Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(14) Dokument ID: 09-74626 Fastställandedatum: 2015-01-09 Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Kjell Norman Samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Länsgemensam handlingsplan Innehåll 1 Syfte och omfattning... 1 2 Allmänt... 1 3 Ansvar och roller... 2 4 Beskrivning... 2 4.1 Rehabiliteringskoordinatorer... 2 4.2 Pilotprojekt TRISAM, Tidig samverkan i rehabilitering... 7 4.3 Försäkringsmedicinsk kommitté... 9 4.4 Avstämningsmöten... 10 4.5 Samordningsförbund... 11 4.6 Övrig samverkan... 12 5 Referenser... 14 6 Plan för kommunikation och implementering... 14 7 Dokumentinformation... 14 1 Syfte och omfattning Syftet med handlingsplanen är att beskriva olika samverkansaktiviteter inom hälso- och sjukvården för att stimulera tidig samverkan kring individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. 2 Allmänt För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den så kallade Sjukskrivningsmiljarden. I överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2013 infördes ett villkor om tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen. Villkoret finns även med i Överenskommelse om kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015. Hälso- och sjukvården är en aktör som tidigt får kännedom om patientens behov och som kan skapa möjligheter att vid behov tidigt samverka kring individer i sjukskrivningsprocessen med andra aktuella aktörer t.ex. Försäkringskassan, arbetsgivare, arbetsförmedling och kommun.
Handlingsplan 2(14) 3 Ansvar och roller 3.1.1 Landstingsdirektör Ansvarar för att handlingsplan upprättas, beslutas, genomförs, följs upp och revideras vid behov. Landstingsdirektören ansvarar för att ekonomiska och övriga resurser tillförs för att nå uppsatta mål. 3.1.2 Chefer på alla nivåer Ansvarar för att kommunicera innehåll i planen och skapa förutsättningar för medarbetarna att verka för handlingsplanens mål i det dagliga arbetet. 3.1.3 Medarbetare Ska känna till och ges möjlighet att arbeta utifrån handlingsplanen. 4 Beskrivning Olika typer av samverkan pågår inom de flesta verksamheter, både internt och med externa aktörer. För att få bästa effekt av samverkan krävs tydliga strukturer, att syfte och mål är fastställda och kontinuitet i arbetet och i deltagandet. Samverkan inom sjukskrivningsprocessen är en viktig del av kvalitetsarbetet och ett antal satsningar är gjorda inom landstinget för att organisera och vidareutveckla arbetet. Tydliga strukturer är grunden för en väl fungerande samverkan. 4.1 Rehabiliteringskoordinatorer I Landstinget Gävleborg bedrivs sedan 2007 ett utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i arbetet med sjukskrivning som en del i vård och behandling i gränssnittet vård/patient projektet Bra Sjukskrivning. Det finns ett fortsatt behov att arbeta för att sjuktalet hålls nere och av ytterligare höja kvaliteten i sjukskrivningsprocessens olika delar ex.vis bedömning, rehabilitering, informationsöverföring och utfärdande av sjukintyg mm. Landstinget Gävleborg har därför förstärkt detta arbete genom att verka för att rehabiliteringskoordinatorer tillsatts såväl i primärvård som på de sjukskrivningstunga klinikerna. Detta har skett inom arbetet i projektet Bra Sjukskrivning. En uppdragsbeskrivning blev beslutad Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL) i december 2012. För 2014 2015 är 2-årigt avtal om rehabiliteringskoordinatorsfunktion upprättade och undertecknade av Verksamhetschefer inom berörda verksamheter inom primärvård och specialistvården. 4.1.1 Rehabiliteringskoordinatorns funktion Rehabiliteringskoordinatorns roll är att vara spindeln i nätet i sjukskrivningsarbetet på hälsocentralen/kliniken, inte minst viktigt inom särskilt sjukskrivningsbelastade verksamheter. Rehabiliteringskoordinatorn ska
