Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015

Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015 1

BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: Framsida: Juni Aktuellt s 03 Mässling och resor - 1177 s 03 Tobaskfri uppväxt barn 0-6 år s 03 BCG-vaccin s 03 Handlingsplan för en giftfri vardag s 03 FN:s konvention om barnets rättigheter s 04 Boka information om solprevention s 04 Cosmic - Hembesök även i kontakttypen s 05 Frågor & Svar till BHV-enheten s 06 Familjecentraler s 08 Hagfors 10 år s 08 Info från Barn- och familjehälsa s 09 Hitta journalanteckningar s 09 Familjerätten s 09 Remiss - barnet med vid första besöket s 09 Tydliga remisser s 10 Dietist mödra- och barnhälsovård s 11 Nyheter från Semper s 11 Info från Livsmedelsverket s 12 Frågor & Svar s 13 Information s 14 Kultur - fiffig tandborste s 14 Mjölkpulvret NIDO från Nestlé s 15 Modersmjölksersättning och tillskott... s 15 Utbildning s 16 Workshops i nya barnhälsovårdsprogram s 16 Planerad fortbildning s 16 Nätverksträffar s 16 Grön barnmat s 17 Introduktion nya medarbetare s 18 Våra viktiga barn! s 19 Mat och motion s 20 Kontaktuppgifter s 21 2

Aktuellt Mässling och resor med barn, nyhet på 1177 - klicka här för att komma till nyheten BCG vaccin finns åter att beställa, efter att det varit restnoterat under flera månader /hälsar Staffan Handlingsplan för en giftfri vardag Text: Cristina Gillå Regeringen har beslutat att Kemikalieinspektionen ska vidareutveckla handlingsplanen för en giftfri vardag 2015-2020. Det ger goda förutsättningar att arbeta vidare för att minska riskerna i människors vardag. I handlingsplanen föreslås nationella åtgärdsprogram inom olika angelägna områden som högfluorerande ämnen, hormonstörande ämnen och allergiframkallande ämnen. Dagens barn och ungdomar är morgondagens konsumenter och de påverkar redan i dag föräldrarnas konsumtionsmönster. De kommer också att vara morgondagens makthavare i form av produktutvecklare och inköpschefer. Handlingsplanen för en giftfri vardag kan bidra till att förskolor och skolor ökar elevernas kunskap om hållbar konsumtion. Länk till handlingsplanen Tobaksfri uppväxt barn 0 6 år Text: Cristina Gillå och Eva Nilsson Vi vill påminna erbjudandet om avgiftsfri tobaksavvänjning för alla blivande föräldrar och småbarnsföräldrar mer information; lista på tobaksavvänjare kontaktkort för utskrift klicka på länk nedan. Affischer finns att beställa på MHV/BHV enheten. Länkt till Livlinan 3

FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 41 handlar om att länderna gärna får göra mer än det som står i konventionen för att ge barnet rättigheter. Text: Cristina Gillå Landstingets arbete med barnkonventionen finns att läsa på hemsidan som du hittar på LiVlinan under vårdstöd och fliken barnkonventionen. Där finns handlingsplan 2014-2017 FN:s konvention om barnets rättigheter, planerade utbildningar och konferenser. Där finns även dokument och länkar med information som kan vara ett stöd för arbetet med att fortsatt stärka barnrättsperspektivet i verksamheterna och på så sätt förverkliga barnkonventionen. Somalia har ratificerat barnkonventionen! 21 januari 2015 Somalia har nu slutgiltigt antagit, ratificerat, barnkonventionen. Därmed förbinder de sig att följa den. UNICEF gläds över beslutet och ser det som att Somalias regering investerar i barnens välmående och därmed landets framtid. 195 stater har ratificerat barnkonventionen men två länder återstår, USA och Sydsudan. Du har väl inte glömt att boka in information om solprevention! Sjuksköterskorna Monica Grönqvist, Anita Skoogh och Sara Rosengren, som till vardags jobbar på hudmottagningen i Karlstad, åker ut till länets barnavårdscentraler och familjecentraler och informerar föräldrar och personal om solprevention. En dag i veckan, oftast onsdagar, turas de tre trallande jäntorna om att åka ut och berätta hur man med ökad medvetenhet kan minska riskerna med solen. Det lilla barnet har en tunnare och känsligare hud och bränner sig lättare, vi ska vara rädda om våra små. Kontaktuppgifter: monica.gronqvist@liv.se anita.skoogh@liv.se sara.rosengren@liv.se 4

