KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007-2008
Innehållsförteckning Innehållsförtecknin g...2 1. Sammanfattning......4 Inledande diskussion...4 Generell bedömning......4 Utvecklingsområden...5 Åtgärder för utveckling under 2008/2009...6 Mål- och resulta tstyrd verksamhet...6 Webbaserat stöd......6 Elever med annat modersmål...7 2. Nulägesbeskrivning......8 3. Skolverksinspektionens rapport 2007... 11 4. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen... 13 5. Uppföljning av åtgärder för utveck ling i 2007 års kvalitetsredovisning... 14 Mål- och resultat styrd verksamhet... 14 Webbaserat stöd... 14 Elever med annat modersmål... 15 6. Prioriterade mål för perioden... 16 Familjedaghem... 16 Enskild f örskola och skolbarnomsorg... 16 Förskola...... 16 Fritid shem... 17 Skola...... 17 7. Grundfakta och förutsättnin gar... 18 Ekonomiska förutsättningar... 18 Kostenhe ten... 21 Personal...... 21 Modersmålsundervisning... 21 8. Metoder för att finna resultat... 22 9. Enskild förskola och skolbar nsomsorg... 23 9.1. Utveckling och Lärande... 23 2
9.2. Normer och Värden... 24 9.3. Skolplanens genomslag i de enskilda ver ksamheterna... 25 10. Möjligheten att bedöma enhet ernas kvalitet... 26 10.1 Resultat av utvärderingen... 27 11. Resultatredovisning grundskola...... 28 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS...... 28 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov... 29 Jämförelse av samma elevgrupps resultat över tid... 31 Jämförelse av nationella ämnespro v och betyg årskurs 9... 32 Utvecklingsschema för Ma tematik... 33 Slutbetyg i årskurs 9 2007...... 35 Skillnader mellan pojkars och flickors betyg 2008... 36 Meritvärde enligt SALSA... 37 Attitydundersökningen hösten 2007...... 39 12. Resultatredovisning Öste rlengymnasiet... 42 12.1. Normer och Värden...... 42 12.2. Elevers ansvar och infly tande... 42 12.3. Utveckling och Lärande... 43 12.4. Skolans egna mål...43 12.5. Resultatredovisning...... 44 13. Kulturpedagogiska enheten...... 50 14. Uppföljning av de lokala likabehandling splanerna... 51 15. Uppföljning av de lokala IKT - planerna...... 52 16. Uppföljning av skolbiblioteks verksamheten... 53 17. Bedömning av målu ppfyllelse... 54 Inledande diskussion... 54 Generell bedömning...... 54 Utvecklingsområden... 55 18. Åtgärder för utveckling under 2008/2009... 56 Mål- och resultat styrd verksamhet... 56 Webbaserat stöd... 56 Elever med annat modersmål... 57 3
1. Sammanfattning Inledande diskussion Simrishamns kommuns kvalitetsredovisning 2008 täcker läsåret 2007 2008 och är därmed ett tillägg till kvalitetsredovisningen 2007 som omfattade hela kalenderåret 2007. Detta beror på att kommunen valt att lägga kvalitetsredovisningsarbetet till att omfatta perioden läsår istället för perioden kalenderår. Detta innebär att kvalitetsredovisningen 2009 som kommer att lämnas våren 2010 innefattar läsåret 2008-2009. Kommunens kvalitetsredovisning färdigställs dock under hösten 2009 vilket gör att den är aktuell i det kommunala sammanhanget. Inom organisationen har vi haft en längre tids diskussion om vad kvalitet innebär. Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisningsgrupp (KR-gruppen) tror inte på att skönmåla, att inte se. Det är viktigt att se brister och att lyfta dem till diskussion. Men det är också viktigt att inse att inget blir bättre för att man mäter och synliggör. Barn- och utbildningsförvaltningen har i detta sammanhang från och med våren 2008 höjt kravet på de enskilda enheterna att ta fram kompletta kvalitetsredovisningar för den egna enheten. Den viktigaste delen i kvalitetsprocessen är de åtgärder för utveckling som blir resultatet av diskussionerna. KR-gruppen är mån om att det som framkommer i enheternas och kommunens kvalitetsredovisningar speglar en konkret verklighet på ett så realistiskt sätt som möjligt. KR-gruppen hävdar att verksamheterna i Simrishamns kommun är av god kvalitet. Det som lyfts i kommunens kvalitetsredovisning är tänkt att vara ett stöd för en fortsatt gemensam utveckling mot ökad måluppfyllelse. Generell bedömning KR-gruppen bedömer inte att måluppfyllelse eller behov av utveckling nämnvärt skiljer sig från bedömningarna gjorda i kvalitetsredovisningen för 2007. Det är svårt att, genom de kvalitetsredovisningar som inkommit till förvaltningen, avgöra kvaliteten på de enskilda verksamheterna och därmed på kommunens verksamhet i stort. Vi ser brister framförallt i beskrivningen av kvalitetsredovisningsarbetet, resultatanvändningen samt skolledningens styrning avseende skolutveckling. Resursenheten ger ett gott stöd av god kvalitet både till barn/elever och till pedagoger. Stödsystemet med resurstilldelning upplevs som tydligt. Resultaten visar att ca 20 % av eleverna i åk 9 inte når målen i två eller flera ämnen. Resultaten på nationella prov, både i åk 9 och på Österlengymnasiet, är i nivå med riket i stort. Förutsättningarna att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete är goda. Pedagoger har, i och med kommunens utvecklade kvalitetsredovisningssystem, god beredskap och goda förutsättningar att se på sin verksamhet som mål- och resultatstyrd vilket möjliggör en arbetssituation där arbetslagen tar egna initiativ till utveckling av verksamheten. 4
