Grundsärskolan ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Relevanta dokument
ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

svenska, engelska, matematik och bild

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Vi organiserar vårt arbete utifrån våra kunskaper/ämneskompetenser.

Årskurs 5. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Lokal arbetsplan Läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Teamplan Ugglums skola F /2012

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Det inre arbetslaget består av 80% Svenska och Bild. Puja undervisar även åk 4 i bild. 40% i arbetslaget. Engelska. 50% engelska i andra årskurser.

Särskola I enheten Skarpaby Tätorpsskolor ingår särskolan med Albatrossen och Virveln.

Arbetsplan för Kullingsbergsskolans Förskoleklasser

Arbetsplan för Vedeby särskola

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan Läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

GRANGÄRDETS SKOLA. Uppdrag Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Arbetsplan Läsåret

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsredovisning vårterminen 2011

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Förskolan Sjöstjärnan

Lokal arbetsplan Läsåret

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Fritidshemmets uppdrag

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Lyckåskolan. Lokal arbetsplan Läsåret 09/10

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Lokal arbetsplan Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Arbetsplan Träningsskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan Läsåret

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Sid 1 (5) Dnr /05 Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bandhagens skola

Lokal arbetsplan Läsåret

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014

Lokal arbetsplan Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Kronbergsskolans rektorsområde

17 4 lärare 11 assistenter 15

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplan förskoleklass

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Vasaparkens förskolor

Lokal arbetsplan Läsåret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsbeskrivning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Transkript:

Grundsärskolan Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Vi arbetar utifrån att alla elever får arbeta efter sina förutsättningar och behov. Elever lär och utvecklas bäst när de är trygga och känner att de duger som de är. Utveckling sker i ett socialt samspel och när man har roligt. Vi arbetar för en aktiv och kreativ inlärningsmiljö, där många sinnen och språk involveras. Eleverna arbetar både enskilt och i olika gruppkonstellationer utefter förutsättningar och behov. När de är i grupp så får de en gemensam upplevelse, samarbetar, utvecklar sitt språk och upplever gruppdynamik. I det enskilda arbetet kan eleven få lugn och ro och ge fokus på sig själva och sitt arbete i sin egen takt. Gruppkonstellationer bygger på att eleverna fungerar tillsammans. Praktik och teori går hand i hand, ju fler sinnen som används desto bättre inlärning. Här använder vi drama, musik, hem- och konsumentkunskap, bild och form och slöjd som en röd tråd i undervisningen. Undervisningen är till viss del ämnesintegrerad. Skolan och fritids samarbetar under hela dagen med lokaler och personal. På det sättet har vi möjlighet att kunna utnyttja hela dagen på bästa sätt. Som ett exempel på hur den pedagogiska idén har märkts under läsåret 10/11 arbetade vi med ett tema om konstnärer. Där har olika ämnen varit integrerade. Här har eleverna fått använda alla sina sinnen fullt ut genom att skriva, dramatisera och måla/teckna. Vid senare tillfällen har eleverna tydligt kunna återberätta vad de lärt sig i temat. ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION Antal medarbetare är till antalet sju delat på 5,8 tjänster. Våra kompetenser är följande: Pia Westerberg (specialpedagog), Johanna Lundkvist (socialpedagog), Elisabeth Lundvall (lärare), Evelina Lindqvist (fritidspedagog), Mats Billinger (fritidspedagog), Christian Aabye- Nielsen (fritidspedagog) samt Olle Rosén (barnskötare). Vi ser all personal som kompetenta pedagoger där alla är involverade i hela verksamheten. Varje enskild elev ska få tillgång till varje personals kompetens. I grundsärskolan har vi 10 elever från årskurs 6-9. Flexibiliteten finns att integrera elever från grundsärskolan i grundskolan. Vi tar hand om vår egen ekonomi i arbetslaget och fördelar resurserna utifrån elevernas behov i hela verksamheten. Vi diskuterar tillsammans med alla inblandade lärare och utgår från elevernas uppsatta mål för läsåret. Alla elever och personal får komma med önskningar och förslag. Våra lokaler finns i ett fristående hus på gamla skolgården. Här finns två mindre klassrum, ett allrum, kök samt tre mindre arbetsrum. Vi använder hela lokalen till både skola, fritidsverksamhet och hem- och konsumentkunskap. På fredagar får vi använda det handikappanpassade tegelhuset för textilslöjd, bild och form samt laborativ matematik. Träoch metallslöjden är i gamla skolans lokaler liksom idrott och hälsa. Musikundervisningen sker grundskolans musiksal. Genom föräldramöten, veckobrev, kontaktböcker, helgböcker, mail, twitter och utvecklingssamtal är föräldrar och elever delaktiga i verksamheten. Vårdnadshavare är även inbjudna till uppspel, avslutningar, temakvällar, öppet hus, studiebesök och ungdomsspelen.