Cosmic - Hembesök även i kontakttypen Text: Isabel Lindgren När du gör ett bokningsunderlag för hembesök är det viktigt att du väljer Hembesök som kontakttyp annars går det inte att finna i statistiken hur många hembesök som gjorts. Väljer du öppenvårdsbesök här istället, kommer det att räknas som ett vanligt besök på BVC. 5

Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Jag har en liten fundering ang ett barn som är född i vecka 29. Hon är nu 4 månader. Mamma ringde idag då de ska få besök av mammas syster från Norge. Systerdottern är vattkoppsinkuberad. De ska vara här på besök i 2 veckor så troligen kommer hon bli sjuk när de bor hos familjen. Mamman undrar ang vaccin, men det ger man väl inte i ett sådant fall eller? Hon är ju född i vecka 29 också. Flickan ammas helt, då har hon väl ett visst skydd också? Staffan Skogar: Vattkoppsvaccinet varilrix kan ges först vid 9 månader. Det är alltid svårt att säga om det skulle vara en risk för barnet men det är inte alltid man blir sjuk bara för att man är inkuberad. Också svårt att uttala sig om hur sjukt barnet eventuellt kan bli men generellet så blir små barn mindre sjuka då det finns antikroppar från mamman (om hon haft sjd). Beslutet måste ligga hos familjen. BVC-sjuksköterska: Kontaktades idag av en förskolechef som haft en diskussion med sin kostchefen. Kostchefen säger att det behövs intyg av läkare alt BVC sköterska gällande behov av specialkost där behovet är längre än tre mån. Förslaget från honom är att det skulle finnas någon slags intyg som vi BVC sköterskor skulle kunna använda. Jag uppfattar att det ffa. handlar om laktosfri / reducerad kost. Är det rimligt att vi ska börja skriva denna typen av intyg. Vad tänker du? Staffan Skogar: Jag tycker inte att BVC ska skriva dessa intyg till förskolan. Finns tex celiaki eller allergi så ska detta skrivas från barnkliniken. Laktosintolerans existerar knappast hos förskolebarn så det ska inte skrivas ut sådana intyg. BVC-sjuksköterska: Jag har några barn som legat inne för RS virus elller misstänkt RS virus (de är födda i december) alla är hemma igen och mår ganska bra men hostar ibland hur länge måste de hålla sig borta från våra spädbarnsgrupper frågar de mig. Vad ska jag svara? Staffan Skogar: Inte helt lätt att svara på. Smittsamheten försvinner oftast efter 7 dygn men kan hos vissa immunosupprimerade barn fortgå till upp till 3 veckor. Jag tycker att man ska vara försiktig om barnet fortfarande har hosta och om det kan ske smittspridning i gruppen med späda barn. Viruset kan spridas direkt och indirekt via kontaktsmitta och via droppar i luften men det är bara ca en halvmeter runt den smittade. Viktigt att tänka på hygienaspekter även vid gruppverksamhet. Det kan vara bra att ta upp frågan vid spädbarnsgrupperna. BVC-sjuksköterska: Önskar lite uppgifter/fakta mm om vattenkoppsvaccinet då fler o fler frågar. Är det på gång att bli ett ordinarie vaccin? Det finns ju i många länder. Kan man få det på recept av distriktläkare och att vi ger det. Vad ska man tänka på och hur kan man kombinera vaccinet ihop med de ordinarie vaccinerna? 6

Frågor & Svar Staffan Skogar: Diskussion har förts nationellt att det ska införas i det allmänna schemat men det ligger flera vaccin före, hepatit b och rota. Dilemmat med varicella är att du infekterar barnet med ett levande virus som sedan är kvar livslångt. Svårt att veta hur det blir med tex bältros i vuxen ålder. Då det är ett levande vaccin är det samma riktlinjer som för MPR vad gäller intervall och dylikt. Visst kan detta skrivas ut av distriktsläkare och ges via VC men det är inget uppdrag som vi har från BVC att utföra. Vaccinet kan ges från 9 månader och ges idag till riskgrupper där det ordineras av barnets läkare. BVC-sjuksköterska: Ja Jag har en fråga ang Hepatit B vacc. Ett nyinflyttat barn där mamma har en Hepatit B (låg risk).barnet fick Engerix vid förlossningen och skulle ha vid 1 m ålder. Det har inte föräldrarna förstått och som sagt de har flyttat hit nu. Nu är barnet 10 v. Jag skall ge Engerix 0,5 ml, men sedan skall ju barnet ha vanligt Infanrix Hexa vid 3 m. Skall jag skjuta på den vaccinen eller skall jag ge vid 3 m? Skall det vara ett visst intervall mellan Engerix och Infarnix Hexa? Staffan Skogar: Om barnet är 2,5 månader kan du ge infanrix hexa nu, fortsätt sedan som vanligt, barnet får då en mindre spruta mot hepatit B men det ändrar inget i nuläget. Enl Fass finns 2 scheman och då ges 3 alt 4 doser.(0,1,2,12 och 0,1,6 månader) BVC-sjuksköterska: Skall beställa nya MPR vaccin och funderade då på Priorix som är så mycket skonsammare. Har det blivit någon ny upphandling eller?? Staffan Skogar: Det nya vaccinavtalet ska vi börja avropa på från april månad- 15, då kommer det att bli priorix BVC-sjuksköterska: Har ett barn som är 18 mån gammal. När det gäller Hepatit-C, där både mor och far har smitta.ska vi skicka remiss till BUM för provtagning av barnet el hur är reglerna? 7 Staffan Skogar: Prover ordineras av BVC läkaren på BVC vid 18 månaders ålder och kan tas på VC, med anti-hcv och HCV antigen. Om det skulle visa sig att barnet mot förmodan är smittat skickas remiss till barnklin. Remiss till BVC ska enl rutin skickas vid barnläkarundersökningen i samband med födelsen.

