RAPPORT Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013

Transkript

1 RAPPORT Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013 Underlag till Årsredovisning 2013

2 Dokumenttitel: Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013 Skapat av: Magdalena Grimm Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Uppdragsansvarig: Jan Skoglund Omslagsbilder: Trafikverkets bildarkiv 2

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Begreppen..4 Metod och resultattolkning..4 Kapacitetsutnyttjande 2013, resultat..5 Kapacitetsutnyttjande per banklasser...6 Analys av ändringar 2013 jämfört med Kapacitetsbegränsningar 2013, resultat.7 Kommentarer kring beräkningar Besläktade analyser 9 Referenser.11 Bilagor.11 3

4 Inledning Inom ramen för årsredovisning sker beräkning av kapacitetsutnyttjande på järnvägsbanor. Syftet med årsredovisningen är att följa upp och beskriva verksamheten, däribland hur kapacitet och dess utnyttjande har tett sig under det gångna året. Begreppen Själva begreppet kapacitet kan definieras på olika sätt. Begreppet får sin innebörd ur sammanhanget det används inom. Trafikverket har definierat leveranskvalitét kapacitet som: Transportsystemets förmåga att hantera efterfrågat volym av resor och transporter, se [1]. Hur kapacitet utnyttjas och hur stor trängsel det råder inom järnvägen mäts i grader av banornas kapacitetsutnyttjande, som beräknas inom Samhälle Kapacitetscenter (kvantitativ uppföljning). Metod och innebörd Beräkningsmetod följer UIC handbok 406, se [2]. Beräkningarna av kapacitetsutnyttjande på linje är på relativt grov nivå och den nationella analysen för alla banor är att betraktas som en konsistent makromodell. För mer detaljerade studier utförs tidtabellsanalyser eller trafiksimuleringar som kräver en mikromodell (mer detaljerad modell av avgränsade banor). De IT-verktyg som används för detta är Trainplan (system för tågplanering) och Railsys (system för trafiksimuleringar). Beräkningar utgår från utförd tågtrafik och aktuella infrastrukturförutsättningar. En stor del av arbetet är just att kartlägga infrastruktur- och trafikförutsättningar i hela landet, som indata till beräkningarna. Därefter utföra beräkningar och slutligen analysera och sammanställa resultaten. En del av analysen innefattar jämförelser med föregående års utfall. Alla banor delas i linjedelar. För varje linjedel beräknas kapacitetsutnyttjandet för dygnet som helhet och för tvåtimmarsperiod med mest intensiv trafik (max 2 timme). Beräkning återspeglar hur stor andel av tiden (dygnet och respektive max 2 timme perioden) som linjedelar är belagda med tåg, och uppges i procent. Redovisning sker i intervaller, motsvarande: % - mycket högt kapacitetsutnyttjande % - medelhögt kapacitetsutnyttjande <60 % - lågt kapacitetsutnyttjande 4

5 De linjedelar som hat varit totalt avstängda för trafik under minst 6 av 12 månader redovisas som banarbete. Linjedelar med kapacitetsutnyttjande procent anger att känsligheten för störningar är hög, medelhastigheten låg och att det råder stora problem att finna tid för banunderhåll. Ett kapacitetsutnyttjande lägre än 60 procent betyder att det finns utrymme för ytterligare trafik. Kapacitetsutnyttjande 2013, resultat Tabell 1 redovisar kapacitetsutnyttjandet under 2013 för hela landet och två tidsperioder. Järnvägsbanor är uppdelade i totalt 247 linjedelar Antal linjedelar Kapacitetsutnyttjande Dygnet Max 2timme % % <60 % Banarbete 1 1 summa Tabell 1. Kapacitetsutnyttjande dygnet och max 2 timme under För ett medelvardagsdygn under året 2012 har kapacitetsutnyttjandet överstigit 80 procent på: - 22 st. linjedelar för tidsperioden 24 timmar och - 93 st. linjedelar för tidsperioden max 2 timme. I jämförelse med fjolårets utfall, se tabell 2, indikeras något ökat kapacitetsutnyttjande under Antal linjedelar med dygnet dygnet dygnet Max 2 timme Max 2 timme Max 2 timme Utnyttjad kapacitet % Utnyttjad kapacitet % Utnyttjad kapacitet <60 % Större banarbeten Tabell 2: Utnyttjad kapacitet 2011, 2012 och 2013, dygnet och max 2 timme Bilaga 1 innehåller beräkningsresultat av kapacitetsutnyttjande 2013 för samtliga linjedelar med aktuell infrastruktur, trafikförändringar och avstängda banor för större banarbete. Först redovisas beräkningsresultat för dygnet, och därefter för max 2 timme. 5

