Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola
Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande barn i kommunen går i skolan och får den utbildning de har rätt till. Den enskilda skolan har ansvaret att skapa en trygg och meningsfull skolmiljö dit alla barn och ungdomar känner sig välkomna. Barnets vårdnadshavare har ansvar för att se till att barnet går i skolan. Almby skolas vision är att alla på Almby skola - barn, elever och personal- får verka i en god miljö för utveckling och lärande samt vara en skola för alla. Almby skolas trygghetsvision är att alla som är i vår verksamhet, så väl barn som vuxna, har rätt att känna sig trygga. Detta finns uttryckt i skolans Trygghetsplan. En handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro bör fokusera på alla delar i frånvaroprocessen och involvera alla åldrar. Det är också viktigt att se på risk- och skyddsfaktorer som är viktiga vid arbetet med att förebygga ogiltig frånvaro och motverka allvarligt antisocialt beteende. Skolplikten Skolplikten inträder det år barnet fyller 7 år och upphör det år barnet fyller 16 år. Skolplikten är reglerad i skollagens 3 kap. 1. Närvaroplikten regleras i 3 kap. 11 i skollagen. Liksom vid all annan pliktlagstiftning krävs det laga förfall för att få utebli från undervisningen. Detta uttrycks i skollagen så att varje barn ska delta i verksamheten såvida inte barnet är sjukt eller har annat giltigt skäl för frånvaro. Ansvaret för att se till att skolpliktiga barn fullgör sin skolgång delas mellan hemkommunen och barnets vårdnadshavare. Ledighet regleras i 6 kap. 7 och 8 i grundskoleförordningen enligt följande Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. 7. 2
Närvarokontroll Skolans ansvar Enligt 6 kap. 8a grundskoleförordningen är det rektorns ansvar att kontakta elevens vårdnadshavare om en elev är borta från skolan utan giltig anledning. Förskoleklass/fritidshem Personalen i förskoleklass och på fritidshemmet ansvarar för daglig närvarokontroll. Vårdnadshavare kontaktas så fort som möjligt om något barn av okänd anledning saknas i verksamheten. Skolår 1-6 Skolan kontaktar vårdnadshavare så fort som möjligt samma dag som elev av okänd anledning inte har kommit till skolan eller avviker under skoldagen. Klassläraren ansvarar för daglig närvarokontroll. Skolår 7-9 Samtliga undervisande lärare skriver regelbundet i aktuell elevfrånvaro i webbaserat system. Klassföreståndaren har kontinuerlig kontroll på elevernas frånvaro via Adela-systemet. Om ogiltig frånvaro upptäcks ska vårdnadshavare underrättas så fort som möjligt. Sjukfrånvaro och ledighet Vårdnadshavare är skyldig att anmäla barnets sjukfrånvaro på morgonen första sjukdagen före undervisningens början och därefter varje sjukdag. Planerad ledighet ska anmälas två veckor i förväg och ansökas om på blankett. Analys av elevfrånvaro Arbetslaget analyserar sammanställningen över elevfrånvaron, som skrivs ut från Adela. Analysen följs upp regelbundet och vid behov genomförs samtal med elev och vårdnadshavare. Definition av frånvaro Giltig frånvaro innebär sjukdom eller ledighet som har beviljats av klassföreståndare/rektor eller av Skolnämnd Sydost. Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att vara sjuk eller att ha annat giltigt skäl. Hit räknas också elever som regelbundet är frånvarande en eller flera lektioner i veckan men som oftast är kvar i skolan. Skolk innebär att man har hög frånvaro, att man regelbundet är frånvarande från ett antal lektioner varje vecka utan giltig orsak. Hemmasittare kallar vi de elever som är hemma från skolan mer är tre veckor i ett sträck utan giltig orsak. 3
Frånvaroprocessen Skolk och ogiltig frånvaro ses som ett normbrytande beteende hos barn och unga. Relationen mellan sen ankomst, skolk och långvarigt hemmasittande kan beskrivas enligt följande: Sen ankomst frånvaro- frånvaro hela dagar frånvaro längre perioder avhopp större risk för antisocialt beteende. Orsaker till ogiltig frånvaro Enligt vetenskapliga studier så finns det olika förklaringar till varför elever skolkar bland annat på grund av att: - Eleven kämpar med sitt skolarbete. - Eleven tycker att skolan är ointressant och jobbig. - Eleven har svårt att hänga med i undervisningen. - Eleven känner sig orättvist behandlad av sina lärare. - Eleven mår dåligt. - Eleven står under kamratinflytande som kräver att de ska skolka. - Eleven är hemma för att läsa extra till prov. - Det finns problem i familjen eller andra sociala faktorer. - Eleven vänder på