TigerSim- Ny modell för kapacitetsanalys av dubbelspår

Relevanta dokument
Kapacitet och punktlighet på dubbelspår. KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik Anders Lindfeldt

Simuleringsbaserad optimering av tidtabeller (KAJT-projekt: FlexÅter) Johan Högdahl

Hur kan simulering användas vid tidtabellskonstruktion?

Tidtabellsplanering med simulering

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Kapacitetshöjning Falun- Borlänge

Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

kollektivtrafik och järnvägstrafik

A study of the performance

Användning av tågpassagedata för estimering av primära störningsfördelningar

Forskningsprogram för kapacitetsanalys och simulering Vid Trafik och Logistik KTH

Robusta tidtabeller för järnväg = RTJ + Borlänge, 6 maj 2015

Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet

Simulering T15 Årstabron Avstängd Mälarbanan Enkelspår

RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer:

Tidtabellsläggning med hjälp av simulering

Utvärdering av ITS. Albania Nissan Avdelning för Trafik och logistik

Förändrade tågförseningar ny höghastighetsjärnväg enligt US2X

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson

KAJT Förstudie Uppföljning, kapacitetsplanering, simulering och trafikstyrning (FUKS) KTH del 2: Förseningsmått 1. Bakgrund och syfte

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Medverkande. Banverkets projektgrupp. Rapport Trafik och kapacitet

Vad är kapacitet? Vem? Kapacitet

TMALL 0141 Presentation v 1.0

RAPPORT Järnvägens kapacitet 2017

Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken

10:20-10:40 10:40-11:20 11:20-12: Lunch

Trångsektors plan Göteborg

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport Upprättad av: Göran Hörnell

Magnus Wahlborg, Trafikverket Staffan Håkanson Swedtrain. Forskning och innovation för ökad punktlighet - nuläge och behov

Strategier för genomförande av banarbeten

Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby

Framtida infrastruktur och kvalitet i tågföring

Tidtabelläggning för järnvägen Temadag 5 december Magdalena Grimm Kapacitetscenter

RAPPORT Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013

PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet, Lerums kommun

Trafik och bankapacitet

Nya konstruktionsregler för Värmlandsbanan

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

Samhällsbyggnadsprocessen

Utbud, priser och konkurrens mellan tåg-flyg

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Bilaga 5 Trafikanalys

BERÄKNINGSMETODER FÖR DEN FRAMTIDA TÅGPLANEPROCESSEN

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund

Uppföljning av nya konstruktionsregler på Värmlandsbanan

Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH

Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2)

Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv

Förbättrad punktlighet på X2000 analys med hjälp av simulering

RAPPORT Järnvägens kapacitet 2018

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Kapacitetsanalys av alternativt trafikeringsupplägg och utbyggnad av Mälarbanan

Utvärdering av UIC 406 funktionen i Railsys

Samspelseffekter vid kapacitetsförbättringar. Exempel från Dalabanan

Södra stambanan Lund Hässleholm

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Anmärkning. [Ärendenummer NY] Plet 2015:05 2(5)

Effekter av partiella dubbelspår och fler mötesstationer på enkelspår

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant

Conways Game of life: Att simulera några av livets egenskaper genom en datorprogram

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Trafikutredning Lilljansberget

Kapacitetsanalys av Södra stambanan

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Kapacitetsförstärkning av Svealandsbanan Mälardalen med omgivningar

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

Trafikprognos Sparråsvägen

Regressions- och Tidsserieanalys - F8

Simulation and models to support planning and management of railway traffic for improving capacity

Kapacitetsanalys av järnvägsnätet i Sverige

Tentamen i matematisk statistik

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Linda Isberg Indata från Visum till Emma/Sampers funkar det?

