BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

ÅRSREDOVISNING 2005 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INNEhÅLLSfÖRTEcKNING RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 BROTTSOFFERFONDEN 9 INFORMATION 12 MEDARBETARE 15 finansiell REDOVISNING RESULTATRÄKNING 18 BALANSRÄKNING 19 FINANSIERINGSANALYS 20 ANSLAGSREDOVISNING 21 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 21 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 22 BILAGA 1 24 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, Notbilaga BILAGA 2 27 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 1

ÅRSREDOVISNING 2005 Generaldirektörens kommentar Margareta Bergström Generaldirektör Brottsoffermyndigheten är inne på sitt andra decennium. Brottsofferbegreppet är numera väl förankrat inom och utanför rättsväsendet och flitigt använt i media. Det räcker inte med att begreppet är känt, det måste också förenas med ett rimligt skydd. För att kunna fullgöra uppgiften att främja brottsoffrens rättigheter, behov och intressen gäller det att myndigheten värnar om de mycket goda resultat som uppnåtts hittills. Det krävs också att vi kan utveckla nya metoder för att förändra attityder och värderingar, öka kunskapen och förbättra samarbetet mellan myndigheter, ideella organisationer och andra som arbetar för att stödja den som varit utsatt för brott. Rätten till brottsskadeersättning är grundläggande för den som har varit utsatt för allvarlig brottslighet och inte kunnat kompenseras på annat sätt. Särskilt viktig är brottsskadeersättningen i denna tid då mindre än en femtedel av de anmälda brotten leder till åtal och dom och brottsoffrens enda möjlighet till upprättelse blir den erkänsla som en statlig ersättning erbjuder. Brottsskadeärendena har ökat i antal för varje år och de handläggs på ett effektivt och säkert sätt. Brottsoffermyndigheten har därför, med stöd från den mycket kompetenta nämnden, utvecklat en rikhaltig och detaljerad praxis i ersättningsfrågor. Bedömningarna vilar på skadeståndsrättslig grund. De mest intressanta fallen redovisas i myndighetens referatsamling, som är väl spridd och läst. Myndighetens expertkunskap har härigenom kunnat lämna sitt bidrag till en mera enhetlig skadeståndspraxis på området i hela landet. Ambitionen är att referatsamlingen fortsättningsvis skall förnyas varje år. En stor insats har under året lagts ned på att återkräva utbetald ersättning från gärningsmännen. Arbetet har varit mycket framgångsrikt. Sedan årsskiftet finns ett utökat samarbete inom EU när det gäller brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten kommer att få en viktig roll när det gäller att utveckla formerna för detta europeiska samarbete. Brottsofferfonden ger en unik möjlighet för angelägna projekt inom brottsofferområdet att få finansiering. Dess stöd till de ideella organisationerna och till viktimologisk forskning har kunnat stimulera både till metodutveckling och till direkt brottsofferstödjande verksamhet. Framför allt gäller detta projekt på de prioriterade områdena brott mot barn och ungdomar, mäns våld mot kvinnor och brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag. Under året har flera intressanta nytänkande projekt från offentliga organ fått fondmedel. Den årliga tillrinningen av fondmedlen har successivt ökat, så även i år. Ansökningarna till fonden har dock ökat än mer. Vittnesstödsverksamheten, en uppskattad verksamhet som nu finns i anslutning till alla landets tingsrätter och hovrätter, har fått ekonomiskt stöd av Brottsofferfonden. Detta gäller även för Rättegångsskolan, 2

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN som myndigheten genomfört på flera tingsorter. Skolan skapar trygghet för förhörspersoner genom att ge svar på deras frågor om vad den förestående rättegången kommer att innebära. Kunskapscentrum ansvarar för myndighetens omfattande informationsarbete. Det finns ett väl utarbetat skriftligt informationsmaterial på olika språk riktat direkt till brottsoffer. Materialet kommer även fortsättningsvis att få stor användning liksom direktinformationen från servicetelefonen, som är öppen större delen av dagen. Efterhand räknar vi dock med att hemsidan, som genomgått en omfattande förnyelse under året, får allt större betydelse. Ett inspirerande arbete med att utveckla en s.k. brottsofferportal har just inletts utifrån ett regeringsuppdrag i 2006 års regleringsbrev. Myndigheten har även i år genomfört en omfattande utbildningsverksamhet. Inom denna ryms både nya inslag och sådana som utvecklat en tradition, t.ex. arrangemanget på den Internationella Brottsofferdagen den 22 februari i Stockholm. Den närmaste framtiden kommer att innehålla en särskild satsning på samverkansfrågor. För att enskilda brottsoffer skall kunna få upprättelse och gå vidare är det nödvändigt att både professionella och ideella brottsbekämpande, vårdande och behandlande organ samverkar till en helhet i sitt bemötande av brottsoffer. Brottsoffermyndigheten känner stort ansvar för att sådan samverkan verkligen kommer till stånd. Den nya informationstekniken kan vara till betydelsefull hjälp i en sådan satsning, framför allt för att den möjliggör ett individuellt inhämtande av information oberoende av tidpunkt. Brottsoffermyndighetens tre verksamhetsområden, brottsskadeersättningen, Brottsofferfonden och kunskapscentrum, utgör sammantaget en stadig grund även för det framtida brottsofferarbetet. Efter mitt första år som myndighetschef är jag nu övertygad om att vi kan hysa stora förhoppningar om att de kommande åren blir lika framgångsrika som det förra decenniet, sett från brottsoffrens synpunkt. Inte minst borgar alla kunniga och engagerade medarbetare på myndigheten och hos våra samarbetspartners för det.

ÅRSREDOVISNING 2005 Brottsskadeersättning Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Brottsskadeärenden 23 976 tkr 535 tkr Målsättningar Brottsoffermyndighetens huvuduppgift är att pröva ansökningar om ersättning enligt brottsskadelagen, s.k. brottsskadeersättning. Regeringen har i regleringsbrevet uppställt som mål för verksamheten med brottsskadeersättning att ansökningarna skall prioriteras och handläggas så snabbt som möjligt med hänsyn till den utredning som är erforderlig i det enskilda ärendet samt att utbetald ersättning i så stor utsträckning som möjligt skall återkrävas från skadevållaren. Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem med förebild från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet skall fattas. I de flesta fallen beslutar rotelinnehavaren efter föredragning av en beredningsjurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden avgörs av Brottsoffermyndighetens nämnd. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Myndighetens egen målsättning är att minst tre fjärdedelar av ansökningarna skall ha prövats inom fyra månader från den dag de inkom. Myndighetens målsättning för regressverksamheten under år 2005 var att regressprövning skulle göras i ett ökat antal ärenden samt att intäkterna skulle uppgå till minst 11 miljoner kr. Säkerhet och kvalitet Höga krav skall kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott skall kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Besluten i brottsskadeärendena kan inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar skall helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare skall frekvensen ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. Kostnadseffektivitet Varje ärende skall handläggas så snabbt och billigt som möjligt. Kostnaderna per ärende har reducerats så radikalt under slutet av 1990-talet att det finns skäl att tro att ytterligare besparingar kan bli svåra att uppnå. Givetvis får ambitionerna att hålla nere hanteringskostnaderna inte medföra att kvaliteten på arbetet blir lidande. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NÄMND år 2005 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Vice ordförande Anders Iacobæus, hovrättspresident Peter Hertting, överåklagare Ordinarie ledamöter Bill Dufwa, professor Märta Johansson, fd riksdagsledamot Ulla Löfgren, riksdagsledamot Ersättare Karl Matz, hovrättsråd Anders Dereborg, rådman Urban Bergman, försäkringsjurist Margareta Israelsson, riksdagsledamot Linda Ylivainio, utbildningssamordnare Organisation

