Rådet till skydd för Stockholms Protokoll 7-2013 Sida 1 (8) 2013-09-16 7-2013 Närvarande: Anders Bodin (ordf), John Chrispinsson (t.o.m. 1 ), Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Henrik Nerlund (t.o.m. 1), Erling Norrby N samt Inga Varg. Förhinder r att närvara hade anmälts av: Magnus Olausson, Mia Torpe samt Iréne Vestman. Vid sammanträdet närvarade även: Karin Månsson, Jonas Claesson, stadsbyggnadskontoret, Josefin Larsson, Wingårdhs, Cecilia Brännvall, Lenka Medin, Statens fastighetsverk. Tidpunkt: 2013.09.16, kl 14.00-16.15 Lokal: Samuel Owen, Hantverkargatan 3DD 1. Blästern 14, Gävlegatan,, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0281 Återupptogs ärende bordlagt vidd sammanträde 2013.09.02 ( 13) angående kv. Blästern 14, Gävlegatan, förslag till detaljplan. Den aktuella delen av kvarteret Blästern B bebyggdes 1930-31 för Svenska Philips. Anläggning gen, som egentligen planerades för mer änn dubbla storleken mot vad som verkligen uppfördes, bestod ursprungligenn av ett kontorshus mot gatan och friståendee i vinkel mot detta en magasinsbym yggnad på gården. Arkitekt var Sigurd Lewerentz och o komplexet med sin radikalt sakliga och framåtsyftande hållning var ett av de viktigaste bidragen till den tidiga svenska funktionalisf smen.
Sida 2 (8) (forts. 1) Planförslaget innebär att Sigurd Lewerentz gathus restaureras till det skick det hade utvändigt vid v färdigställandet 1931. Vidare ändras användningen för den tidigare magasinsbyggnaden och 1990-talets kontorshus till bostäder. För Lewerentz-byggnadens del innebär i det att fasaden mot norr förändras med större ljusinsläpp och nya balkonger. För Alenius-Silfverhielm-Åhlund-husets del att t nya balkonger tillförs samt att huset byggs på med m två helaa våningar samt s ytterligaree en mindre volym på den d nya takterrass som föreslås högs upp. Kunskapsläget för ett kvalificeratt återställande av gathuset är synnerligen gott; intresset för Lewerentz ärr dessutom högt även internatione ellt och kontorshuset ärr ett av de mest betydande från den här tiden. t Delegerade tillstyrker därför varmt denna del av planförslaget. Lewerentzz magasinsbyggnad äger naturligtvis också stora värden, men delegerade gjorde bedömningeb en att de föreslagna åtgärdernaa på byggnaden är möjliga att acceptera. Huset har redan tidigare byggts om och en bostadsanvändning, som rådet gärna ser, fordrar de förändring av fasaduttrycket mot norr som redovisas, vilket omfattandee försök med alternativa lösningar inför framtagandet av planförslaget visat. Således tillstyrker r delegeradee även dennaa del av planen, dock med en erinran avseende den föreslagna mycket ljusa, närmastt vita färgsättningen, som rådet önskarr ersatt medd en mörkare och mustigaree kulör som bättre motsvarar det ursprungliga färguttrycket och magasinets, även efter nu föreslagna förändringarna, lite kärva yttre. Vad gällerr Alenius-Silfverhielm-Åhlunds hus finner delegerade planförslaget alltför vårdslöst v i förhållande till de stora kvaliteter byggnaden äger. Delegeradee är visserligen inte främmande för bostadsanvändning, och intee heller en påbyggnad, men då måste en lösning utarbetas som på ett helt annat sätt än som redovisas i planförslaget respekterar och kanske t.o.m. förstärker byggnadens befintliga arkitektoniska värden. Delegerade avstyrker bestämt dennaa del av planförslaget i föreliggande form. Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation mot beslutet enligt bilaga 1. Anmälde ledamot I Varg jäv. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.