Utvecklingsområden Få barn med annat modersmål än svenska får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Ca 20 % av eleverna når inte målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Resultaten på de nationella ämnesproven visar att andelen som når målen är högre i åk 9 är än i åk 5 i svenska och engelska men för matematik är det fortfarande mellan 15 20 % av eleverna som inte når resultatet minst Godkänt. På vilket sätt skiljer sig undervisningen i svenska och engelska från den i matematik som gör att elever i högre grad utvecklas i svenska och engelska men inte i matematik? Vilka konsekvenser får detta återkommande resultat på undervisningen i matematik för åk 6 9? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt måste KR-gruppen fråga på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Resultaten på de nationella proven i matematik och engelska på Österlengymnasiet våren 2007 samt matematik, engelska och svenska våren 2008 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande program och programmen NV och SP, speciellt i matematik. Hur det sett ut tidigare finns inte dokumenterat centralt. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys gör man av de resultat man får? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? 5
Åtgärder för utveckling under 2008/2009 Barn- och utbildningsförvaltningen är inne i ett intensivt förändringsskede. Gymnasieskolan ska reformeras, Skolenhet Centrum ska formeras och därvid utveckla den pedagogiska verksamheten. Skolverkets inspektion har visat på brister i bland annat stödet till barn med annat modersmål än svenska i förskolan och studiehandledning för elever i samtliga årskurser. Ett annat område som påvisats i Skolverkets inspektion är verksamheternas dokumentation av elevers kunskapsuppföljning och måluppfyllelse. Under året ska också Skolplanen revideras. KR-gruppen ser tre områden för utveckling. Mål- och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta framgångsfaktorer för den önskade utvecklingen. Förvaltningen fortsätter arbetet med att öka kvaliteten på kvalitetsredovisningsarbetet eftersom detta är ett viktigt instrument för förståelsen av en mål- och resultatstyrd verksamhet. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse, dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet som måste ha bl.a. denna dokumentation som grund. Ett sätt att underlätta för läraren i detta arbete är att införa ett webbaserat system med sådana sammanställningsmöjligheter. Då kan uppdaterade resultat vid behov sammanställas på olika nivåer vilket möjliggör en effektivare analys och utveckling av verksamheten. 6
Under 2008 kommer en webbaserad IUP att provas av ett antal pedagoger och något enstaka arbetslag. Systemet kommer också att provas av en rektor i sin pedagogiska ledning av ett av sina arbetslag. Kommunen arbetar också med att utveckla webbaserade instrument för att underlätta bedömning av elevers utveckling ur flera perspektiv, en s.k. flerdimensionell progression. Under processen kommer också ett webbaserat portfoliosystem att utvecklas. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola Elever med annat modersmål Modersmålsundervisningen är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Enligt lagstiftningen krävs det minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I detta har inte kommunen högre ambitionsnivå än vad lagen föreskriver vilket gör att en stor andel elever inte får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också förstärkas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger 7
2. Nulägesbeskrivning Allmänt Kommunens barnomsorg och skola är lokaliserad dels till tätorten Simrishamn, dels till de sex större byarna i kommunen. Organisatoriskt är verksamheterna i byarna indelade i två rektorsområden: Skolenhet Syd och Skolenhet Nord. De bedriver verksamheter för barn/elever upp till och med årskurs 6. I tätorten finns fyra skolenheter. Simrislundsenheten med verksamheter för barn/elever upp till och med årskurs 6, Korsavadsenheten med verksamheter för barn/elever upp till och med årskurs 9, Jonebergsskolan med verksamhet för elever i årskurserna 7, 8 och 9 medan den fjärde enheten utgörs av Österlengymnasiet. Den demografiska strukturen med minskande barn/elevantal under en rad av år har bl.a. medfört att antalet familjedaghem minskat, vilket delvis också berott på att föräldrar valt förskola i högre grad än tidigare. De verksamheter som kommer att beröras av det minskade elevantalet framöver är framförallt åk 7 9 samt gymnasieskolan. Rekryteringen av en ny rektor för Österlengymnasiet har möjliggjort en nystart på utvecklingsarbetet i verksamheten. Under året tillskapades Skolenhet Centrum, som består av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan så att all barnomsorg och grundskola i