KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22

KOSTPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22

Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund 3 Syfte 3 Barnomsorg - o skola Mål 4 Styrdokument 4 Samverkan 5 Kostombudsträffar 5 Ansvarsfördelning 6 Matsedel 7 Måltidsordning 7 Måltidsinnehåll 7 Mat vid särskilda behov 9 Utflyktsmat 9 Måltidsmiljö 9 Pedagogiska måltider 9 Livsmedelshygien 9 Personer med funktionsnedsättning och äldre Mål 10 Styrdokument 10 Ansvarsfördelning 11 Samverkan 15 Kompetensutveckling 15 Måltiden 15 Matsedel 15 Måltidsordning 15 Måltidsinnehåll 16 Kostsortiment 16 Rutiner för att förebygga upptäcka och behandla undernäring 16 Dokumentation 17 Livsmedelshygien 17 Måltidsmiljö och bemötande 17 Barnomsorg skola personer med funktionsnedsättning och äldre Kompetensutveckling 18 Miljöaspekter 18 Implementering av kostpolicyn 18 Uppföljning och revidering 18 2

Inledning/Bakgrund I kommunerna tillagas och serveras idag ett stort antal måltider. Storhushållen och andra enheter som hanterar mat inom kommunen har därmed en betydande roll för våra matvanor. En bra måltidsverksamhet är av stor betydelse för att främja den nationella folkhälsan. I Grums kommun vill vi erbjuda god vällagad och näringsriktig mat anpassad till de behov som våra barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre har. Utgångspunkt skall vara de nationella riktlinjerna. Det är också av stor vikt att servera måltiderna i en lugn och trevlig måltidsmiljö och att det ges tillräckligt med tid att inta måltiden. Inom barnomsorg och skola har en arbetsgrupp med representanter för pedagogisk personal, rektorer, skolhälsovård och kostpersonal arbetat fram kostpolicyn. En arbetsgrupp bestående av kostchef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och områdeschefer inom äldreomsorgen har tillsammans med kostgrupp bestående av omvårdnadspersonal, distriktssköterska, sjuksköterska och arbetsledare för centralkök tagit fram kostpolicyn för äldreomsorg. Syfte - skapa enhetliga riktlinjer. - underlätta för verksamheterna att hålla en god kvalité på den kost som serveras. - klargöra ansvarsfördelning mellan olika aktörer som politisk nämnd, områdeschefer, kostpersonal, pedagogisk personal och vårdpersonal. - utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten - främja hälsosamma levnadsvanor - kostpolicyn skall vara ett stöd till elever och föräldrar att göra hälsosamma val 3

Barnomsorg och skola Mål Att förskola, skola och fritidshem skall vara arenor som förenar lek, lust, rörelse och goda matvanor dvs. förutsättningarna för hälsa och lärande. En hälsofrämjande skola som stimulerar alla barn till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och goda matvanor Att erbjuda en kost som tillgodoser olika gruppers behov av energi och näring enligt gällande nationella näringsrekommendationer. Förmedla matglädje till våra matgäster genom ett utpräglat service- och kvalitetstänkande. Matgästerna skall sättas i centrum och ges möjlighet att påverka kvalitet och innehåll både vad det gäller mat och måltidsmiljö. Vara en integrerad del i övrig förskole- och skolverksamhet. Kostverksamheten skall präglas av en hög och jämn kompetens. Styrdokument Livsmedelslagen, livsmedelsförordningen Livsmedelslagen är en ramlag som är styrande för allt arbete inom livsmedelsområdet. I lagen beskrivs vad ett livsmedel är, samt vilka regler som gäller för hantering, märkning, saluhållande, personalhygien, livsmedelslokaler, livsmedelstillsyn och avgifter. Livsmedelsförordningar förtydligar och kompletterar lagen. Statens livsmedelsverk har en egen författningssamling som ytterligare förtydligar vad som gäller. Miljöförvaltningen har regelbunden tillsyn över alla verksamheter med livsmedelshantering och följer upp egenkontrollprogrammen. Övriga lagar Övriga lagar som styr kostverksamheten är: Kommunallagen, produktansvarslagen, lagen om offentlig upphandling Riktlinjer Gällande nationella näringsrekommendationer och riktlinjer enligt nedan skall följas vid planering tillagning och servering av samtliga måltider Svenska näringsrekommendationer (SNR2005) Bra mat för i förskolan (SLV2007) Bra mat i skolan (SLV 2007) Riktlinjer för barnomsorgens måltider (SLV, Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet, SLL, 2004) När det gäller rekommendationer för mjölk och mejeriprodukter är det de senaste rekommendationerna se Bra mat i förskolan som gäller. 4

