Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 72 Nyheter i mobilen: Oscar Westlund 2008
Sammanfattning Detta PM analyserar individers nyhetsanvändning i mobilen. Dess empiriska fokus är vad för slags nyhetsfunktioner man använder sig av, samt var man använder sig av dessa. Analysen bygger på postenkäten Mobilbarometern som skickades ut till 2000 svenskar i åldern 15 65 under hösten 2007. Nettosvarsfrekvensen var 39 procent. I analysen av vad för slags nyhetsfunktioner man använder inkluderades nyhetssajter, nyhetsvideos och att lyssna till radionyheter. Slutsatsen är att i den mån svenskar använder mobilen för nyheter i dagsläget så sker det genom nyttjande av nyhetssajter och lyssnande till radionyheter. Användningen av nyhetssajter är särskilt hög bland personer med 3Gmobiler. När det gäller var man använder sig av nyheter i mobilen visar det sig att detta sker såväl i hemmet som vid rörelse, t.ex. när man åker bil, taxi, buss, tåg, men också när man väntar på en bekant eller tar en promenad. PM:et avslutas med en diskussion kring utvecklingstendenser som berör frågan varför om svenskarnas behov av nyheter i mobilen.. sidan 2 PM nr 72 Dagspresskollegiet
Flerkanalspublicering den mobila kanalen Det som idag ofta går under benämningen mobiltelefon är i grunden en kommunikationsteknologi. Fler än nio av tio svenskar har en sådan i sin ägo och använder denna näst intill dagligen, framför allt för att ringa och skicka SMS (Bolin 2008). Under en längre tid var mobiltelefonen just en telefon något man ringde med. Den har sedan utvecklats som kommunikationsmedium genom tillägg av funktioner som SMS, MMS, e post, chatt, bluetooth och videotelefoni. Därutöver har även multimedia funktioner integrerats, mobilen kan numera hantera videos, ljud, text, bilder och kartor. På flera sätt har mobilen blivit mer lik datorn, inte minst eftersom dess kapacitet att hantera internet ständigt förbättras. Nuförtiden har det blivit allt vanligare att mobiltelefonen går under beteckningen mobil. Detta språkbruk är egentligen mer passande med tanke på att mobilen inte längre endast är ett interpersonellt kommunikationsmedium, utan har blivit ett multimedium. Människor behöver emellertid inte nödvändigtvis uppfatta eller använda mobilen som ett multimedium bara för att den i teknologisk mening, har utvecklats som sådant. Internationella studier pekar mot högt innehav av avancerade mobiler, men tämligen låg användning av de mer avancerade tjänsterna (Westlund 2007a, OPA 2006, Telephia 2006). I en studie av spridningen av mobilt internet i de fem största europeiska länderna konstaterades att mellan sju och åtta av tio invånare har tillgång till mobiler med mobilt internet, men endast hälften har någonsin använt dessa på ett sådant sätt. Liknande mönster framträder i USA (OPA 2006). Men också svenska studier visar på detta det är en stor skillnad mellan innehav och användning. Somliga grupper av svenskar ser sin mobil som ett personligt kommunikationsmedium även om den egentligen skulle kunna användas som ett multimedium (Westlund 2007b). År 2006 och 2007 var det endast omkring var tionde svensk som använde mobilen för internet eller nyheter åtminstone någon gång i månaden. Mer regelbunden användning är mindre vanlig, även om den förekommer bland specifika grupper. Användning av internet i mobilen är t.ex. vanligast bland tonåringar, unga vuxna, män och personer med stort intresse för teknologi (Westlund 2008b). Liknande grupper framträder om vi ser till de som tar del av nyheter i mobilen, men nyhetsanvändning i mobilen är också något större bland regelbundna användare av nätnyheter och gratistidningar (Westlund 2007c, 2008a). Vid en analys av hur olika slags funktioner och innehåll knutna