfjärden fem mil söder om Sundsvall med ca 40 bofasta och ca 800 pe under sommartid. Teknikupplägget för 1000 pe är kemisk fällning och sedimentering för att sedan leda avloppsvattnet till två parallella markbäddar. Det nya och utvecklade med anläggningen är att man avser att studera bergkrossprodukter som ersättning till naturgrus. Planen är att anlägga den ena av de två bäddarna med krossprodukter och studera reningen i olika skeden. JTI har i tidigare projekt studerat krossmaterial i laboratorietester men man saknar fullskaliga försök. Elin från JTI berättare om att man fört diskussioner med bergtäkter om olika krossprodukter. Bergkross har annan form än naturgrus och får annan porositet. Ett 0/8-material kan se ganska annorlunda ut. Elin avslutade med att tipsa om att man inom kort kommer att ge ut ett infoblad om krossproduktioner i avloppsanläggningar. 4 (8)
Vad krävs för att klara framtida krav, exempel på kontroll ochvillkorsformuleringar för infiltrationer, fällningsdammar etc. Gun-Britt Nilsson, Länsstyrelsen Jämtlands län Gun-Britt pratade i första hand om större tillståndspliktiga anläggningar. Hon instämde omdömena om teknikerna från föregående föredrag angående robusthet och driftssäkerhet. Men hon pekade på svårigheten att kombinera detta med EU:s krav på att den biologiska reningen (hos tillståndspliktiga anläggningar, > 2000 pe) måste redovisas. Enligt Gun-Britt följer man upp på anläggningsnivå. Som den som propagerar för större markbaserade anläggningar måste också visa hur uppföljningen ska gå till och kunna visa resultat från varje anläggning, inte resultat för tekniken rent generellt. Gun-Britt blickade mot framtiden och gav allmänna råd: Allmänt - Ge plats för utbyggnader och efterpoleringar - Ordna förutsättningar för en bra och enkel provtagning - Provtagning: Kloridanalyser för jämförelser (beräkning av teoretisk reduktion) Slamhantering - Upprätta planer för slamhantering. - Ta höjd för nya krav kvalitetskontroll, etc. - Tillstånd för lagring Se till att det finns rum i tillståndet för framtida behandlingar. Framtiden - Samverkan och dialog - Gemensamma projekt - Utbildning lära av varandra - VA-planer Vattenförsörjning och långsiktig avloppsrening. En egen reflektion Frågeställningar från publiken under föredraget visade på att vikten av samverkan och erfarenhetsutbyte även gäller Länsstyrelserna vilket Gun-Britt också instämde i. Det verkar råda olika synsätt på den markbaserade tekniken mellan Länsstyrelser och vilka argument man är mottaglig för. Det finns ett uppenbart behov av ökad samsyn om olika avloppstekniker. 5 (8)
Inlägg från gruppdiskussioner Efter lunch följde ett pass med parallella workshoppar utifrån deltagarnas intressen. De flesta ville diskutera den markbaserade tekniken. Så många att Daniel Hellström från Svenskt Vatten som styrde indelningen med handuppräckning utbrast, Om du inte är hard-core-markbädd, kan du tänka dig byta grupp?. Markbäddar och markbaserad rening Jag åtog mig att ta anteckningar för gruppen. Det visade sig vara en grannlaga uppgift då diskussionen pendlade mellan stora och små anläggningar, tekniken rent generellt och detaljfrågor. Bert Gustafsson som grundat och driver Baga Water Technology AB och Petter Jenssen satte en märkbar prägel på samtalet. Utvecklingsspår för framtida markbäddar Kompakta anläggningar mer teknik på mindre yta Extensiva anläggningar större ytor, lägre belastning Sorterande lösningar markbädd för BDT Nya filtermaterial (t.ex. krossprodukter) Problemområden Slamflykt Luftning Grundvattnets kvalitet (fosforreduktion samt kvävereduktion) När passar olika typer av tekniker? Överrens om att markbäddar är bra när belastningen varierar stort När passar det inte med markbädd? När det går och man får infiltrera Krav på återföring av näringsämnen Områdets känslighet Tillgång på mark/yta Urval av påståenden och inlägg från gruppdiskussionen I vissa fall har jag märkt ut ett tema och vem som sagt vad men det är för omfattande att förklara sammanhang för varje citat. Min tanke är att citaten i sig speglar ett samtal. Allmänna omdömen Där det finns plats skulle det funka med enklare lösningar. Vi bör ha robusta anläggningar. Det varierar hos miljökontoren hur de ser på markbäddar. Vore bra att sträva mot att bygga stora bäddar. Dyrt att sätta moduler. 6 (8)
