TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 29, V. 48, 2013. (Årgång 2) Utställningen Livsbild 20 röster i tid och rum Upplandsmuseet 17 december 23 mars 2014 I utställningen Livsbild berättar människor med olika funktionsnedsättningar om sina vardagsliv. Under ett års tid har Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen digitalt samlat in 260 berättelser om att leva med funktionsnedsättning nu och förr i tiden. Berättelserna rymmer allt från glädje och lycka till sorg och ilska. Utställningen är unik både till innehåll och pedagogiskt upplägg. Alla besökare ska mötas jämlikt och likvärdigt. Besökarna ska ha lika förutsättningar att ta till sig innehållet, oavsett syn-, hörsel- eller läsförmåga. Tjugo berättelser har valts ut till utställningen. De visas i text, tal och på teckenspråk, samt på lätt svenska i text och tal. Tidningar på svenska och lättläst svenska med alla berättelser finns att ta med sig hem. Det finns intalade berättelser på svenska och lätt svenska på CDskivor i Daisyformat. Alla berättelser som samlats in finns i original på www.livsbild.se
Utställningen invigs tisdag den 17 december kl 17.00 av landstingsrådet Anna-Karin Klomp. Alla hälsas välkomna till invigningen! Under utställningstiden inbjuder vi föreningar anslutna till HSO Uppsala län att vara värdar i utställningen, informera besökarna och exponera trycksaker och informationsmateral. Kontakta Janne Wallgren för schemaläggning. Projektet FOKUS Funktionshinder Och Kulturarv, Utbildning och Samverkan HandikappHistoriska föreningen och Upplandsmuseet har beviljats projektmedel från Allmänna arvsfonden för projektet FOKUS Funktionshinder Och Kulturarv, Utbildning och Samverkan. Syftet är att under två år utbilda museipersonal från olika delar av landet och samtidigt forma ett nätverk som verkar för att funktionshinderperspektivet beaktas i museernas mångfaldsarbete. Vad berättar museisamlingarna idag om människor med funktionsnedsättningar i historien? Kan vi hitta denna information i databaserna? Kan museerna förändra insamlingsarbetet så funktionshinderaspekten blir en självklar del av kontexten och berättelserna. Projektledaren för FOKUS, Diana Chafik, är anställd vid Upplandsmuseet under två år. Håkan Liby museichef Ytterligare information kommer i 2013 års sista Torsdagsblad den 12 december.
På HSO i Uppsala läns ordförandemöte 26 november fastslogs följande tider för vårterminens ordförandemöten: 28 januari 17,30-20,00 11 mars 17,30-20,00 19 maj 17,30-20,00 Årsmöte Ledvärken kan bero på en dålig parrelation Att leva i en ojämställd parrelation kan leda till ökad smärta i leder och muskler, enligt en ny svensk studie. Kronisk stress i hemmet är en av faktorerna som kan påverka ditt mående även fysiskt. - Om du känner en negativ stress av att göra mycket i hemmet kan hjärnan ta upp smärtsignalerna på ett annat sätt vilket gör att du känner av värken mera, säger Ingemar Pettersson, professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Många lider av led- och muskelbesvär. Nu har en studie från Umeå universitet, som är publicerad i tidsskriften Scandinavian Journal of Public Health, visat att personer som upplever att de lever i en ojämnställd relation också upplever mer smärta än de personer som har en jämställd relation. - Varför det är så vet vi inte. Men det skulle kunna bero på att i en ojämställd relation tar en person på sig mer arbetsbörda vilket kan leda till frustation och orättvisa vilket i sin tur kan leda till kronisk stress, säger Per Gustafsson, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som är en av författarna till studien. Den kroniska stressen i hemmet kan då få följdeffekter - så som ökad smärta i leder och muskler. - Det kan påverka hur man upplever smärtan och även att man blir mer känslig, säger Per Gustafsson.