till mobilt internet används, framgår att nyhetsanvändning är ett av de mer populära. Bland allmänheten (16 65 år) använder nio procent nyhetssajter i mobilen minst en gång i månaden, medan motsvarande andel är sex procent för e post och sökmotor, fem procent för sportinnehåll och banktjänster, och fyra procent för väder (Westlund & Bohlin 2008). En slutsats från tidigare studier är att kunskapen är god när det gäller omfattningen av användningen av mobilen som nyhetsmedium bland olika grupper, och i förhållande till andra slags multimediala funktioner och innehåll. Däremot är kunskapen begränsad om på vilket sätt mobilen används som nyhetsmedium; om man lyssnar till radionyheter, ser Dagspresskollegiet PM nr 72 sidan 3
nyhetsvideos eller surfar på nyhetssajter. Kunskapen är också knapp i fråga om på vilka platser svenskarna använder mobilen för nyheter. Detta PM tar sig an dessa två områden genom en empirisk analys av data från postenkäten Mobilbarometern. 1 PM:et avslutas med övergripande slutsatser och en reflektion kring generella utvecklingstendenser för mobilen som nyhetsmedium. Användning av olika slags nyhetsfunktioner i mobilen I det följande analyseras i vilken utsträckning mobilen används för olika slags nyhetsfunktioner: mobila nyhetssajter, att se på nyhetsvideos, samt att lyssna till radionyheter i mobilen. Användning av dessa nyhetsfunktioner förutsätter givetvis att mobilen tillåter sådan användning. Om mobilen har inbyggd radio kan man ta emot alla radiokanaler, precis som i en vanlig radio. Vad gäller utbudet av nyhetssajter i mobilen tycks flertalet nättidningar tillhandahålla en WAP eller MOB version av nättidningen, vilket innebär att innehållet anpassats till mobilens gränssnitt. Med nyare mobiler kan användare surfa på vanliga nättidningar också, men det innebär att användaren måste scrolla mycket för att se innehållet på sajtens olika delar. Utbudet av nyhetsvideos i mobilen är tämligen begränsat, dessutom kostar det relativt mycket att ta del av p.g.a. trafikavgifter från operatören och att somliga mediehus tar betalt för denna tjänst, exempelvis Aftonbladet. Det finns vidare en utbredd osäkerhet bland de potentiella användarna kring vad det faktiskt kostar att ta del av nyheter via mobilt internet. Att besöka nyhetssajter eller se nyhetsvideos kräver en aktiv användning såtillvida att användaren tittar på skärmen och navigerar sig fram genom olika typer av innehåll. Denna användning är dessutom förknippad med trafikavgifter. Att ta del av radionyheter å andra sidan innebär att användaren startar en radiokanal, stoppar in hörlurarna i öronen, och har sedan händerna fria att göra annat, exempelvis jogga eller cykla. Det skall också uppmärksammas att lyssnade till radio är gratis också i mobilen, såvida man inte lyssnar via 3G nätet. 1 Mobilbarometern är en postenkät med fokus på svenskarnas användning och attityd i förhållande till mobilen. Det är ett internationellt forskningsprojekt där Japan, Kina och Sverige samarbetade år 2007. Den svenska delen genomfördes av undertecknad och professor Erik Bohlin vid avdelningen för teknik och samhälle vid Chalmers Tekniska Högskola. Enkäten skickades till ett representativ urval av 2000 svenskar under hösten 2007, och nettosvarsfrekvensen var 39 procent. I bortfallsanalysen har faktorer som ålders, kön, utbildning, hushållsinkomst och teknologi analyserats jämfört med annan nationell statistik. Enkäten bedöms som huvudsakligen representativ för den svenska befolkningen 16 65. Det bör dock påpekas att kvinnor, 50 65 åringar och högutbildade är något överrepresenterade bland de svarande. Detta är troligen förklaringen till att andel med stort teknikintresse är något lägre i Mobilbarometern (40%) i jämförelse med samma åldersgrupp i SOM undersökningen vid Göteborgs Universitet (49%). sidan 4 PM nr 72 Dagspresskollegiet
