Industrins utveckling mot nettonoll utsläpp MAX ÅHMAN - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET
Naturvårdsverkets förslag till färdplan Sverige noll-netto utsläpp av växthusgaser 2050
Industrins utveckling mot netto-noll utsläpp Utgångspunkter Nollutsläpp något helt annat än marginella reduktioner till 2020, ceteris paribus gäller ej Industrin och basmaterial behövs även 2050 2050 endast 1 till 2 större investeringstillfällen bort! Framtida generation är här nu (45,5 år medelålder i Riksdagen)
Industrins egna färdplaner till 2050 Utmaningar och möjligheter Eurofer, CEPI, Glas for europe, CEFIC, European Aluminium Assc., Cembureau har gjort egna Färdplaner Två tydliga tendenser i färdplanerna: I. Konsumtionsperspektivet pekar på möjligheter Klimatkrav skapar nya marknader och ökade investeringar II. Teknikutvecklingsperspektivet pekar på utmaningar Reduktion inom basindustrin > 15 till 30% endast möjligt med ny oprövad teknik Detta är ffa viktigt för basindustrin (energiintensiv)
Vad är en effektiv teknikutvecklingspolitik? - Med fokus på klimatteknik Förändring sker som ett samspel mellan marknadskrav (via pris/reglering) och tillgänglighet (via forskning, utveckling o samhällelig infrastruktur) CO2-pris & framtida visioner viktiga men ej tillräckliga Forskning, demonstration och marknadsintroduktion Utveckling av solceller, värmepumpar, vindkraft, bioenergi m.m. visar på samspelet mellan FoU & subventioner för marknadsintroduktion, infrastruktur samt på tidshorisonten
Teknikutveckling för industrin - Förutsättningar Investeringscykler på > 20 till 40 år Låga utsläpp kräver ny oprövad teknik i stor skala Marginalkostnader för CO 2 uppemot >150 Euros/ton Goda förutsättningar för att producera gröna basmaterial i Sverige (skogen, malmen o vattnet finns här) Tekniska förutsättningar Global konkurrenskraft för basindustrin UNFCCC ; USA & skiffergas? Japan? Industripolitik i andra länder; subventioner av el/kol? Politiska förutsättningar
Source: Adapted from : WRI, CAIT 2.0. 2014. Climate Analysis Indicators Tool: WRI s Climate Data Explorer. Washington, DC: World Resources Institute. Available at: http://cait2.wri.org 7 Global klimatpolitik hittills. (normerat, industrins direkta utsläpp) Index GHG emissions (1990=1) 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 Brazil China EU(28) India United States Japan World 0,00 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Teknikutveckling för industrin - Finns det någon roll för gas? På kort sikt ersätta olja, kol, koks med LNG, CNG 14 TWh Oljeprodukter i industrin 3,8 TWh Naturgas i industri 15 TWh (2 Mton) kol för metallurgisk industri 23 TWh bunkerolja för fartyg m.m På längre sikt biometan eller industriell CCS.detta utvecklas Utveckling av CCS (DRI+CCS i stål; gas+ccs=väte i nya raff.?) Förgasning av ved; långsiktig potential > 30-50 TWh metan extra till 2050? Råvara; >2030 metan m.m. från bioraffinaderier 2050? Power-to-gas lösningar?, Naturgas ; back-up 2050?
Tysk studie av UBA 2050 helt elektrisk 9
Ett ramverk för nollutsläpp inom basindustrin Förtydliga EU ETS långsiktigt (2050) EU ETS sätter tak men även ett golv på utsläppen! Hantera koldioxidläckagefrågan CO2 tullar / Bredda frågan om subventionerad el/industripolitik i handelsländer? Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Innovationspolitik (subventionera FoU, demonstration och introduktion) Vertikal v.s. horisontell industripolitik Hänger ihop! Behov av infrastruktur (elnät/ccs) Investeringar, Statens roll?
Ett ramverk för nollutsläpp inom basindustrin Förtydliga EU ETS långsiktigt (2050) EU ETS sätter tak men även ett golv på utsläppen! Det är detta det handlar om Hantera koldioxidläckagefrågan CO2 tullar / Bredda frågan om subventionerad el/industripolitik i handelsländer? Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Innovationspolitik (subventionera FoU, demonstration och introduktion) Vertikal v.s. horisontell industripolitik Hänger ihop! Behov av infrastruktur (elnät/ccs) Investeringar, Statens roll?
Photo. Max Åhman Åhman M. Nilsson LJ., Andersson FNG, (2013) Industrins utveckling mot netto-nollutsläpp 2050 Policyslutsatser och första steg Lund University - EESS report 88