Enligt Europeiska unionens lagstiftning och Finlands LÄKEMEDELSUPPFINNINGARNAS PRODUKTCYKEL. Generika är en del av

Relevanta dokument
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Internationell prisjämförelse 2012

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Generisk substitution. Bra läkemedel till lägre pris. Broschyrer 2002:9swe

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter

Internationell prisjämförelse 2013

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Enmansbolag med begränsat ansvar

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

15410/17 MLB/cc DGC 1A

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2011

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

196 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 48 Schlussakte samt Erklärungen - Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

L 165 I officiella tidning

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Arbetskraftens rörlighet i det

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

5b var lägre än beräknat

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

LÄKEMEDEL FÖR MÄNNISKOR OCH DJUR BLOD- OCH VÄVNADSPREPARAT ÖVERVAKNING AV AKTÖRERNA INOM LÄKEMEDELSOMRÅDET

Södermanlands län år 2018

Konkurrensen i Sverige Kapitel 22 Läkemedelsmarknaden RAPPORT 2018:1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

Svensk export och import har ökat

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Fondsparandet i Europa och Sverige

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Policy Brief Nummer 2019:2

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Allmänna uppgifter om dig

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Sveriges internationella överenskommelser

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Transkript:

MARJO-RIITTA HELLE FaL Sektionschef, Fimea Generika är en del av LÄKEMEDELSUPPFINNINGARNAS PRODUKTCYKEL Den industriella läkemedelstillverkningen har alltid sporrats av konkurrens och myndigheternas direktiv. Företagen har flera möjligheter att tillverka läkemedelspreparat utformade för behoven på marknaden. Generika är en viktig del av dagens läkemedelsutbud. Enligt Europeiska unionens lagstiftning och Finlands läkemedelslag får läkemedel produceras industriellt endast med tillstånd utfärdat av en myndighet för läkemedelsövervakning (i Finland Fimea). Industriell produktion av läkemedel är precis som andra innovationsoch produktionsbranscher en affärsverksamhet som styrs av konkurrens och krav på lönsamhet. Läkemedelsindustrin är en högteknologisk bransch. De höga forsknings- och produktutvecklingskostnaderna förutsätter långa patentskyddstider för att nya läkemedelsuppfinningar ska bli möjliga. Därför präglas läkemedelsindustrin av kraftigt patentskydd innan ett läkemedel, ett användningsändamål eller en preparatform utsätts för fri konkurrens. Finlands läkemedelsindustri har internationaliserats I Finland har övergången från de forna århundradenas apotekstillverkning till internationell industriell produktion gått stegvis från 1700-talet framåt. Nu på 2000-talet är vi i en situation där man fruktar att vårt lands självförsörjning och även kunskaper när det gäller läkemedelstillverkning är i fara, i och med att den industriella produktionen till stor del flyttats utanför landets gränser. Dagens läkemedelsindustri är starkt internationell. Finlands lilla läkemedelsmarknad kämpar för att vara lockande i förhållande till kommersiellt betydligt lönsammare stora marknadsområden. Vårt lands egen läkemedelsindustri internationaliserades enligt de världsomfattande trenderna i branschen. Redan på 1950-talet förstod man att utveckling av produkturvalet inte skulle lyckas ens för vår egen läkemedelsförsörjning om man bara stödde sig på egna resurser och inhemska utgångspunkter. Man sökte kompanjonskap och knöt licensavtal för att producera internationella företags preparat i Finland. Dessa inhemska preparat fick en betydande andel av vår marknad, där de konkurrerade främst med andra inhemska licenspreparat. 62 LÄÄKETIETOA FIMEASTA 1/2013

Vårt lands egen läkemedelsindustri internationaliserades enligt de världsomfattande trenderna i branschen, berättar Marjo-Riitta Helle. KUVA: RAMI SALLE LÄÄKETIETOA FIMEASTA 1/2013 63