I analysen av användningen av dessa nyhetsfunktioner avses användning minst en gång per månad, ett mått som används för att fånga upp vad man skulle kunna definiera som mobila nyhetsanvändare. I jämförelse med andra nyhetsmedier, för vilka man vanligen mäter utifrån användning flera gånger i veckan, är detta ett betydligt generösare mått. I dagsläget är emellertid regelbunden användning av mobilen som nyhetsmedium mycket begränsad, och frågan om hur olika grupper anammat mobilen som nyhetsmedium skulle inte gå att fånga upp med ett hårdare mått. Användningen av mobilens olika funktioner som nyhetsmedium skiljer sig åt i jämförelse med varandra. En första iakttagelse är att bland allmänheten är andelen användare av nyhetssajter ungefär lika stor som andelen som lyssnar till radionyheter. Däremot är andelen som ser på nyhetsvideos bland allmänheten avsevärt lägre. Detta är den första studien som mäter användning av olika typer av nyhetsfunktioner i mobilen, vilket dessvärre medför att det är svårt att jämföra andelar och nivåer med tidigare forskning. Den nästintill obefintliga användningen av nyhetsvideos går i linje med vad man kan förvänta sig. Både lyssnade till radionyheter och användning av nyhetssajter hamnar omkring tio procent bland allmänheten. Eftersom forskningen på området är begränsad vad gäller olika typer av nyhetsfunktioner är det svårt att göra jämförande analyser och att uttala sig om utvecklingen i ett tidsperspektiv. En analys av den specifika åldersgruppen 16 65 i SOM 2007 visar att 14 procent tar del av nyheter i någon form i mobilen minst en gång i månaden. Detta liknar nivån för generell nyhetsanvändning i mobilen från Mobilbarometern. Användningen av mobila nyhetstjänster ser dock mycket olika ut bland olika grupper (Figur 1). Resultaten ska emellertid betraktas med viss försiktighet då antalet svarspersoner är tämligen lågt för olika svarsgrupper. Detta i kombination med ganska små skillnader mellan flera av de jämförda grupperna innebär att vissa skillnader hamnar inom felmarginalen, och alltså inte utgör statistiskt signifikanta skillnader. Däremot kan man peka på möjliga tendenser även i dessa fall, med grund i vad övrig forskning indikerar. Skillnader i användning av nyhetsvideos mellan de olika grupperna kommer inte att diskuteras eftersom det är alltför små skillnader. Dagspresskollegiet PM nr 72 sidan 5
Figur 1 Månatlig användning av olika typer av nyhetsfunktioner i mobilen bland allmänheten och socio-demografiska grupper 2007 (procent) 25 20 Nyhetssajter Radionyheter Nyhetsvideos 15 10 11 9 15 13 8 13 12 12 9 9 9 11 10 13 12 5 0 allmänheten 1 m an 2 4 kvinna 1 1 16-29 30-49 ÅLDER 2 4 50-65 1 5 0 0 Låg- Medel- Hög- INKOMST Källa: Mobilbarometern 2007 Kommentar: antal svarande bland allmänheten var 717. Antal svar för de enskilda grupperna är 326-392 (kön), 171-264 (ålder), 203-254 (inkomst). Med allmänheten avses samtliga i åldern 16-65, d.v.s. även de som inte har tillgång till en mobil. 2 I likhet med tidigare forskningsresultat framgår att fler män än kvinnor tar del av nyheter i mobilen (Westlund 2008a). Resultaten pekar mot att det bland män är det något fler som tar del av nyheter från nyhetssajter än genom att lyssna till radionyheter. Vad gäller nyhetsanvändning bland olika åldrar framgår det att lyssnande till radionyheter är särskilt utbrett bland 16 49 åringarna. Bland denna grupp får användningen av nyhetssajter betraktas som ungefär lika stor som användningen av radionyheter. Bland 50 65 åringar däremot pekar resultaten mot att det framför allt är radiofunktionen man nyttjar då man tar del av nyheter i