Handlingsplan 3(14) samarbeta med och vara ett stöd till såväl läkare som patienter, vårdenhetschefen och rehabiliterande yrkeskategorier på hälsocentralen/kliniken i sjukskrivningsarbetet. Rehabiliteringeskoordinatorn ska vara patientens kontakt på hälsocentralen/kliniken när det gäller frågor om sjukskrivning samt vara en kontaktperson på hälsocentralen/kliniken för Försäkringskassan, Arbetsförmedling, Kommun, Arbetsgivare och Företagshälsovård. Rehabkoordinatorn ska kopplas in för patienter där risk för lång sjukskrivning föreligger. Rehabiliteringskoordinatorn kan bedriva visst utredningsarbete samt sköter bevakning av statistik och är delaktig i uppföljning/utveckling av stödsystem så att landstingets övergripande sjukskrivningsrutin kan följas. Rehabiliteringskoordinatorns huvudfokus är arbete med sjukskrivningsärenden, men är också en bärare av kunskapen om det landstingsövergripande arbetet med utveckling av sjukskrivningsprocessen. 4.1.2 Arbetsuppgifter för rehabiliteringskoordinatorn: ska koordinera det interna arbetet inom sjukskrivningsprocessen på hälsocentral/klinik i samverkan med verksamhetschefer samt berörda medarbetare. ska vara enhetens kontaktperson till andra myndigheter/organisationer i ärenden omkring sjukskrivna eller patienter som riskerar sjukskrivning ska vara kontaktperson till processledningen inom Försäkringsmedicin samt då det behövs lämnas uppgifter som behövs för uppföljning av det pågående arbetet ska medverka i framtagandet av könsuppdelad sjukskrivningsstatistik via Försäkringskassans statistik. ska vid behov delta i upprättandet stödsystem, checklistor och dylikt för enhetens arbete med sjukskrivning och förebyggande av sjukskrivning ska vid behov delta i bedömning och uppföljning vid sjukskrivning 4.1.3 Rehabiliteringskoordinatorns ställning i organisationen Rehabiliteringskoordinatorn är direkt underställd verksamhetschef i den verksamhet hon/han arbetar. 4.1.4 Nätverksarbete Rehabiliteringskoordinatorerna ingår i ett nätverk, som stödjer varandra och utbyter erfarenheter. Samordningen av nätverket stöds praktiskt och innehållsmässigt av Annchristin Johansson, samordnare för Försäkringsmedicin/jämställdhet, Lednings- och verksamhetsstöd, Landstinget Gävleborg. 4.1.5 Resultat Rehabliteringskoordinatorerna skall samverka med sjukskrivande läkare samt underlätta sjukskrivningsprocessen.
Handlingsplan 4(14) 4.1.6 Rapportering Rehabiliteringskoordinatorn arbetar nära vårdenhetschefen på respektive vårdenhet och rapporterar i första hand till denna. Rapportering sker vidare till verksamhetschefer och divisionsledning/verksamhetsledning 4.1.7 Dokumentation: Rehabiliteringskoordinatorn ska dokumentera sitt patientnära arbete i Journal III, PMO eller Melior. Reabiliteringskoordinatorn ska dokumentera under [Rehabiliteringskoordinator] i läkarjournalen. Skälet till det är att läkaren ska ha rehabiliteringskoordinatorns information lättillgänglig i sitt möte med patienten. 4.1.8 Ekonomiska resurser Respektive verksamhetschef har att disponera över avdelad budget för rehabiliteringskoordinatorer. Finansiering av rehabiliteringskoordinatorer görs för närvarande via statlig ersättning upp till viss fastställd kostnadsnivå. Finansieringen avser lön, resor och utbildningar som behövs för rehabiliteringskoordinatorsuppdraget. Grundläggande kontorsutrustning, arbetshjälpmedel, läsglasögon mm avses ej. 4.1.9 Nulägesbeskrivning Landstinget Gävleborg valde att som ett led i arbetet med sjukskrivningsprocessen införa Rehabiliteringskoordinatorer inom Primärvårdens verksamheter samt inom två verksamheter av specialistvården. Rehab-koordinatorer, finns anställda både inom de landstingsdrivna och vissa privata hälsocentraler samt länets ortoped- och vuxenpsykiatriska