Brottsskadeersättning BROTTSOFFERMYNDIGHETEN STATISTISKA UPPGIFTER Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var 10 887, mot 10 339 ärenden år 2004. Av dessa avser 10 023 ersättning för personskada, medan 864 avser ersättning för sakeller ren förmögenhetsskada. Den totala tillströmningen av ärenden fortsätter alltså att öka. Årets ökning, 548 ärenden, motsvarar 5,3 procent. Ökningen var ungefär den förväntade. Fördelat på de två skadetyperna innebar detta en ökning vad avser personskadeärenden med 522 st (5,5 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador med 26 st (3 procent). Antal 11000 10000 9000 8000 7000 Totalt inkomna och avgjorda ärenden Avgjorda ärenden Inkomna ärenden 2001 2002 2003 2004 2005 Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes 9 990 ärenden, att jämföra med år 2004, då 10 616 ärenden avgjordes. Minskningen var således totalt 626 ärenden (-5,9 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada uppgick till 9 125 st, en minskning med 607 st (-6,2 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 865 st, en minskning med 19 st (-2,1 procent). Antal 1000 900 sak- och rena förmögenhetsskador Utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades sammanlagt 87 702 tkr i brottsskadeersättning, en minskning i förhållande till föregående år med 7 304 tkr (7,7 procent). Detta motsvarar i stort sett minskningen av antalet avgjorda ärenden. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (Tkr) År Person - Sak/förm.- Utbetald skador skador ersättning 2001 79 726 400 80 126 2002 84 236 557 84 793 2003 83 733 231 83 964 2004 94 626 380 95 006 2005 87 530 172 87 702 800 700 600 Antal 11000 Avgjorda ärenden Inkomna ärenden 2001 2002 2003 2004 2005 personskador 10000 Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat med 902 st till korrigerade 2 394 st (2 309 personskadeärenden samt 85 ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador). Balansökningen på 60 procent är följden av dels den ökande tillströmningen av ansökningar och dels den höga personalomsättningen. Balansökningen hade dock sannolikt blivit större om det inte vore för den kvarvarande 9000 8000 7000 6000 Avgjorda ärenden Inkomna ärenden 2001 2002 2003 2004 2005 5

ÅRSREDOVISNING 2005 Brottsskadeersättning UTGÅENDE BALANSER Budgetår Person- Sak/förm.- SUMMA skador skador 2000 1 653 102 1 755 2001 1 752 124 1 876 2002 1 581 107 1 688 2003 1 639 122 1 761 2004 1 412 80 1 492 2005 2 309 85 2 394 inkomna brottsskadeärenden /utgående balans Antal 11000 9900 8800 7700 6600 5500 4400 3300 2200 1100 0 Inkomna brottsskadeärenden Utgående balans totalt 2001 2002 2003 2004 2005 personalens höga kompetens och stora engagemang. Av den utgående balansen på 2 394 ärenden hade 692 st (28,9 procent) inkommit för mer än tre månader sedan. Av dessa 691 ärenden hade 151 st (6,3 procent av den totala balansen) respektive 19 st (0,8 procent av den totala balansen) inkommit för mer än sex respektive tolv månader sedan. Omloppstider Omloppstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret kunnat förkortas trots ett ökat antal inkommande ansökningar. Det tog i genomsnitt 59 dagar (72 föregående år), dvs. knappt två månader, för ett ärende att inregistreras, utredas och avgöras. Omloppstiderna för de olika skadekategorierna var 61 dagar (74) för personskadeärenden och 37 dagar (50) för sak- och rena förmögenhetsskador. Sammantaget hade 87,3 procent av de år 2005 avgjorda ärendena en handläggningstid understigande fyra månader, att jämföra med 88,7 procent föregående år. Fördelat på olika skadekategorier blev resultatet att 86,6 procent av de avslutade personskadeärendena haft en handläggningstid understigande fyra månader medan 95,1 procent av ärendena gällande sak- och rena förmögenhetsskador har handlagts inom den tiden. Myndighetens målsättning i detta avseende är alltså uppfylld. Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 344 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 353 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 8 st (2,3 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 12 st omprövningar (3,4 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 333 st omprövningsärenden (94,3 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger anledning att tro att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN - i förhållande till avgjorda skadeärenden (exkl. omprövningsärenden) År 2001 2002 2003 2004 2005 Antal avgjorda skadeärenden Antal inkomna omprövningar Andel i procent Ändring pga ny bedömning Ändring pga nya omständigheter 6 945 8 663 8 920 9 930 9 637 253 266 322 409 344 3,6 3,1 3,6 4,1 3,6 ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING - föregående års värden inom parentes Antal ärenden Andel av omprövade ärenden (%) Andel av avgjorda ärenden (%) 8 (17) 2,3 (4,4) 0,08 (0,17) 12 (21) 3,4 (5,4) 0,13 (0,21) Ej ändring 333 (351) 94,3 (90,2) -- 6