mobilen. Resultaten pekar vidare mot att människors ekonomiska förutsättningar påverkar vilken typ av nyhetsfunktion man väljer att använda i mobilen. Bland medel och höginkomsttagare är användningen av nyhetssidor och radionyheter likartad. Bland låginkomsttagare däremot är användningen av nyhetssajter något lägre än gruppens användning av radionyheter. Vad gäller användning beroende på betalningsmodell framgår det från figur 2 att personer med kontantkort tar del av nyheter i mobilen i lägre utsträckning än abonnenter, oavsett vilken typ av nyhetsfunktion som avses. Bland privatabonnenter är tendensen att fler tar del av nyheter i mobilen via radionyheter, än via nyhetssajter. För företagsabonnenter kan vi inte med säkerhet uttala oss om några sådana skillnader eftersom antalet svarspersoner är lågt och den procentuella skillnaden är liten. sidan 6 PM nr 72 Dagspresskollegiet
Däremot pekar resultaten mot att företagsabonnenter tar del av nyheter via sajter än vad privatabonnenter gör. Figur 2 Månatlig användning av olika typer av nyhetsfunktioner i mobilen bland allmänheten och bland specifika grupper 2007 (procent) 30 25 Nyhetssajter Radionyheter Nyhetsvideos 26 20 15 10 5 0 Allmänheten 11 9 1 Källa: Mobilbarometern 2007 4 3 0 16 15 13 10 1 Privat kontantkort Privat abonnemang Företagsabonnemang 3 14 15 8 1 6 4 3 GSM/GPRS 3G-nä t Vet ej 0 17 15 16 13 2 2 9 Har internet Intresse för tekonologi Intresse för nyheter Kommentar: antal svarande bland allmänheten var 717. Antal svar för de enskilda grupperna är 158-295 (abonnemangsform) 91-376 (nät), 346 (har internet) samt 291-497 (291 (teknologi- och nyhetsintresse). Siffrorna för innehavare av 3G-nät bör tolkas med särskild försiktighet p.g.a. det låga antalet. Vid frågorna om intresse för teknologi och nyheter användes en skala från 0 till 10 där 10 innebär mycket stort intresse. Med intresse för teknologi eller nyheter avses detta sammanhang de som svarat 7-10. Vad gäller abonnemangsform så avser frågan den mobil man använder mest, vilket gör att de olika kategorierna är ömsesidigt uteslutande. Med allmänheten avses samtliga i åldern 16-65, d.v.s. även de som inte har tillgång till en mobil. 12 1 Det mest utmärkande resultatet framkommer i analysen av användningsgrupper baserat på vilket nät de uttryckt att de använder. Det skall noteras att respondenterna i enkäten inte bara kunde välja mellan inte bara GSM/GPRS eller 3G, utan också alternativet vet ej. Bland dem som uttryckligen inte vet vilket nät de använder är andelen användare av nyheter i mobilen påtagligt lägre än för övriga grupper. Denna grupp har sannolikt ett mycket litet engagemang i mobilens teknik, och de betraktar och använder den som en telefon, inte ett multimedium. Från figur 2 framgår vidare att den mobila nyhetsanvändningen bland användare av GSM/GPRS är tämligen lik den för svenska allmänheten. Bland 3Ganvändare däremot är andelen användare av såväl nyhetssajter som nyhetsvideos markant högre. Det visar sig också att det bland 3Ganvändare är just nyhetssajter man använder för att ta del av nyheter, medan nyhetsanvändningen i form av lyssnande till radionyheter är betydligt lägre. Dagspresskollegiet PM nr 72 sidan 7