Riktlinjer för skolluncher (SLV, Centrum för tillämpad näringslära/hälsomålet, SLL, 2004) Följande lokala riktlinjer och rutiner skall följas: Gällande avtal för livsmedelsinköp Rutiner för beställning av specialkost Riktlinjer för avvikande kost av religiösa och kulturella skäl Riktlinjer för pedagogiska måltider Samverkan Kostgrupp är en samverkans och utvecklingsgrupp för kostfrågor bestående av kostchef, rektorer, skolhälsovård, pedagogisk personal och kostpersonal. Kostombudsträffar På varje enhet skall finnas ett kostombud. Minst en gång per år bjuds kostombuden in till informationsträff om aktuella frågor. Matråd Alla skolor skall ha ett matråd bestående av rektor, elever ur olika årskurser och kostpersonal. Rektor är sammankallande. Matrådet skall träffas minst en gång per termin. 5

Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Områdeschef/rektor Områdeschef kost Verksamhetspersonal Kostpersonal Beslutar och verkställer beslut rörande kosten till barn i förskolan, elever i skolan och pedagogiska luncher. Fördelar resurser så kraven som ställs kan uppfyllas. Följer upp kvalitén på kosten och att kostpolicyn efterlevs. X Ansvarar för att rutinerna fungerar för den del av kosthållningen som verksamhetspersonal sköter om. Sörjer för att fortbildningsbehov hos personalen tillgodoses. Ansvarar för att personal, föräldrar, barn och elever informeras om kostpolicyn. Ordnar samarbete mellan barnhälsovård, tandhälsovård. Ansvarar för att verksamhetspersonal som lagar mat har dokumenterad kompetens i matlagning och hygien. Samverkar med kostenheten i kostfrågor. Ansvar för att avtal om ansvarsfördelning upprättas där både verksamhetspersonal och kostpersonal sköter kostförsörjningen X Ansvarar för att matsedlarna är näringsvärdesberäknade och anpassade efter respektive målgrupp och att de som har behov av annan mat p.g.a. sjukdom, religion eller handikapp skall få en anpassad mat som så lite som möjligt avviker från grundmatsedeln. Ansvarar för att rutinerna inom kostverksamheten fungerar och att fortbildningsbehov hos personalen tillgodoses. Samverkar med personal i skola och förskola om kostfrågor. Ansvar för information till personal om aktuella kostfrågor X Ansvar för att följa antagen kostpolicy, Ansvar att följa rutiner som upprättats för mathållning och livsmedelshygien. Ansvar för att delta i fortbildning och att ta till sej och använda ny kunskap. X X 6