Elevernas individuella förutsättningar ska utgöra grunden för val av gruppkonstellationer, detta oavsett årskurs. Från det yttre arbetslaget har vi tillgång till lärare i följande ämnen: textilslöjd, trä- och metallslöjd, musik, idrott, NO-teknik och hem- och konsumentkunskap: ARBETSLAGETS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån 2011 års kvalitetsredovisning och skolans arbetsplan för läsåret 2011/12 har arbetslaget tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. 1. Förbättrade kunskapsresultat 2. Att bibehålla våra vårdnadshavares nöjdhet, belåtenhet och förtroende av vår pedagogiska verksamhet. 3. Utveckla elevernas IUP och upprätta åtgärdsprogram. UTVECKLING MOT KUNSKAPSMÅLEN 1.-Att alla elever känner sig sedda och trygga med hela personalstyrkan på Näcken. 2.-Att alla elever vet vad som krävs av dem och vet hur de ska visa sina kunskaper. 3.-Att alla elever är delaktiga och uppnår målen i IUP utifrån uppnåendemålen i grundsärskolans kursplaner. 4.-Att alla elever får ökad tidsuppfattning och förmåga till tidshantering i vardagen. - Vi hjälper eleverna att upptäcka sig själva och skapar forum där eleverna genom t ex uppspel, samlingar, helgprat men också vardagliga situationer blir positivt bekräftade och stärkta i sin självkänsla. -Vi upprättar IUP som är tydliga och har konkreta mål och kriterier tillsammans med eleverna. Vi skapar individanpassade förutsättningar där eleverna kan visa sina kunskaper. -Tillsammans med elever och föräldrar ska vi ha tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas IUP. Detta sker 1-2 ggr/mån med elever och 2 ggr/läsår med föräldrar. I den dagliga verksamgeten i skolan och på fritids ger vi eleverna goda förutsättningar för att uppnå sina IUP-mål. -Strukturerad träning av tidsuppfattning och tidshantering genom deltagande i projektet Tidlådan samt använda tidshjälpmedel. -Genom trivselenkäter, frågor och observationer kan vi mäta om eleverna känner sig trygga och sedda.

-Genom frågor, enkäter och observationer som dokumenteras genom t ex foto, film, anteckningar ser vi om alla elever vet vad som krävs av dem och hur de ska visa sina kunskaper. -Genom observationer, frågor, enkäter samt olika mätmetoder som tex LUS och Mattefjärilen ser vi om alla elever är delaktiga och uppnår sina mål i IUP. Ansvarig: Elisabeth Lundwall -Genom observationer och frågor. TRIVSEL OCH TRYGGHET 1.-Alla elever känner sig omtyckta, lugna och trygga i sin dagliga arbetsmiljö. 2.-Alla elever visar respekt för sig själva och andra. 3.-Alla elever utvecklar sin självkänsla och självständighet. 1.-Genom en varm, lugn och trygg omgivning med tydliga rutiner och regler skapar vi en bra miljö för varje elev. 2.-Genom sociala berättelser och seriesamtal får eleverna se orsak och verkan av sitt eget beteende och handlande gentemot andra. 3.-I drama får eleverna samarbeta och utveckla sin självkänsla genom att skapa gemensamma föreställningar och göra övningar tillsammans. Ansvarig:Evelina Lindqvist 3.-Genom kontinuerliga dialoger får eleverna chans att pröva sina egna åsikter gentemot sin omgivning. 3.-I socialt stärkande grupper (som hjärtegrupper, kill- och tjejgrupper) får eleverna information och möjlighet att ventiler angelägna ämnen som berör dem. 1.Trivselenkäter mäter hur eleverna trivs under sin skol- och fritidsdag. Genom dagliga samtal får vi en uppfattning om elevernas välmående. 2.Genom dialoger, diskussioner och observationer.

3.Genom dialoger och observationer som dokumenteras genom t ex foto, film och anteckningar. ANSVAR OCH INFLYTANDE -Att alla elever är delaktiga i olika beslut som sker i verksamheten när det gäller t ex vilka nya rastaktiviteter som ska finnas och vilka saker som ska köpas in för dessa. -Alla elever känner ansvar och är rädda om våra gemensamma lokaler 1.-Alla elever tar ansvar för olika områden t ex bibliotek, vattna blommor, putsa speglar, damma och hålla ordning. Alla elever får även turas om att vara ansvariga för samlingen. Ansvar: Elisabeth Lundvall 2. -På samlingar, klassråd och andra konstellationer för elevinflytande, t ex elevråd, får eleverna vara med och påverka. Genom observationer. Skriftliga protokoll förs regelbundet under samtliga möten Ansvarig: Olle Rosén KULTUR 1.- Alla elever får möjlighet att uppleva olika känsloupplevelser som t ex glädje, sorg, ilska och rädsla. 2.-Alla elever lär sig att hitta och söka böcker på bibliotek. 3.-Alla elever får förståelse för årshjul och dess traditioner t ex jul, påsk, Ramadan mm. (inspirerat av Träningsskolans arbetsplan 11/12)

1.-Genom att både titta på och själva utöva minst två kulturaktiviteter per termin. Dessa aktiviteter kan vara musei- och studiebesök samt utövande och upplevelse av t ex teater, dans, film, eller konst. 2.- Regelbundna biblioteksbesök och samtal om böcker. 3.- Vi arbetar med årshjulet och dess traditioner genom filmer, bilder, böcker, besök på muséer och teater med för- och efterarbete för att öka förförståelsen av dessa (Inspirerat av Träningsskolans arbetsplan 11/12) 1.Genom observationer, dialoger, samtal 2.Genom att ställa frågor och observationer. 3. Genom att ställa frågor samt att eleverna får göra egna framställningar/redovisningar (teater, bild, text mm)