Familjecentraler Familjecentralen i Hagfors 10 år Den 28 oktober 2014 firade Hagfors familjecentral 10 år. Besökarna var många och flera personer kom för att uppvakta med blommor och andra gåvor. Barnen fick möjlighet att sjunga och spela tillsammans, en fiskdamm bjöd på fina byten, tipspromenad, pyssel och tårtor av flera sorter stod uppdukade. Pedagogen/ samordnaren Barbro Aldrin och barnmorskan Barbro Karlsson Högkvist fanns på plats och är de två personer som funnits på familjecentralen i alla 10 år. Tillsammans hade personalen sammanfattat de 10 åren i en utställning med bilder och text. Grattis till de 10 åren och god fortsättning! Foto: Malena Magnusson Bild: Kommunalrådet uppvaktar samordnaren Barbro Aldrin. Foto: Cristina Gillå 8

Info från Barn- och familjehälsa Det ska vara lätt att hitta journalanteckningar i Cosmic från Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Text: Lars Kullenberg, psykolog MBHV Vi vill visa vägen till Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovårds journalnotat. Självklart ska Cosmic underlätta i arbetet, då BMM, BVC, Kvinnosjukvård, förlossning och Viktoriaverksamhet kan behöva information om vad som händer i ett ärende där man skickat remiss. Du hittar oss under Allmänmedicin Barn och familjehälsa. Se bild - Hoppas att detta underlättar lite i ditt arbete! Familjerätten Text: Eva Nahnfeldt, leg psykolog Familjerätten är en instans inom socialtjänsten, som erbjuder separerade föräldrar stöd och vägledning vid svårigheter att enas kring beslut gällande vårdnad, boende och andra praktiska arrangemang kring barnet. Under några års tid har Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård erbjudit Familjerätten i Karlstad ett visst deltagande vid pågående ärenden på Familjerätten, vilket upplevts som positivt från både föräldrar, Familjerätt och Psykologmottagningen. Fr. o. m. februari 2015 har vi vidgat detta erbjudande till att gälla hela länet. Psykologens roll är konsultativ, dvs det är personalen på Familjerätten som håller i ärendet. Psykologen bidrar utifrån sin roll som expert på små barns utveckling och behov. Psykologen deltar vid ett enstaka tillfälle/ärende. Psykologens fokus är att belysa barnets perspektiv. Familjerättens personal bokar en psykolog via vårdadministratör Marita Nilsson, tel 054-61 43 93. Remiss när BVC-sjuksköterskan önskar att barnet är med vid första besök hos psykolog Ibland kan det kännas angeläget för BVC-sjuksköterskan att psykologen får träffa barnet vid första besöket. Det kan till exempel handla om föräldrar som värderar barnets beteende på ett annat sätt än vad BVC-sjuksköterska/BVC-läkare gör. I många fall finns det fördelar med att träffa föräldrarna själva först. I de fall föräldrarna är tveksamma till att ta emot stöd från Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård samtidigt som BVC-sjuksköterskan uppfattar uttalade svårigheter kan det vara viktigt att barnet är med vid första besöket. Gör BVC-sjuksköterskan den bedömningen behöver detta stå i remissen, så att barnet kallas tillsammans med föräldrarna. Förslag till formulering: Det är önskvärt att Stina/Kalle är med till första besöket. 9