6 Kapacitetsutnyttjande 2013 per banklasser Inom Trafikverket finns även kategorisering av järnvägsbanor i fem banklasser utifrån trafikintensitet, dessa är: 1- storstad 2- större stråk 3- övriga viktiga stråk 4- mindre trafik 5- ringa eller ingen trafik För andra året i rad redovisas beräkningsresultat av kapacitetsutnyttjande grupperad per banklasser, se tabell 3. Kapacitetsutnyttjande dygn storstad 2 större stråk Antal linjedelar per banklass 3 övriga 4mindre viktiga trafik 5 ringa eller stråk ingen trafik Summa Kapacitet dygnet % 10 (9) 8 (4) 4 (4) 0 (0) 0 (0) 22 (17) % 3 (3) 17 (18) 12 (11) 5 (5) 1 (0) 38 (37) <60 % 21 (20) 51 (55) 56 (56) 42 (41) 16 (17) 181 (189) banarbete 0 (1) 0 (0) 1 (0) 0 (1) 0(0) 1 (3) Summa linjedelar 34 (33) 76 (77) 73 (71) 47 (47) 17 (18) 247 (246) Tabell 3. Kapacitetsutnyttjande dygn 2013 (och 2012 inom parentes) per banklasser. Analys av ändringar 2013 jämfört 2012 Ökat antal linjedelar mellan åren är, huvudsakligen, en konsekvens av infrastrukturutbyggnader, såsom tillkommande nytt spår eller utbyggnad från enkelspår till dubbelspår, vilket ger en möjlighet att framföra fler tåg och har en positiv effekt på trafikflödet. Antal linjedelar med högsta nivån av kapacitetsutnyttjande har ökad med 5 st. Likaså, antal linjedelar med lägsta kapacitetsutnyttjande har minskat med 3 st. Detta indikerar något ökat kapacitetsutnyttjande. Ökat kapacitetsutnyttjande under 2013 tillfaller främst på större stråk och är ganska oförändrat inom övriga banklasser, vilket indikeras med pilar. Pilens riktning indikerar att kapacitetsutnyttjande (sammanräknad i antal linjedelar) har inte ändrats nämnvärt i fyra av fem banklasser mellan åren. Antal linjedelar avstängda för banarbete har minskat från tre till en. Vidare, uppgifter om kapacitetsutnyttjande kompletteras med uppgifter om utfört transportarbete inom godstrafik och persontrafik, mätt i tågkilomemter. Under året 2013 har persontrafikens transportarbete, för andra året i rad, överstigit 100 miljoner tågkilometer. Persontrafiken har ökat med 6,7 procent och godstrafiken har minskat med 4,2 procent, mätt i tågkilometer. Totalt sett har trafiken ökat med 3,6 procent. 6