Matsedel Matsedel skall finnas på varje enhet så att barn, elever, personal och föräldrar har tillgång till den. Den skall vara skriven på ett sätt som tilltalar smaklökarna och inbjuder till att äta dagens måltid. Ett alternativ till dagens lunch bör erbjudas. Målsättningen skall vara att laga maten från grunden och att använda mindre halvfabrikat. Måltidsordning Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Enligt svenska näringsrekommendationer ska dagens totala energiinnehåll fördelas enligt följande: Frukost (morgonmål) 20-25% Lunch (mitt på dagen mål) 25-35% Middag (kvällsmål) 25-35% Två eller tre mellanmål bör också ingå. Inom förskolan serveras frukost, lunch och ett mellanmål som tillsammans ger 65-70 % av dagsbehovet. För de barn som vistas långa dagar serveras ett etra mellanmål. För barn under två år bör det inte vara mer än 2-2,5 timmar mellan måltiderna. Barn över två år kan ha 3 3,5 timmar mellan måltiderna. Måltidsinnehåll: Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omvälande och innehåller livsmedel från kostcirkelns olika grupper som är: Frukt och bär Grönsaker och baljväter Rotfrukter och potatis Bröd och andra spannmålsprodukter Matfett Mjölk och ost Kött fisk och ägg Förslag på innehåll och mängder finns i Bra mat för förskolans bilaga. Grönsaker rotfrukter och frukt ger oss vitaminer mineralämnen och fibrer och andra kolhydrater. I dessa livsmedel finns ämnen som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och skyddar oss mot vissa cancerformer. Barn som äter mycket frukt och grönt äter mindre av söta och feta produkter. Det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker är 400 g per dag till barn mellan fyra och 10 år. Barn under fyra år skall successivt öka intaget så de når denna mängd vid fyra år, för barn över 10 år gäller 500 gram. Förskolor och skolor skall som komplement till lunchen erbjuda en salladsbuffé som dukas fram först. Förskolan skall erbjuda minst tre olika sorters grönsaker/sallader varav en gärna kan vara kokt. 7

Till salladsbuffén på skolan skall salladsbordet innehålla fem alternativ, se riktlinjer för skolluncher. Av kostfiber som finns i bröd, flingor pasta ris m.m. behöver de små barnen mindre mängd än större barn och vuna men det är bra att barnen får pröva på och vänja sig vid grovt bröd och fullkornsprodukter. Potatis ris och pasta är baslivsmedel. Här kan man gärna variera med korngryn, couscous, bulgur och matvete. Eftersom intaget av mättat fett är för högt i Sverige och intaget av fleromättat fett är för lågt bör D-vitaminberikat flytande matfett eller fast matfett med högst en tredjedel mättat fett användas i matlagningen. Grädde bör bytas mot mjölk vid tillagningen eftersom det sänker mängden mättat fett och kaloriinnehållet vilket ge utrymme för andra näringsrika ingredienser. På bröd rekommenderas matfett med minst 70 % fett varav högst en tredjedel är mättat. Mjölken som serveras bör vara lättmjölk/lättfil/lättyoghurt berikad med D- vitamin. Lättmjölk innehåller mer D-vitamin än standardmjölk. Det är också bra att barn vänjer sig vid lättmjölk redan som små eftersom för mycket mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet. Av ost bör väljas sorter med lägre fetthalt och nyckelhålsmärkning. Ju lägre fetthalt desto större kalciuminnehåll. Fisk bör förekomma på matsedeln en till två gånger per vecka, varav en av gångerna fet fisk som innehåller omega 3-fettsyror som sänker blodfetthalten och är en viktig D-vitaminkälla. Av kött skall främst magra styckningsdelar och nyckelhålsmärkta produkter väljas. Kött är en viktig källa till järn. Många barn får i sig för lite järn. Man kan därför gärna välja järnrika smörgåspålägg som leverpastej. Socker och söta livsmedel som t.e. fikabröd, godis, glass och söta drycker bör undvikas i förskola och skola. Utrymmet för dessa är begränsat i kosten och bör tillgodoses i första hand i hemmet. Födelsedagsfirande kan ske på annat sätt genom t.e. flaggning eller krona på huvudet, kung för en dag, om firandet skall ske med glass eller tårta bör månadens födelsedagar samlas ihop och firas en dag i månaden för att undvika för högt sockerintag. Salt bör användas måttligt i matlagningen. Saltintaget är idag för stort för att vara hälsosamt därför är det bra att barn vänjer sig vid en lägre salthalt. Man kan istället använda mer av örtkryddor och andra kryddor. I frukosten ingår följande livsmedel: Gryn eller flingor, sylt, bröd, matfett, pålägg, lättmjölk/magra mjölkprodukter, frukt/bär och/eller grönsaker. Lunch innehåller salladsbuffé/grönsaker, varmrätt, bröd med matfett, lättmjölk eller vatten I mellanmålet ingår följande livsmedel: lättmjölk/lättfil/ lättyoghurt, frukt, grönsak och smörgås med pålägg. Hemlagad frukt/bärkräm högst två gånger per månad. Mer detaljerat måltidsinnehåll finns i skrifterna Bra mat för förskola och skola. 8