Svårt att få till stora markbäddar rätt förutsättningar. Skilj på små och stora markbäddar Är fördelarna med markbäddar kända hos miljökontoren? Markbäddar har fått dåligt rykte i södra Sverige. Vid stora variationer den enda lösningen. Tekniken aspekter på reningen Markbäddar bra för BOD men inte för fosfor. Om man inte ska rena kväve behöver vi inte lika mäktigt sandlager. Vi har testat anläggningar på 3 m 2 och ca 50 cm mäktighet med fraktion 2-4. Klarar BOD och totalfosfor. Krav på kväverening (hög skyddsnivå 50 % reduktion) om man förfäller kommer kvävereduktionen igång snabbare. Om det bara handlar om BOD och P kan vi minska sandlagret. Men mäktigheten i bädden handlar mycket om kvävereduktionen. Ska man ha kväverening måste man ha mäktighet och alkalinet. Mer kompakta anläggningar hur påverkar detta smittreduktionen? Förfällningen förbättrar även smittskyddet. Tekniken anläggande, spridning och pumpning Vanligaste felet är igensättning: För dålig ventilation, för dålig fördelning, ojämn belastning. Uppehållstider i markbäddar? När man har bra fördelning har man rätt bra men har man dålig fördelning kan det gå fort igenom bädden. Igensättningsproblematik har någon testat med daggmaskar? Viktigt att sprida bra om man har grovt material. Med pumpning är det inte lika viktigt att ha en biohud som gör att självfallsavloppet sprids. Det pumpas lika mycket i Sverige som i Norge. (apropå pumpbeskickning av små anläggningar) Pumpar bör ju ha larm. Problem med att installatörer inte kan anlägga. Viktigt att belasta växelvis. (stora anläggningar) Tekniken ventilation Viktigt att få in luft i systemet Självdrag funkar inte sommartid. Om man pumpar bryter man detta. 7 (8)
På större anläggningar skulle man kunna pumpa in luft (fläkt) Fråga om modulers livslängd Ventilation är det viktigaste och att undvika slamflykt. Våra produkter, 20-30 år. (Bert Gustafsson, BAGA) Tekniken specifika frågor Mjukt vatten kan orsaka problem med fällningen. Man får problem när man ska sedimentera mjukt vatten. Jag vill att miljöinspektörerna inser detta. Krossprodukter Projekt i USA. Krossat tegel (mursten) verkade bra. Tekniken framtiden, övervakning och mätning Finns amerikanska kommuner som har övervakning via telnätet. Vid fel åkte de ut och stängde av vattnet. Vi lär få in mer teknologisa komponentet t.ex. med biofilter ( dome ) för att förbättra biosteget. Apropå mättning av bäddar När vi mäter på naturligt material underskattar vi lätt fosforreduktionen. När vi mäter på konstgjort material överskattar vi lätt fosforreduktionen Diskussioner om slam och kretsloppslösningar Kretslopp och avsättning för slam lyftas som ett problem i en annan grupp. Här är ett urval av synpunkter och perspektiv. Ingen patentlösning en efterfrågeproblematik Få vill ta emot. ARV kommer inte i längden kunna ta emot från små avlopp Slam från många enskilda avlopp försämrar P/Cd-kvoten. Förbränning? Producentansvar? (den som lämnar ifrån sig slam får ta igen ) Ingen anledning att ändra ARV-teknik när efterfrågan saknas. Attityd och kunskapsfråga i efterfrågeledet måste lösas först/parallellt. Det går inte att trycka på med kretsloppskrav om det inte finns någon mottagare. 8 (8)