kliniker. Efter 2013 har stora förändringar skett i både inom gruppen med rehabkoordinatorer och runt funktionens upplägg/omfattning inom Primärvården. Av de ursprungligt 11 anställda rehabkoordinatorerna fanns enbart tre personer kvar efter årsskiftet. Orsakerna till detta var flera. Osäkerheten med 1-årsavtal och stora besparingskrav inom Primärvården gjorde att många HC-områden bedömde att de inte skulle ha möjlighet till egen finansiering av funktionen om statsbidraget skulle avslutas. Det initiala upplägget med stora ansvarsområden som kunde omfatta upp till sju hälsocentralsområden med stor geografisk spridning upplevdes inte heller som optimal. Vid starten av 2014 gjordes omtag, nya områdesindelningar gjordes inom Primärvården och i uppdraget som Rehabkoordinator las differentierad tjänsteomfattning utifrån hälsocentralens storlek. Detta innebar delade uppdrag mellan Rehabkoordinators-funktionen och grundprofessionen som t ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska. 2-åriga avtal upprättades.
Handlingsplan 5(14) 4.1.10 Rehabkoordinatorsläget Oktober 2014 Verksamhetsområde Hälsocentraler Omfattning VO Ljusdal Ljusdal/Ramsjö HC 55 % Järvsö HC 22 % Färila/Los HC 23 % VO Hudiksvall Hudiksvall/Bergsjö/Iggesund/ 100 % Delsbo HC VO S Hälsingland Söderhamn/Linden HC 40 % Bollnäs/Ovanåker HC Vakant VO Gävle Södra 80 % Norra 80 % VO Västra Gästrikland Sandviken Norra, Sandviken 100 % Södra/Hofors/Ockelbo HC Manpower Hälsopartner Sandviken Vakant Aleris Bollnäs/Voxnadalen HC 70 % Capio Gävle Vakant Medicin-Psykiatri Vuxenpsyk Hälsingland 75 % Vuxenpsyk Gästrikland 75 % Division Operation Ortopeden Gävle 50 % Ortopeden Hudiksvall 50 % 4.1.11 Uppdragsmål Mål 1: Samtliga Hälsocentraler i länet ska tillgång till Rehabkoordinator 2016. I dagsläget (oktober 2014) har åtta landstingsdrivna hälsocentralsområden tillgång till Rehabkoordinatorsfunktion samt en privat driven hälsocentral, utöver specialistvårdsklinikerna Vuxenpsykiatri och Ortopeden. Diskussioner förs med Divisionscheferna och HSL. Ansvarig: Berit Fredricsson, chef Hälsovalet Mål 2: Möjlighet statistikföra Rehabkoordinatorsbesök i PMO under 2015 Utvecklande och tydliggörande av Rehabkoordinators-funktionen kommer att göras under året för att säkerställa att funktionen både har en intern och en extern roll i samverkan, men också ett tydliggörande av funktionens roll internt inom hälso- och sjukvården. Stora statistikbrister finns för rehabkoordinatorer, bl a kan inte besök registreras som genomförts av rehabkoordinatorer som inte har grundprofessionen arbetsterapeut eller sjuksköterska. Beställning läggs till systemansvariga för journal och registreringssystemen för åtgärder som tar bort detta registreringsproblem. Ansvarig: Annchristin Johansson, samordnare
Handlingsplan 6(14) Mål 3: Tydliggöra gränsdragningar och innehåll i Reko-arbetet enligt följande modell: En uppdragsbeskrivning av Rehabkoordinators-funktionen finns framtagen och beslutad av HSL sedan 2012. En reviderad version användes i avtalsskrivandet med verksamheterna inför 2014-2015. Det finns inte någon helt entydlig bild av hur patienter väljs ut för kontakt/åtgärd och vilka vägar in till kontakt som används. För att tydliggöra detta kommer en arbetsgrupp att granska Rehabkoordinatorsarbetet. Ansvarig: Annchristin Johansson, Rehabkoordinatorerna Mål 4: Målet är att alla rehabkoordinatorer ska befinna sig på nivå 7-8 på ReKord-stegen under 2015. I den nationella utvärderingen av koordinatorfunktionen (ReKoord-projektet, Umeå 2013-09-02) finns framtagen en stege med Rehabkoordinatorns arbetsuppgifter, steg 1 8. Bedömningen är att länets Rehab-koordinatorer i dagsläget (oktober 2014) ligger på åtminstone nivå 6, flera ligger redan på nivåerna 7-8. Ansvariga: Chefer för rehabkoordinatorerna
