Förstudie Anhörig/brukarportal Ingrid von Sydow Omsorg och Äldreförvaltningen

Förstudie Anhörig/brukarportal Ingrid von Sydow Omsorg och Äldreförvaltningen 2013-06-26 Linköpings kommun linkoping.se

Sammanfattning Detta är en förstudie som har genomförts under våren 2013 på uppdrag av IT-utvecklingsledaren John Fristedt på Omsorgskontoret. Delaktiga i studien har förutom undertecknad även varit representanter från Linköpings Universitet, Hälsans Nya Verktyg och Anhörigcenter i Linköping. Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva behov och nyttan av en anhörig/brukarportal, vilka lösningar som finns tillgängliga idag och hur olika befintliga och kommande insatser kan samordnas. En anhörig/brukarportal kan vara ett verktyg för att uppnå de mål som är beslutade nationellt, regionalt och lokalt att det ska finnas personliga e-tjänster för åtkomst till egen information och för att följa sin hälsa men även tjänster för kommunikation och interaktion med utförare. Det finns ett antal anhörig/brukarportaler i Sverige idag bl.a. Action som framförallt vänder sig till anhöriga för information, utbildning och stöd. Gapet är en annan mötesplats för anhöriga med syfte att minska gapet mellan kommun och landsting samt ge råd, stöd och erfarenhetsutbyte. Det genomfördes en workshop på Anhörigcenter där det framkom önskemål om att på en plattform ska finnas t ex uppföljning av ekonomin, kommunikation med vårdcentralen, samlad aktuell information. Det framkom även behovet av sociala aktiviteter och att det ger en ökad trygghet om man kan se den man pratar med. Begreppet anhörig diskuterades och att det vore bättre att använda närstående istället. Det kanske inte alltid är den anhörige som brukare vill ska ta del av information om hälsotillstånd utan en person som står en nära. I rapporten Trygghet och kommunikation i äldrevården, (Wirebrandt 2013), tillfrågades 11 personer, varav 4 över 90 år, deras anhöriga samt personal ang. intresset av en anhörig/brukarportal. Där framkom att det var ett svagt intresse och anledningen kan vara den höga åldern och de anhöriga bor nära och kan hälsa på ofta. Mycket talar för att teknikintresset är större i den yngre gruppen av seniorer vilket bl.a. Hagdahlska huset Seniorcenter är ett exempel på. Det kommer ca 20-30 seniorer i veckan till de olika handledningstillfällena som finns för att underlätta användandet av surfplattor, datorer och smartphones. Detta kan innebära att intresset för en webbaserad portal ökar. En viktig faktor är att samordna huvudmännens information och system så att det blir säkert, användarvänligt och att vårdpersonal inte behöver dokumentera på flera ställen. 2

Innehåll Innehåll 3 Förstudie anhörig/brukarportal 4 Bakgrund och förutsättningar 5 Förstudiens mål 6 Resultat 6 Avgränsningar 11 Samband 11 Förstudiens organisation 11 Tids och resursplaner 11 Budget 11 Arbetsmodell 11 Riskanalys 12 Sammanfattning 12 3