1. SÖKANDE (var god texta) Efternamn Personnummer Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon bostad (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Tilltalsnamn Yrke/titel Telefon arbete (inkl. riktnummer) Plusgiro-/Personkontonummer (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) Bankkontonummer inkl. clearingnr. (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) 2. OMBUD STÄLLFÖRETRÄDARE VÅRDNADSHAVARE Sätt kryss i tillämplig ruta Namn Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Klientmedelskonto 7. FÖRSÄKRINGSSITUATIONEN Sjukskrivningstid (bifoga sjukintyg) Fax (inkl. riktnummer) 6. SKADEVÅLLARES BETALNINGSFÖRMÅGA Brottsskadeersättning kan endast utgå om det är visat att skadevållare, i de fall denne är känd, saknar betalningsförmåga. Har Du ansökt om utmätning hos kronofogdemyndigheten? Har kronofogdemyndigheten lämnat redovisning? Har Du fått ersättning från skadevållare eller via kronofogden? Boendeförhållande vid skadetillfället Fanns det då någon annan vuxen skriven på samma adress? Obs! I det fall ni var skrivna på samma adress kan make/makas, sambos eller föräldrars försäkringar gälla vid Din skada. Uppge därför även dennes/deras personnummer samt eventuellt medlemskap i fackförbund. Ej sjukskriven Sjukskriven fr.o.m. Inlagd på sjukhus fr.o.m. Försäkringskassa vid skadetillfället (lokalkontor) Brottsskadeersättning utgår inte om någon försäkring kan täcka skadan helt. Brottsskadeersättning BROTTSOFFERMYNDIGHETEN SEXUALBROTT - antal avgjorda fall UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (tkr) - fördelat på olika ersättningsslag År Sexualbrott År 2001 2002 2003 2004 2005 Kränkning 14 673 10 352 13 928 15 299 16 161 Annan ideell ers 2 681 2 129 2 090 1 958 2 083 Övriga brott Kränkning 44 106 46 659 47 334 57 096 48 245 Annan ideell ers 9 438 18 106 13 169 10 952 13 454 Ersättning År 2001 2002 2003 2004 2005 Våldtäkt inkl grov våldtäkt Övriga sexualbrott 99 84 99 94 101 78 108 118 154 167 Försöksbrott 12 12 21 30 27 Sexualbrott mot barn 212 239 276 342 275 Summa 401 443 514 620 570 Inkomstförlust 5 740 3 275 3 690 5 480 3 938 Öv. brottsskada 3 488 4 272 3 753 4 221 3 821 Utbetalt 80 126 84 793 83 964 95 006 87 702 hället. Frågan är dock om vi nått dithän att de allra flesta som är berättigade till brottsskadeersättning också får sådan. Något säkert svar kan inte ges, men otvetydigt har ytterligare steg i den riktningen tagits. Den av myndigheten bedrivna telefonservicen tar visserligen stora resurser i anspråk, men å andra sidan ger den förutom en mängd bevis på uppskattning många inblickar i brottsoffers erfarenheter av möten med rättsväsendet och andra institutioner. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena kan tillskrivas bibehållen hög kvalitet samt tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. När det slutligen gäller att konsolidera de korta omloppstiderna fortsätter myndigheten sitt arbete med att förfina och effektivisera handläggningsrutinerna. INFORMATIONSBLAD OBS! Skicka inte in detta blad! ANSÖKNINGSTID Ansökan om brottsskadeersättning måste ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från det att förfarandet hos polis, åklagare eller domstol avslutats. I de fall där förundersökning inte har inletts måste ansökan ha kommit in inom två år från det att brottet begicks. Om det finns synnerliga skäl kan Brottsoffermyndigheten pröva en ansökan även om den har kommit in för sent. Ange i så fall skälen under ytterligare upplysningar. BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar har även under år 2005 ökat, om än inte så markant som året före. Ett stort arbete har gjorts av brottsskadeenhetens medarbetare för att hantera ökningen, men på grund av stor personalomsättning har antalet avgjorda ärenden inte kunnat ökas. Medarbetarnas stora arbetsinsats till trots har ärendebalansen därför tyvärr blivit större. Handläggningstiderna har dock ytterligare förkortats, även om den balanspuckel som bildats troligen kommer ge avtryck i nästa års genomsnittliga handläggningstider. Allt detta visar ändå att regeringens, liksom myndighetens, målsättningar har uppnåtts. Den successiva ökningen av antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning, som förelegat under hela Brottsoffermyndighetens verksamhetstid, fortsatte alltså under år 2005. Detta visar att kunskapen om Brottsoffermyndighetens existens är vida spridd i sam- GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING Observera att brottsskadeersättning endast kan utgå om det är visat att skadevållare, i de fall denne är känd, saknar betalningsförmåga. Ersättning kan inte heller utgå om någon försäkring kan täcka skadan helt. Så här fyller du i din ansökan 1. SÖKANDE Här ska du som söker brottsskadeersättning fylla i dina personuppgifter. Om t.ex. ett barn är sökande ska barnets uppgifter fyllas i. 2. OMBUD etc. Om du företräds av ombud, t.ex. en advokat, vid ansökan om brottsskadeersättning ska fullmakt i original som visar dennes behörighet att företräda dig bifogas. Om det t.ex. finns både vårdnadshavare och ombud kan information om detta lämnas under ytterligare upplysningar på kans sista sida. ansödödsboanmälan eller bouppteckning samt fullmakt i original från samtliga dödsbo- Företrädare för dödsbo ska bifoga delägare. 6. SKADEVÅLLARES BETALNINGSFÖRMÅGA Om skadevållare är känd kan ersättning endast lämnas om han/hon/de inte kan betala ett skadestånd och detta måste styrkas. Har domstolen fastställt skadeståndsskyldighet ska redovisning från kronofogdemyndigheten avseende samtliga skadevållare bifogas. 8. UPPGIFTER OM SJUKVÅRD OCH SJUKvårdcentraler, privatläkare, psykologer, tandläkare osv. som eventuellt besökts. Kom ihåg att i sådana fall även uppge den klinik/avdelning som varit aktuell. Här ska även uppgifter om ev. sjukskrivningstid lämnas. Kom ihåg att bifoga ev. sjukskriv- SKRIVNINGSTID Här ska du fylla i namn på sjukhus, ningsintyg. Reviderad jan 2006 1. SÖKANdE (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Yrke/titel Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon bostad (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Plusgiro-/Personkontonummer (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) 4. POLISANMÄLAN En förutsättning för att ansökan om brottsskadeersättning ska tas upp är nästan alltid att en polisanmälan gjorts. Om dom finns behöver inte kopia på polisanmälan bifogas. Finns ingen dom - bifoga alltid polisanmälan. Exempel på hur polisens diarienummer kan se ut: K63790-04 Bankkontonummer inkl. clearingnr. (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) Namn Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Klientmedelskonto ANSÖKAN 5. UPPGIFTER OM DOMSTOLSPRÖVNING Här ska du ange om ärendet har prövats i domstol och i sådana fall i vilken tingsrätt eller hovrätt. Har Högsta domstolen prövat ärendet sätt ett kryss i rutan. Ett målnummer börjar oftast på B eller T. Exempel på hur ett målnummer kan se ut: B 1432-05. Finns en dom måste du bifoga hela domen, annars blir handläggningstiden för ditt ärende betydligt längre. Kom också ihåg att bifoga bevis om att domen vunnit laga kraft. Telefon arbete (inkl. riktnummer) 2. OMBUd STÄLLfÖrETrÄdArE VÅrdNAdShAVArE Sätt kryss i tillämplig ruta 3. BrOTTET Vilket datum och på vilken ort inträffade brottet? Kort beskrivning av brottet Fax (inkl. riktnummer) 7. FÖRSÄKRINGSSITUATIONEN Det är viktigt att du fyller i denna del av ansökan med samtliga uppgifter om dina försäkringar vid skadetillfället. Brottsskadeersättning lämnas inte för den del av skadan som täcks av försäkring. Om du har en hem-, olycksfalls- eller annan försäkring måste skadan först anmälas till försäkringsbolaget och beslut från försäkringsbolag ska bifogas ansökan. Om skadan inträffat på arbetet eller vid resa till eller från arbetet måste skadan anmälas till AFA (Arbetsmarknadsförsäkringar) eller annan företagsförsäkring. Om det är osäkert om arbetsgivaren är ansluten till AFA eller annan företagsförsäkring fråga arbetsgivaren. I de fall där du är skriven på samma adress som exempelvis din sambo, maka/make eller förälder kan dennes försäkring gälla även övriga i hushållet. Kom därför ihåg att uppge sambo, maka/makes eller förälders namn och personnummer om ni bodde ihop vid skadetillfället. Uppge även sambo, maka/make eller förälders ev. medlemskap i fackförbund och kontrollera med det aktuella fackförbundet om du omfattades av deras försäkring. om brottsskadeersättning för personskada och kränkning Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 UMEÅ Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar LÄS BIfOGAT INfOrMATIONSBLAd NOGA VId IfyLLANdET AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN! Brottsskadeersättning lämnas endast för skador som uppkommit till följd av brott. 4. POLISANMÄLAN Har brottet polisanmälts? Ja Polisanmälans diarienummer (K-nummer): K- Polismyndighet och distrikt: Nej Ange skälen under Ytterligare upplysningar, se ansökans sista sida 5. UPPGIfTEr OM domstolsprövning Bifoga kopia av fullständig dom med bilagor samt bevis om laga kraft. Har ärendet prövats i domstol? Ja Nej Tingsrätten i Målnummer datum Hovrätten i Målnummer datum Högsta domstolen Målnummer datum Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida Storgatan 49 090-70 82 00 090-17 83 53 registrator@brottsoffermyndigheten.se Box 470, 901 09 UMEÅ www.brottsoffermyndigheten.se 7