Simrishamns tätort organiseras från och med sommaren 2008 i en skolenhet, Skolenhet Centrum. Under våren rekryterades även en enhetschef till den nya skolenheten Centrum. Budget Budgeten var under 2007 i balans och beräknas även för 2008 vara i balans. Den allmänna ekonomiska krisen som kommer att göra sig bitvis gällande under läsåret 2008-2009 kan innebära att budgetåret 2009 kräver vissa neddragningar i verksamheterna. De flesta av förändringarna beror dock på minskat elevantal. Systemet med elev- och barnomsorgspeng upplevs av skolenheterna som tydligt och relativt rättvist. Pengen följer med varje barn/elev och storleken beror av barnets/elevens ålder. Samma förutsättningar gäller för både kommunal som för enskild verksamhet. Inom varje enhet fördelar sedan rektorerna resurserna. Skolenheterna Syd och Nord, med verksamheter utspridda på ett längre avstånd från varandra, upplever större problem med att finna samverkansvinster. Skollokaler En genomgripande lokalutredning avslutades under 2007. Skälen till att genomföra en sådan var dels ett vikande elevunderlag dels ett behov av att modernisera skollokalerna. Ett resultat av processen blev ovan beskrivna sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en gemensam enhet, Skolenhet Centrum. Sammanslagningen beslutades under höstterminen 2007. Gymnasieskolan i Simrishamn är nyligen ombyggd och erbjuder numera en öppen och ljus arbetsmiljö för lärare och elever. Kommunfullmäktiges plan för utveckling och modernisering av övriga skollokaler har hittilldags medfört att ombyggnaden av Borrby skola blir klar hösten 8
2008. I centrala Simrishamn har det utvecklas förslag för ombyggnaderna av Simrislundsskolan och Korsavadsskolan. Den förstnämnda är ombyggd och klar inför höstterminen 2008 medan Korsavadsskolan byggs om under läsåret 2008-2009. Fler skolor i kommunen behöver moderniseras och de planeras att bli ombyggda under den närmaste fyraårsperioden. Samverkan med andra förvaltningar Våra Barn är namnet på ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen för att skapa möjligheter till helhetssyn och samordning kring barn/elever i behov av särskilt stöd. I samband med denna utveckling beslutade barn- och utbildningsnämnden att starta en föräldrautbildning. Denna kommer att samordnas med redan befintlig sådan utbildning som bedrivs inom Socialförvaltningens regi. Under våren 2008 utbildades personal från båda förvaltningarna i CAP, Children Are People, för att sedan starta barngruppsverksamhet för barn som lever i dysfunktionella familjer. Denna verksamhet kommer att fortsätta läsåret 08/09. Kommunfullmäktige beslutade under året att ett samverkansråd skulle skapas där barn- och utbildningsnämndens, socialförvaltningens och kultur & fritidsnämndens presidier tillsammans med respektive förvaltningschef möts kring olika frågeställningar rörande kommunens barn och ungdomar. Under 2007 utarbetade kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen ett förslag på en biblioteksplan för Simrishamns kommun. Denna plan är nu antagen av kommunfullmäktige. I planen framgår det att de två förvaltningarna ska skapa en samverkansgrupp kring biblioteks- och fritidsfrågor. Denna grupp har ännu inte kommit i gång med sitt arbete. Förvaltningens utveckling Förvaltningen har utvecklat sina administrativa rutiner med bl.a. e-faktura, en administrativ självservice (Personec). Förvaltningens genuspedagog har erhållit fortsatt projektanställning för läsåret 08/09. Trafik Vägverket har under ett par års tid tillställt förvaltningen en resursperson, vars uppgift har varit att se över skolskjutssäkerheten i kommunen. Detta har lett till särskilda hållplatsskyltar för skolskjutsar, plattformar på trafikutsatta ställen, att alla skolskjutselever i grundskolan har fått reflexvästar. Efter krav vid senaste skolskjutsupphandlingen har medfört skolskjutsentreprenörerna numera har monterat in alkolås och bälten i sina bussar. Särskilda övningar för trafiksäkerhet och för katastrofsituationer hålls kontinuerligt med alla skolskjutselever. Pågående projekt Studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar med att utveckla studie- och yrkesvägledningsarbetet på enheterna. Arbetet syftar till att utvidga kontakterna mellan skola och omvärld och att utveckla arbetet med utbildnings- och yrkesvalsfrågor så att detta integreras även i undervisningen under hela skoltiden. Förslag på förändrad inriktning på studie- och yrkesvägledningsarbetet kommer att behandlas under våren 2009. 9