En annan liknande dimension utgör frågan om huruvida personen har internet i sin mobil. 2 Den centrala frågan handlar om huruvida dessa personer uppfattar att de har internet i sin mobil, vilket nästan hälften av enkätens svarande gjorde. Bland personer som uttryckt att de har internet i sin mobil är andelen användare av nyhetssajter påtagligt högre än bland allmänheten. Resultaten pekar mot att användningen av nyhetssidor är mer omfattande än lyssnande till radionyheter. Detta resultat går i linje med resultaten kring 3G användare, men bör tolkas med försiktighet. Slutligen analyseras betydelsen av intresse för teknologi och nyheter i sammanhanget, d.v.s omfattningen av nyhetsanvändningen bland de grupper som uttryckt ett stort intresse för dessa två ämnesområden. Nyhetsintresse tycks dock sakna betydelse vad gäller nyhetsanvändning i mobilen. Förklaringen är att människor med ett utpräglat nyhetsintresse återfinns bland en bred skara svenskar, varav många är medelålders och pensionärer som enbart tar del av traditionella nyhetsmedier (Westlund 2007c, Westlund 2008a). Intresse för teknik spelar emellertid roll för nyhetsanvändning i mobilen. Andelen som använder mobilen som nyhetsmedium, både i fråga om användning av nyhetssajter och lyssnande till radionyheter, är något högre bland de teknikintresserade än genomsnittet. Användning av mobilen som nyhetsmedium på olika platser Ett nyhetsmedium är ofta knutet till specifika rumsliga platser. Exempelvis ser många på tv nyhetssändningar i hemmets vardagsrumssoffa. Papperstidningar är i sig inte knutna till specifika rumsliga platser, men dess distribution är det. Detta medför att den prenumererade morgontidningen vanligen läses i hemmet, medan gratisoch kvällstidningar till sin karaktär är mer mobila. I detta avsnitt analyseras i vilka rumsliga sammanhang mobilen används som nyhetsmedium Nyhetsmedier är också vanligen knutna till specifika tidsrymder; morgontidningen på morgonen och tv nyheter på kvällen. Ett ökat utbud av innehåll i olika medieformer och ny medieteknologi har gett bättre möjligheter att styra över sin egen mediekonsumtion. På det hela taget har möjligheterna ökat för nyhetsanvändning vid de tider som passar individen bäst. I detta sammanhang kommer mobilen in. Denna kan användas mer eller mindre i vilket rumsligt eller tidsmässigt sammanhang som helst. Det kan diskuteras att somliga nyhetsmedier utgör en basfunktion för nyheter, medan andra bör ses som komplement (Hadenius, Weibull & Wadbring 2008). Med utgångspunkt i dagens nyhetsanvändning i olika former får mobilen betraktas som ett komplement. Mobilen kan därför 2 Med internet kan avses såväl GSM/GPRS och 3G, men också turbo 3G (3.5G) och WLAN men det är individen själv som uttrycker huruvida denna har tillgång. sidan 8 PM nr 72 Dagspresskollegiet
förmodas användas i situationer när det känns mest lämpligt, eller när andra nyhetsmedier inte är tillgängliga. Det finns åtskilliga slags situationer vid vilka mobilen kan användas som nyhetsmedium och i Mobilbarometern ställdes frågor kring elva olika situationer, men det är emellertid endast vid fem av dessa situationer som mobilen används på ett sådant sätt. I frågan som analyseras tillfrågades respondenterna i vilka situationer de använder mobilen för nyhetstjänster. Detta kan tolkas som att det omfattar användning av nyheter i mobilen i allmänhet, d.v.s. nyhetssajter, nyhetsvideos och radionyheter i mobilen. Eftersom det i princip endast är marginella och statistiskt insignifikanta skillnader mellan olika grupper redovisas inte dessa resultat. En iakttagelse är att det finns flera exempel på när den mobila nyhetsanvändningen sker vid situationer som präglas av rörelse, exempelvis som passagerare vid resor med buss/tåg (2%), taxi/bil (1%), vid promenad (1%) och i situationer av väntan (2%). Denna användning kan handla om att tillfredsställa ett nyhetsbehov i situationer då man saknar möjlighet att uppdatera sig via andra nyhetsmedier. Det kan också handla om ett sätt att fördriva tiden på. Från resultaten framgår också att mobilen används för att ta del av nyheter också inom hemmets domän (2%). Denna användning sker alltså i en miljö där individen har potentiell tillgång till samtliga andra nyhetsmedier. En förklaring kan vara att mobilen är