Mat vid särskilda behov Mat vid särskilda behov serveras till dem som av olika skäl inte kan äta av den vanliga maten. Personer som av medicinska skäl behöver en annan kost erhåller den efter individuell medicinsk bedömning och ordination av legitimerad läkare eller sjuksköterska. Personer som av etiska, kulturella eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln ska erbjudas anpassning av menyn till lakto-ovo-vegetarisk eller en kost - fläskkött. För barn/elever under 18 år ska förälder/vårdnadshavare ansöka om annan kost. Utflyktsmat Barn på utflykt bör få mat med samma näringsinnehåll som i förskola/skola på ungefär samma tider. Viktigt med goda rutiner för hygien vid utflykter. Godis skall inte förekomma. Traditioner Det är viktigt att bibehålla de traditioner som finns vid speciella tillfällen på året som påsk, midsommar och jul mm.. Då kan undantag göras från de vanliga rekommendationerna eftersom dessa tillfällen är få och det är viktigt att bevara våra traditioner. Måltidsmiljö Maten smakar bättre i en trivsam och fräsch miljö. Ljudnivån i restaurangen skall vara låg, Köer skall genom schemaläggning undvikas. Möblerna skall vara ändamålsenliga, Belysningen skall vara anpassad efter de behov som finns. Utsmyckning av restaurangen betyder mycket för allmänna trivseln likaså att det är snyggt och rent. Maten skall serveras upplagd på ett trevligt sätt. Diskinlämningen bör vara avskild. Matgästerna skall känna sig välkomna till restaurangen/matbordet. Det är viktigt att personalen som serverar maten har ett positivt och serviceinriktat sätt. Det påverkar upplevelsen av måltiden positivt. Pedagogiska måltider Syftet med den pedagogiska måltiden är att ge tillfälle till samvaro mellan barn, ungdomar och vuna. Vuna som äter tillsammans med barn och ungdomar är viktiga förebilder. Den pedagogiska lunchen är viktig för att barnen skall få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Måltidsmiljön blir också lugnare om skolans personal äter med barnen. Livsmedelshygien Hygienen vid tillagning och servering av mat är viktig för att undvika att de som äter maten blir sjuka. Egenkontrollprogram skall enligt livsmedelslagen finnas på alla enheter som hanterar livsmedel. 9

Personer med funktionsnedsättning och äldre Mål Att erbjuda kost som tillgodoser olika kunders behov enligt gällande nationella näringsrekommendationer. Att måltiderna som serveras är jämnt fördelade över dagen och att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Förmedla matglädje till våra kunder genom ett utpräglat service- och kvalitetstänkande. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö. Alla kunder skall få den hjälp och stöd som behövs vid måltiden. Kostverksamheten skall präglas av en hög och jämn kvalitet. Styrdokument Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen (SOL) har den som har behov av hjälp och stöd rätt att få detta. Insatserna skall vara av god kvalitet och säkerställas med dokumentation. Det är viktigt att insatserna är individuellt anpassade, tar till vara den enskildes resurser och genomförs i samråd med den enskilde. Livsmedelslagen, livsmedelsförordningen Livsmedelslagen är en ramlag som är styrande för allt arbete inom livsmedelsområdet. I lagen beskrivs vad ett livsmedel är, samt vilka regler som gäller för hantering, märkning, saluhållande, personalhygien, livsmedelslokaler, livsmedelstillsyn och avgifter. Livsmedelsförordningar förtydligar och kompletterar lagen. Statens livsmedelsverk har en egen författningssamling som ytterligare förtydligar vad som gäller. Miljöförvaltningen har regelbunden tillsyn över alla verksamheter med livsmedelshantering och följer upp egenkontrollprogrammen. Hälso- och sjukvårdslagen, patientdatalagen Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Hälso- och sjukvård definieras som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. En bra dokumentation är en viktig del av en god och säker vård, liksom att all vård och behandling skall genomföras i samråd med kunden. Nutrition ingår som en del av omvårdnaden. 10

Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården utgör utgångspunkten för ett systematiskt kvalitetsarbetet. Allmänna råd och föreskrifter om patientjournal (SOSFS 1993:20). Allmänna råd om omvårdnad i hälso- sjukvården (SOSFS 1993:17). Övriga lagar Övriga lagar som har betydelse för kostverksamhet är: Kommunallagen, produktansvarslagen, lagen om offentlig upphandling Riktlinjer Svenska näringsrekommendationer 2005 Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg Mat och kostbehandling för äldre, problem och möjligheter 11

Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Blockchef Områdeschef Patientansvarig läkare Medicinskt ansvarig sjuksköt. Har det yttersta ansvaret för den kost som serveras. Nämnden har även ansvar enligt livsmedelslagen för mat som tillagas och hanteras inom verksamheten. Ansvarar för att det finns ett kvalitetssystem för att fortlöpande styra följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten. Ansvarar för att kostpolicyns rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att dessa följs i den egna verksamheten. Ansvarar för att gällande lagstiftning följs. Ansvarar för att utse kostombud som deltar i kostombudsträffar. Ansvarar för att kompetensutveckling inom området sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer eller om tillståndet kan motverkas genom nutritionsbehandling. Ansvarar för att säkra kvaliteten på hälso- och sjukvården, där kosten är en del, upp till läkarnivå. Ansvarar tillsammans med kostchef för att fullgoda rutiner för nutrition finns inom verksamheten. 12

Omvårdnadsansvarig sjuksköt. Omvårdnadspersonal Kontaktperson Ansvarar tillsammans med omvårdnadspersonalen för att uppmärksamma problem med mat, vätskeintag och kundens förmåga att äta. Ansvarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende kosten. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska och att informationen dokumenteras Ansvarar för att viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Ansvarar för att egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen) Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna.ansvarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt Ansvarar för att uppgifter om den kundens kost och måltidsvanor är dokumenterade. 13

Områdeschef kost Kostpersonal Ansvarar för matsedel och matproduktion. Ansvarar för att de nationella kvalitetskraven gällande näringsinnehåll på den mat som levereras från centralköket följs och att uppföljning och utvärdering sker. Ansvarar för att produktansvarslagen och livsmedelslagen följs. Kostchefen samordnar matsedlar, upphandling, utbildning för kost och omvårdnadspersonal. Ansvarar tillsammans med MAS för att fullgoda rutiner för nutrition finns inom verksamheten. Ansvarar för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalité. Ansvarar för att följa egenkontrollprogram för livsmedelshygien. Personal som tillagar maten skall ha god kompetens i kostproduktion, näringslära, och livsmedelshygien. Samtliga yrkeskategorier som verkar inom LSS och äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att tillsammans ge kunden ett gott nutritionsomhändertagande. Utgångspunkten för all kosthållning är att kunden har ett eget ansvar. I de fall kunden inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. 14

SAMVERKAN Kostgrupp Är en samverkans och utvecklingsgrupp för kostfrågor bestående av områdeschef,, MAS, sjuksköterska, omvårdnadspersonal, kostchef och kostpersonal. Förberedande kostgrupp Består av Mas, områdeschef och kostchef. Denna grupp planerar och förbereder aktiviteter inom kostområdet. Arbetar för att utveckla kostfrågorna i kommunen. Kostombud På varje enhet skall finnas ett kostombud. Minst en gång per år bjuds kostombuden in till informationsträff om aktuella frågor. Kostombuden skall ansvara för att kostpärmen är uppdaterad. (Kostpärm skall tas fram under 2009.) KOMPETENSUTVECKLING Alla som hanterar mat i verksamheten skall ha tillräckliga kunskaper inom området nutrition. Alla kostombud bör genomgå en grundläggande utbildning där det tas upp energioch näringsbehov, näringslära, måltidsmiljö och hygien, undernäring hos äldre, riskidentifiering, dokumentation, måltidsordning, specialkoster, mat och konsistensanpassning vid sväljsvårigheter samt sondnäring. Kökspersonal och omvårdnadspersonal som tillagar mat bör även vara utbildad i matlagning/matproduktion. Fortbildningar skall hållas kontinuerligt för att personalen skall vara uppdaterad inom området. MÅLTIDEN Matsedel En varierad och välbalanserad 7 veckors matsedel skall erbjudas. Ett alternativ till dagens lunch skall kunna erbjudas inom en snar framtid. Maträtterna ska vara årstids- säsongsanpassade samt anpassade till målgruppen. Matsedeln skall skrivas på ett tilltalande sätt som tilltalar smaklökarna och inbjuder till att äta dagens måltid. Det skall framgå tydligt vad som erbjuds. Mer mat skall lagas från grunden och mindre halvfabrikat skall användas. Måltidsordning Äldre människor har svårt att tillgodogöra sig få och stora måltider. För att tillgodose energi och näringsbehovet på bästa sätt behöver man servera många små måltider spridda över dagen. Frukost, middag, kvällsmat och två till tre mellanmål. Frukost 15-25 % 08.00-09.00 Mellanmål 5-10 % 10.30-11.00 15

Middag 20-30 % 12.30-13.00 Mellanmål 5-10 % 14.30-15.00 Kvällsmat 20-30 % 17.30-18.00 Mellanmål 10-15 % 20.00-21.00 Ca 30 % av dagens totala energiintag skall komma från mellanmålen och dessa mål bör betraktas lika viktiga som huvudmålen. De kunder som önskar eller är i behov av att äta vid udda tider måste ges möjlighet att göra det. Det är viktigt att nattfastan d.v.s. tiden mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet inte överstiger elva timmar. Måltidsinnehåll Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omvälande och innehåller livsmedel från kostcirkelns olika grupper som är: Frukt och bär Grönsaker och baljväter Rotfrukter och potatis Bröd och andra spannmålsprodukter Matfett Mjölk och ost Kött fisk och ägg Äldre sjuka bör inte ges lättprodukter (kan finnas undantag) eftersom det är svår att tillgodose energibehovet på grund av att de inte orkar äta stora matportioner. Det är viktigt med en fiberrik kost och att den äldre dricker mycket för att förhindra förstoppning. Efterrätter bör serveras då de bidrar till att täcka energi och näringsbehovet och avrundar måltiden. Kostsortiment A-kost är den grundkost som erbjuds kunderna. E-kost skall tillgodose energi och näringsbehovet vid nedsatt aptit. Matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll Många kunder kan inte äta mat med normal konsistens av varierande orsaker. Det finns olika nivåer av konsistensanpassning. För att rätt konsistens skall erbjudas bör en utredning göras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid en del specifika sjukdomstillstånd behövs specialkost, denna form av behandling ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare. Personer som av etiska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ. Rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring Det är viktigt att uppmärksamma viktnedgång på ett tidigt stadium eftersom det är mycket svårare att behandla om viktminskningen blir stor. Därför behövs goda rutiner för bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för utredning och behandling. Kunder i särskild bostad och korttidsboende skall vägas en gång per månad för att upptäcka eventuell viktnedgång. Övriga kunder skall vägas om man misstänker viktnedgång. Vikten skall dokumenteras. Detta är ett enkelt sätt att upptäcka 16

undernäring. Vid misstanke om undernäring och/eller felnäring skall mat och vätskeregistrering göras efter bedömning av ansvarig sjuksköterska. Ansvarig sjuksköterska skall också vid behov göra en vårdplan för nutrition för kunder i riskzonen. Läkare och dietist kontaktas vid behov. Vid undernäring behövs en kost som ger mycket energi och helst etra protein i oftast i mindre serveringsportioner. Om inte denna kost räcker för att täcka behovet kan komplettering ske med näringspreparat. Dokumentation Nutritionsbehandling skall ses på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed skall samma krav ställas på utredning, diagnos, behandling och uppföljning. Sjuksköterskan ansvarar för dokumentationen enligt HSL och dokumenterar den kundens näringstillstånd. Områdeschef ansvarar för att det finns dokumentation enligt SOL och att kundens individuella behov av kost är dokumenterat. Omvårdnadspersonalen dokumenterar eventuella avvikelser och rapporterar till sjuksköterskan. Livsmedelshygien Hygienen vid tillagning och servering av mat är viktig för att undvika att de som äter maten blir sjuka. Särskilt nedsatta är kunder som är äldre och sjuka. Egenkontrollprogram skall enligt livsmedelslagen finnas på alla enheter som hanterar livsmedel. Måltidsmiljö och bemötande En måltid är inte bara intag av energi och näringsämnen utan måltiden och ätandet är en viktig del av det sociala livet och för många en höjdpunkt under dagen. Måltiderna skall präglas av samvaro, gemenskap, lugn och ro. Måltiden skall anpassas och serveras under sådana former att den ger en positiv upplevelse för den enskilde individen. För vissa innebär det samvaro i stor eller liten grupp, andra kan behöva inta sin måltid i avskildhet. Alla skall få god tid på sig att äta. Miljön där måltiden serveras är betydelsefull och har stor betydelse för aptiten. Maten skall se aptitlig ut, dofta gott. Vid servering är det viktigt att anpassa portionsstorleken. För den som har svårigheter att äta själv kan personal fungera som ett stöd genom att sitta bredvid eller aktivt hjälpa till med maten. Det är viktigt att duka vackert med omtanke och skilja på vardag och helg. Om det är möjligt bör maten serveras ur karotter och finnas på bordet för att stimulera lukt och syn, därmed ökar kanske lusten att äta. Alla störande ljud som t.e. radio, TV bör undvikas under måltiden. Personer med nedsatt syn är i behov av god belysning för att se vad som serveras. 17

Barnomsorg, skola, omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg Kompetensutveckling Personal som lagar mat och kostombud skall varje år erbjudas kompetensutveckling inom området. Varje år skall en gemensam utbildningsaktivitet ordnas för denna personalkategori i aktuellt ämne inom kostområdet. Vartannat år skall enligt livsmedelslagen ordnas fortbildning i livsmedelshygien för den personal som arbetar med livsmedel. Miljöaspekter Verksamheterna skall öka sin användning av ekologiskt och lokalt producerade livsmedel. Inköp av livsmedel skall anpassas efter säsong. Man bör sträva efter att samordna transporter vid leveranser av livsmedel och färdiglagad mat. Det är viktigt att källsortera. Det är också viktigt att de som har möjlighet komposterar. Det bidrar till att matavfallet från måltidsverksamheten återanvänds vilket är positivt för miljön. Det allra bästa för miljön är att minska svinnet. Då kan också resurser frigöras för att satsa på mer ekologiska och närproducerade livsmedel. Mätning av svinn skall ske under en vecka på våren och en vecka på hösten varje år. Implementering av kostpolicyn Att göra kostpolicyn känd. Efter att beslut tagits i kommunfullmäktige om kostpolicyn skall den läggas ut på kommunens hemsida. Information skall ges till blockchefer, områdeschefer, skolhälsovård, berörd personal inom förskola, skola, hemtjänst, hemsjukvård, särskilda bostäder, kostverksamheten och övriga berörda verksamheter. Information skall ges av blockchefer, områdeschefer rektor/kostchef och skolhälsovård vid arbetsplatsträffar, personalmöten och andra möten som berör kostfrågor inom förskola skola. Inom IFO, LSS och äldreomsorg skall information ges vid arbetsplatsträffar av områdeschefer. Samtliga personal som äter pedagogiskt eller på annat sätt har kontakt med barn/elever/kunder skall vara införstådda med kostpolicyn och varför den finns. Barn/elever/föräldrar informeras av ansvariga pedagoger/rektor i samverkan med kostpersonal. Kunder och anhöriga inom IFO, LSS och äldreomsorg informeras av respektive kontaktperson. Uppföljning och revidering av kostpolicyn Kostpolicyn skall tas upp som en punkt i kvalitetsredovisningen. Områdena skall ta upp hur man efterlever denna och vad man gjort för att erbjuda en god matkvalitet. Årliga enkäter skall göras av kostenheten för att följa upp kvalitén på kosten. Uppföljning skall årligen göras i matråd/kostgrupper Revidering skall ske var fjärde år och antas av kommunfullmäktige. 18