Tack för ert idoga arbete med att skriva tydliga remisser! Med risk för att bli tjatig vill vi i remissgruppen (Eva Nahnfeldt, Marita Nilsson och Lars Kullenberg) återigen berätta att kvaliteten på de remisser som kommer från både Barnmorskor och BVC-sjuksköterskor är hög. Den höga kvaliteten underlättar vårt jobb och gör att patienterna i de flesta fall får träffa psykolog inom rimlig tid med utgångspunkt i patientens behov. Remissgruppen Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Snart är våren här!!! 10

Dietist mödra- och barnhälsovård Nyheter från Semper lny produktspecialist från Semper för Värmland är dietisten Anna Magouli. Hon var på besök hos mig och berättade om TUMME (Tillväxt och Utveckling med ModersMjölksErsättning) som pågick mellan 2007 och 2013 som bestod av 160 barn som fick modermjölksersättning och 80 ammade barn. Studien visade inga skillnader i tillväxt, det kognitiva utvecklingen låg på samma nivå i båda grupper av barn och att barn som fick ersättning insjuknade i mindre gard i öroninflammation. Utifrån studiens resultat så har Semper en nyhet gällande modersmjölkersättning och det är att de berikas med MFGM (Mjölkfettkulemembran) som återfinns naturligt i modersmjölken. Därmed blir en ny fettsyresammansättning i Sempers modersmjölkersättning. Den kallas för Lipilac och illustreras i förpackningarna med en droppe. Eftersom sammansättningen i modersmjölkersättningen har ändras så är även skopan ny. Viktigt att föräldrarna använder den nya skopan och inte den gamla. Jannette Grahn Vera Dietist MBHV-enheterna 054-61 86 68 Jannette.VeraGajardo@liv.se Till MBHV-dietist på Livlinan Alla modermjölkersättningar i pulverform innehåller numera MFGM = Lipilac. Förpackningarna märks med en bild av en fettdroppe. Även skopan har ändrats för att passa den nya sammansättningen i modersmjölkersättningarna. Viktigt att använda den nya skopan och inte den gamla vid tillagningen. Under dagarna kommer även BVC att få foldrar från Semper 11

Information från Livsmedelverket Arsenik i ris Varför finns det arsenik i ris? Arsenik och kadmium finns oftast naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas i det vatten som används för bevattning. Ris har även en ovanligt bra förmåga att ta upp och ansamla arseniken. Ofta följer alltså ämnet med i själva råvaran som produkterna görs av. Är det farligt? Arsenik är ett ämne som man inte ska få i sig för mycket av och Livsmedelsverket tycker att det är allvarligt att många av risprodukterna på marknaden innehåller höga halter. Halterna innebär inga akuta risker men på lång sikt kan de innebära ökad risk för bland annat cancer. Kan barn äta ris? Man behöver inte avstå från att ge ris till barn. Däremot är det viktigt att äta varierat, det vill säga att äta olika sorters mat, och att variera mellan olika märken. Då minskar risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen. Mitt barn har regelbundet ätit mycket risprodukter i flera år behöver jag vara orolig för det? Nej, de effekter man ser av arsenik är framför allt om man utsätts för förhöjda arsenikhalter under lång tid. Men det är alltid bra att variera sig och inte ensidigt äta mycket av en viss produkt. Små barn är känsligare än större, eftersom de väger mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt. Det saknas ännu gränsvärden för arsenik i livsmedel (men det finns för dricksvatten). I EU håller man just nu på och tar fram ett gränsvärde för arsenik i ris. Gränsvärdet börjar användas 1 januari 2016. När gränsvärden bestäms utgår man alltid från att de ska skydda små barn eftersom de ofta är särskilt känsliga och därför är gränsvärdet för ris som ska användas till barnmat lägre satt än för annan mat. Vad gör Livsmedelsverket? Livsmedelsverket undersökte 2013 bland annat arsenikhalterna i några risprodukter särskilt avsedda för barn. Undersökningen ledde till nya råd om att inte ensidigt äta mycket av samma risbaserade grötoch vällingprodukter och att avråda barn under 6 år att dricka risdrycker. Den ledde också till att flera företag aktivt har arbetat för att sänka arsenikhalterna i sina produkter. Några produkter togs bort från butikerna. Livsmedelsverket ska följa upp undersökningen och även undersöka om det finns anledning att fler risprodukter behöver ha till exempel råd till barn. Sedan den förra undersökningen har Livsmedelverket utvecklat en ny metod som är särskilt bra på att mäta den farligaste sortens arsenik, oorganisk arsenik. Livsmedelsverket har ansökt om att metoden ska bli standardmetod inom EU. Vad kan man göra som konsument? Det är alltid bra att äta varierat. Välj olika sorters mat och märken så minskas risken för att få i sig för mycket av något enskilt ämne. Varför förbjuder ni inte produkter som innehåller skadliga ämnen? Tyvärr finns det skadliga ämnen i våra livsmedel som inte går att undvika helt. För att hålla nere halterna finns det lagstiftade gränsvärden för många ämnen. Just nu håller EU:s gränsvärden för skadliga ämnen på att ses över och Livsmedelsverket arbetar aktivt för att gränsvärdena ska sänkas. 12

Frågor & Svar - Mjölk och kalcium i fokus BVC- sjuksköterska: Jag har ett barn hos mig som nu är 8 månader och har komjölksproteinallergi. Familjen har varit hos dietist för att få information. De har nu på dietistens uppmaning börjat räkna Kalciumtillskott/dag. Pojken äter kalciumberikad gröt och välling, men nu när han är 8 månader och det är dags för två lagade mål mat undrar de om de kan smula över kalciumtabletter över maten. De är medvetna och skulle tex aldrig ge hela dygnsdosen över ett mål mat, men tänker att eftersom de tar bort ett grötmål och ersätter med mat behöver de kalciumberika maten. Dietisten på barnmottagingen har sagt att de inte kan ge kalciumtabletter som krossas till barn under ett år. Jag känner att jag inte vet tillräckligt för att kunna ge ett bra svar. Jag har även ett annat barn med samma allergi där barnet i princip bara ammar och äter några skedar mat/dygn. Hur känsliga är de här barnen för kalciumbrist? Kan föräldrarna berika maten med kalciumtabletter? Dietist: Jag pratat med min kollega på barnkliniken. Hennes råd att inte krossa kalciumtabletter över maten baseras framför allt på att de egentligen finns det inga specifika och godkända kalciumtabletter för späd- eller småbarn och inget annat. Barndietistens råd att kalciumräkna låter klokt med tanke på hur mycket kalcium men portion mjölkfri gröt eller välling innehåller. Se nedan. 540 mg kalcium per dag är behovet för ett spädbarn mellan 6-11 månader Gröt Sempers gröt mjölkfri 180 mg per portion, 2 portioner 360 mg Enagos mjölkfrigröt 205 mg per portion, 2 portioner 410 mg Sinlacs gröt Nestlé 265 per portion, 2 portioner 530 Välling Nästan alla mjölkfria vällingar innehåller runt 88 mg kalcium per 100 ml. Så även om föräldrarna tar bort en portion välling eller gröt så borde behovet täckas om man väljer ge barnet mat som innehåller mer kalcium, som bönor, grönkål och spenat (spenat efter 1 år ålder). Som vi ser i listan ovan så är det bättre att ta bort en portion välling eftersom gröten berikas med mer kalcium. 2 portioner Sinlac (den mest kalciumrika av alla mjölkfria grötar) per dag försäkrar barnets kalciumbehov. Detta råd (Sinlac) är bra att ge det andra barnet du nämner ditt meddelande som knappast kommit upp i några matskedar per dag. Vegetabilier exempel på kalciuminnehåll 100 gram fryst spenat: 93 mg 100 gram fryst grönkål: 150 mg 100 gram kokta sojabönor: 90 mg 100 gr bruna bönor, kokta: 23 mg 100 gram torkade fikon: 144 mg 100 gram sötmandel: 265 mg 100 gram hasselnötter: 188 mg 100 gram apelsin (1 st): 48 mg Om föräldrarna är oroliga kan de alltid kontakta Anne-Li igen (det vill hon gärna att de gör)så kan hon förklara och ge mer tips, detta eftersom det handlar om födoämnesallergi och bör behandlas av en kli-nisk dietist. Om barndietisten bedömer att kalciumintaget verkar för lågt kan givetvis kosten behövas kompletteras med extra kalcium. BVC- sjuksköterska: Träffar en mycket kavat tjej på 2 ½ års besöket. Far har funderingar omkring flickans kost, som jag inte kunde svara på. Flickan har nyligen slutat med välling och vill inte dricka mjölk. Har aldrig i princip druckit mjölk. Äter smör på smörgås, ibland ost. Gillar inte fil eller yoghurt. Far funderar om flickan behöver något extra, typ kalcium tillskott, med tanke på hennes restriktiva inställning till mjölk. Vad säger du om detta? Dietist: Förstår oron om flickan är restriktiv med maten. I första hand är det viktigt att de väljer livsmedel som innehåller mer kalcium (se några förslag nedan) och i bifogat dokument (I stället för mjölk tips finns i Matbildspärmen). Att prova havreprodukter berikade med kalcium kan vara värt att prova. Havredrycken berikas med samma mängd kalcium som mjölken, så får flickan i sig 2,5 dl havredryck har hon fått redan i sig halva dagsbehovet av kalcium (1 dl 120 mg kalcium). Om hon accepterar havreprodukter och föräldrarna väljer kalciumrika produkter åt flickan så kan de efter ett tag försöka kalciumräkna hennes mat i ett par dagar. Dvs. att uppskatta hur mycket kalcium hon får i sig genom maten. Om de verkligen ser att flickan har svårt att komma upp i 600 mg per dag kan det vara läge med kalcium tillskott. Det är viktigt att betona för föräldrarna att man brukar vanligtvis inte rekommendera tillskott för barn och att kosttillskott kan lätt överdoseras och bli giftigt och därför bör de vara försik-tiga om flickan börjar äta mer allsidigt (då kan det vara läge att sluta med kalcium). För att undvika risken med överdosering kan det vara lagom med 250 mg per dag som komplement till maten så länge barnet äter dåligt med kalciumrika produkter. Dessa tabletter (även brus) har funnit på Apoteket. Hittar man inte tabletter på 250 mg så bör man dela den som innehåller 500 mg. Men som sagt inte mer än 250 mg per dag. Kalcipos, Recip, tablett 500 mg: Utan smak. Receptfri. Sväljes hela, delas eller krossas före intag Calcitugg, Nycomed, tuggtablett 1 g och 500 mg: Apelsinsmak. Receptfri. Sväljes hela, tuggas eller får smälta på tungan. Kalcidon, Abigo, tuggtablett 250 mg: Pepparmintsmak. Receptfri.Avsedda att tuggas, men kan även smälta i munnen eller sväljas hela. 600 mg kalcium per dag är behovet för ett barn mellan 1-5 år 13