Mätt i lönsamhet var särskilt 1970-talet tungt för den inhemska läkemedelsindustrin. Konkurrensen hårdnade och de nya normerna för produktion, forskning och produktutveckling krävde stora investeringar. Strategierna förnyades och man insåg behovet att utvidga sig utanför det egna landets läkemedelsmarknad. Forskningen riktades mot nya teknologier och molekyler, i många fall i samarbete med internationella forskningsgrupper. Licensavtalen blomstrade ännu en tid. Vid produktionen och exporten av både läkemedelspreparat och läkemedelssubstanser gjorde man vinster även med hjälp av metodpatent, som var i kraft i Finland till år 1988. Under de följande årtiondena måste också den finska läkemedelsindustrin rationalisera sitt produkturval. Varje företag måste koncentrera sig på sina egna specialområden vid utvecklandet av originalpreparat. Den inhemska läkemedelsindustrin gick igenom inre fusioner, licensproduktionen minskade stegvis och behovet av internationella samarbetspartners ökade. Världsvitt hade generika redan under en tid blivit allt vanligare och blev det nu även i Finland, vilket ändrade konkurrensens karaktär. Antalet betydande inhemska läkemedelsfabriker sjönk till några få. De internationella fusionerna följde på varandra och som en följd av dem kom Finlands läkemedelsindustri till stor del under utländsk styrning. Men åtminstone tillsvidare har vissa produktionsenheter som är betydande för sysselsättningen stannat kvar i vårt land tack vare specialkunnande. Den fria konkurrensen upprätthåller läkemedelsutvecklingen Läkemedel och läkemedelsindustrin är förknippade med starka föreställningar och moraliska begränsningar. Man vill inte unna läkemedelsindustrin sådant som låter negativt, som strävan efter vinst eller beroende av marknadsekonomin. En ny betydande uppfinning är en bra sak, men efteråt följs den här branschen betydligt mer kritiskt än många andra. Särskilt kritiskt förhåller man sig till producenter som endast tillverkar nya versioner av redan till buds stående läkemedelsuppfinningar. Läkemedelsinnovationer, fortsatt forskning och en tillräcklig tillgång på läkemedel förutsätter olika former av affärsverksamhet inom branschen och att det finns olika läkemedelspreparat. Läkemedelsforskning tar lång tid, är dyrt och omfattar många risker. Det är alltså på sin plats med långa skyddstider och patent, men i rätt tid måste konkurrensen frigöras, så att motivationen att utveckla nya läkemedel bevaras. Licenspreparat och egna utvecklade versioner av gamla preparat är en del av konkurrensen. Det hårdaste konkurrenstrycket har under de senaste årtiondena uppstått av så kallade generika, vars bioekvivalens i förhållande till originalpreparatet bevisats genom jämförande klinisk forskning. En annan rätt ny konkurrerande produktgrupp är de så kallade parallellimporterade läkemedlen. Med det menas att ett läkemedelspreparat med försäljningstillstånd produceras i ett annat EU-land för försäljning i det första landet, när prisskillnaderna mellan de olika länderna möjliggör det. Både originalläkemedel och generika behövs Det är alltså så, att en fungerande läkemedelsmarknad behöver alla sina delar. Läkemedelsinnovationer sker inte utan forskande läkemedelsindustri, men den forskande läkemedelsindustrin skulle förtvina utan konkurrenter som ökar trycket att hitta på nya innovationer. Å andra sidan skulle generikaindustrin inte finnas utan originalpreparat och generikaindustrin lever inte länge utan nya innovationsläkemedel som kan bli grunden till nya generika. Tabell 1. Ikraftvarande försäljningstillstånd för humanläkemedel i Finland och andelen försäljningstillstånd för generika 1995 2013. KÄLLA: FIMEAS REGISTER ÖVER FÖRSÄLJNINGSTILLSTÅND. År Försäljningstillstånd för generika Försäljningstillstånd sammanlagt 1995 457 3 423 2000 938 4 210 2005 2 906 6 406 2013 3 586 7 595 64 LÄÄKETIETOA FIMEASTA 1/2013