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND

Trångsektorsplan Skåne - tågplan T13

ANALYS AV EFFEKTER AV FRIFLYTANDE BILPOOLER

miljöassistans Bullerutredning Högsbo 5:17 Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

Värdet av intelligenta förpackningar - Ett logistiskt perspektiv. Dr. Ola Johansson Lunds Tekniska Högskola

Trafikverkets höghastighets- projekt

Tågtrafikplanering. - Kapacitetsanalys och simulering. KTH Järnvägsgruppen Bo-Lennart Nelldal Adj. professor

SkipStop-trafik för Stockholms pendeltåg

Kristianstad Åhus Förslag till återupptagen persontrafik

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Ökad kapacitet på Västkustbanan för en bättre tågtrafik

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

CFD Vindstudie RegionCity

Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping

Transkript:

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY TigerSim- Ny modell för kapacitetsanalys av dubbelspår Anders Lindfeldt anders.lindfeldt@abe.kth.se 2015-05-07

Kapacitet Ökat kapacitetsutnyttjande innebär Längre gångtider (vid heterogen trafik) Ökad störningskänslighet För att definiera var kapacitetsgränsen kan krav sättas på hur långa gångtider och mycket förseningar som man kan acceptera, alternativt använda samhällsekonomi Krävs en modell som kan beräkna gångtider och förseningar Mikro simulering kan användas men att konstruera modellen och köra simuleringarna är tidsödande Har en detaljnivå som kanske inte är nödvändig för vissa typer av kapacitetsanalyser

TigerSim - Timetable generation and simulation model Syfte: Att förenkla och snabba på processen för kapacitetsanalys på dubbelspår Att göra kapacitetsanalysens resultat mindre beroende av egenskaperna hos några få tidtabeller Modellen genererar och simulerar tidtabeller För varje scenario generas valfritt antal tidtabeller där starttider för olika trafikmönster varieras Tidtabellerna simuleras med stokastiska primärförseningar Resultaten kan utvärderas m.a.p. Gångtider (inklusive stopp) Förseningar Modellen har tidigare validerats mot RailSys

Fallstudie VSB mellan Göteborg och Stockholm (en riktning) Trafik 06-18, rusningsperioder morgon & eftermiddag Frekvensens hos snabbtågen G-CST varieras i 6 nivåer (30, 60, 90, 120, 150, 180 min) Övrig trafik konstant (T12)

Kalibrering av modellen Både parametrar i genereringen och simuleringen kalibreras Tidtabeller genereras som efterliknar en dags trafik (T12) LUPP data för samma period används som referens LUPP data används för att göra entryförseningar för de olika trafikmönstren Standardfördelningar för linje- och uppehållsförseningar 100 95 90 85 Punctuality [%] 80 75 70 65 High speed reference High speed simulation 60 Intercity reference Intercity simulation 55 Freight reference Freight simulation 50 G LR A HR F SK MHT GDÖ LÅ HPBG K FLE SH GN SÖÖ CST

Generering av tidtabeller Gångtider för olika tågtyper importeras från tidtabellsboken En strukturtidtabell skapas med trafikmönster Kan t.ex. baseras på en riktig tidtabell Trafikmönster Startstation/slutstation Frekvens Uppehållsmönster Tågtyp Trafikeringstid (tex. hela dagen eller rusning) Headwayrestriktioner gentemot andra mönster Strukturtidtabellen används för att skapa ett set med flera cykliska tidtabeller där trafikmönstrens starttider varieras relativt varandra

Resultat av tidtabellsgenereringen Total gångtidsförlängning (medelvärde) Innehåller både bra och dåliga tidtabeller Urval av tidtabeller för simulering Krav ställs på maximalt tillåten gångtidsförlängning för olika tågmönster, en del av kalibreringen 10 000 tidtabeller/fall Scheduled waiting time [%] 12 10 8 6 4 2 180 150 120 90 60 30 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 Timetable [ ]

Resultat av tidtabellsgenereringen Total gångtidsförlängning (medelvärde) Innehåller både bra och dåliga tidtabeller Urval av tidtabeller för simulering Krav ställs på maximalt tillåten gångtidsförlängning för olika tågmönster, en del av kalibreringen Tidtabeller som uppfyller kraven simuleras Scheduled waiting time [%] 12 10 8 6 4 2 180 150 120 90 60 30 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 Timetable [ ]