Projektet för en gemensam kosthållning för elever och för äldreomsorgen startades ht 2007 och löper vidare år 2008. Detta har krävt att en upprustning av tillagningsköken genomförs och att nuvarande skolmatsalar utvecklas till trevliga skolrestauranger. Den politiska majoriteten skrev i sitt handlingsprogram inför innevarande mandatperi att od Österlengymnasiet skall vara en viktig del i utbildningsutbudet efter grundskolan. Verksamheten skall utvecklas och i gymnasiet skall finnas ett brett utbildningsutbud med hög kvalité. I samarbete med kommunens näringsliv vill vi öka andelen praktiska utbildningar. Andelen elever som klarar utbildningen inom föreskriven tid skall öka. Med detta och ett vikande elevunderlag framöver som bakgrund, har barn- och utbildningschefen fått i uppdrag att göra en lokal gymnasieutredning för att dra upp riktlinjer för gymnasieverksamhetens framtid. Generellt får flickor högre betyg än pojkar liksom elever ur socialgrupp I och II får högre betyg än elever ur socialgrupp III. Det finns dock skolor där denna effekt är mindre uttalad och som dessutom når högre resultat än förväntat. Sådana skolor kallas inom forskningen för framgångsrika skolor och dessa uppvisar gemensamma pedagogiska och sociala drag. Hur en skola utvecklas till att bli en framgångsrik skola vet forskningen inte lika mycket om. Barnoch utbildningsförvaltningen deltar i ett forskningsuppdrag för att hitta vägar att utveckla skolor till att bli just s.k. framgångsrika skolor. 10
3. Skolverksinspektionens rapport 2007 Sammanfattningen av skolverksrapporten återges nedan i sin helhet. Varje enhet har fått en egen rapport vilka inte redovisas i denna kvalitetsredovisning. Förvaltningen har uppmanat enheterna att i sina kvalitetsredovisningar beskriva åtgärder man vidtagit som ett resultat av skolverksinspektionen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Kommunen har ett kvalitetsarbete av god kvalitet. Kommunen ger goda förutsättningar dels genom att driva på utvecklingen med uppföljningar och krav på åtgärder och dels genom att ta fram stöd och verktyg för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningarna är aktiva redskap i arbetet för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. I syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen dock utvärdera verksamheten och förbättra kvalitetsarbetet. De flesta rektorerna i kommunen bör även ta ett ökat ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen för eleverna. På alla skolor i kommunen pågår ett aktivt och engagerat arbete med värdegrundsfrågorna, men brister har ändå konstaterats i elevernas arbetsmiljö. Det förekommer i olika omfattning på skolorna bristande arbetsro, kränkande språkbruk och tendenser till kränkande behandling. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Dessutom bedrivs inte ett målinriktat arbete för att förhindra och förebygga kränkande behandling på de två grundskolor som omfattar årskurs 7 9. Kunskapsresultaten för eleverna i grund- och gymnasieskolan ligger i nivå med riksgenomsnittet och arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Kommunen måste dock införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Även förskolan måste medverka till att utveckla barnens modersmål. Så gott som alla elever i grundskolan har en individuell utvecklingsplan. Kännedomen om kunskapsmålen bör dock öka för alla elever och föräldrar. Elevernas inflytande över undervisningen och arbetet med att åstadkomma en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Dessutom måste gymnasieskolans elever erbjudas utvecklingssamtal. Andelen lärare i grund- och gymnasieskolan i kommunen som har lärarutbildning är högre än riksgenomsnittet. Lärarna används i huvudsak för undervisning som de har utbildning för. Personaltätheten i förskolorna, fritidshemmen, och lärartätheten i grundskolan är lägre än respektive riksgenomsnitt. För gymnasieskolans del är den högre än riksgenomsnittet. Det finns stora variationer i det pedagogiska arbetets kvalitet i förskoleverksamheten och kommunen bör säkerställa en god kvalitet i verksamheten för alla barn. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Dessutom bör kommunen göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. 11
Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla grundskolor bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras. - Kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. - Flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen. - Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger. - Kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. - Kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen. 12
4. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs. En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområ Enheternas KR lämnas in Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande enkä Kommunens KR skrivs av KR gruppen Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. För våren 2008 är det färre arbetslag på enheterna som har genomfört hela kvalitetsprocessen från att ange mål för verksamheten till att färdigställa sitt arbetslags eller sin skolas kvalitetsredovisning. Förståelsen för den förändrade kvalitetsredovisningsprocessen tillsammans med omfattande ombyggnationer kan förklara detta faktum. På en av enheterna deltar pedagogerna via enkätsvar och självvärdering, men deltar inte lika tydligt i formulerandet av mål och åtgärder för utveckling av verksamheten. Två av enheterna har i år en annan person än rektor som ansvarig för kvalitetsredovisningen. Arbetslagen och pedagogerna/lärarna äger alltså sin enhets kvalitetsredovisning i olika hög grad. KR-gruppen konstaterar att det av enheternas kvalitetsredovisningar framgår att delaktigheten från pedagogerna i kvalitetsredovisningsarbetet är stor på fem av de sju enheterna. KR-gruppen menar att det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. 13