ett alternativ för att snabbt uppdatera sig om nyheter i sängen, på balkongen etc., utan att behöva sätta på datorn eller tv:n. Det kan också vara att man tar del av nyheter i mobilen medan man gör något annat, t.ex. när det är reklampaus i ett tv program. Förutsättningarna för användning av nyheter i mobilen i hemmet ökar genom att man kan koppla upp sig via sitt trådlösa internet (WLAN), och därmed slippa betala till sin operatör. Utvecklingstendenser för mobilen som nyhetsmedium Inledningsvis diskuterades att omkring en tiondel av svenskarna månatligen tar del av nyheter i mobilen. De resultat som redovisats i detta PM visar att denna nyhetskonsumtion präglas av att man nyttjar nyhetssajter och lyssnar till radionyheter. Lyssnande till radionyheter är bland flertalet grupper det mest förekommande valet, medan användning av nyhetssajter är vanligast bland mer tekniskt intresserade individer. Nyttjande av nyhetsvideos är i dagsläget avsevärt mer begränsad i jämförelse med användning av nyhetssajter och radionyheter. Vad gäller användning av nyheter i mobilen vid olika platser framgår det att detta sker såväl i hemmet som vid situationer som präglas av att vara i rörelse. En övergripande slutsats är att det finns ett relativt stort glapp mellan andelen som innehar möjligheten att surfa på internet och använda nyheter i mobilen, och andelen som faktiskt använder det. Detta är emellertid inte specifikt för Sverige, utan tycks vara en vanlig situation bland flertalet västerländska länder (Wilson 2006, OPA 2006) Det finns en rad frågor som kan ställas kring den framtida utvecklingen. I det följande Dagspresskollegiet PM nr 72 sidan 9
diskuteras därför några tendenser kring utvecklingen av mobilen som nyhetsmedium. De strukturella förutsättningarna i form av såväl mobila 3G nät och mobila enheter håller en hög standard i Sverige. Dessutom har många mobiler som kan användas för nyheter i mobilen. I fråga om förutsättningar och innehav skulle man kunna betrakta Sverige som långt fram i utvecklingen. Emellertid hörs inte sällan röster om att utvecklingen av mobilen som multimedium och nyhetsmedium går långsamt i Sverige. Sådana bedömningar är mycket svåra och osäkra med tanke på frånvaron av jämförbara och väl genomförda undersökningar i olika länder. Däremot kan man ha nivån i användningen av andra nyhetsmedier eller andra funktioner i mobilen som referensram. Jämför vi nyhetsanvändning i mobilen med användning av andra nyhetsmedier är såväl andelen användare som frekvensen i användningen låg. Likaså är användningen begränsad i jämförelse med användningen av mobilens andra kommunikativa funktioner som t.ex. röstsamtal och SMS. Utifrån ett sådant perspektiv kan man hävda att trots de relativt goda förutsättningarna på den svenska marknaden för mobil nyhetsanvändning så är användningen av nyheter i mobilen förhållandevis liten. Frågan är om dessa referensmått är lämpliga? I det alltmer fragmentiserade svenska medielandskapet är det tydligt att allt fler olika nyhetskanaler lyckats förvärva en bit av mediekakan. Människors användning av såväl traditionella medier som mobilen har tagit sig alltmer individualiserade uttryck, och skiljer sig kraftigt mellan olika grupper. Mycket talar för att mobilen idag används som ett komplement till andra nyhetsmedier t.ex. vid specifika tillfällen som när man är i rörelse med tåg eller buss. Som komplement vid specifika situationer kan man inte förvänta sig att mobilen kommer att utnyttjas särskilt regelbundet av en bred befolkningsgrupp. I ett framåtblickande perspektiv är det givetvis centralt att se till hur nyhetsanvändningen i mobilen kan förmodas utvecklas. Kan mobilen förväntas komma att användas annat än som ett komplement till redan