Sida 3 (8) 2. Nationalmuseum, information omm förestående renovering och ombyggnad (SR Dnr 2013-0297) Informerade Josefin Larsson, Wingårdh, Lenka Medin, Statens fastighetsverk samt ledamot Anders Jönssonn om förestående renoveringg och ombyggnad av NationalmusN seum. Ärendet lades till handlingarna. 3. Del av Norra Djurgårdsstaden Gasklocka 3 och 4, utställning/normalt förfarande förr detaljplan n (SR 2013-0300) Upptogs ärende utom föredragningslista angående del av Norra Djurgårdsstaden Gasklocka 3 och 4, utställning/normalt förfarande för detaljplan. Jonas Claesson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig över förslag till detaljplan över Gasklocka 3 och 4 och kan konstatera att förslaget i vissa delar förbättrats ytterligare under planprocessen. Den rikt r varierade fasaden har förenklats vilket kan vara till fördel för proportionerna i den nya skalan. Undersökningar visade att isbildning, snömassor och funktionsproblemm med balkonger omöjliggjorde en gestaltning somm den först redovisades, likaså sänktes höjden på byggherrens begäran. b I samband med detta har också tornet gjorts slankare. Delegerade ställer sig positiva till det höga huset på platsen. Volymen är redan ianspråktagenn i stadsbilden genom gasklockan och bostadshuset fyller platsen väl. Delegerade diskuterade under sammanträdett det faktumm att ett bostadshus inte en byggnad med mer offentligt innehåll ges en framträdande plats, något som traditionellt enbart tillåtits för byggnaderr med allmän användning som skolor, kyrkorr m.m. Delegerade anser dock att den höga kvaliteten i projektet gör att byggnaden motiverar sin plats. Det är därför viktigtt att uppförande av det här huset somm solitär ochh landmärke också läses mot samtliga de projekt av samma karaktär som för f närvarande planeras i Stockholm; det är under förutsättning att genomförandet, projektet igenom, blir av såå hög kvalitet som
Sida 4 (8) (forts. 3) nu förutskickas och att det i sin tur t sätter nivån för vad som är gott stadsbyggande. Om genomförandet av projektet öppnar för fler högre byggnader i Stockholms skyline, måste även dessa varaa av sammaa höga klass, medvetet inplaneradee i miljön ochh bearbetade för att passa i den lokala skalan så väl som till andra landmärken i de större vyerna. Anmälde ledamot A Jönsson jävv i beslutet. Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation mot beslutet b enligt bilaga 2. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Diplomatstaden, Ekhagen, Gärdesbebyggelsen, detaljplaner förr skydd av träd (SR Dnr 2013-0276, -0277, - 0278) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde 2013.09.02 ( 14) angående Diplomatstaden,, Ekhagen, Gärdesbebyggelsen, detaljplanerr för skydd av träd. Delegerade välkomnade att stadsbyggnadskontoret upprättat planförslag för skyddd av träd i ovan rubricerade områden. Det finns dockk fler syften med Nationalstadsparken än skydd av den historiska landskapsparken såväl naturvärden och rekreativaa värden ska också beaktas och delegerade ville därför att även andra trädarter ska skyddas i detaljplanerna. Som exempel finns i det arboretum som anlades vid dåvarande Skogshögskolan, nu Nobelparke en, inte baraa svenska träd utan även exotiska barrträd som planterats för att se om de klarade det svenska klimatet. Det området, anser rådet, är också ett historiskt landskap idag. Andra arter a som planterats inom de aktuella planområdena betydligt senare, t.ex. grå- och silverpopplar samt hästkastanjerna i Tessinparken, hör inte till den historiska landskapsparken men m de tillför både natur- och rekreativaa värden som också måste skyddas. Delegerade tillstyrker förslagen till detaljplaner för Diplomatstaden, Ekhagen och GärdesbebygG ggelsen men vill se
