Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare
B1. Lantbruket som energiproducent en realistisk möjlighet? Carl-Magnus Pettersson, Svensk Växtkraft AB, Tel: 021-39 35 33, e-post: carl-magnus. pettersson@vasteras.se Växtkraft stad och land i kretslopp Ambitionen idag hos politiker på olika nivåer, myndigheter och många andra är att åstadkomma ett samhälle med ökad miljöhänsyn, där resurser tillvaratas och linjära flöden bryts och ersätts av kretsloppslösningar. Av denna anledning har på många platser i landet långt gående källsortering införts där organiskt avfall från hushåll och verksamheter separeras ut från de andra avfallsfraktionerna. Ofta komposteras den organiska fraktion och komposten används vid tillverkning av jordprodukter. En från kretsloppssynpunkt bättre lösning är att den organiska fraktionen från källsorteringen behandlas så att restprodukten kan användas i lantbruket som växtnäringskälla i växtodlingen vid produktion av råvaror för livsmedel. Vidare brottas jordbruket med överproduktion av spannmål och vikande lönsamhet. I vissa delar av landet har också markens odlingspotential försämrats genom ensidig spannmålsodling under lång tid. Därför är det av stort intresse för jordbruket att finna nya användningsområden för jordbruksgrödorna och gärna då för grödor som samtidigt är en bra förfrukt i växtföljden. Växtkraft, ett Stad - Landprojekt Projektets övergripande syfte är att i full skala åstadkomma ett kretslopp av växtnäring och energi mellan lantbruket och staden samt att demonstrera nya tillämpningar av tekniska lösningar och koncept. Projektet är också ett demonstrationsprojekt inom EU:s femte ramprogram genom det s.k. Agroptigasprojektet. Med de anläggningar som ingår i projektet ska: - energi i form av biogas utvinnas ur källsorterat organiskt avfall och vallgröda - biogas uppgraderas till högvärdigt fordonsbränsle för drift av stadsbussar och personbilar - restprodukten från rötningen (den s.k. rötresten eller biogödseln) återföras till lantbruket så att den kan användas som en växtnäringsresurs i uthållig livsmedelsproduktion och därigenom åstadkomma ett slutet kretslopp - det organiska avfallet och vallgrödan behandlas på ett miljömässigt riktigt sätt Vidare ska projektet: - skapa förutsättningar för odlingssystem som ökar markens odlingspotential och minskar riskerna för läckage av växtnäring från åkermarken - vara en bas för forskning och utveckling Anläggningarna som ingår i projektet ägs och drivs av Svensk Växtkraft AB och omfattar: - biogasanläggning för behandling av avfall och utvinning av biogas ur organiskt avfall och odlade grödor 107
- anläggning för uppgradering av biogas från biogasanläggningen och från det befintliga avloppsreningsverket i Västerås till fordonskvalitet - lager för biogas och lager för kondenserad naturgas att användas som reserv om det uppstår störningar i produktionen - tankningsanläggningar för bussar och bilar - markförlagda ledningar för överföring av gas mellan olika anläggningsdelar - lager för ensilage intill biogasanläggningen - lager för flytande rötrester i form av ett större lager intill biogasanläggningen samt nio satellitlager i anslutning till spridningsarealerna Nyckeldata Organiskt fast avfall från hushåll och andra verksamheter 14 000 ton/år Flytande avfall (t ex fettavskiljareslam) 4 000 ton/år Vallareal 300 ha Vallgröda (ensilage) 5 000 ton/år Fasta rötrester (ts>25%) 6 500 ton/år Flytande rötrester (ts 2-3%) 15 000 ton/år Växtnäring (brutto) kväve 150 ton/år fosfor 30 ton/år kalium 90 ton/år Biogas tillgängligt för uppgradering till fordonsbränsle från biogasanläggningen 15 GWh/år från avloppsreningsverket 8 GWh/år motsvarande mängd bensin/diesel 2,3 milj liter Beräknat antal fordon (fullt utbyggt) stadsbussar minst 40 renhållningsfordon ca 10 personbilar och andra små fordon ca 500 Organiskt avfall I kommunerna i Västmanland samt i Enköpings kommun har ett källsorteringssystem baserat på den s.k. papperspåsmodellen införts. Den innebär att det organiska avfallet från hushållen