existerande nyhetsmedier? En bedömning är att mobilens roll som nyhetsmedium kommer att bli allt mer påtaglig. Såväl teknologiska, ekonomiska politiska och sociala indikatorer pekar mot en utveckling av mobilen som multimedium, och som nyhetsmedium. Men även med hänsyn tagen till en omvälvande förändring inom dessa områden lär användningen av mobilen som nyhetsmedium troligen ändå framför allt förbli ett komplement till övriga nyhetsmedier hos den svenska allmänheten. I det svenska medielandskapet är tillgången till olika nyhetsmedier mycket god. En central fråga man bör ställa sig är olika gruppers egentliga behov av ett ständigt nyhetsflöde dygnet runt, oavsett var de befinner sig. Det har visserligen skett samhällsförändringar som inneburit att alltfler svenskar förflyttar sig mer, såväl på fritiden som p.g.a. sitt arbete. Detta kan medföra ett ökat behov av att ta del av nyheter när man är i rörelse, och på egna villkor. Samtidigt har såväl gratis som nättidningar vuxit fram det senaste decenniet, vilka åtminstone till stor sidan 10 PM nr 72 Dagspresskollegiet
del kan fylla dessa behov. Särskilt med tanke på att bärbara datorer numera kan användas på alltfler platser tack vare spridning av trådlösa nätverk och 3G modem. Argumentationen om att det finns en ljus framtid för nyheter i mobilen utgår ofta just utifrån att människor har ett växande behov av att hålla sig uppdaterade. Likväl har det visats i tidigare studier att människor kan ha ett minst lika stort behov av personlig integritet, att rentav vilja avskärma sig från nyhetsflödet då och då. Man betraktar sin mobil som ett interpersonellt kommunikationsmedium, inte som ett medium för att ta del av nyheter. Det handlar om att dessa människor inte känner något som helst behov av nyheter i mobilen, att man är tillfredsställd med nyheter från övriga nyhetsmedier (Pedersen & Ling 2002, Pagani 2004, Constantiou 2007, Westlund 2007b). Dessa argument talar mot att svenskarna i allmänhet kommer att anamma mobilen som nyhetsmedium. Inom internationell forskning diskuteras ofta att kvalitetskriterier så som användarvänlighet, användbarhet, fast kostnad etc. kan vara viktiga för att allmänheten skall ta till sig nyheter i mobilen (Westlund 2007a). Dessa kriterier är i princip endast är relevanta för individer som överhuvudtaget känner ett behov av nyheter i mobilen. I det svenska medielandskapet förefaller detta behov inte vara särskilt stort tillgången till nyheter är troligen redan tillräckligt bra för de flesta människor. Merparten svenskar har redan i dagsläget tämligen väl etablerade nyhetsrutiner. Att utveckla vanor kring ett nytt nyhetsmedium tar tid, i synnerhet med tanke på att mobilen inte är tydligt kopplad till en specifik tids och rumsstruktur. Denna mobilitet brukar lyftas fram som mobilens styrka, men kan rentav vara en bromsande faktor när det gäller spridning. Mobilen kan användas överallt, dess användningssituationer är inte på förhand givna. Därför utvecklar inte individen vanor i relation till specifika platser, varför det i många fall kommer att ta lång tid för dessa vanor att växa fram. Det finns således en hög grad av osäkerhet kring det framtida användandet av nyheter i mobilen. Bland många återfinns en stor grad av teknikdeterminism och framtidsoptimism i bedömningarna. Förhoppningarna är stora i branschen kring att utvecklingen ska ta fart i samband med en svensk lansering av Iphone sommaren 2008. Detta kan mycket riktigt bli en starkt bidragande faktor till en ökad nyhetsanvändning i mobilen. Frågan är i vilken utsträckning spridningen kommer att ske till andra än de specifika grupper av s.k. early adopters som redan i dag känner ett intresse för att använda sin mobil för internet och nyheter. En