Handlingsplan 7(14) Aktiviteter Klart senast Ansvarig Möjlighet att statistikföra Rehabkoordinatorsbesök i PMO Informationsträff för rådgivningssjuksköterskor Gemensamma träffar för länets Rehabkoordinatorer Träff med ledningen inom Division Primärvård för att utvärdera och diskutera Rehabkoordinatorsfunktionen i framtiden. 2014 Berit Fredricsson 2014-2015 Berit Fredricsson 2014-2015 Annchristin Johansson, Reko-representanter 2015 Berit Fredricsson IT- Systemadministratör. 2015 Annchristin Johansson, Rehabkoordinatorerna Terminsvis Annchristin Johansson 2015 Berit Fredricsson Samverkansmöten med olika myndigheter utifrån lokala förutsättningar. Deltagande i Försäkringsmedicinska utbildningarna steg-1 och steg 2- utbildningar för AT/ST-läkare samt Rehabkoordinatorer. Kompetenssatsningar inom försäkringsmedicin och jämställdhet/genus i vården. kontinuerligt Genomförs kontinuerligt Utifrån utbud och behov Uppdragsbeskrivning för rehabiliteringskoordinator i Landstinget Gävleborg. Reviderad. Genomförd. 2-åriga avtal för Rehabkoordinatorsfunktion påskrivna av Verksamhetschefer Arbetsgrupp för tydliggörande av Rekouppdraget Rehabkoordinatorerna HR-avdelningen Annchristin Johansson 4.2 Pilotprojekt TRISAM, Tidig samverkan i rehabilitering 4.2.1 Bakgrund En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Målet enligt hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälsoproblem och sjukdom drabbar i högre utsträckning människor som är socioekonomiskt utsatta. Att göra hälsan mer jämlik är en viktig strävan i vårdens och samhällets arbete.
Handlingsplan 8(14) Långvarig smärta och psykosociala orsaker är de vanligaste skälen till långa sjukskrivningar och utgör hälften av alla sjukfall. Dessutom ser vi en kraftig ökning av den psykiska ohälsan. Erfarenheterna visar att ett multidisciplinärt arbetssätt bidrar till återgång i arbete. Adekvata och snabba åtgärder minskar konsumtionen av sjukvård och förkortar sjukskrivningar. Tidig rehabilitering i samverkan är en modell för rehabilitering i samverkan mellan Landstinget, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är individer i arbetsför ålder som har eller riskerar en medicinsk nedsättning av arbetsförmågan samt är i behov av samordnade insatser. Framför allt riktar vi oss till personer med psykisk ohälsa. TRIS är ett arbetssätt som utvecklats i Sörmland sedan 2002. 4.2.2 Syfte Syftet är att åstadkomma ett effektivt stöd till individen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och aktiviteterna samordnade så att individen får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt. 4.2.3 Målgrupp Målgruppen är individer i arbetsför ålder, listade på Södertull Din Hälsocentral, Gävle som har eller riskerar medicinsk nedsättning av arbetsförmågan samt är i behov av samordnade insatser. Individer med psykisk ohälsa kommer att stå i fokus för insatserna. 4.2.4 Aktivitet Den planerade aktiviteten är att pröva TRISAM som arbetsmodell på Södertull Din Hälsocentral, Gävle. Ansvarig rehabiliteringskoordinator är Viktoria Andersson som kommer att leda det praktiska arbetet i teamet. En projektledare har anställts av Försäkringskassan. Så långt det är möjligt kommer Sörmlands arbetsmodell att följas. Alla myndigheter (såväl vården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen som Socialtjänsten) kan fånga upp och föreslå en individ (med dennes medgivande) till TRISAM-teamet. Teamet kommer att bestå av namngivna personer från respektive myndighet som träffas på hälsocentralen ungefär en eftermiddag varannan vecka 4.2.5 Mål Verksamhetsmål (utvecklingen av TRISAM ska bidra till): Aktörerna ska genom tidiga och effektiva möten med individen stötta och underlätta återgång till arbete/annan försörjning och på så sätt minska sjukskrivningstiderna för personer med komplex problematik.