Sida 5 (8) (forts. 4) en utvidgning av skyddet för att inkludera fler än bara de träd som tillhör den historiska landskapsparken. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5 Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2013.09.16 Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Martinn Rörby Sekreterare
Sida 6 (8) Bilaga 1 till protokoll 7-2013 1. Blästern 14, Gävlegatan,, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0281 Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation enligt följande: Sigurd Lewerentz hör till det fåtal svenskaa 1900- talsarkitekter som är internationellt kända. Huskomplexet i kvarteret Blästern hör till hans viktiga v verk.. Det bör därför i möjligastee mån inte förvanskas utan u återföras till originalutformningen. Planerna för gathusett är ambitiösa och glädjande. Om möjligt bör även Svenska Philips styrelserum rekonstrueras. Magasinsbyggnadens fasad har likheter l medd Lewerentz samtida fasad till Riksförsäkringsanstalten. Huset innehåller efter 19911 års ombyggnad välfungerande kontor. Ljusförhållandena blev då goda, efter avfasning av de kvadratiska fönsternischernas insidor och öppnandet av den korsformade ljusgården. Lokalernaa fyller inte dagens allra högsta krav på kontor, men i detta område bör det finnas fortsatt efterfrågan på mer ordinära kontorslokaler. Däremot kommer det inte att vara brist på bostäder, med den mycket omfattande bostadsutbyggnad som är beslutad i Hagastaden. Magasinsbyggnadens betongfasad bör återställas analogt med gatufasaden och vid behov av tilläggsisolering kan detta göras på insidan. Det fönsterlösa hisstornet bör förbli fönsterlöst. Alenius-Silfverhielm-Åhlunds gårdshus g från 1991 hör till sin tids arkitektoniskt mest intressanta hus i Stockholm och är väl anpassat till helhetsmiljön. (Tyvärr har den karakteristiska marmorportalen dock inte den hantverksmässiga detaljprecision som den vore värd.) För alla tre husen bör således kontorsanvändningen behållas. I andra hand kan man tänka sig att inreda magasinsbyggnaden och gårdshuset till studentbostäder (eller möjligen hotell), där det med närheten till Karolinska institutet och sjukhuset bör finnas ett stort behov.
Sida 7 (8) För båda husen bör ett oavvisligt krav vara att förhindra påbyggnader och respektera ursprunglig fasadarkitektur, vilket utesluter balkonger.
Sida 8 (8) Bilaga 2 till protokoll 7-2013 3. Del av Norra Djurgårdsstaden Gasklocka 3 och 4, utställning/normalt förfarande förr detaljplan n (SR 2013-0300) Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation mot beslutet enligt följande: Skyskrapan har nu sänkts från 170 till 1400 meter, diametern har minskats och fasaden har blivit mer regelbunden. Dessa justeringar reducerar endast obetydligt husets påverkan på omgivningen. Effekten blir fortfarande förödande för närmiljön med de Bobergskaa gasklockorna, för stadssiluetten och för landskapsbilden och Kungliga NationalstadN dsparken. Märkligt nog finns inga illustrationer somm visar den lysande skyskrapan kvälls- och nattetid, illustratione er som bordee ha varit självklara för att tydliggöra den avsevärda inverkan påå omgivningen. Gasklockaa 4 är den på håll mest synliga byggnaden och därmed den särpräglade symbolen för ett avv Sveriges mest värdefullaa industriområden. Industrihistoriskt, i den så gott som kompletta gasverksmiljön, är ä den ovärderlig. Desss enda motsvarighet i Sverige är den något mindre gasklockan i Göteborg,, som även den är rivningshotad. Gasklockaa 4 kan säkerligen återanvändas för ett flertal olika ändamål, förebilder finns utomlands. Dimensionerna skulle medge en mycket stor ljusgård i mitten, vidd ombyggnad till bostäder eller kontor. Gasklockaa 4 är fortfarande i mycket gott skick och måste bevaras som en omistlig del av Gasverket, G vilket som helhet sannolikt är av digniteten att kunna utses till världsarv.. Terrängenn i anslutning till de tvåå gasklockorna måste behållas och inte underbyggas.