Information Matbildspärmen ska uppdateras Under våren kommer jag att börja uppdatera Matbildspärmen. Jag ser fram emot önskemål om bilder och synpunkter till uppdateringar. Maila gärna till mig om det. Övervikts pärm på gång Viktiga pärmen kommer att sättas ihop klart efter utbildningen om övervikt och fetma utskicket till BVC sker under sen vår. Barnmässan 27-29 mars - Mellanmål i fokus Under rubriken Munnen en del av kroppen har Folktandvården under flera år deltagit i det årliga Barnmässan i Karlstad. I år kommer Folktandvården att samarbeta med Barnhälsovårdens dietist och utvidga konceptet kring temat matvanor påverkan munnen och kroppen. Fokus kommer att ligga på mellanmål. Kultur - Fiffig tandborste Bilden nedan fick jag låna av Folktandvården. Den visar en intressant sorts tandborse som har fungerat och fungerar fortfarande alldeles utmärkt i andra kulturer. Bild: Material från Folktandvården i Region Jönköpings län 14

Matkultur Mjölkpulvret NIDO från Nestlé Mjölkpulvret NIDO från Nestlés är en storsäljare i tredjevärlden. NIDO är vanligt helmjölk i pulverform. Helmjölk med en hög fetthalt (28 %). Det är vanligt att barn under 1 år barn i andra världsdelar drycker denna mjölk. Vanligt är även att det tillsätts socker i mjölkpulvret. Oavsett det är vanligt svensk mjölk eller NIDO så bör barn under ett år dricka väldigt lite mjölk pga. mjölkens låga järninnehåll. Därför är NIDO inget att rekommendera för barn under 1 år. Barn under ett år behöver en väl sammansatt modersmjölkersättning eller tillskottsnäring som de som finns i den svenska barnmats marknaden idag. Modersmjölkersättning och tillskottsnäring Modersmjölkersättning (exempelvis Baby Semp 1, Nan 1)kan utgöra enda näring/föda för spädbarnet upp till sex månader ålder. Barnet behöver ingen annan näring för att klara sig förutom modersmjölkersättningen och D-dropparna. Tillskottsnäring skiljer sig bara något näringsmässigt från modersmjölkersättningen men ska inte ut-göra enda näringen efter sex månader ålder. Barnet behöver andra livsmedel för att få en fullgod näring. På grund av den näringsrika sammansättningen är det tillskottsnäring som Baby Semp 2 och Nan 2 lämpliga att börja med. Eftersom skillnaden i näringen mellan modersmjölkersättning och tillskottsnäringen är så liten kan modersmjölkersättningen fortsätta ges ända upp till barnet är ett år om man så vill. Viktigt dock är att tänka på att samma princip som vid tillskottnäringen gäller här; modersmjölkersättningen ska inte ges mer än 2-3 gånger om dagen när barnet är över sex månader. När barnet är över sex månader behöver barnet långsamt börja med annan mat. Med tiden och ju äldre barnet blir kommer varken modersmjölken, modersmjölkersättning eller tillskottsnäring att räcka till som enda föda. Nestlés nya hemsida för hälsooch sjukvårdspersonal Produktspecialisten från Nestlé Eva- Maria Hellman var på besök hos mig och berättade om Nestlés nya hemsida för hälso- och sjukvårspersonalen som kommer att vara i funktion från mitten av mars. Hemsidan heter Nestlenan - klicka här Nestlé bjuder på utbildning om vegetarisk mat för småbarn. Inbjudan är bifogad 15

Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Workshops i nya barnhälsovårdsprogrammet * Under våren 2015 kommer BHV-enheten finnas tillgängliga vid fem tillfällen, för att gå igenom det nya barnhälsovårdsprogrammet. Datum och plats ser du här nere. Anmälan kommer att skickas ut efter julhelgerna. 12 mars 2015 i Karlstad - Lokal: Galaxen, kl 08:30-12:30 20 mars 2015 i Arvika - Lokal Verkstaden 3:e vån, kl 08:30-12:30 26 mars 2015 i Torsby Lokal: Vallmo, kl 08:30-12:30 16 april 2015 i Karlstad - Lokal: Sirius, kl.13:00-17:00 7 maj 2015 i Storfors, kl 08:30-12:30 Planerad fortbildning Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar nu att ha kontinuerlig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. På BHVenhetens hemsida under fortbildning har vi lagt ut olika ämnen som du kan anmäla ditt intresse till. Vi tar gärna emot förslag på andra ämnesområden. Tider, platser och inbjudan kommer att annonseras. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildning (Livlinan) Nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor Nu är det dags för vårens nätverksträffar och du kan boka in dig på följande datum och tider: 4 maj, klockan 13:30 16:00, lokal: CSK Bragska villan i grupprum Stora Gla 6 maj, klockan 13:30 16:00 lokal: Landstingshuset i grupprum E3 11 maj, klockan 09:00 11:30 lokal: CKS Bragska villan i grupprum Stora Gla 2 juni klockan 13:30 16:00 lokal: Landstingshuset i grupprum F1 3 juni klockan 09:00 11:30 lokal: Landstingshuset i grupprum Nordstjärnan 3 juni klockan 13:30 16:00 lokal: Landstingshuset i grupprum Nordstjärnan Till direktanmälan - klicka här 16

välkommen TILL NeSTLÉ SeMINARIuM MeD TeMA: Grön barnmat vegetarisk kost FöR De yngsta Seminarium för dig som arbetar med barn och familjer på bl. a. bvc. Brogatan Norra Strandgatan HäR! Tage Erlandergatan ONSDAG, 29 APRIL kl 13.30 16.00 Lokal: CCC, Tage Erlanders gata 8 A, Karlstad Tidpunkt: Onsdag den 29 april, kl 13.30 16.00 Program: 13.30 Samling och Kaffe/fika 14.00 14.30 Information från Nestlé 14.30 16.00 Grön barnmat vegetarisk kost för de yngsta - Hur tillgodoses de minsta barnens behov av vitaminer, mineraler, proteiner och omega-3-fettsyror med vegetarisk kost? - Är kosttillskott nödvändiga för veganbarn? Östra Kanalgatan Näringslära såväl som matnyttiga tips för småbarn som äter vegetarisk kost presenteras av Åsa Strindlund. Hamngatan Östra Torggatan Hagaleden Föreläsare: Åsa Strindlund är nutritionist och föreläsare vid bl a Karolinska Institutet. Åsa håller även kursen Barnmat det fixar du själv för småbarnsföräldrar. Medförfattare till boken Grön barnmat och aktuella artikeln Vegetarisk mat är bra även för små barn i Läkartidningen (2014;111:CMEA). S v A R S b L A N k e T T Anmälan: Maila samtliga uppgifter till eva-maria.hellman@se.nestle.com Namn Befattning Arbetsplats E-post Antalet platser är begränsade. För säkerhets skull anmäl i god tid! Av planeringsskäl är vi tacksamma för svar senast den 15 april. Observera följande Glöm inte att vidtala huvudman om utbildningsdagen. Seminariet är kostnadsfritt. Meddela eventuella allergier vid anmälan. Vid förhinder är vi tacksamma om ni meddelar detta senast 2 dagar innan på telefon: 076-109 40 85 eller per e-post: eva-maria.hellman@se.nestle.com NeSTLÉ INFANT NuTRITION NESTLé SVErIGE AB. BOx 7173, 250 07 HELSINGBOrG. www.nestlenan.se 17