"Känner av värken mer" Även Ingemar Pettersson, professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, tror att en ojämställd relation kan leda till smärta - men däremot inte en kronisk ledsjukdom. - Om du känner en negativ stress av att göra mycket i hemmet kan hjärnan ta upp smärtsignalerna på ett annat sätt vilket gör att du känner av värken mera, säger han och fortsätter: "Behöver återhämtning" - Man behöver både fysisk och psykisk återhämtning för att må bra i kropp och själ vilket betyder att man behöver dela på uppgifterna. Om värken är så svår att du inte kan utföra vardagliga sysslor som att gå till arbetet och laga mat ska du uppsöka läkare för att se att det inte är en kronisk ledsjukdom. Annars finns det bra behandlingar som kan lindra smärtan. Källa: Expressen, 2013-11-24, http://www.expressen.se/halsa/ledvarken-kan-bero-pa-endalig-parrelation/
7 tips som kan lindra värken i muskler och leder Fysisk aktivitet Ledbrosket behöver motion på samma sätt som kroppen. Musklerna blir starkare och att du mår bättre psykiskt. Endorfinerna som frigörs vid motion är också smärtlindande. Läkemedel Det är främst paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, som hjälper mot värk i leder och muskler. "Man bör undvika antiinflammatoriska läkemedel då de kan ge allergiska reaktioner och kan ge högt blodtryck och skada magen", säger Ingemar Pettersson. Tens Transkutan elektrisk nervstimulering, kan stimulera kroppens egna smärtlindringssystem vilket gör att det känns bättre i lederna. "Det blockerar kroppens smärtsignaler vilket gör att smärtan lindras", säger Ingemar Pettersson. Krämer Diklofenakgel och ibuprofenkräm kan lindra både smärtan och dämpar inflammationen vid vissa tillstånd. "Krämer är snällare än tabletter eftersom de lindrar lokalt", säger Ingemar Pettersson. Mat Vissa menar att viss kost, som fet fisk och grönsaker, innehåller ämnen som gör att smärtan lindras. "Det är upp till var och en att avgöra om det lindrar. Rent allmänt är nyttig mat nyttigt, så det är inget fel att prova. Det hjälper en del men inte alla", säger Ingemar Petersson. Massage Även genom massage och akupunktur blockeras smärtsignalerna till hjärnan vilket gör att du inte känner av smärtan. Värme och kyla Värme hjälper ofta under en längre period då det lindrar stelheten med kyla kan dämpa den akuta smärtan. Källa: Ingemar Petterson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus
Glöm inte att uppmärksamma Internationella Handikappdagen - 3 december!
Glöm SAMBAND en fotoutställning om Verkstan på Valegården Vernissage fredagen den 6 december kl. 14.00 19.00. Utställningen ska pågå i Valegården från den 6 till den 18 december. Delar av utställningen flyttas sedan till Psykiatrins hus. Det är Henrik Gistvall i föreningen KulturAlla som under hösten fotograferat Valegården och några av oss och som nu visar upp resultaten. Välkomna! Föreningen Verkstan RSMH Valegården Alsikegatan 6, Uppsala Tfn 018-13 03 90
TÄNKVÄRT Förlåt mig Mamma... Min älskade mor Jag har svikit dig Obeskrivligt många gånger Har fått dig att släppa tusentals tårar Även fast jag bara är snart 18 vårar Du har en sjukdom Jag då inte förstod vad den innebar (MS) Nu när jag blivit äldre Och är fri från droger Så har jag insett Hur jävligt det var Jag drömmer om ett nytt liv Ett liv där jag inte bara blev ett tidsfördriv Men nu är jag tillbaka min kära mamma Jag ska göra det rätta för mig jag lovar att stanna Mamma Du har vart min absolut bästa vän Hela livet Du har vart den älskade personen Som aldrig släppt mig Vad som än hänt du fått mig upp på fötter igen För att tända facklan Nu är jag tillbaka Och jag ska göra mitt bästa För att betala tillbaka i kärlek Det jag har förpestat För dig
Mamma Nu när jag vet vad sjukdomen innebär Så ska jag göra allt för att vara där Jag struntade i dig förr Men nu har det öppnats en ny dörr Som fått mig att inse Att jag är mycket bättre än förr Jag älskar dig Mamma! av Jonathan Buchner Redaktör: Veronika Selin, veronika.selin@c.hso.se, Tfn. 018-560917 Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, Tfn. 018-560911, 072-5324522 www.hso.se/uppsala