annan fråga handlar om huruvida dessa mobila internetsurfare kommer att använda mobilen för just nyheter, eller om det är andra typer av tjänster och innehåll man kommer att nyttja. I den mån Iphone och andra tekniska och ekonomiska framsteg görs, kommer detta emellertid inte att påverka dem som är helt tillfredsställda med att ta del av nyheter från andra medier. Personer som endast vill använda sin mobil för personlig kommunikation. Samtidigt får man tillkännage att människors behov är dynamiska och kan förväntas förändras i takt med att upplevelsen av vad användning av nyheter i mobilen är blir något annat än idag. Vi befinner oss i en tidig fas av mobil Dagspresskollegiet PM nr 72 sidan 11
1.0, där det rentav är svårt att föreställa sig vad mobil 2.0 kommer att innebära. Ur ett historiskt perspektiv är det emellertid tydligt att specifikt utvecklade tjänster och innehåll är viktigt, kanske nödvändigt, för att ett nytt medium skall uppskattas och användas av en bred allmänhet. sidan 12 PM nr 72 Dagspresskollegiet
Referenser Bolin, Göran (2007). Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedia sökverktyg, i Holmberg Sören & Weibull, Lennart (Red) Det nya Sverige, SOM, nr 39, Kungälv Bolin, Göran (2008). Mobilgenerationer i skilda världar i Holmberg Sören & Weibull, Lennart (Red) Skilda världar, SOM, Kungälv Constantiou, I D (2006) Exploring mobile user s choice of advanced mobile data: a research framework based on referencing and reasoning processes, Proceedings of the 3rd International CICT conference: Mobile and wireless content, services and networks, short term and long term development trends, Technical University of Denmark, 30 November to 1 December 2006 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring Ingela (2008) Massmedier, Press, radio och tv i den digitala tidsåldern, Ekerlids förlag, Stockholm. Telephia (2006) URL; www.telephia.com (angiven i ; WAN. (2007). World digital media trends, Special Report, World Association of Newspapers) Online Publishers Association/OPA Europe/TNS, December 2006, URL; www.online publishers.org, (angiven i ; WAN. (2007). World digital media trends, Special Report, World Association of Newspapers) Pagani, M (2004) ʺDeterminants of Adoption of Third Generation Mobile Multimedia Services,ʺ Journal of Interactive Marketing (18:3) pp. 46 59. Pedersen, P E & Ling, R (2002) Mobile end user service adoption studies: A selective review, Scandinavian Journal of Information Systems Westlund, Oscar. (2007a). Mobiltelefonanvändning en forskningsöversikt, JMG arbetsrapportserie, nr 47, Institutionen för journalistik och mass kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Westlund, Oscar. (2007b). Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium ett användarperspektiv, JMG arbetsrapportserie, nr 50, Göteborgs Universitet Westlund, Oscar. (2007c). Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? In Sören, Holmberg & Lennart, Weibull (Red), Det nya Sverige), SOM, Göteborg, Livréna Westlund, Oscar. (2008a). En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration, i Holmberg Sören & Weibull, Lennart (Red) Skilda världar, SOM, Göteborg, Livréna Westlund, Oscar. (2008b). ʺDiffusion of internet for mobile devices in Swedenʺ, Nordic and Baltic journal of information and communications technologies (nb!ict), Volume 2, issue 1 Westlund, Oscar & Bohlin, Erik. (2008). Mobile Internet Adoption and Use: Results from a National Survey in Sweden, Paper presented at the 17th Biennial ITS Conference, Montreal, Canada, June 24 27, 2008 Wilson, Jason. (2006). 3G to Web 2.0? Can mobile telephony become an architecture of participation?, Convergence, Vol 12 (2): 229 242, Sage, London Dagspresskollegiet PM nr 72 sidan 13