7 Större infrastrukturprojekt som har blivit klara under 2013 är utbyggnaden till dubbelspår Motala Mjölby och Södertälje hamn Södertälje central. Emmaboda Karlskrona har rustats upp med nytt spår, fjärrstyrning, kontaktledning och mötesstationer. På Haparandabanan har ett nybyggt elektrifierat enkelspår Bredviken Haparanda öppnats för trafik. I samband med det har Morjärv Haparanda tagits ur bruk. På Nynäsbanan har enkelspår Västerhaninge Tungelsta byggts ut till dubbelspår. Ostkustbanan har fått tre nya mötesstationer mellan Söderhamn och Sundsvall. En ny mötesstation har byggts på Markarydsbanan och en på Kust till kust-banan mellan Emmaboda och Kalmar. På Malmbanan är Kiruna central stängd och ersatt med en plattform vid Kiruna malmbangård. Godsbangården i Kirunavaara är tagen i bruk i år. Ytterligare kapacitetshöjande åtgärder, såsom mellanblocksignaler, möjligheter till samtidighet på driftplatser, bangårdsförlängningar och plattformsförlängningar, har också färdigställts. Kapacitetsbegränsningar 2013, resultat Karta 1 visar rådande 2013 kapacitetsbegränsningar i järnvägsnätet. Det kvalitativa måttet kapacitetsbegränsningar är en bedömning utifrån den kvantitativa beräkningen av kapacitetsutnyttjande, men även utifrån trafikefterfrågan, trafikens betydelse, samt åtgärdens storlek för att lösa begränsningen. Utifrån pågående omreglering och överbelastningar av infrastruktur får vi större inblick i järnvägsföretagens värderingar av tåglägen, samt hur de värderar frekvens, restider, transporttider, trafikmönster, ankomst-/avgångstider m.m. För bedömningar av kapacitetsbegränsningar är det viktigt att kontinuerligt samla in synpunkter på flaskhalsar utifrån olika perspektiv: nationellt regionalt, praktisk produktion teoretiska analyser och operativ tågplanering långsiktig samhällsplanering. Karta 2 visar kapacitetsutnyttjande hösten 2013 under max 2 timme perioden. Kommentarer kring beräkningar 2013 Beräkning är utförd enligt förutsättningar november Beräkningarna är utförda manuellt och baseras på uppgifter om infrastrukturen november Datakälla för utförd trafik är Lupp. För malmbanan har kapacitetsutnyttjandet uppskattats utifrån en modell som beaktar problematiken med långa tåg och korta mötesstationer. Det finns variationer i godstrafiken under den årliga tågplanen. Dessa variationer har i regel inte beaktats vid beräkning. Identifiering av max 2 timme perioder för linjedelar har utförts både manuellt utifrån den grafiska tågplanen, men även med stöd i Railsys verktyg. För dubbelspår redovisas antal tåg per riktning. Arbetet är utförd av Johan Mattisson, Magnus Backman, Magnus Wahlborg och Magdalena Grimm. 7

8 Karta 1: Kapacitetsbegränsningar hösten

9 Karta 2: Kapacitetsutnyttjande max 2 timme, hösten Besläktade analyser För utveckling och tillämpning av analysmetoder har Trafikverket ett forskningssamarbete med en rad akademiska miljöer och samarbetspartners, där vissa samverkar inom branschprogrammet KAJT, se Senaste uppdrag, att analysera kapacitet 2012 i järnvägsnätet, har KTH redovisat under Transportforum i januari Uppdraget syftar till att jämföra kapacitet mellan åren 2008 och 2012, samt att ta fram nya kapacitetsmått. Nedan publiceras ett urval bilder ur KTH:s delredovisning. 9

10 Bilderna 1 och 2 ovan påvisar bra överenstämmelse av kapacitetsutfall vid analys med något varierande metoder, källa [4]. 10

11 Referenser [1] Trafikverkets Årsredovisning [2] UIC Leaflet 406, utgåva år [3] Kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar hösten 2012, , M. Grimm, M. Wahlborg, TRAFIKVERKET. [4] Kapacitetsanalys av järnvägsnätet 2008 och 2012, , A. Lindfeldt, B.-L. Nelldal, KTH Railway Group. Bilagor [1] Kapacitetsutnyttjande dygn och max 2 timme, beräkningsresultat 2013 för samtliga linjedelar. 11

12 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: