Frågor & Svar för Granskning Detaljplaner för Järnvägstunneln Västlänken Information om träden runt Västlänken Korta Frågor &Svar om Trängselskatten Vad innebär granskning? Granskning är det skede i detaljplaneprocessen som kommer efter samrådsskedet. I samrådsskedet har intressenter och berörd allmänhet möjlighet att lämna in synpunkter. Till granskningen samlas alla dessa synpunkter i en samrådshandling och görs offentliga. Mellan samrådet och granskningen görs avvägningar av vilka synpunkter man kan/bör ta hänsyn till och justeringar görs i handlingen som ställs ut på nytt under granskningen. Kan man påverka i detta skede? Det kan man men påverkansgraden är inte lika stor som under samrådet eftersom man kommit längre i arbetet. Varför finns det två detaljplaner för tunneln? Inom detaljplaneområdet finns ca 100 gällande planer som kan ändras för nya ändamål, På sju platser måste en ny plan till. Den nya planen omfattar huvudtunnelmynningarna, servicetunnelmynningar på allmän plats och tekniska anläggningar på allmän plats som inte tas omhand i detaljplanerna för respektive station. Vilka förändringar har skett sedan samrådet? Den viktigaste förändringen är att vi i dialog med medborgarna som bor i Annedal tillsammans med Trafikverket har beslutat att flytta ett service- och utrymningsschakt vid Muraregatan, inne i ett bostadsområde, till ett läge närmare Linnéplatsen. Detta innebär dels mindre störningar inne i ett bostadsområde och också att massorna kan transporteras mer direkt ut på en motorled.
Sen har det tillkommit skyddsbestämmelser för berörda delar av Kungsparken och Allén. Det har skapats ett alternativt läge för brandgasschakt vid Haga och ett alternativt läge för ventilationsanläggningar vid Renströmsparken. Överdäckning av tråget öster om Skansen Lejonet tillåts men är inte tvingande. Sen finns det ett antal förändringar till som framgår av handlingarna. Hur kommuniceras granskningen till allmänheten? Genom kungörelse enligt PBL. Med annonsering i GP, Metro och Direktpress och via goteborg.se Var finns handlingarna? Handlingarna finns fysiskt tillgängliga i stadsbyggnadskontorets utställningshall samt i Älvrummet. Sedan finns de också på webben på www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Hur lämnar man in synpunkter? Direkt via webben eller via e-mail (sbk@sbk.goteborg.se) eller vanlig post (Byggnadsnämnden, Box 2554, 403 17 Göteborg). Ange diarienummer 0635/11 (ändring), 0486/13 (ny dp).
Information om träden runt Västlänken (Trafikverkets info som tagits fram i samarbete med staden) Redan för ett år sedan startade diskussionerna mellan Trafikverket och Göteborgs stad om vilken påverkan Västlänken kommer att få på träden längs linjens sträckning. Ett område som i diskussionerna har pekats ut som särskilt viktigt att ta hänsyn till är området kring Haga kyrkoplan och Kungsparken, där det är lera och Västlänken måste byggas som ett öppet schakt. - Vi vet att bygget av Västlänken kommer att påverka många träd utmed sträckningen, men framför allt i Haga. Här finns två parker och många äldre träd som utgör ett riksintresse och har stor betydelse för området. Därför är det så viktigt att vi redan nu diskuterar hur vi kan bevara träden och på vilket sätt, säger Karin Malmquist, projekteringsledare för station Haga. Trafikverket har i arbetet nu genomfört en inventering av träd utmed Västlänken som berörs inom Järnvägsplanen från Skansen Lejonet till Korsvägen, med undantag för påslagen för servicetunnlarna. Även de områden som kommer behövas för byggplatsetableringar, byggområden och trafikomläggningar under byggskedet har inventerats. Trafikverkets inventering är utförd under 2014 och är en okulär besiktning genomförd av en oberoende besiktningsman. Inventeringens syfte är att se hur bra träden kommer att klara den förändring av närmiljön som sker i samband med Västlänkens byggnation samt vilka möjligeter träden har för att bevaras. En del träd kommer att kunna bevaras på plats medan de träd som hamnar i ett schakt kommer i den mån det går, att flyttas. Vid en flytt finns två alternativ. Det ena är att flytta träden till en temporär plats, troligtvis i närområdet, för att sedan flytta tillbaka dem igen i samband med att marken återställs. Den andra möjligheten är att flytta trädet till en ny permanent plats i staden, vilket kanske är mest naturligt att göra med de äldre träden. Då Trafikverket inte äger någon mark lämplig att flytta träden till måste detta tillhandhållas av staden. Ett mål är att de träd som flyttas ska ha minst 80% chans att överleva på den nya växtplatsen. En av anledningarna till att träden inte överlever är eftervården, främst handlar det om att träden har en anpassad tillförsel av vatten men även av näring. De träd som på grund av sin vitalitet eller andra omständigheter ej bedöms lämpliga att bevaras på plats eller genom flytt kommer att ersättas med nya likvärdiga träd eller i vissa fall kompenseras med fler mindre träd. Innan beslut tas om och hur träden ska bevaras kommer Trafikverket tillsammans med Göteborgs stad att göra ytterligare bedömningar för varje trädindivid som avses att innan ett slutgiltigt beslut fattas. I den Järnvägsplan som ställs ut för granskning i december berörs cirka 500 framförallt yngre/mindre men även ett antal äldre/större träd. Av dessa föreslår Trafikverket i dagsläget att cirka 300 träd bevaras, i första hand på plats och i andra hand genomen flytt. Cirka 200 träd som i dagsläget inte
bedöms klara av en flytt eller de påfrestningar som blir om trädet sparas på plats kommer att ersättas av nya träd på samma plats eller på annan plats i staden. För detta avsätter Trafikverket ca 75 miljoner kronor i Västlänkens kalkyl. Många av träden återfinns inom de områden som påverkas av trafikomläggningar och kan med enkla metoder sparas genom markvitalisering och påkörningsskydd i form av plank eller liknande. Tillsammans med staden ser vi på hur trafikomläggningarna kan utföras för att kunna bevara fler träd på plats. Karin Malmquist, ansvarig för Haga station på Trafikverket. Det fortsatta arbetet pågår i nära samarbete med staden för att identifiera andra i staden pågående och kommande projekt som kan påverka träden. En annan del av arbetet är att försöka att lokalisera etableringsområden för de träd som behöver flyttas. De flesta träden kan transporteras med lastbil vilket gör det enklare att finna nya växtplatser men de största träden måste finna en ny växplats i när den befintliga växplatsen. Det finns även en möjlighet att förvara träden i något eller några år på annan plats för att de sedan åter ska kunna planteras tillbaka. Det kan även finnas behov av att mäta grundvattenförhållanden på platser där det idag växer större träd, syftet är att kunna återskapa förhållanden som är lika dagens för att träden ska kunna återetableras och säkerställa deras möjligheter till fortsatt god tillväxt.
Korta frågor & svar om trängselskatt och folkomröstning Ingår inte i dagens ämne men då frågorna är aktuella och ofta relatras till varandra vill ge lite information om läget Hur kan ni ta detta arbete ytterligare ett steg längre efter trängselskatteomröstningen? Vi har inget annat uppdrag, vare sig Trafikverket eller Göteborgs Stad än att fortsätta arbeta med Västlänken. Vad sker med resultatet av folkomröstningen? Beslut om trängselskatten i Göteborgs Stad fattas av Kommunfullmäktige vid ett idag ännu inte fastställt tillfälle Ett beslut om eventuella ändringar av trängselskatten fattas av Riksdagen Stadsledningskontoret ska på uppdrag av Kommunstyrelsen: undersöka möjligheten och konsekvenserna av alternativa förslag som tillsammans ger likvärdiga eller bättre trängsel-, miljö-, utrymmes-, trafik- och hälsoeffekter som trängselskatten gör och kommer att ge. Dessa förslag ska också översiktligt kostnadsberäknas uppdraget ska återrapporteras senast innan årets sista kommunstyrelsemöte Dessutom har stadsledningskontoret i slutet av november fått ett tilläggsuppdrag att även utreda finansieringen. Detta uppdrag ska återrapporteras innan januaris slut