lagras i påsar av våtstarkt papper i köket. Utomhus förvaras påsarna i ventilerade kärl. Erfarenheterna från systemet som har varit i bruk i regionen sedan 1997 är mycket goda och det insamlade avfallet håller en sådan kvalitet att det efter behandling i biogasanläggningen kan användas som gödselmedel i växtodling. Det källsorterade organiska avfallet från hushållen utgör den största råvarukällan till biogasanläggningen. Annat organiskt avfall som behandlas i anläggningen är matavfall från restauranger, storkök och butiker samt slam från fettavskiljare. Vallgröda Till projektet har 17 lantbrukare kontrakterats som tillsammans odlar 300 ha klöverrik vall för biogasutvinning. Förutom att vallen ger råvara för energiutvinning så är vallen en värdefull förfrukt för andra grödor. Svensk Växtkraft köper grödan på rot av odlarna och svarar för skörd och ensilering. Hela vallhanteringen sker med modern och effektiv teknik. 108 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
B1. Lantbruket som energiproducent en realistisk möjlighet? Hackningen görs med självgående exakthack och transporten till lagret vid biogasanläggningen utförs med containrar och lastbil. Ensileringen utförs med s.k. korvpackningsteknik. Biogasanläggningen Biogasanläggningen är belägen intill avfallsanläggningen på Gryta i norra utkanten av Västerås. Tekniken som används för förbehandling, hantering och rötning av materialet är utvecklad i Tyskland och är använd i ett flertal biogasanläggningar i Tyskland och i Spanien. Anläggningens huvuddelar framgår av figur 1. Figur 1. Schematisk översikt över biogasanläggning och uppgradering av biogas. Rötrester Från biogasanläggningen erhålls efter rötningen en s.k. rötrest eller biogödsel som fassepareras i en fast och i en flytande del. Torrsubstanshalten hos den fasta fraktionen beräknas vara >25 % medan den flytande beräknas ha en torrsubstanshalt av 2 3 %. De lantbrukare som har kontrakterats för odling av vallgröda köper rötrester i proportion till den vallareal som kontrakterats och använder rötresterna som ersättning för inköpt konstgödsel. Eftersom växtnäringen fördelas olika på de två fraktionerna kommer den fasta fraktionen i huvudsak används som ett fosforgödselmedel och den flytande som kväve- och kaligödselmedel. För de av lantbrukarna i odlargruppen som är eko-odlare kommer rötresterna att vara extra intressanta eftersom KRAV har gett ett förhandsgodkännande för användning av rötresten i ekologisk odling. När anläggningen har tagits i drift är det planerat att rötresten certifieras som ett produktionshjälpmedel i KRAV-odling. Enligt avtalet med odlarna svarar Svensk Växtkraft för 109
transporterna av rötresterna till lager hos odlarna. Biogasen används som fordonsbränsle Biogasen uppgraderas till fordonskvalitet med sk vattenskrubberteknik. Det innebär att koldioxid (ca 35 % av rågasen) och föroreningar tvättas bort i ett system med vatten under tryck. Uppgraderingsanläggningen är belägen intill biogasanläggningen på Gryta avfallsstation. Anläggningarna för tankning av bussar och bilar är placerade vid lokaltrafikens bussdepå i Västerås. Förutom själva tankningsanläggningen finns vid bussdepån högtryckskompressorer, lager för biogas samt lager för kondenserad naturgas (LNG). Lagret för biogas har lagringskapacitet för ett dygns förbrukning och lagret för LNG för en veckas gasförbrukning. Det är viktigt att notera att den kondenserade naturgasen enbart är en reserv som kan ersätta biogas från biogasanläggningen vid eventuella driftstörningar. Intressenter i projektet Samtliga anläggningar som ingår i projektet ägs och drivs av ett särskilt bolag, Svensk Växtkraft AB. Delägare i bolaget är: VafabMiljö (det regionala avfallsbolaget) 40 % LRF (genom Swede Agri Invest) 20 % Mälarenergi 20 % 17 lokala lantbrukare 20 % Investeringsbidrag som gjort projektet möjligt att genomföra har erhållits från det lokala investeringsprogrammet, EU:s femte ramprogram samt från Sparbankstiftelsen Nya. 110 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005