Handlingsplan 9(14) Resultatmål: Att Hälsocentralen Södertull har ett fungerande team Att teamet har en skriftlig rutin om rehabilitering i samverkan Att aktörernas roller är tydligt beskrivna Att arbetssättet är känt och accepterat inom enheten Att teamet har egna formulerade mål utifrån lokala förutsättningar 4.2.6 Tidplan Aktiviteten planeras komma igång augusti 2014. Aktivitet Klart senast Ansvarig Pilotprojekt TRI-Sam, Tidig rehabilitering i Samverkan, ett arbetssätt för samlade insatser för att motverka långtidssjukskrivning. Samverkan mellan landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. 2014-2015 Lena Rosendahl, FK Viktoria Andersson, Rehabkoordinator 4.3 Försäkringsmedicinsk kommitté Genom åren har olika former av samverkan bedrivits mellan Försäkringskassan i Gävleborgs län och Landstinget Gävleborg med syfte att minska ohälsotal och sjukskrivningar. Sedan överenskommelsen mellan Staten och SKL infördes 2006 om Sjukskrivningsmiljarden har principöverenskommelser träffats årligen mellan Försäkringskassan och Landstinget Gävleborg om samverkan i utvecklingsarbetet för att uppnå de mål som överenskommelsen kräver. Försäkringsmedicinska kommittén (FörKom) består av chefer och samverkansansvariga från Försäkringskassan, samt representanter från Landstinget: biträdande landstingsdirektör, rehabiliteringsläkare, rehabiliteringskoordinator samt projektägare och samordnare för jämställd sjukskrivning. Kommittén utarbetar årliga verksamhetsplaner som bl.a. omfattar aktiviteter kring statistikuppföljningar, ansvar vid utbildningssatsningar, förtydligande av samverkansvägar mm. Aktiviteter Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Landstinget Gävleborg om samverkan. Årlig förnyelse. Verksamhetsplan för Försäkringsmedicinska kommittén. Kontinuerlig uppföljning. Klart Ansvarig senast 2015 FörKoms ordförande 2015 FörKoms ordförande
Handlingsplan 10(14) Aktivitet Genomgång/gränsdragning av uppdrag för Försäkringsmedicinska kommittén och planerat Samordningsförbund Klart Ansvarig senast 2015 Berit Fredricsson Uppföljning och analys av sjukfrånvaron i länet med HSL-FK och projektet terminsvis Eva Alner-Liljedahl, chef FK Berit Fredricsson 4.4 Avstämningsmöten Avstämningsmöten finns beskrivna på Försäkringskassans hemsida/sjukvården/rehabilitering/avstämningsmöten. Under rubriken arvode står det följande: Om du som är läkare deltar i ett avstämningsmöte, kan du eller vanligen arbetsgivaren/sjukvården få ersättning från Försäkringskassan för detta. Arvode är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor varje påbörjad halvtimme som läkaren deltar i mötet. Eventuell tid för förberedelse- eller efterarbete ersätts inte. För att uppfylla villkoren i överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden 2006 betonades angelägenheten av att på alla möjliga sätt underlätta att genomföra dessa möten. Landstinget tog då över kostnadsansvaret för arvodet mot att Försäkringskassan skulle satsa på handläggare på