ÅRSREDOVISNING 2005 Brottsskadeersättning REGRESS För att regressrätten skall kunna utövas krävs i normalfallet - förutom att gärningsmannen är känd - att det finns en dom på skadestånd. Regressärendena kan indelas i två slag: de fall där regress initieras en tid efter beslutet om brottsskadeersättning (s.k. arkivregress) och de fall där regresskrav sänds ut omgående i varje ärende där brottsskadeersättning betalats ut (s.k. direktregress). Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden med känd gärningsman initierar från och med år 2005 direktregress. Parallellt med dessa direktregressärenden fortsätter arbetet med arkivregress för balansen avseende tiden till och med år 2004. De ärenden där arkivregress aktualiserades under år 2005 härrör från beslut i brottsskadeärenden meddelade under åren 1998 och 1999. Av de under året aktualiserade ärendena är en mindre del slutbetalade, medan de flesta kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år framåt. Under budgetåret 2005 inflöt 13 325 tkr (10 883 tkr föregående år). Detta innebär en ökning med drygt 22 procent. Under år 2005 startades 5 354 (1 583) regressärenden, medan 576 (407) avslutades. Vid utgången av budgetåret 2005 fanns 9 178 (4 575) aktiva regressärenden registrerade i databasen. BEDÖMNING Verksamhetsmålen har uppfyllts. Det är värt att notera att mer än 15 procent av den utbetalda brottsskadeersättningen finansieras av de genom regressverksamheten inkomna medlen. Under år 2004 vidtogs en rad åtgärder för att ytterligare utveckla regressverksamheten: Programvara införskaffades för att kunna erbjuda gäldenärerna möjligheten att reglera skulderna via autogiro. Möjligheterna till regress mot gäldenärer bosatta utomlands undersöktes. Personalstyrkan utökades och arbetsformerna blev bättre strukturerade. Under år 2005 genomfördes en övergång till direktregress, vilket innebär att regresskrav sänds ut omgående i varje ärende där brottsskadeersättning betalats ut och där gärningsmannen är känd. Dessa åtgärder innebär goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av regressverksamheten innebärande bl.a. att det på sikt inte kommer att finnas några balanser att hantera. REGRESS REDOVISNING AV INKOMNA MEDEL (Tkr) Tkr 14000 13000 13 325 12000 11000 10000 10 883 9000 8000 7000 6000 5000 8 191 6 478 5 263 2001 2002 2003 2004 2005 8

Brottsofferfonden Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Brottsofferfonden 2 500 tkr 2 500 tkr BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret har 456 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 107 miljoner kr inkommit till Brottsoffermyndigheten. Därutöver har 216 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd inkommit. Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis förekommer i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Under året har verksamhetsstöd avseende år 2006 bland annat beviljats till Brottsofferjourernas Riksförbund med 4 500 000 kr. De lokala brottsofferjourer, 100 stycken, som ansökt om verksamhetsstöd har beviljats 30 000 kr vardera i grundbidrag för verksamhetsåret 2006. Dessutom har ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet efter ansökan beviljats verksamhetsstöd. Sammanlagt fördelades 830 000 kr i form av vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades 29 596 185 kr under verksamhetsåret. Fondens intäkter genom avgifter uppgick till 31 913 734 kr. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Projekt År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) 2001 371 195 16 666 913 2002 499 222 16 937 592 2003 457 207 18 565 650 2004 503 231 21 270 250 2005 456 208 19 619 405 INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Verksamhetsstöd År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) 2001 132 116 5 025 844 2002 151 134 5 425 830 2003 212 204 6 821 300 2004 199 188 8 209 500 2005 216 207 9 976 780 Av bilaga 2 framgår hur Brottsofferfondens medel fördelats under året. Fördelning av medel inom prioriterade områden Under verksamhetsåret har Brottsofferfonden ålagts att prioritera projekt inriktade på brott mot barn och ungdomar, mäns våld mot kvinnor och brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag. När det gäller brott mot barn och ungdomar beviljades 37 projekt sammanlagt 6 594 000 kr. I denna grupp är även vissa verksamheter som vänder sig till vuxna som i barndomen utsatts för sexuella övergrepp inräknade. 11 forskningsprojekt där utsatta barn står i fokus beviljades medel. Totalt beviljades 86 projekt inriktade på mäns våld mot kvinnor bidrag från fonden med ett sammanlagt belopp om 5 925 050 kr. Den största andelen av dessa projekt drivs av ideella organisationer, främst kvinnojourer. Antalet projekt är relativt jämnt fördelat inom kategorierna utbildning, information och utvecklingsverksamhet. I sex fall har forskningsanslag beviljats. När det gäller offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken har 3 projekt beviljats finansiering med sammanlagt 855 000 kr. Avseende offer för homofobiska brott har 5 projekt beviljats sammanlagt 182 000 kr. Projekten drivs huvudsakligen av RFSL-föreningar. En redovisning av projekt inom prioriterade områden där medel inte beviljats finns tillgänglig hos Brottsoffermyndigheten och kan beställas i såväl elektronisk som utskriven form. Uppföljning De medel som beviljas från fonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna bestämmelser och särskilda villkor. Under året var projekt som beviljades medel i december 2003 och i juni 2004 skyldiga att avlämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten avlämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som ingivits samt myndighetens bestämmelser för anslag. 9

ÅRSREDOVISNING 2005 Brottsofferfonden fördelning AV medel ÅR 2005 Typ av verksamhet Antal beviljade projekt Summa beviljat (kr) 34% 6% 6% 15% 39% Forskning 23 11 466 000 Försöks- och utvecklingsverksamhet 45 4 487 350 Information 60 1 782 155 Utbildning 80 1 883 900 Verksamhetsstöd 207 9 976 780 fördelning AV medel SORTERADE EfTER huvudman. <1% 39% 10% 51% Huvudman Antal beviljade Summa beviljat (kr) ansökningar Ideella organisationer 372 14 971 585 Forskning 23 11 466 000 Offentlig 16 2 952 000 Privat 4 206 600 Besök med syfte att såväl genomföra revision som diskutera löpande projekt har gjorts hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Därutöver har besök genomförts hos Terrafem, Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige och vid vittnesstödsverksamheten vid Stockholms tingsrätt. Vid besöken diskuterades bland annat pågående och nyligen avslutade projekt och de resultat som uppnåtts. Ett antal forskare har även bjudits in för att inför rådet redovisa hur medel har disponerats och vilka forskningsresultat som har uppnåtts. Genom Brottsoffermyndighetens vittnesstödsprojekt har myndigheten dessutom ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Ett stort antal brottsofferjourer har besökts i samband med utbildningsinsatser. Personal från Brottsoffermyndigheten har medverkat som föreläsare eller deltagare i ett flertal arrangemang som finansieras av fonden eller där fondfinansierade projekt har presenterats. Dessa arrangemang har genomförts på ett bra sätt och varit uppskattade. Brottsoffermyndigheten sprider dessutom resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid seminarier och temadagar. Många av de forskare som driver projekt som finansieras av Brottsofferfonden har föreläst på dessa arrangemang. Brottsofferfonden har under året fortsatt utgivningen av ett nyhetsbrev. Syftet med nyhetsbrevet, som har 1 50 prenumeranter och i övrigt delas ut i samband med Brottsoffermydighetens utåtriktade arrangemang, är dels att informera om Brottsofferfonden dels att erbjuda pågående projekt en möjlighet att presentera sin verksamhet. Stimulansåtgärder För att stimulera till ansökningar från de områden som av regeringen pekats ut som prioriterade har särskilda informationsinsatser genomförts. Insatserna har riktats till de lokala brottsoffer- och kvinnojourerna, och till RFSL:s medlemsföreningar. Särskilda informationsinsatser riktade till universitet och högskolor har genomförts, liksom till myndigheter inom rättsväsendet och andra offentliga verksamheter. Personal från myndigheten är efterfrågade som föreläsare i olika sammanhang. Vid varje föreläsning/informationstillfälle lämnas både muntlig information och skriftligt material om möjligheten att söka medel från Brottsofferfonden. Brottsofferfonden har avsatt medel till Brottsoffermyndigheten för att genomföra åtgärder för att fler projekt som 10

Brottsofferfonden BROTTSOFFERMYNDIGHETEN rör offer för rasistiska och främlingsfientliga brott skall kunna få bidrag. Myndigheten har påbörjat en inventering och kommer under hösten 2006 att presentera en rapport med förslag på framtida insatser. Myndigheten har även i många olika sammanhang, såväl muntligt som skriftligt, informerat om möjligheten till finansiering av projekt rörande offer för denna typ av brott. I syfte att intressera unga studenter för brottsofferfrågor och för att locka till forskning har myndigheten en uppsatstävling, Brottsoffer i fokus. Uppsatserna skall vara på lägst C-nivå och placera brottsoffret i centrum. Under året har den sjätte omgången av uppsatstävlingen pågått. De studenter som skrev de vinnande bidragen i den femte omgången av tävlingen tog emot sina priser vid en ceremoni på Brottsoffermyndigheten i början av året. Samtidigt presenterades en antologi med de tre uppsatser som premierades. BROTTSOffERmYNDIGhETENS RÅD Margareta Bergström Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) Tommy Andersson) Docent, Umeå universitet Pär Anders Granhag Docent, Göteborgs universitet Gun Heimer Professor, chef för Rikskvinnocentrum Håkan Hydén Professor, Lunds universitet Marie Torstensson Levander Docent, Malmö högskola Generaldirektör Margareta Bergström fl ankerad av 2005 års uppsatsvinnare Brottsoffermyndigheten har instiftat en utmärkelse avseende brottsofferarbete. För år 200 tilldelades Anneli Svensson, kurator vid RFSL:s brottsofferjour, utmärkelsen för sitt ambitiösa och engagerade pionjärarbete för att uppmärksamma, stödja och sprida kunskap om s.k. HBT-personer som utsatts för brott. Anneli Svensson tog emot utmärkelsen på den Internationella Brottsofferdagen. Brottsoffermyndigheten har instiftat ett nationellt pedagogiskt pris. Priset skall tilldelas en lärare eller forskare som inom ramen för universitetsutbildning i sin undervisning eller i sin forskning på ett särskilt tydligt sätt introducerat eller synliggjort ett brottsofferperspektiv inom sitt ämne. Priset för 2005 tilldelades professor Madeleine Leijonhufvud, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Viktimologisk forskning Hösten 2005 arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade ett sextiotal aktiva forskare. Under konferensen presenterade 2 av deltagarna sina projekt i seminarieform. De många presentationerna gav en god översikt av den viktimologiska forskningen i Sverige och gav även en möjlighet att samlat följa upp fondfinansierade projekt. Brottofferfonden har med anledning av det viktimologiska forskningsprogrammet tidigare avsatt medel för att stimulera sådan forskning. Under året har professor Christian Diesen, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, och docent Frank Lindblad, Institutet för Psykosocial Medicin, erhållit 2,5 milj. kr för att påbörja ett fyraårigt forskningsprojekt under rubriken Rättssystemets hantering av våld/övergrepp mot barn och kvinnor. 11

ÅRSREDOVISNING 2005 Information Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Information 6 258 tkr 3 521 tkr Ett av målen för Brottsoffermyndighetens informationsverksamhetsgren är enligt regleringsbrevet att tillhandahålla information som syftar till att sprida kunskap om Brottsofferfonden och projekt genomförda med medel från fonden. Ett annat mål är att tillhandahålla information till brottsoffer om att de är eller kan vara berättigade till brottsskadeersättning. Regleringsbrevet anger också att myndigheten särskilt skall beakta att brottsoffer med bristande kunskaper i det svenska språket kan ha ett särskilt behov av information. För att nå upp till målsättningarna bedriver Brottsoffermyndigheten ett aktivt och omfattande informationsarbete. Ambitionen är att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt och att öka brottsofferkompetensen inom de samhällsorgan och ideella organisationer som har kontakt med brottsoffer, vilket i sin tur bl.a. förväntas leda till insikter om vikten av professionellt bemötande och god information också via dem. Om brottsskadeersättning Den primära målsättningen är att var och en som utsatts för brott skall få information om rätten till brottsskadeersättning på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Brottsoffermyndighetens skriftliga informationsmaterial sprids genom ett samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar och de ideella brottsofferorganisationerna. Flera av myndighetens foldrar finns översatta till ett eller flera språk. Det innebär att Brottsoffermyndigheten kan erbjuda information på totalt tio språk. Andra viktiga informationskanaler är myndighetens hemsida, nyhetsbrev och referatsamling liksom den under året tekniskt förbättrade servicetelefonen. Bemannade bokbord finns också alltid som en del av myndighetens arrangemang. När personalen medverkar i olika former av utbildningar delas också informationsmaterial och beställningsblanketter för ytterligare sådant alltid ut. Om Brottsofferfonden Information om Brottsofferfonden sprids också alltid i samband med myndighetens olika arrangemang och vid medverkan i utbildningar. Den skriftliga informationen om möjligheten till finansiering av projekt kompletteras oftast med muntlig information om viktigare avslutade och pågående projekt som beviljats medel. Dessutom anlitas den växande gruppen av forskare och projektledare med medel från fonden som föreläsare vid Brottsoffermyndighetens arrangemang. Projekt och utbildningar Brottsoffermyndigheten har fortsatt det under föregående verksamhetsår initierade projektet med s.k. rättegångsskola. Syftet är att via ökad kunskap om den svenska rättsprocessen öka tryggheten för de målsägande som är kallade för att höras i domstol. Rättegångsskolan har under året bedrivits i Umeå, Malmö, Luleå och Örebro. Den består av ett informationstillfälle på kvällstid i den aktuella tingsrätten med föreläsning om hur en huvudförhandling går till och om vanliga psykiska reaktioner som kan följa på ett brott. Därefter visas en specialinspelad film om en svensk rättegång och avslutningsvis får deltagarna en bok, som är framtagen av myndigheten för att fungera som en lättläst guide över hur rättegången går till. Nyhetsbrev från BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Årgång 10. Nummer 1, 2005 Sexuellt utnyttjande av underårig 1. Sexuellt utnyttjande av underårig - 20 000 kr En man som varit gift med flickans äldre syster hade sexuellt umgänge med flickan vid ett tillfälle när hon var tio år. Det sexuella umgänget bestod i att mannen förmådde henne att smörja in hans könsorgan med en salva. Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom att utge skadestånd till flickan med för kränkning (sakprövat belopp). Brottsoffermyndigheten fann i sin bedömning att flickan mot bakgrund av att hon aktivt tvingats delta i det sexuella umgänget skall tillerkännas ersättning för kränkning med 20 000 kr. Misstänkt under 15 år Någon förundersökning skall inte inledas mot den som misstänks ha begått brott före femton års ålder eftersom det aldrig kan bli tal om åtal mot denne. Under vissa förutsättningar är det däremot möjligt att utreda brottsmisstanken. Enligt 31 lagen om unga lagöverträdare får utredning rörande brottet inledas 1. om en utredning kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser med avseende på den unge, 2. om det behövs för att klarlägga om någon som har fyllt femton år har tagit del i brottet, 3. om det behövs för att efterforska gods som har åtkommits genom brottet, eller 4. om det annars är av särskild vikt att en utredning äger rum. Har den unge inte fyllt tolv år får utredning inledas endast om det finns synnerliga skäl. (Lag 2001:152) Brottsoffermyndighetens nämnd har beslutat i ett antal ärenden om sexuellt utnyttjande av underårig för att bidra till fler fall till ledning för bedömningen av kränkningsersättningens storlek vid dessa brott. Tre av dessa ärenden har ansetts angelägna att publicera. I det första ärendet nedan fanns en fällande dom. I de två andra ärendena var de utpekade misstänkta under 15 år och därmed inte straffmyndiga, vilket utesluter att ansvarsfrågan kan klargöras i en dom. Detta väcker ytterligare principiellt viktiga frågor om främst beslutsunderlag och beviskrav för rätten till brottsskadeersättning. INSIDORNA Framkallande av fara för annan...3 Utpressning...4 Välkommen Brottsoffermyndighetens nya generaldirektör!...5 Solidariskt ansvar- säkerhet eller risk för rättsförlust?...6 Brottsoffermyndighetens arrangemang...8 Brottsoffermyndigheten har under året arrangerat tolv större utbildningstillfällen. För flertalet av dessa har myndigheten haft huvudansvaret medan några varit samarrangemang. Arrangemangen har varit välbesökta och ofta fullsatta. Det senare gällde bl.a. för det traditionsenliga arrangemanget på Internationella Brottsofferdagen i Stockholm med 50 deltagare och för temadagen i Umeå Rädslans rum - om sexuella övergrepp på kvinnor och barn med 700 deltagare. Exempel på andra större arrangemang är temadagen Viktimologins framväxt 12