dygnet t ex på grund av datorspelande. Konsekvenser av frånvaro Ju mer en elev är borta från skolan desto sämre klarar han/hon skolarbetet. Enligt vetenskapliga studier så är frånvaro från skolan en viktig orsak till att lärare inte kan betygsätta elever. Närvaro i skolan är en förutsättning för goda skolprestationer som i sig utgör en skyddsfaktor senare i livet. Viktiga faktorer för att förebygga frånvaro Skolans arbetsmiljö och undervisningens utformning kan motverka eller bidra till att frånvaro uppstår. Goda rutiner, tidiga upptäckter och tidiga insatser är grundläggande för att frånvaron inte blir långvarig. Ett bra samarbete med hemmet är avgörande. Bland skyddsfaktorerna finns bland annat god problemlösningsförmåga, självkontroll, självförtroende, känsla av sammanhang och social kompetens med. Riskfaktorer Bland de mest allvarliga riskfaktorerna för barn över 12 år finns bristande sociala band, antisociala kamrater och antisocialt beteende, visar forskning. Även faktorer som bristande skolprestationer och dålig relation till skolan finns med bland dessa. Bland barn under 12 år visar forskning att tidigt antisocialt beteende och socioekonomisk status finns bland de allvarligaste riskfaktorerna. 4
Insatser för att förebygga ogiltig frånvaro Insatserna bör ligga på flera nivåer, både på organisations-, grupp- och individnivå och bör inriktas mot flera av skyddsfaktorerna. Åtgärder mot ogiltig frånvaro Organisationsnivå - Stärka skyddsfaktorerna genom tydliga normer och förväntningar på eleverna. - Arbeta aktivt utifrån skolans Trygghetsplan - Samarbete mellan skola, vårdnadshavare, socialtjänst och BUP. - Organiserat elevinflytande t ex klassråd, elevråd, kamratstödjare. - Effektiv närvarokontroll där föräldrar omedelbart informeras om olovlig skolfrånvaro. - Möjlighet till specialpedagogiska insatser för barn i behov av särskilt stöd. - Anpassad studiegång - ICDP (vägledande samspel) som grund för personalens förhållningssätt till elever. - Kontrakt- eller förstärkningsprogram där elevens goda beteende får stöd och de får hjälp att förändra sitt beteende till att bli mer funktionellt, t ex ÖPP, Örebro Preventions Program. Gruppnivå - Tydliga normer och förväntningar på eleven, samma förhållningssätt hos alla pedagoger. - Ge elever uppmärksamhet för sina positiva handlingar. - Möjlighet för eleverna att påverka sin arbetsmiljö och sitt arbetssätt. - SEL Socioemotionellt lärande - Gruppstärkande övningar - Kamratstödjare Individnivå - Tydliga normer och förväntningar på eleven och vårdnadshavarna. - Uppmärksamma positivt handlande hos eleven. - Individuella utvecklingsplaner (IUP). - Upprättande av åtgärdsprogram med täta uppföljningar. - Täta samtal med klassföreståndare i skolan. - Särskilt stöd i ordinarie undervisning eller arbete i särskild undervisningsgrupp. - Anpassad studiegång. - Kontrakt- och förstärkningsprogram. Kontakt med fältassistent. - Föräldrautbildningar via socialtjänsten. - Telefonkontakt på morgonen med mentor eller annan pedagog. 5
Direkta åtgärder arbetsgång Sen ankomst Klassföreståndaren har ett allvarsamtal med eleven om orsaken till sen ankomst eller ogiltig frånvaro. Viktigt att ta upp att elevens beteende är normbrytande och att det får konsekvenser. Ströskolkare Hemmasittare 1. Samtal med eleven första skolktillfället. Klassföreståndaren tar kontakt med vårdnadshavare för att samtala om händelsen och eventuella åtgärder. Pedagogen gör en tjänsteanteckning. 2. Vid fortsatt skolk kallas vårdnadshavare och elev till samtal med klassföreståndaren. Ett åtgärdsprogram upprättas. Uppföljning efter 4-6 veckor. 3. Vid ytterligare fortsatt skolk anmäls saken till rektor och en elevvårdskonferens hålls. 4. Om den negativa utvecklingen fortsätter tas ärendet upp i elevhälsoteamet med vårdnadshavarnas samtycke. 5. Anmälan till skolchef/nämnd görs av rektor om ovanstående åtgärder ej ger positiva resultat. 6. Kontakt med Nätverkscentrum, Sambaprojektet eller det mobila teamet Resursenheten. Information om handlingsplanen Rektor ansvarar för information om handlingsplanen till skolans personal, vårdnadshavare och elever. Uppföljning och revidering av handlingsplanen Rektor, tillsammans med elevhälsoteamet, följer upp och reviderar handlingsplanen en gång om året. Källhänvisning Skolverkets rapport nr 309: Rätten till utbildning. Om elever som inte går i skolan. Skolverkets rapport nr 341: Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Martin Karlberg - forskningsöversikt om skolkets utbredning. 6