Inbjudan Introduktion Till dig som är nyanställd på barnmorskemottagning, barnavårdscentral, familjecentral, ungdomsmottagning eller chef inom allmänmedicin Tid Måndag 30 mars 2015 12:00 16:00 Lunch och fika ingår Plats Galaxen Landstingshuset Karlstad Målgrupp Barnmorskor, MHV-läkare, BVC-sjuksköterskor, BVCläkare, MBHV-psykologer och nya enhetschefer Sista anmälningsdag 26 mars Anmälan Via direktlänken: https://www.webropolsurveys.co m/s/8ac48d0f6bd35995.par eller Isabel.lindgren@liv.se Medverkande Anna Bodin Cristina Gillå Daniel Foxhage Eva Nilsson Isabel Lindgren Jannette Grahn Vera Lars Kullenberg Margareta Goop Staffan Skogar Tanja Eklund Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård inbjuder till en informationsdag. Vi arbetar med verksamhetsutveckling inom områden som gäller kvinnor, barn, ungdomar och familjer, för och tillsammans med alla vårdgivare inom Hälsoval Värmland. I verksamhetsområdet ingår barnhälsovårdsenheten, mödrahälsovårdsenheten, verksamhetsutvecklare för familjecentraler och ungdomsmottagningar. Syfte Varje nyanställd ska lära känna utvecklingsenhetens resurser, idéer, värderingar och förutsättningar så att krav, förväntningar och stöd blir tydliga. Program Programmet är uppdelat i två block där tiden efter lunch är gemensam med information av: Mödrahälsovårdsenheten Barnhälsovårdsenheten Familjecentral Ungdomsmottagning Dietist inom mödra- och barnhälsvård Psykolog inom mödra- och barnhälsovård Andra blocket är uppdelat per yrkesgrupp med riktad introduktion. Välkommen! Isabel Lindgren, enhetchef www.liv.se 18

Inbjudan till föräldraföreläsning OBS! Endast till föräldrar Våra viktiga barn! Våra viktiga barn! Föreläsningen vänder sig till dig som är förälder, som har barn/ungdomar med övervikt och fetma. Vi kommer att ta upp frågor som: - Varför blir man överviktig? - Vad händer i kroppen då? - Hur är det möjligt att gå ner i vikt? - Vad kan jag som förälder göra för att stötta mitt barn i detta? Ta gärna med dina egna frågor och funderingar! Föreläsare är Leif Fleron, läkare, Emma Wikholm, läkare och Stina Ljungkvist, psykolog, från obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin. Föreläsningen erbjuds vid två tillfällen under våren 2015: Datum: Onsdag 4 februari eller onsdag 6 maj Klockan: 17.30-19.30 Plats: Centralsjukhuset i Karlstad, konferensrummet, avd. 12, barn- och ungdomsmedicin, blå gata, trapphus, mittemot hiss G, plan 3. Anmälan (ange vilket datum) och för mer information: Suzanne Holmér-Danielsson, e-post: suzanne.holmer.danielsson@liv.se eller tfn: 0550-861 25 Varmt välkommen! Obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin 19

Inbjudan till föreläsning Mat och motion - i bra kombination! Mat och motion Föreläsningen fokuserar på vad som är bra mat och motion, och vi ger tips, idéer och verktyg hur man lättare får till det i vardagen. Föreläser gör Anna Lind Hedin leg. dietist och Johanna Delvert, leg. sjukgymnast, båda på obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin. Ta gärna med frågor! Målgrupp: Föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Tonåringar är välkomna att följa med. Föreläsningen erbjuds vid två tillfällen under våren 2015: Datum: Torsdag 12 februari eller tisdagen 12 maj Klockan: 17.30-19.30 Plats: Centralsjukhuset i Karlstad, konferensrummet, avd. 12, barn- och ungdomsmedicin, blå gata, trapphus mittemot hiss G, plan 3. Anmälan (ange vilket datum) och för mer information: Suzanne Holmér-Danielsson, e-post: suzanne.holmer.danielsson@liv.se eller tfn: 0550-861 25 Varmt välkommen! Obesitasmottagningen 20

Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lars Kullenberg, psykolog MBHV, lars.kullenberg@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, versamhetsutv FC anna.bodin@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad 054-61 66 77 e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 21