Information BROTTSOFFERMYNDIGHETEN och nuvarande forskningsläge, finansierad av FAS och Riksbankens Jubileumsfond, symposiet om fysisk spädbarnsmisshandel ur medicinskt och rättsligt perspektiv med brittiska och svenska föreläsare som genomfördes tillsammans med Karolinska Institutet och en temadag om barn och unga som brottsoffer i Östersund. Vid fyra halvdagsseminarier i Malmö var fokus på bl.a. hatbrott, funktionshindrade som brottsoffer samt brottsoffer i skolmiljö. Totalt nådde Brottsoffermyndigheten via dessa arrangemang nästan 000 personer. Brottsoffermyndighetens personal efterfrågas till utbildningar som andra arrangerar och deltog under året i nästan 50 externa utbildningsinsatser för sammanlagt cirka 2 600 personer, bl.a. vid utbildningar för advokater fortbildningar för domare, poliser, åklagare och personal inom kriminalvården fortbildning angående bl.a. kvinnofrid för anställda inom hälso- och sjukvården brottsofferjourernas, kvinnojourernas och andra ideella organisationers arrangemang ett flertal universitetskurser på olika orter arbetsmarknadsdagar vid flera universitet utbildning av rättstolkar samt seminarier på riksdagen, arrangerade av olika partigrupper. Härutöver har Brottsoffermyndigheten tagit emot ett tjugotal studiebesök från bl.a. Åklagarmyndighetens nya utvecklingscentra i landet, Justitiedepartementet i Norge samt olika försäkringsbolag. Myndigheten har också aktivt deltagit i ett antal internationella konferenser. De primära målgrupperna för Brottsoffermyndighetens arrangemang är professionellt verksamma i rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt högskolestuderande och verksamma inom ideella organisationer. Ett av myndigheten anordnat skadeståndsseminarium riktades endast till aktörer inom rättsväsendet och målgruppen för den utbildning i internatform för särskilda företrädare för barn som genomfördes i samverkan med Advokatsamfundet var enbart advokater. Tendensen från tidigare år att Brottsoffermyndighetens externa insatser allt oftare avser avancerad fortbildning för mindre specialiserade grupper har fortsatt detta verksamhetsår. Vittnesstöd En kartläggning som Brottsoffermyndigheten genomförde under hösten visade att regeringens mål att etablera vittnesstöd vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige nu uppnåtts. Samverkan Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper inom departement och andra myndigheter, bland annat angående människohandel för sexuella ändamål, myndighetssamverkan för kvinnofrid, Barnombudsmannens myndighetsnätverk, information inom rättsväsendet och rättsväsendets nätverk kring hatbrott. Myndigheten har också varit samrådspart inom flera uppdrag som regeringen riktat till andra myndigheter, t.ex. Brottsförebyggande rådet angående medling respektive s.k. stalking och Åklagarmyndigheten angående Barnahus. Bibliotek I Brottsoffermyndighetens bibliotek finns främst böcker och tidskrifter med tydlig viktimologisk inriktning. Här finns dessutom en växande samling informationsbroschyrer, promemorior och liknande trycksaker från ideella organisationer inom brottsofferområdet, liksom en ökande mängd examensarbeten inom olika discipliner med det gemensamt att de sätter brottsoffer i fokus. Bibliotekets material utnyttjas i första hand av den egna personalen men viss service erbjuds även till studenter, forskare, yrkesverksamma inom rättsväsendet samt ideellt engagerade. Hemsida Brottsoffermyndighetens hemsida är en allt viktigare kontaktyta och sidan har under året haft närmare 500 besökare varje vardag. Sidan genomgår för tillfället en stor översyn som bl.a. syftar till förbättrad tillgänglighet och ökad interaktivitet. Via hemsidan kan man läsa och skriva ut myndighetens samtliga broschyrer, foldrar på flera språk, ansökningsblanketter och program till temadagar etc. För den som vill beställa tryckt informationsmaterial finns en enkel beställningsrutin. 1

ÅRSREDOVISNING 2005 Information BEDÖmNING Utbildningsinsatserna, utöver de inom vittnesstödsverksamheten och rättegångskolan, har direkt nått omkring 5 700 personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller inom utbildningar som ska leda till detta samt ideellt engagerade i Sverige. Eftersom alltfler har nåtts av mer avancerad fortbildning är det sannolikt att utbildningsinsatserna lett till en ökad brottsofferkompetens i samhället. Brottsoffermyndighetens informationssatsningar har breddat och fördjupat kunskaperna om rätten till brottsskadeersättning och troligen varit bidragande orsak till att antalet ansökningar återigen har ökat. Ändå finns det fortfarande tecken som tyder på att inte alla brottsoffer nås av information om sin lagstadgade rätt till brottsskadeersättning. Det kommer bl.a. till uttryck genom för sent inkomna ansökningar om brottsskadeersättning och i telefonkontakter från brottsoffer. Informationen har dessutom gett resultat i form av ett ökande antal ansökningar till Brottsofferfonden. Projektet med Rättegångsskolan som Brottsoffermyndigheten initierat har utfallit väl och nått sina primära målsättningar. En viktig effekt är enligt samstämmiga utvärderingar, genomförda vid informationstillfället liksom efter rättegången, att den enskilde målsägandens trygghet har ökat. Kommentarer från särskilt målsägandebiträden och åklagare förstärker den bilden. Detta bör i sin tur även ha lett till att domstolen fått ett säkrare och utförligare bevismaterial. Brottsoffermyndighetens samtliga utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta, uppskattade i utvärderingar och väl belysta medialt. I de samverkansgrupper som myndigheten initierat eller inbjudits till har myndigheten kunnat bidra med brottsofferkompetens, goda exempel på brottsofferarbete och insikter i relevant forskning. Brottsoffermyndigheten och olika exempel på dess verksamhet har under året belysts i intervjuer och artiklar i ett antal tidskrifter. Myndigheten medverkar också regelbundet med artiklar i flera av de ideella brottsofferorganisationernas tidningar. Dessutom kontaktas Brottsoffermyndigheten dagligen av journalister inom såväl fackpress som mer allmänna medier angående den egna verksamheten, viktimologisk forskning, brottsoffers rättigheter osv. Sammantaget innebär detta att Brottsoffermyndighetens insatser på information och kunskapsspridning har gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till en skärpt uppmärksamhet på brottsofferfrågor såväl för särskilt sårbara grupper som generellt. Det är också Brottsoffermyndighetens bedömning att informationsoch utbildningssatsningarna har bidragit till att öka insikten om att brottsofferkompetens är viktig på många samhälleliga arenor för att skapa såväl objektivitet och rättssäkerhet som rättstrygghet. FÖRELÄSA RE Margareta Bergström, generaldire myndigheten ktör för Brott som sofferbrottsskadeersät har rikstäckande ansvar för den statlig tningen, Brott a centrum för brottsofferfrågo sofferfonden och Kunskapsr. RÄDSLANS RUM Kari Orms tad, rättsläkare med grundutb som varit verks ildnin am holm, återvände i 23 år vid Karolinska Instit g från Oslo utet i Stocki rättsmedicin till Norge år 2000 och är nu vid många år engag Universitetet i Oslo. Hon professor erat har under tiken kring sexue sig i den rättsmedicin ska del och har medvlla övergrepp, barn- och kvinn problemaerkat i flera statlig omisshana utredninga Carl-Göran r. Sved kiatri vid Lund in, professor i barn- och ungdomspsys universitet, tidigare proje Elefanten i Linkö ktled med Christina ping. Han har bland anna are på BUP t, tillsammans Back inte? och Barn, skrivit böckerna Varf ör berättar de nyttjats i barnp som inte berättar om barn som utornografi, utgiv flera expertrapp na orter om sexue av Rädda Barnen samt Socialstyrelsen. lla övergrepp mot barn för Åsa Berge nheim är profe ssor i idé- och institutionen lärdomshistoria för histo riska studier Hennes forsk på Umeå unive vid ning rör i huvu rsitet. dsak sexualitet och barn ur ett idéhi synen på människa, kön, senaste bok är storiskt persp "Brottet, offret ektiv. Hennes och det svens och förövaren: ka rättsväsend vetenskapens ets mot kvinnor och barn 1850 syn på sexuella övergrepp 2000". Claes Borgs tröm, tidigare mång jämställdhetsombudsman årig (JämO) med Justitiedepartem erfarenhet som advokat. Han entets uppdrag sexualbrottsoffe att se över frågo har haft r mäla sexuella för att bidra till att benägenh r som rör övergrepp ökar eten att anpå offret mins och till att påfre kar under den rättsliga proce stningarna ssen. Åsa Witkowski är barnmorska vårdvetenskap med magisterex och tidigare amen i erfare gisk verksamhe nheter inom t heten på Riksk och är nu chef för den klinis gynekolovinnocentrum. ka verksamlars Widén, chef polismästardist för brottsoffergruppen i Södertörns rikt, Charlotta socialtjänsten Marklund, enhetschef vid i Huddinge kommun och kammaråklagare Eva holm, som alltjä vid Söderorts åklagarkam Kokkonen, mare i Stock sionella nätve mt samverkar i det unika rk som starta de inför gripa multiprofeshuddingepedo ndet av den filen 2003 till s.k. barnen och deras stöd för de mång familjer. a utsatta Lisbeth Johan sson Åklagarmyndigh är överåklagare och ny Utvecklingscen etens Utvecklingscentrum chef för trum Göteborg Göteborg. analyser, meto bedriver rättsl dutveckling och projekt beträ ig tillsyn, brott och sexua ffande våldslbrott för hela landet. om sex ue lla öve rgr kvi nn or och ep p mo t ba rn Tid: Fredag 31 mars kl. 8.15-16.30, med lunch Plats: Elite Park kl 11.45-13.00 Avenue Hotel, Kungsportsave Anmälan: Anmäla nyn 36-38 i Götebo n görs på omståe rg e-post. Anmäla n mottages genast nde sidas anmälningstalo ng via post, begränsat så och senast måndag vänta inte för 20 mars. Antalet fax eller länge med Din i den ordning platser anmäla de anmälan skickas kommer Brottsoffermyndighete n! Anmälningarna registre är till Dig inom ras n tillhanda en vecka. OBS inträdesbiljett! ta med bekräft och bekräftelse på Anmälan är bindande och elsen, den gäller kronor. Glöm ej utnyttjad plats därför inte att, som mars. om Du får förhind debiteras med 200 er, avboka Din plats senast Kostnad: Ingen 24 avgift tas ut för temadagen. Fören pausfrukt. Ej utnyttjad plats och eftermiddagsk debiteras med affe ingår liksom Frågor angåen 200 kronor. de anmälan besvara Ivona Begic, telefon s av: 090-70 82 44 E-post: ivona.b egic@brottsoff ermyndigheten Andra frågor.se besvaras av: Gudrun Nordbo rg, telefon 090-70 E-post: gudrun 82 32.nordborg@bro ttsoffermyndig Chrystal Kunoss heten.s e on, telefon 090-70 E-post: chrysta 82 09 l.kunosson@br ottsoffermyndig heten.se BROTTSO FFERMYN Tem ada g 31 mar s 200 6 Elite Park Ave nue Hot el DIGHETE Box 470, 901 09 Umeå Besöksadre ss: Storgatan Servicetelef 49 on: 090-70 82 00. Fax: E-post: regist 090-17 83 rator@ 53 Hemsida: www brottsoffermyndig heten.se.brottsoffer myndighet en.se N ÅKLAGARM YND UTVECKL IGHETEN INGSCENT RUM GÖT Box 2565, 401 17 Göteb EBORG Växel: 031-7 org 39 41 00. Fax 031-734 E-post: regist 42 50 rator.uc-go teborg@ak lagare.se www.aklag are.se Tack till: Brottsoffermynd igheten arrangerar temada och Åklagarmyndigh etens Utveckli gen i samverk ngscentrum an med Tryggare och Mänskligare Göteborg Göteborg 1 Göt ebo rg 2Ç44%'.'%. HUR BLIR DEN

Medarbetare BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffermyndighetens främsta resurs är den samlade kunskapen och kompetensen hos personalen. Myndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är hög: 90 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. För informationsverksamheten svarar främst jurister. Arbetet med Brottsofferfonden utförs även det av jurister. Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten anordnar såväl interna som externa kompetenshöjande insatser. De interna kurserna syftar främst till att ge personalen direkt riktade kunskaper i specifika ämnen. De externa utbildningarna har främst genomförts i form av seminarier och konferenser som myndigheten eller andra har arrangerat. Dessa syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, information om ny forskning på relevanta områden samt möjlighet till att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har haft som mål att, förutom att allmänt höja kompetensen hos personalen, tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Utbildningsinsatserna har även haft till syfte att särskilt stärka personalens kompetens beträffande såväl grunden för rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska yttringar som om situationen för de grupper som utsätts för sådana brott. Antalet utbildningsdagar under år 2005 var i genomsnitt 4,4 per anställd. Några utbildningar kan nämnas här: Det svåra samtalet att bemöta människor i kris sexualbrottsofferutredningen hantering av skyddade/sekretessbelagda personuppgifter skadestånd myndighetens egen temadag Rädslans rum Under ett par intensiva septemberdagar gjorde myndighetens personal en studieresa till Europarådet i Strasbourg. Det gav värdefulla kunskaper och inblickar i Europarådets roll och verksamhet. Särskilt intressant var besöket vid Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, där fokus lades på gemensamma och särskiljande drag mellan s.k.mr-frågor och brottsofferfrågor i ett europeiskt perspektiv. Jämställdhetsfrågor Brottsoffermyndigheten tillämpar individuell lönesättning enligt principer som dokumenterats i en lönepolicy. På myndigheten finns inte något som tyder på könsrelaterade löneskillnader. Fördelningen antal män/ kvinnor visar på en viss överrepresentation för kvinnor på alla nivåer. Inga behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män har bedömts föreligga vid myndigheten. På Brottsoffermyndigheten finns det alltså en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. Myndighetens mål att jämna ut denna könsfördelning har inte uppnåtts. En förklaring till den sneda könsfördelningen kan vara att kvinnliga jurister i högre grad än manliga söker anställning inom den offentliga sektorn, att arbetsuppgifterna hos myndigheten till stora delar kan hänföras till humanjuridiken, vilken av tradition tilltalar kvinnor i högre utsträckning än män, samt att andelen kvinnor på juristutbildningen dominerar. För att Brottsoffermyndigheten ska nå målet med en jämnare könsfördelning tas hänsyn till könsperspektivet vid nyrekrytering. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Sjukfrånvaron bland myndighetens personal är mycket låg och den sjukfrånvaro som Brottsoffermyndigheten redovisar för år 2005 kan ses som en marginell företeelse. Sjukfrånvaron för män uppgick till 1,5 procent och frånvaron för kvinnor på grund av egentlig sjukdom bedöms ligga på motsvarande nivå. Den redovisade totala sjukfrånvaron för kvinnor på 5,1 procent hänför sig i huvudsak till sjukskrivning på grund av graviditetsbesvär och till ett fall med tillfällig sjukersättning. Total sjukfrånvaro... 4,2% Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer)... 2,5% * Sjukfrånvaro kvinnor... 5,1% Sjukfrånvaro män... 1,5% * = 1 person under hela året Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är ergonomiskt individuellt anpassad för de anställda. I detta syfte har förutom en mängd höj - och sänkbara skrivbord även ett antal nya individuellt utprovade kontorsstolar införskaffats. Rumstemperatur och ljusmiljön 15

ÅRSREDOVISNING 2005 Medarbetare har även den individuellt anpassats där så är möjligt. Myndigheten har dessutom återkommande besök av en ergonom som instruerar de anställda i hur de ska sitta för att undgå framtida belastningsbesvär. De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför vissa fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. Åldersstruktur Av Brottsoffermyndighetens personal är i ungefärliga tal 40 procent yngre än 34 år, 40 procent mellan 34 och 45 år samt 20 procent äldre än 45 år. Den låga medelåldern, 35 år, är oförändrad sedan föregående år. Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska ska öka. I dagsläget är dock målet inte uppnått. Den viktigaste orsaken till detta är att det så gott som uteslutande är personer utan denna bakgrund som söker anställning hos myndigheten. I samband med rekryteringar har dock myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Att rekrytera och behålla marknadsutsatt personal Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Vid samtliga annonseringstillfällen har ett flertal kvalificerade sökande visat intresse för myndigheten. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs inte heller som något problem då det i denna grupp är liten rörlighet. Personalomsättningen under år 2005 är 17 % och förklaras huvudsakligen av att flera av de unga juristerna på brottsskadeenheten, efter ett par år på sitt första arbete, nu velat gå vidare i karriären. Detta har naturligtvis påverkat möjligheterna att nå brottsskadeenhetens verksamhetsmål för år 2005 och kommer även att medföra en lägre produktivitet under den tid det tar att skola in den nyrekryterade personalen. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att i hög utsträckning vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter. Möjligheten att delta i de projekt som myndigheten driver är också stor för de anställda. Bedömning Målen inom det personalpolitiska området, som uppställdes i 2004 års redovisning av kompetensförsörjning, är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden, exempelvis etnicitetsproblematik och homofobiska brott. Inga jämställdhetsproblem föreligger vid myndigheten. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens låga medelålder kräver en beredskap för myndigheten att ersätta föräldralediga medarbetare. Den sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn och i ett längre perspektiv är målet givetvis en bättre balans mellan könen. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. Målen för kompetensförsörjningen åren 2006 respektive 2007-2009 Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning skall eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och bidra med kunskaper som ger ökad hälsa. Myndigheten vill även arbeta för att utvecklingsinsatserna ska vara individuellt anpassade till den anställdes behov. Kortfakta personal Årsarbetskrafter... 50 Kvinnor...79% Män...21% Genomsnittsålder...35 år Andel akademiker...90% 16

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Medarbetare Brottsoffermyndighetens personal utanför Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. MÄLAN TILL Brottso fferdag en 200 inggat 5 an ri 2005 71 B, Stockh olm kl. 8.30 16.15............................................. rnsexha ndel, tervju, on n, nn Lundgr en fwa brott, RAV Kaldal och med enast...... um ställa förvalta s, s Interna tionella Brottso Tisdag 22 fferdag Norra Lat februari 2005 en in,...... och svaras och...... e!) Profess io - om hu nella frågo r de ka r n be...... Brottsoffermyndigheten har tillsammans med en rad ideella organisationer etablerat en tradition att högtidlighålla den Internationella Brottsofferdagen. 2005 års manifestation var den sjätte i ordningen.... Tid: Tisda g 22 febru ari 2005, kl. 8.30-16.15 Plats: Norra Latin, Drott ninggatan 71 B, Stock Anmälan: holm Anmälan e-post. Anmä görs på omstå ser är begrä lan mottages genas ende sidas anmä reras i den nsat så vänta inte t och senast freda lningstalong via post, fax g för länge eller på anmä ordning de komm med Din 11 februari 2005 lan. Antalet anmälan! er platseminarium skickas till Dig inom Brottsoffermyndig Anmä heten tillhan lningarna regist en vecka las i bekrä Du valt kommer. Om det da och bekrä Du att få ftelsen. OBS inte finns ftelse plats på Anmälan ta ett med är bindande annat semin plats för Dig på bekrä inte att, det om Du får och ej utnyttjad ftelsen, den gälle arium, detta medd plats förhinder, r som inträ eavboka Din debiteras med 200 krono desbiljett! Kostnad: plats senas r. Glöm därfö Ingen avgift t 16 febru liksom en r ari. tas ut pausfrukt. för deltag att avbok a senast Ej utnyttjad plats ande. För- och 16 febru eftermiddag debiteras ari! med 200 kronor, glömskaffe ingår Frågor angå därför inte Anna Wibe ende anmälan besva rg, ras av: E-post: anna. telefon 090-7 0 82 09 wiberg@br ottsofferm yndigheten Andra frågo.se Gudrun Nordbr besvaras av: E-post: gudru org, telefon 090-7 0 82 n.nordborg @brottsoff 32 ermyndighe Mari Printz ten.se E-post: mari.norell, telefon 090-7 printz.nore 0 82 ll@brottsoff 33 ermyndighe Programmet ten.se hemsida: med möjlighet till www.brotts anmä offermyndig lan finns även på Brottsofferm heten.se yndigheten s Drottning gatan 71 B, Stockh Dagens program olm Brottso arrange ffer ras av antal ide myndigheten i ella org anisation samarbete me för bro ttsoffer d ett i Sverige er som också agerar. BROTTSO FFERM YNDIG Box 470 HETEN Besöksad, 901 09 Ume å Telefon: ress: Stor 090-70 E-post: 82 00. gatan 49 regi Fax: Hemsida strator@brottsof 090-17 83 53 : www.b fermynd rottsoff ermynd igheten.se igheten. se 2005 I postrummet tas årligen emot drygt tiotusen inkommande ansökningar om brottsskadeersättning. 17

ÅRSREDOVISNING 2005 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not 2005 2004 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 26 042 22 325 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 77 97 Intäkter av bidrag 2 6 366 4 646 Finansiella intäkter 3 114 177 Summa 32 599 27 245 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-20 801-18 860 Kostnader för lokaler -1 916-1 621 Övriga driftkostnader -9 326-6 546 Finansiella kostnader 5-20 -17 Avskrivningar och nedskrivningar -671-502 Summa -32 734-27 546 Verksamhetsutfall -136-301 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 6 76 345 81 807 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 28 383 27 562 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 0 0 Finansiella intäkter 7 2 450 912 Finansiella kostnader 8-467 -1 318 Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål 9-7 241 279 Lämnade bidrag -97 331-111 380 Saldo 2 138-2 138 Årets kapitalförändring 10 2 002-2 439 18

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not 05-12-31 04-12-31 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 419 4 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 12 1 372 987 Summa 1 791 991 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 27 226 9 500 Summa 27 226 9 500 Fordringar Kundfordringar 75 16 Fordringar hos andra myndigheter 14 309 397 Övriga fordringar 17 14 Summa 401 427 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 15 594 545 Upplupna bidragsintäkter 16 2 945 2 970 Övriga upplupna intäkter 17 50 1 021 Summa 3 589 4 537 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 18-2 643-1 163 Summa -2 643-1 163 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 19 9 005 9 163 Kassa, postgiro och bank 20 11 983 22 913 Summa 20 989 32 075 SUMMA TILLGÅNGAR 51 353 46 368 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 21-3 365-925 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 2 002-2 439 Summa -1 362-3 365 Fonder Fonder 41 842 34 601 Summa 41 842 34 601 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 22 1 769 869 Skulder till andra myndigheter 23 609 900 Leverantörsskulder 483 584 Övriga skulder 615 561 Summa 3 476 2 914 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 24 1 590 1 949 Oförbrukade bidrag 25 5 807 8 130 Övriga förutbetalda intäkter 26 0 2 138 Summa 7 397 12 218 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 51 353 46 368 19