5. Uppföljning av åtgärder för utveckling i 2007 års kvalitetsredovisning Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2007 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Arbetet med lokalutredning och ombyggnadsplanering, matematikutbildning och VFUstruktur samt kostenhetens samverkan med socialförvaltningens kostverksamhet har gjort att vissa av våra planerade åtgärder för utveckling fått skjutas på framtiden. Mål- och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har under läsåret 2007/2008 arbetat med mål- och resultatstyrning. Detta arbete mynnade ut i en kompetensutveckling i s.k. Balanserad styrning under hösten 2008. En satsning på ledarskapsutveckling har inte kommit igång under 2007/2008. Utvecklingsområdet ligger därför kvar under läsåret 2008/2009. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under 2008/2009 kommer ett webbaserat system för IUP att upphandlas. Här ingår även en funktion för digital portfolio. Systemet beräknas vara igång från och med hösten 2009. Förvaltningen fortsätter att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor. 14
Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. Ingen genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. 15
6. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Eget valt mål Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången. Detta innebär att de får välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Enskild förskola och skolbarnomsorg 2006 kvalitetsredovisade enskild barn- och skolbarnomsorg sin verksamhet för andra året i rad. De redovisade områdena utveckling och lärande samt normer och värden. Barn- och utbildningsförvaltningen valde att låta verksamheterna fortsätta med dessa områden även 2007. Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Förskola Ett viktigt arbete sker på förskolan kring språkutveckling och likabehandling. Språkutveckling finns med som produktionsmål i budget och likabehandlingsplanen som ska finnas enligt lag och kvalitetsredovisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför följande målområden för 2007. Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. (Utveckling och lärande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) 16
Fritidshem Barns delaktighet och medansvar Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? (Ansvar och inflytande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på fritidshemmet tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) Skola Med skola menas förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv. Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen. Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolverksinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. 17
7. Grundfakta och förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2006 var fördelningen som följer: Barnomsorgspeng 2006 Summa Skolpeng 2006 Summa Gymnasieskola 2006 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År 83 960 Förskoleklass 40 636 4-5 År 68 712 År 1-3 48 096 Genomsnittlig peng 70 940 6-9 År 35 264 År 4-6 52 804 10-12 År 26 372 År 7-9 56 564 För 2007 var fördelningen: (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Barnomsorgspeng 2007 Summa Skolpeng 2007 Summa Gymnasieskola 2007 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År 89 893 Förskoleklass 44 385 4-5 År 74 178 År 1-3 52 530 Genomsnittlig peng 72 227 6-9 År 37 931 År 4-6 57 402 10-12 År 28 951 År 7-9 59 747 (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Våra olika enheter hade i december 2007 följande barn/elevstruktur: Barnomsorg - Åldersgrupp 0-3 år 3-5 år 6 år 7-8 år 9 år 10-12 år 13+ år Total Skolenhet Nord 81 67 26 54 24 26 0 278 Skolenhet Syd 73 74 28 63 25 10 0 273 Simrislundsenheten 65 36 17 49 13 12 0 192 Korsavadsenheten 77 57 20 47 20 21 0 242 Resursenheten 0 0 0 2 1 3 6 12 Total 296 234 91 215 83 72 6 997 Skola - Årskurs F-klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Skolenhet Nord 46 41 47 49 51 54 63 0 0 0 351 Skolenhet Syd 31 39 34 37 27 36 45 0 0 0 249 Simrislundsenheten 31 30 28 29 37 41 45 0 0 0 241 Korsavadsenheten 23 26 30 31 24 45 38 88 91 107 503 Jonebergsskolan 0 0 0 0 0 0 1 103 115 114 333 Total 131 136 139 146 139 176 192 191 206 221 1677 18
De närmaste åren ser vi ett drastiskt minskande antal elever i årskurserna 7 till 9. Detta ger också, med viss fördröjning, en kraftig minskning av antalet elever på gymnasienivå. Beräknat elevantal 2007-2013 År F - 6 7-9 Summa Elevantal 2007 1046 603 1069 Elevantal 2008 969 563 997 Elevantal 2009 922 516 920 Elevantal 2010 909 458 855 Elevantal 2011 895 401 791 Elevantal 2012 884 369 753 Elevantal 2013 884 360 744 1200 1000 800 600 400 200 F 6 7 9 Diff. 2007-2013 162 243 325 % minskning 15% 40% 30% 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 De planerade ändringarna i centrum med sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en enhet en nödvändig åtgärd för att möta denna drastiska minskning av antalet elever. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är båda stora geografiska områden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. 19
Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten 2006 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 9 6 4 19 Skolenhet Syd 6 8 3 17 Simrislundsskolan 13 7 3 23 Korsavadsenheten 18 9 4 31 Jonebergsskolan 3 12 3 18 Fristående skolor Nilsholgerssonskolan 2 4 0 6 Sophiaskolan 0 1 1 2 Summa per kategori 51 47 18 116 Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng 2006. För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Fördelningen såg ut enligt tabell nedan. KR-gruppen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt. Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 6 5 3 14 Skolenhet Syd 7 6 5 18 Simrislundsskolan 4 8 1 13 Korsavadsenheten 14 13 3 30 Jonebergsskolan 5 11 4 20 Fristående skolor Nilsholgerssonskolan 1 4 0 5 Sophiaskolan 0 1 1 2 Summa per kategori 37 48 17 102 Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin 20
Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen har i dag tre tillagningskök och sju mottagningskök. Fyra förskolor lagar själv sin mat. Personalkostnaderna för kostenheten dras innan skolpengen fördelas. Därefter betalar varje enhet 6 kr per portion för maten. Ett samarbete med Socialförvaltningen är igång som bl.a. ska ge fler tillagningskök och färre mottagningskök vilket ger bättre kvalitet på maten och billigare transportkostnader. Personal Skolverket har personalstatistik från oktober 2006. Denna visar följande: Grundskola Simrishamn Riket Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,6 8,3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) 91 84 Kostnad per elev totalt (SEK) 69200 73100 Kostnad per elev för undervisning (SEK) 33400 37700 Kostnad per elev för lokaler (SEK) 13100 14400 Gymnasieskolan Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,1 8,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) 81 74 Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) 43100 38100 Kostnad per elev för lokaler (SEK) 13200 17700 Kostnad för gymnasieverksamhet per elev totalt (SEK) 88200 Modersmålsundervisning I kommunens elevregister finns möjlighet att koppla elevers eventuella modersmål. Den 15 oktober 2007 fanns 140 elever i grundskolan och 155 barn i förskolan registrerade med annat modersmål än svenska. Förutom svenska fanns i förskolan 19 språk och i grundskolan 29 språk. Av de 140 eleverna i grundskolan hade 89 elever ansökt om modersmålsundervisning i 13 olika språk. Resursenheten organiserade under hösten 2007 undervisning i albanska (14 elever), polska (5 elever) och bosniska (41 elever). Under våren 2008 ges modersmålsundervisning i bosniska (41 elever), serbiska/kroatiska (5 elever) samt albanska (14 elever). Avsikten var att även fortsätta med en grupp i polska, men resursenheten har inte lyckats rekrytera någon lärare till gruppen. 21
8. Metoder för att finna resultat Enheterna önskar sig allt mer komplex information som t.ex. elevers läsutveckling utifrån kön kopplat till resultaten i nationella ämnesproven i åk 5 och elevers måluppfyllelse utifrån socioekonomisk bakgrund. Enheternas resultatuppföljning omfattar framförallt de kommunala uppföljningssystemen kring läsutveckling och matematikutveckling. Därtill kommer nationella utvärderingar och betyg. De mest använda och analyserade resultaten är de resultat som fås genom olika attitydundersökningar som görs. Förvaltningens egna är den största av dessa men i princip har varje enhet både elev- och föräldraundersökningar via enkäter. Utöver detta fås resultat via observationer, samtal i arbetslagen samt i de återkommande utvecklingssamtalen och elevernas IUP. Grundskolan är den del av verksamheten som synliggör sin verksamhet genom olika typer av resultat. Här finns också naturligt uppföljningar av elevers kunskapsutveckling även om den delen kunde utvecklas ytterligare. Förskolan har svårt att hitta former för resultatuppföljning. Fokus för analysen ska vara arbetslagets arbete men analysen måste bygga på barnens utveckling den verksamhet som arbetslaget organiserar. Balansgången mellan att göra bedömningar av barnens utveckling och ändå inte bedöma barnet utifrån mål som barnet ska uppnå har ibland varit svår. Förskoleklassen har uppföljning av elevers läsutveckling och från och med hösten 2008 även i matematik. Enheterna framskriver dock inte med tydlighet på vilket sätt man följer upp och använder sig av bedömningen av förskoleelevernas kunskapsutveckling. Årets kvalitetsredovisning från Österlengymnasiet fokuserar helt på arbetet framåt med att anpassa verksamheten till mindre antal elever samt hitta former för tätare samarbete mellan lärare och att lyfta de olika programmens karaktär. Nästan inga resultat runt eleverna presenteras i Österlengymnasiets kvalitetsredovisning. 22