Simulering av utvalda tidtabeller Luppdata används för att skapa ingångsförseningar Standardföredelningar används för linjeförseningar och uppehållsförseningar De utvalda tidtabellerna kan simuleras som en grupp eller som individer: Simulering som grupp Simulering som individer - Varje tidtabell simuleras - Varje tidtabell simuleras en eller ett fåtal cykler många cykler - Snabbt - Långsammare - Resultaten utvärderas för - Enskillda tidtabeller kan tidtabellerna som grupp utvärderas - Resultat ej stabila för - Spridningen inom gruppen enskilda tidtabeller kan analyseras

Utvärdering av utvalda tidtabeller Tidtabeller simulerade som en grupp En stor del av kostnaden av ökat kapacitetsuttag härrör från ökade förseningar Räcker inte med att bara lägga tidtabeller för att analysera kapacitet på dubbelspår Scheduled waiting time [%] 25 20 15 10 5 Gångtidsförlängning % High speed Intercity Freight Passenger Mean delay [min] 6 5.5 5 4.5 4 3.5 Medelförsening min High speed Intercity Freight Passenger 0 30 60 90 120 150 180 High speed service interval [min] 3 30 60 90 120 150 180 High speed service interval [min]

Utvärdering av utvalda tidtabeller Tidtabeller simulerade som individer Spridningen i tdt gruppen kan analyseras Stor spridning mellan olika tidtabeller Flera tidtabeller bör analyseras för att inte jämföra äpplen med päron Resandetåg Resandetåg 4.5 6 4 5.5 Gångtidsförlängning [min] 3.5 3 2.5 2 1.5 1 Medelförsening [min] 5 4.5 4 3.5 0.5 3 30 60 90 120 150 180 Tid mellan snabbtåg G CST [min] 30 60 90 120 150 180 Tid mellan snabbtåg G CST [min]

Vad händer när två alternativ jämförs Poäng med att utvärdera flera tidtabeller, t.ex. vid analys av framtida scenarion när tidtabellen är okänd (både JA och UA) Om två alternativ jämförs med varandra, beror resultatet till stor del på prestandan av de två tidtabellerna som ligger till grund för jämförelsen Att jämföra två bra tidtabeller från respektive fall ökar jämförbarheten, men säger inget om osäkerheten hos resultatet Kan vara bättre att låta en framtida okänd tidtabell representeras av flera troliga tidtabeller för att täcka in osäkerheten Timetable performance, förseningen viktas med restidsvärderingen 3.5 Gångtidsförlängning + 3.5*medelförsening [min] 24 22 20 18 16 14 Resandetåg Pairwise comparison of timetable performance 30 60 best 30 best 60 mean 30 mean 60 60 90 best 60 best 90 mean 60 mean 90 0.16 0.14 0.12 0.1 0.08 0.06 0.04 0.02 Density [ ] 30 60 90 120 150 180 Tid mellan snabbtåg G CST [min] 10 5 0 5 10 0 Difference in timtable parformance [min]

Kapacitetsutnyttjande på VSB Förlängd gångtid symptom på hög belastning Ofärgad av gångtidstillägg Kompletteras lämpligen med en karta från simuleringen över var sekundärförseningar uppstår

Slutsatser Modellen användbar för att analysera verkliga scenarion med mycket trafik Visar på behovet av att beakta osäkerheten hos tidtabellen i framtida scenarion Bra att låta en framtida okänd tidtabell representeras av flera troliga tidtabeller En stor del av kostnaden av ökat kapacitetsuttag på dubbelspår härrör från ökade förseningar (vs längre gångtider) Under svenska förhållanden Kanske inte samma slutsats på enkelspår? Modellen ger möjlighet att på ett smidigt sätt inkludera både förlängning av gångtider och ökade förseningar i kapacitetsanalysen Kan t.ex. utnyttjas i samhällsekonomiska analyser