vårdenheter istället. Detta finns med i överenskommelsen fr.o.m. 2007 där ersättningen också höjdes från 750 kr. till 1 500 kr. I gengäld förband sig FK att under 2007 avdela resurser avseende handläggare på hälsocentralerna motsvarande minst samma nivå som 2006. År Antal År Antal 2008 528 2012 372 2009 398 2013 499 personer 365 kv. 134 män 2010 369 2014 */(tom okt) 2011 397 387 personer 279 kv. 108 män Aktivitet Klart senast Ansvarig Avstämningsmöten mellan t.ex. Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och arbetsgivare. Kontinuerligt FK Rehabkoordinatorerna
Handlingsplan 11(14) Aktivitet Klart senast Ansvarig Följa utvecklingen av Avstämningsmöten 2014 Berit Fredriksson, FK Analysera mönster runt Avstämningsmöten på Ljusdals/Ramsjö Din Hälsocentral 2015 Anders Thorstensson 4.5 Samordningsförbund Under 2013 pågick ett arbete med att undersöka förutsättningarna för bildande av ett samordningsförbund för rehabiliteringsfrågor tillsammans med Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets kommuner. Delmål i utredningen var: Att förtydliga och fastställa vilka målgrupper samordningsförbundets verksamhet skall avse Utarbeta förslag på vilka insatser som kan bli aktuella Utarbeta förslag till förbundsordning med organisation och förslag på tidplan med mål och delmål Lägga förslag på finansiering på kort och lång sikt Överväga samband/gränssnitt mellan andra aktiviteter inom landstinget, kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen Hålla i dialog och förankring med aktuella intressenter (Region Gävleborg, länets kommuner, LFC Bollnäs, LFC Gävle, Arbetsförmedlingarna i Bollnäs, Gävle och Hudiksvall). I februari 2014 fattade landstinget ett beslut (beslut av Landstingsdirektören 2014-02-25) att ställa sig positiv till ett bildande av ett samordningsförbund och att en arbetsgrupp bildas tillsammans med samtliga berörda aktörer som får i uppdrag att ta fram förslag på fokusområden för ett samordningsförbund i länet. I augusti 2014 anställdes en projektledare med uppdrag att ta fram ett förslag på förbundsordning för ett samordningsförbund i Gävleborgs län. Tillsammans med särskilt utsedd arbetsgrupp med representanter för samtliga parter Landstinget Gävleborg, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets kommuner har ett förslag till förbundsordning tagits fram i början av oktober 2014. Prognosen är att samtliga parter godkänner förslaget och att ett samordningsförbund är formellt bildat i länet den 15 december. Med förslag till förbundsordning följer också ett förslag till finansiering och fördelning av kostnader mellan parterna under 2015. Projektledarens uppdrag förlängs till och med 2015-04-30 för att fortsätta processen mot etableringen av samordningsförbundet. Aktuella frågor att lösa är bland annat lokal för förbundet med säte i Gävle, fastställande av styrelse samt rekrytering av förbundschef. Den särskilt utsedda arbetsgruppen fortsätter att utgöra en viktig referensgrupp i den fortsatta processen.
Handlingsplan 12(14) 4.5.1 Kartläggning av samverkan En enklare kartläggning av befintlig samverkan inom länet, både från kommunerna och från landstingets Rehabkoordinatorer, har gjorts. Syftet var att få en överblick av aktuellt (september 2014) samverkansläge i länet inför starten av ett samordningsförbund. Resultatet visar att det finns många olika konstellationer av samverkan. Benämningen på grupper varierar, även de som tycks ha samma syfte och målgrupp. Det har därför varit svårt att genom denna kartläggning få en klar överblick av samverkansläget mer än att det finns många olika samverkansgrupper pågående mellan två, tre eller fyra parter i hela länet. Aktivitet Kart senast Ansvarig Utredning om förutsättningarna för bildande av ett samordningsförbund för 2013 Magnus Keller rehabiliteringsfrågor. Genomfört. Workshops/arbetsgrupp med 2014 Tinna Cars Björling representanter från länets kommuner, Försäkringskassan och landstinget. Kartlägga befintlig samverkan inom länet 2014 Tinna Cars Björling Utarbeta förslag på förbundsordning 2014 Tinna Cars Björling Lägga förslag på finansiering 2014 Tinna Cars Björling Stötta starten av samordningsförbund 2015 Tinna Cars Björling 4.6 Övrig samverkan Samverkansgrupper finns inom länets olika delar, både två, tre och fyra partsgrupper. Rehabkoordinatorerna ingår som en viktig del i många av dessa samverkansgrupper tillsammans med t.ex. Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och ibland med arbetsgivarrepresentation. Aktivitet Klart senast Ansvarig Samverkansmöte med Socialtjänstens försörjningsstöd i Bollnäs med syfte samverka runt patienter som är sjukskrivna men som inte har kontakt med Försäkringskassan. Resultat: Avslutat. Samverkansmötena har upphört pga hög arbetsbelastning hos kommunens socialtjänst 2014 Helene Breed, Rehabkoordinator
Handlingsplan 13(14) Aktivitet Klart senast Ansvarig Styrgruppsmedverkan i Ljusdals kommun Deltagande i styrgrupp med Vuxenpsykiatrin, kommunens arbetsledare i ungdomsprojekt, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, skolan, socialtjänstens försörjningsstöd samt primärvården. Syftet med arbetet är att arbeta fram åtgärder för unga vuxna med psykisk ohälsa. Resultat: Pågående samarbete med fokus på unga som står längst bort från arbetsmarknaden. Kontinuerlig och tät samverkan. Representant i Försäkringskassans KURgrupp med fokus på rehabilitering för personer med psykisk problematik/funktionsnedsättning. Samverkansmodell mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och Vuxenpsykiatrin. SNOD Samverkan mellan processledare i sjukskrivningsprocessen i de norra länen 2014 Fortsätter Kontinuerligt kontinuerligt Helene Breed Berit Fredricsson SNOD:darna Landstinget Gävleborg har som ett led i arbetet med tidig upptäckt av depression och suicidrisk initierat olika former av suicidförebyggande åtgärder i länet. Att arbeta suicidförebyggande kräver en mängd olika insatser hos många olika aktörer. Landstinget har tagit flera olika initiativ till samverkan inom området. På uppdrag av Landstingsdirektören är en åtgärdsplan lagd med bl.a. utbildningsprogram för läkare och nyckelpersoner samt speciella satsningar på nyckelgrupper och samverkanspartners. Genomfört. Aktivitet Klart senast Ansvarig Samverkansmöten med samarbetspartners: Socialtjänst, Försäkringskassa, Arbetsförmedling. Genomfört. Hösten 2013 Avslutat. Ywette Persson, BUP
5 Referenser Handlingsplan 14(14) Dokumentnamn Uppdragsdirektiv Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014-2015 Plats www.lg.se www.skl.se 6 Plan för kommunikation och implementering Efter granskning och fastställande finns planen tillgänglig för alla medarbetare i Landstingets integrerade ledningssystem Platina och kommuniceras via Rehabkoordinatorsfunktionen. Handlingsplanen redovisas till Försäkringskassan, villkor 3, i överenskommelse mellan Staten och Sveriges kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014 2015. 7 Dokumentinformation Annchristin Johansson, samordnare Jämställdhet/Försäkringsmedicin Berit Fredricsson, chef Hälsoval