Förstudie anhörig/brukarportal En anhörig/brukarportal är tänkt som en webbaserad tjänst i syfte att stödja brukare, anhöriga och vårdgivare för att öka tryggheten, delaktigheten och bättre kunna samordna insatserna. Uppdraget är initierat av IT-utvecklingsledaren på Omsorgskontoret John Fristedt. Förstudien har pågått under våren 2013 och omfattat ca 50 timmar. Delaktiga i studien har varit undertecknad, representanter från Linköpings Universitet, Hälsans nya verktyg och Anhörigcenter i Linköpings kommun. Studien bygger på de nationella riktlinjer som tagits fram bl a Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Där skriver socialminister Göran Hägglund och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson bl a En säker och enkel tillgång till relevant information som rör en individ är nyckeln till att personalen inom hälso- sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser av hög kvalitet. Information är nyckeln till egenmakt och kvalitet. Genom att frigöra potentialen i den information som samlas in och lagras på otaliga ställen inom hälso- sjukvården och socialtjänsten kan vi erbjuda individen helt nya möjligheter att få en bättre insyn och delaktighet i de insatser man får. Rapporten Empait och high tec från Socialdepartementet (Ekholm m fl 2012) beskriver framtidsscenario där det blir nödvändigt att tillvarata tekniken för att möta den åldrande befolkningen och behålla kvaliteten. Decentraliserad sjukvård och omsorg ställer stora krav på systemomvandling. Å ena sidan utförs redan 70 procent av all omsorg av anhöriga. Även en stor del av sjukvården görs av patienterna själva, så i en mening är omställningen inte så stor. Men det kräver ett mentalt lappkast hos vård- och omsorgssystemen. Istället för att personer kommer då de har besvär, och får ett svar och sjukvård, måste förberedelser göras för att tillsammans utforska problemen och för att stötta patienterna/brukarna i sin vårdsituation. På regionalnivå finns det en handlingsplan för ehälsa i Östergötland och där är en prioriterad insats att utreda behovet av anhörig/omsorgsportal. I Linköpings kommun skriver Alliansen i sitt Visions- och samverkansprogram 2011-2014, Vi vill utveckla ett ännu större brukarinflytande i hemtjänsten. En mer flexibel hemtjänst där brukarna själva avgör vad som ska göras, hur och när det ska göras samt av vem/vilka det ska göras ska införas under kommande mandatperiod. Det har även framkommit i kvalitetsuppföljningen 2012 att det finns brister beträffande boendes delaktighet och inflytande och att anhöriga inte alltid känner till att det finns en genomförande plan. I den digitala agenda som Linköpings kommun har upprättat på lokal nivå är en anhörig- och brukarportal en prioriterad insats som skulle kunna vara ett verktyg för att leva upp till ökad delaktighet och inflytande. 4

1 Bakgrund och förutsättningar På både nationell och regional nivå prioriteras, planeras och utvecklas IT och kommunikationsrelaterade utvecklingsinsatser inom vård- och omsorgsområdet. På lokal nivå har diskussionen utgått från en modell som bygger på tänkta funktionsområden som bör vara med i en framtida anhörig-/brukarportal. Denna modell visar att portalen ska kunna erbjuda samlad information när det gäller vårdtagaren/brukaren. Här är tänkt att det ska finnas vårdplaner, journaler, omsorgsinsatser, information, kommunikation m m digitalt och på ett enkelt och säkert sätt. Dessutom ska detta hanteras gränsöverskridande mellan andra huvudmän där landstinget är en viktig part. Här kommer NPÖ, nationell patient översikt, bli ett viktigt verktyg som ger behörig vårdpersonal tillgång till information, med patientens samtycke, över organisationsgränserna. Det personliga hälsokontot som är under införande där varje medborgare själv samlar sina journaler och annan vårdinformation och Mina Vårdkontakter som redan finns tillgängligt bör kunna kommuniceras på tänkta portal. 5