9. Enskild förskola och skolbarnsomsorg Nedanstående beskrivning behandlar endast första halvåret av 2007-2008 års kvalitetsredovisning. Förvaltningen utför inspektion av de enskilda förskolorna vartannat år. Även för enskilda förskolor har förståelsen för den förändrade kvalitetsredovisningsstrukturen gjort at antalet inlämnade redovisningar för våren 2008 haltat. KR-gruppen utgår dock ifrån att verksamheten inte förändrats nämnvärt mellan december 2007 och juni 2008 varför kommunen här presenterar samma text kring enskild förskola som den som finns i kommunens kvalitetsredovisning för 2007. Sju av nio enskilda verksamheter har lämnat en kvalitetsredovisning för 2007. Av dessa har samtliga redovisat området Utveckling och lärande medan fem också redovisat Normer och värden. Redovisningarna antyder att kvaliteten på reflektionen kring den egna verksamheten varierar. KR-gruppen anser att några av redovisningarna mer liknar lokala arbetsplaner eller pedagogiska programbeskrivningar och uppfyller därmed inte vedertagna kriterier för kvalitetsredovisningar. Andra håller å andra sidan mycket hög kvalitet, bl.a. Föräldrakooperativet Solbacken. Av deras redovisning framgår dessutom att pedagogernas medvetenhet fördjupats som ett resultat av kvalitetsprocessen. Verksamheterna skulle kunna utveckla sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning ytterligare om de organiserade ett erfarenhetsutbyte dem emellan. Årets målområden fokuserar på intentionerna i Skolplanen. Där står bl.a. att All verksamhet i Simrishamns kommuns barnomsorg och skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande. Förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar i och tar ansvar för planering och genomförande av lärandet. Vidare definieras fyra särskilda områden för utveckling i kommunens verksamheter inklusive de enskilda förskolorna och skolbarnsomsorgen. Dessa är: 1. I Simrishamns kommun ska barns och elevers behov vara utgångspunkt för allt arbete i verksamheterna och barn och elever med särskilda behov uppmärksammas och i möjligaste mån få delta i den normala verksamheten. 2. I Simrishamns kommun ska verksamheterna organiseras så att barn-omsorg och olika skolor och skolformer samverkar i barns och elevers utveckling. 3. I Simrishamns kommun ska barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten. 4. I Simrishamns kommun ska barns och elevers utveckling och lärandevara utgångspunkt i individuella utvecklingssamtal, där varje barns och elevs utvecklingsplan fastställs. Följande resultat är tagna ur de enskilda förskolornas och fritidshemmens kvalitetsredovisningar. 9.1. Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? 23
Föräldrakooperativet Gladan, Branteviks Barn och Solbacken har tydligt kopplat sina mål till Skolplanen. Man kan ändå tolka det som att samtliga verksamheters intentioner med sina mål ryms inom skolplanens skrivning: Barns och elevers lärande och mognad ska vara utgångspunkt för utveckling av arbetssätt och organisation Några verksamheter har redovisat specifika områden inom utveckling och lärande. Föräldrakooperativet Tommeliten redovisar språkutveckling samt väder och vind. Solbacken redovisar matematik samt rörelse, kost och hälsa. Fem av förskolorna har med lek i sina mål. Leken som viktig källa för utveckling av kunskaper och värden. Baskemölla Barnstuga skriver att man strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. En annan likhet är utnyttjandet av utomhusmiljön och vistelsen utomhus för den pedagogiska verksamheten. Gladan jobbar med att göra utomhusmiljön tillgänglig och utmanande för barn i olika åldrar genom att t.ex. ha en koja i tre våningar och balansgång på olika höjder. Baskemölla Barnstuga tar hjälp av sin omgivning t.ex. när barnen är med i hela processen med att göra garn, från att klippa fåren till att färga och spinna tråden. Flera av förskolorna tar upp att barnen gör som vuxna gör och inte som vuxna säger. Näbbe och Baskemölla Barnstugor har detta som metod i sin pedagogiska inriktning som Waldorfverksamheter. Den vuxne ska vara en aktiv förebild och allt som görs ska vara synligt för barnet så att barnet kan använda det de vuxna gör i sina lekar som ett led i sitt lärande och reflekterande. Att metoden är effektiv bekräftas bl.a. av Branteviks Barn som skriver att man visar konkret för barnen. Även Solbacken beskriver hur barnen tar efter vuxnas sätt att göra. I sitt arbete med matematik har pedagogerna fångat tillfällen i vardagen för att för in mattetänk i barnens värld vilket resulterat i att barnen själva, med varandra, tagit upp och reflekterat matematiskt i vardagens lek och aktiviteter. Samtliga förskolor anser sig ha nått målen till övervägande del. Sex av sju verksamheter har presenterat åtgärder för utveckling. Majoriteten beskriver att man vill fortsätta eller utveckla sina befintliga områden och arbetssätt. Solrosen i Södra Mellby skriver att Vi kommer att fortsätta arbeta enligt ovan. Mattetänket har verkligen slagit rot och därför släpper vi det nu som kvalitetsområde. Utomhusaktiviteterna är det flera enskilda förskolor som vill utveckla och även här finns möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte. 9.2. Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Föräldrakooperativet Gladan och Branteviks Barn kopplar tydligt sina mål till skrivningar i Skolplanen. Man kan ändå tolka det som att samtliga verksamheters intentioner med sina mål ryms inom skoplanens skrivning: Personalen handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet kan växa och utvecklas. Detta sker genom att personalen skapar ett arbetsklimat där barnen känner trygghet, öppenhet och ärlighet. Att barnen ska känna trygghet är ett ofta återkommande mål. Barnen ska känna delaktighet, visa respekt för varandra och bli självständiga och positiva. Några verksamheter har formulerat fostransmål. Barnen ska visa hänsyn, vara artiga och hjälpsamma samt kunna sitta still och lyssna på andra. 24
Arbetssätten som presenteras är framförallt att ge positiv förstärkning och att skapa möjligheter för barnen att reflektera över hur man ska göra och vilka värden som är viktiga. Nils Holgerssons fritidshem skriver att pedagogerna har uppmuntrat och berömt eleverna och att eleverna har fått uppmuntran när de har berömt varandra. Baskemölla Barnstuga skriver bl.a. att sagans symbolspråk åskådliggör det goda och det onda och sagan har alltid ett lyckligt slut. Branteviks Barn förtydligar med att barnen får möjlighet att reflektera ur bokens innehåll och vi samtalar om barnens eventuella funderingar. Alla verksamheterna anger god måluppfyllelse. Föräldrakooperativet Tommeliten skriver t.ex. att barnen har lärt sig att visa mer respekt och hänsyn, både på förskolan och hemma och exemplifierar med att större barn hjälper små barn vid påklädning. Två förskolor menar att de vill ta fram enkäter för att förbättra sätten att finna resultat. Två har inte angett åtgärder för utveckling och en vill utveckla sina arbetssätt. 9.3. Skolplanens genomslag i de enskilda verksamheterna Verksamheternas redovisningar visar att de i stor utsträckning försöker låta barnens lärande och mognad vara utgångspunkt för verksamheten. Man ger barnen tid att själva försöka och planerar miljön så att barnen själva kan ta initiativ. Personalen försöker skapa förutsättningar för barnens spontana lek genom att tillrättalägga miljön så att material finns till hands och försöker också fånga tillfället i flykten för att konkret vara aktiva förebilder. 25
10. Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Som ett led i arbetet med att förbättra kvalitetsredovisningsarbetet har KR-gruppen tittat på enheternas kvalitetsredovisningar utifrån ett antal områden med fastställda kriterier. Beskrivning av kvalitetsredovisningsarbetet KR-gruppen anser det viktigt att det i varje kvalitetsredovisning finns med en beskrivning av hur kvalitetsredovisningsarbetet gått till. Läsaren kan då skapa sig en bild av förutsättningarna för de slutsatser som sedan dras i kvalitetsredovisningen. Här ska ingå en beskrivning av varje ingående verksamhet samt en återkoppling till de olika arbetslagens kvalitetsredovisningar. Det ska tydligt framgå att skolledningen använder kvalitetsredovisningen som ett redskap för utveckling av verksamheten och den ska ha god läsbarhet och struktur. Mål Målen som formuleras i kvalitetsredovisningen ska vara kopplade till läro- och skolplan. Skälen till varför man väljer just de mål man väljer ska framgå i texten. Det ska finnas kriterier för måluppfyllelse beskrivna i texten. Resultat De resultat som presenteras i kvalitetsredovisningen ska presenteras på ett logiskt och lättfattligt sätt, gärna i tabeller eller diagram för att lätt ge bilder av vad man vill visa med resultaten. De ska vara kopplade till de mål och kriterier som enheten valt att arbeta mot. Resultat säger något när man jämför. Därför ska jämförelser finnas t.ex. mellan arbetslag, skolor, mellan enheten och kommunen eller riket. Jämförelser kan också göras över tid. Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse sker via analys och värdering av de resultat man har utifrån kriterier man valt. Vid bedömning ska både sådant som fungerar och inte fungerar i verksamheten lyftas fram. I texten ska framgå att man ser på sin verksamhet med kritisk blick. För att komma fram till effektiva åtgärder för utveckling krävs ett pedagogiskt resonemang kring arbetsättens roll/betydelse för uppkomna resultat och kring andra förutsättningar som givits. Insatser för utveckling Det är läraren och arbetslaget i sin vardag som utgör den rundläggande verksamheten. I en enhets kvalitetsredovisning ska arbetslagens och lärarnas delaktighet i framtagandet av åtgärder för utveckling tydligt framgå. Nivån på föreslagna insatser ska framgå (individ, arbetslag eller enhet) och de ska vara logiska i relation till mål och resultat. Skolledningens vilja, vart man vill nå, ska tydligt framgå. 26