2 Förstudiens mål Förstudiens mål har varit: - Att kartlägga och beskriva behoven och nyttor hos berörda målgrupper - Att kartlägga och beskriva möjligheter till samordning mellan huvudmän och vilka positiva effekter som det kan bidra till - Att kartlägga och beskriva vilka lösningar som finns tillgängliga redan idag, samt hur dessa eventuellt skulle behöva utvecklas för att uppfylla behoven - Att kartlägga om en anhörig-/omsorgsportal kan vara en kommunikationsbrygga mellan patienten/brukaren, anhöriga och vårdpersonal - Att ge förslag på lämpliga insatser som nästa steg. Förslagen ska ligga till grund för fortsatt utredning. 3 Resultat Kartlägga och beskriva behoven och nyttor hos berörda målgrupper Kartläggningen av hur berörda målgrupper ser på nyttan av en anhörig/brukarporal har skett på flera sätt. Ett sätt har varit att samverka med Joakim Wirebrand som studerar på Kognitionsvetarprogrammet på Linköpings Universitet. Ett annat har varit att genomföra en workshop tillsammans med Hälsans Nya Verktyg och företaget Wezupport. Samverkan Linköpings Universitet Joakim Wirebrand har varit delaktig i förstudien på olika sätt och i sin kandidatuppsats Trygghet och kommunikation inom äldrevården studerat olika anhörigportaler samt intervjuat äldre på vårdboende, dess anhöriga samt vårdpersonal. Syfte har varit att undersöka hur kommunikation och informationsdelning ser ut i dag mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal. Syftet var också att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla och kunna ge kunskap om hur en kommunikations- och anhörigportal kan utvecklas. Joakim har intervjuat 11 personer och han delade in sina intervjuer i fyra teman, trygghet, dagens kommunikation, inställning till kommunikationshjälpmedel samt kommunikations- eller anhörigportal. Samtliga äldre bodde på ett vårdboende och var 90 år och äldre. Resultatet av intervjuerna visade att tillsynen är viktig för att känna sig trygg och närheten till anhöriga ökade tryggheten. Kontakten skedde främst genom telefon eller besök om de bodde i närmiljön. Det framkom att trygghetslarmet användes för att få kontakt men många var rädda för att störa personalen vilket kunde innebära att man tar vårdtid från någon annan. Flera uppgav att det var tryggare om man samtidigt kunde se personen som pratar. 6

Det var fem anhöriga som ställde sig positiva till en anhörig-/brukarportal. Främst var det anhöriga som hade lång resväg och inte kunde besöka så ofta. Det var också anhöriga som var positiva till ny teknik. Ett önskemål var att en portal skulle kunna användas till att öka kontakten med sjuksköterskan och vårdcentralen. Det skulle även vara bra att kunna beställa tid hos läkare. Det var enbart två som var intresserade av att ta del av journaler, genomförandeplaner osv. Däremot fanns det intresse för att en ekonomisk redovisning skulle kunna finnas på portalen. En anhörig som hade sin mamma 20 mil bort var intresserad av att kunna kommunicera via en anhörig och brukarportal samt att det kunde finnas tillgänglig information för alla syskon att ta del av. Idag mejlar syskonen moderns hälsotillstånd mellan varandra. Joakim Wirebrand sammanfattar sina resultat beträffande en anhörig- /brukarportal med att kommentera åldern på de tillfrågade äldre som var över 90år. Detta tror han kan ha påverkat teknikintresset. Han konstaterar att det måste vara på användarens villkor och mycket enkelt att använda. Joakim ger några förslag på vad som skulle kunna finnas på en portal: För en god tillsyn skulle det kunna finnas en checklista där personalen enkelt kan bocka av att de har varit där och anhöriga kan se vilka insatser som gjorts. För en god omvårdnad så ska det finnas tillgänglig information som berör brukaren. Kontaktstöd så att trygghetslarmet inte används annat än när det är akut. Kontaktuppgifter till nyckelpersoner. Möjligheter till kontakt med vårdcentralen, boka tider osv. Workshop Anhörigcenter Det arrangerades en workshop i början på juni i samverkan med Hälsans Nya Verktyg, företaget Wezupport, anhörigcenter och omsorgskontoret. Det var 22 deltagare som var anhöriga, intresserade seniorer, undersköterska, samordnare anhörigcenter, projektledare Hälsans Nya Verktyg, utvecklingsledare omsorgskontoret, kognitionsvetare Joakim Wirebrand Linköpings Universitet, forskare Axel Ågren NISAL (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande). Axel föreläste om äldre och ensamhet och därefter diskuterades möjligheterna till sociala kontakter via en plattform. Flera av deltagarna i workshopen använde sociala medier idag som t ex Facebook. Problemet är att hitta och nå ut till de som är ofrivilligt ensamma. Enligt nationell forskningen så är ensamheten ännu större i Medelhavsområdet än i Sverige. En sammanfattning av tankar och idéer från workshopen: - att det måste vara enkelt att koppla upp sig till nätet och det får inte bli dyrt för den enskilde - att det är få seniorer som använder internet i dag, mindre än 50 % - att det är viktigt att få ögonkontakt därför är Skype bra - att det finns behov av att hålla ordning på ekonomin - att man behöver hjälp med att selektera information - att det är bättre att kalla portalen för närstående istället för anhörigportal - att det går att dela med sig av underhållning/aktiviteter genom typ Skype - att användaren bygger innehållet efter behov - att kontakten med vårdcentralen står högt upp på önskelistan 7

- att information om sjukdomar som är aktuella, mediciner, tidsbeställning, blanketter för ansökningar om hemtjänst osv kan finnas på en portal - att som närstående kunna följa upp vad som hänt och när han/hon har fått hjälp - att kunna följa upp inköp, fakturor osv på boenden för det blir ofta fel - att genom portalen få hjälp med roliga aktiviteter - att vårdplanering kan ske på distans - att det kan finnas åtkomst till journalanteckningar - att det kan finnas en medicinapp - att det kan finnas levnadsberättelser tillgängliga - att kunna spela spel tillsammans med flera samtidigt - att kunna följa med när det händer nya saker - att det kan ske en kompetensutveckling och lära sig nya arbetssätt via nätet/portalen - att kunna enkelt kontakta äldreombudsmannen när man inte är nöjd med omsorgen - att det skulle kunna finnas en chattfunktion till t ex äldrelots. - att det ska finnas någon nattetid att prata med när man känner sig ensam och har ångest - att som invandrare kunna få hjälp med språket genom att visuellt få kontakt med släktingar osv Kartlägga och beskriva möjligheter till samordning mellan huvudmän och vilka positiva effekter som det kan bidra till Alla medborgare i Sverige kommer inom en snar framtid ha möjlighet att samla vårdinformation på ett personligt hälsokonto. Enligt Sveriges Radios program i P1 10/6 så har 22 000 personer i Uppsala haft tillgång till sin journal via personligt hälsokonto och av dem var 4 missnöjda. Övriga tyckte det var en trygghet att kunna gå tillbaka och läsa vad doktorn sagt. Läkarförbundet är kritiska och tycker att 4 personer är 4 för mycket och att det kan vara svårt att tolka t ex provsvar osv. Mina vårdkontakter finns redan idag och det ser olika ut i olika landsting vilka tjänster som finns tillgängliga. I Linköping går det idag att förnya recept och att avboka en tid. Vissa kliniker och vårdcentraler erbjuder fler tjänster. Mina vårdkontakter är nu anpassade till surfplattor och mobiltelefoner. Det krävs e-legitimation eller mobilt BankID för att komma åt tjänsterna. Nationell patientöversikt sk NPÖ är ett verktyg som ger möjlighet till att samordna olika vårdgivares information om en vårdtagare. I dag kan en vårdtagare ha många olika vårdkontakter och syftet är att ge ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Det kräver ett samtycke från vårdtagaren. Fler och fler landsting ansluter sig till NPÖ. 1177 Råd om vård från Sveriges landsting. Här finns information om hälsa, sjukvård, sjukdomar, undersökningar, behandlingar, läkemedel och tandvård. Varje landsting har egen information och länkar som är aktuella. 8

Kartlägga och beskriva vilka lösningar som finns tillgängliga redan idag, samt hur dessa eventuellt skulle behöva utvecklas för att uppfylla behoven Det finns ett antal anhörig-/brukarportaler på marknaden idag. Några exempel: Action - Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older people s Needs (ACTION) är en bredbandsansluten dator där anhöriga kan via visuell kommunikation komma i kontakt med en sambandscentral. Syftet med tjänsten är att tillgodose anhörigvårdares behov av information, utbildning och stöd till äldre. ACTION-tjänsten består av fyra delar, program, station, central samt support och utbildning. Flera kommuner erbjuder tjänsten till anhöriga i dag. ACTION har tidigare använts på Anhörigcenter i Linköpings kommun men det var få användare och ansågs för kostsamt. Kund och anhörigportal - var en portal som startade som ett projekt Vård och omsorg Kluster E. Kluster E består av 12 kommuner, Bollnäs, Falun, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Mora, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn. Syftet har varit att kunden och anhöriga skall känna trygghet för att möjliggöra kvarboende. Syftet har också varit att kunden ska få bättre inflytande och öka möjligheten att påverka. Kunden och behöriga personer kunde ta del av beslut och aktuell information 24 timmar om dygnet. Tjänsten utvecklades utifrån användarnas behov och de har gjorts ett antal behovsanalyser utifrån workshops, fältstudier osv. Resultatet av behovsanalysen har bl.a. varit att kunden vill känna sig mindre ensam, känna trygghet, anhöriga vill att deras anhöriga ska må bra, tjänsterna måste vara enkla och tillgängliga, inloggningen måste vara enkel och snabb. Information som fanns tillgänglig i portalen: Min dag - vem kommer från hemtjänsten idag? Vilken tid? Tjänsten erbjuder i dag? På gång - olika aktiviteter. Kontakter - viktiga telefonnummer osv. Matlista - matsedel för en vecka framåt och Räkning - där det utgick från den tids- och insatsregistrering som personalen gör. Tyvärr är inte portalen igång just nu trots att utvärderingarna varit bra. Det finns flera anledningar men det har dels varit en kostnadsfråga och att tekniken blev föråldrad. Mer finns att läsa på www.kluster-e.se Anhörigstödsportalen finns i Gävle kommun och har utvecklats med medel från Hjälpmedelsinstitutet i syfte att förbättra anhörigstödet i kommunen. Anhörigstödsportalen underlättar och kompletterar kontaktvägarna mellan personal, anhörigvårdare och den närstående. Den består av olika moduler för exempelvis den vårdades levnadsberättelse, dagbok, mediciner och bokningshantering för korttidsboende. Mer finns att läsa på http://www.hi.se/global/pdf/2010/10381-anhorigsportalen-gavle.pdf CareCoor är en dansk portal som är uppbyggd som en kalender där vårdpersonal bockar av aktiviteter som är klara. Anhöriga och vårdpersonal kan även kommunicera via plattformen. Kontakt med detta projekt finns redan på omsorgskontoret. Mer finns att läsa på www.ncbi.nlm.gov/pubmed/23127539 Gapet anhörigas mötesplats på nätet. Denna mötesplats för anhöriga där de kan få stöd, råd och erfarenhetsutbyte. Gapet finns i ett 20 tal kommuner i Sverige och vänder sig till anhöriga i alla åldrar. Syftet är bl a att minska gapet 9

mellan kommun och landsting. Mer finns att läsa på www.gapet.se Omsorgsdagboken är Stockholms stads portal. Här finns journalanteckningar, avvikelser, genomförandeplanen, rapporterade utförartillfällen, kontaktuppgifter, information t ex om hur samtycke ges. För att kunna ta del av omsorgsdagboken ska man vara aktuell inom äldreomsorgen eller ha en närstående som är behov av hjälp. Det behövs Bank-ID eller e-legitimation. Mer finns att läsa på www.stockholm.se Kartlägga om en anhörig-/omsorgsportal kan vara en kommunikationsbrygga mellan patienten/brukaren, anhöriga och vårdpersonal I rapporten Trygghet och kommunikation inom äldrevården beskriver Joakim Wirebrand hur en anhörig-/och brukarportal kan vara en kommunikationsbrygga mellan brukare, anhöriga och vårdpersonal. Hans studier visar att det finns ett tydligt samband mellan kommunikation och trygghet både för brukaren och dess anhörig. Förutsättningen för att kommunikationsstödet kan fungera finns att läsa i rutan längst ned på bilden. Ge förslag på lämpliga insatser som nästa steg. Förslagen ska ligga till grund för fortsatt utredning. Utifrån denna förstudie föreslås en fortsatt behovsinventering från framförallt den omsorgsnära personalen och verksamhetschefer. I den workshop som har varit var det enbart ett vårdbiträde som deltog och en verksamhetschef som lämnat sina synpunkter men inte kunde delta. En verksamhetschef har ställt sig positiv till att göra en pilotstudie med en anhörig-/brukarportal på det hemtjänstområde hon ansvarar för. 10

Ett annat förslag är att ett fortsatt samarbete med Hälsans Nya Verktyg och företaget Wezupport där vi nu är delaktiga i ett projekt ehälsa Senior Linköping. Målet med projektet är att bidra med inspiration samt fånga behov och önskemål som seniorer upplever är viktiga för hälsa, livskvalitet, delaktighet och självständighet. En viktig fråga som måste utredas är även hur de system t ex Treserva, TES (tid och insatsregistrering, larm kan kommunicera med en portal). Det är en ansökan skickad till Vinnova i syfte att utveckla en Brukar- och anhörigportal med personlig digital hälsodagbok. Ansökan är skickad i samverkan med SICS East Swedish ICT, Linköpings Universitet och Phoniro Systems AB. I början på juli ska vi få svar om vi blir beviljade medel. 4 Avgränsningar Studien har inte omfattat program eller system utan har tittat på funktionsoch behovsområdet. Målgruppen i denna studie har varit äldre och dess anhöriga. En anhörig-/brukarportal bör kunna användas där behov finns och inte utifrån ålder. 5 Samband Under förstudien har fler samverkansformer och behov uppstått och en ny ansökan är skickad till Vinnova tillsammans med Linköpings Universitet. Ytterligare samverkan bör ske med landstinget. Ett samband måste även ske med befintliga data system som finns i Linköpings kommun. 6 Förstudiens organisation Uppdraget har skett i samverkan med IT-vecklingschef och förvaltningsledare på omsorgskontoret. Samarbete har även skett kontinuerligt med Hälsans Nya Verktyg samt Joakim Wirebrand, kognitionsvetare Linköpings Universitet. 7 Tids och resursplaner Förstudien har omfatta ett antal månader under våren och avrapporteras i slutet av juni. 8 Budget Uppdraget har skett inom ramen för utvecklingsledaren Ingrid von Sydows arbete. 9 Arbetsmodell Förstudien har genomförts genom studiebesök, konferenser, litteraturstudier, internetsökningar, samarbete med student Kognitionsvetarprogrammet Linköpings Universitet, Hälsans Nya Verktyg. 9.1 Studiebesök och konferenser Besök på mässan Vitalis i Göteborg, en mötesplats för utveckling av vård 11

och omsorg genom IT. Konferens Västerås e-hemtjänt, vars syfte bl s var att beskriva hur de har gått tillväga för att införa e-hemtjänst som ett bistånd och vilka ITlösningar de har valt att satsa på. Studiebesök på företaget Tieto i Linköping som på uppdrag av Hälsans Nya Verktyg har byggt upp en portal för bl a olika säkerhetssystem. Välfärdsteknologikonferens i Göteborg arrangerat av Hjälpmedelsinstitutet där bl a Anders Ekholm, analyschef på Socialdepartementet, föreläste ang. Empati och Hightec. Där presenterades även projekt som pågått när det gäller Teknik för äldre där Linköpings kommun haft pengar för att öppna Hagdahls expo, en visningsmiljö på Hagdahlska huset Seniorcenter. Omvärldsbevakning har skett bl a genom deltagandet i nätverket CASA. Det är ett interregionalt IVC-projekt som syftar till att utveckla den regionala politiken samt utbyta erfarenheter och kunskap. Det är ett dussin europeiska regioner som deltar i detta nätverk. Studieresor har gjorts till Eindhoven, Polen och Sevilla där syftet med besöken har varit att visa olika IT-lösningar för att öka självständigheten och öka den sociala interaktionen. 9.2 Samverkan Hälsans Nya Verktyg I denna förstudie har det skett en samverkan med Hälsans Nya Verktyg på flera sätt. Dels har projektledare Dag Forsén varit delaktig på den workshop som genomfördes i början på juni och dels har de anordnat ett antal studiebesök och föreläsningar. Hälsans Nya Verktyg är också en given samarbetspartner i det fortsatta arbetet med anhörig-/brukarportal eftersom de fokuserar på utveckling, praktiskt användande av IKT-lösningar för äldre och kroniskt sjuka. 10 Riskanalys Det finns en risk med att det finns många företag som är intresserade av att sälja in sina koncept när det gäller digitala portaler men kan ha svårigheter att hantera säkerhet, lagar och regelverk. Dessutom kan det vara svårt att genomföra s.k. innovationsupphandling med tanke på LOU. Det måste också skapas en tydlig organisation för hur en digital portal ska stödjas och utvecklas. Det finns även en risk att kostnaderna blir höga för tekniken dvs bredbandsuppkopplingar, surfplattor, smartphone m m 11 Sammanfattning Den ökade andelen äldre, utveckling av teknik och ökade krav på delaktighet och inflytande talar för att Linköpings kommun bör fortsätta sitt arbete med att utveckla en digital plattform. En anhörig/brukarportal kan vara ett verktyg för att uppnå de mål som är beslutade nationellt, regionalt och lokalt att det ska finnas personliga e-tjänster för åtkomst till egen information och för att följa sin hälsa men även tjänster för kommunikation och interaktion med utförare. Andelen anhöriga som idag står för 70% av omsorgen kommer troligen inte att minska med tanke på befolkningsutvecklingen snarare medföra ökat behov av stöd, kommunikation och information. 12

Det kommer att behövas en samordning mellan huvudmännen och de olika systemen för att uppnå en samlad information på ett säkert sätt. Det gäller redan införda tjänster som Mina vårdkontakter och de som är på gång t ex Personligt hälsokonto men även dokumetationssystemet Treserva och tidoch insatsregistrering TES m fl. En viktig faktor är att vårdpersonalen inte behöver dokumentera på flera ställen. Erfarenheter från Västerås kommun, som kommit långt inom e-hälsoområdet, säger att det krävs en organisation för att ge support och underhålla de digitala tjänsterna. I de intervjuer som gjorts i rapporten Trygghet och kommunikation i äldrevården var de tillfrågade äldre över 90 år vilket kan ha påverkat det svaga intresset för en digital plattform. Efterfrågan av handledning i att använda sin dator, smartphone eller surfplatta på Hagdahlska huset Seniorcenter har ökat drastiskt senaste året. Det kommer ca 20-30 seniorer i veckan för det ändamålet och det talar för att teknikintresset är större i den yngre gruppen av seniorer. Liknande erfarenheter har man på seniorcenter runt om i landet bl a Göteborg. Den workshopen som genomförandes visade liknande resultat som man fått i projektet Vård och omsorg, Kluster E där t ex uppföljning av ekonomin, kommunikationen med vårdcentralen, samlad aktuell information hade stor prioritet. Det framkom även behovet av sociala aktiviteter och att det ger en ökad trygghet om man kan se den man pratar med. Det vore intressant att inom en snar framtid genomföra en pilotstudie på något äldreboende eller hemtjänstområde med en digital portal. En intressant åsikt framkom under workshopen att inte använda begreppet anhörig utan närstående. Det kanske inte alltid är den anhörige som brukare vill ska ta del av information om hälsotillstånd utan en person som står en nära. Även begreppet brukare har flera seniorer vänt sig emot och tycker att begreppet kund är bättre. Kanske ska en framtida portal kallas närstående-/kundportal? Källor/länkar: Nationell ehälsa, http://www.nationellehalsa.se/ Linköpings digitala agenda, http://www.linkoping.se/global/bygga%20och%20bo/bredband%20och%20it /Digital_Agenda_2013_handlingsplan.pdf?epslanguage=sv Nätverket för ehälsa i Östergötland, http://www.lio.se/pages/145040/ub_anhportal%20111118.pdf Ekholm Anders, Hightec och empati, Socialdepartementet 2012 http://www.regeringen.se/sb/d/15974 Wirebrandt Joakim, (2013) Trygghet och kommunikation inom äldrevården, Linköpings Universitet http://www.halsansnyaverktyg.se/ http://www.wezupport.se/ http://www.hi.se/global/pdf/2010/10381-anhorigsportalen-gavle.pdf 13