Generika och andra konkurrerande preparat är alltså verkligen en del av läkemedelsinnovationens nödvändiga produktcykel och det ömsesidiga beroendet är i sig ingen begränsning för någon av parterna. Indelningen av läkemedelsbranschen i originalproducenter och generikaindustri är inte heller längre klar. De flesta originalproducenter har i sitt urval även generika, med vilka man försäkrar sig om att hållas med i konkurrensen och jämnar ut inkomstflödet för att finansiera forskningen. Alla konkurrensens lagliga metoder är öppna för varje aktör. I Finland är generikans andel knappt hälften Försäljningstillstånden för generika har i Finland ökat stadigt (tabell 1). För tillfället gäller nästan hälften av de ikraftvarande försäljningstillstånden generika. De generiska läkemedlens andel på marknaden ökade märkbart i och med läkemedelsutbytet som togs i bruk i Finland 2003 samt referensprissystemet som togs i bruk 2009. I Finland har vi ett mycket omfattande urval generika och parallellimporterade läkemedel inom olika terapigrupper. Det bredaste urvalet finns enligt folksjukdomarna bland annat på neurologins och psykiatrins samt hjärt- och blodkärlssjukdomarnas område. En del av den potential de här preparaten erbjuder utnyttjas emellertid inte, för generikans andel av helhetsförsäljningen på vår läkemedelsmarknad är räknad i sålda förpackningar fortfarande under 50 %, vilket i försäljningsvärde betyder under 20 % av helhetsförsäljningen (figur 1). De parallellimporterade läkemedlens andel av försäljningen stannar i Finland på omkring en procent av helhetsförsäljningen. Figur 1. De generiska läkemedlens andel av helhetsförsäljningen i värde och förpackningar på olika EU-länders marknad 2010. KÄLLA: CARONE ET AL. 2012, 41. 100 % 90 % 80 % 79 70 % 70 70 60 % 60 57 50 % 52 53 53 48 50 40 % 42 43 43 43 45 45 40 37 38 30 % 32 33 34 27 28 28 28 28 30 31 20 % 23 16 16 18 18 17 18 13 13 13 13 12 15 15 10 % 12 0 % 40 38 Österrike Belgien Spanien Irland Italien Portugal Grekland Frankrike EU Finland Ungern Slovakien Republiken Tjeckien Sverige Polen Danmark Cypern Slovenien Nederländerna Storbritannien Tyskland Rumänien Lettland De generiska läkemedlens andel av läkemedelsförsäljningen räknat i värde De generiska läkemedlens andel av läkemedelsförsäljningen räknat i förpackningar LÄÄKETIETOA FIMEASTA 1/2013 65

Mera svensks pråkiga artiklar på sic.fimea.fi Tillgången på läkemedel tryggas genom att använda originalläkemedel och generika förståndigt Ett särdrag när det gäller läkemedelsmarknaden är att det oftast är olika parter som ordinerar, använder och betalar läkemedlet. För receptläkemedlens del är det samhället som betalar en stor del av helhetskostnaderna. Ersättningssystemet för läkemedel och prissättningen är starkt reglerade. I Finlands nuvarande regerings program har man antecknat som mål att främja kostnadseffektiv läkemedelsbehandling och att göra betydande inbesparingar räknat i euro i läkemedelskostnaderna. Vår befolkning åldras och behovet av behandlingar mot kroniska sjukdomar ökar. Vi har tillgång till teknologiskt sett allt mer krävande läkemedelspreparat, såsom biologiska läkemedel. Vår målsättning är att kunna erbjuda också dessa nya, ofta mycket dyra läkemedelsalternativ åt dem som behöver sådana. Som motvikt behöver vi dra nytta av möjligheten att sänka kostnaderna med hjälp av högklassiga alternativa preparat. De billigare generiska och parallellimporterade läkemedlen ger inbesparingar både genom sitt förmånligare pris och genom priskonkurrensen. Det är bra att det för läkemedelsbehandlingar finns ett rikligt utbud av konstaterat högklassiga, effektiva och trygga preparat som genomgått processen med att få försäljningstillstånd. Tack vare konkurrenslagarna har vi gott om läkemedelspreparat som fungerar bra i symbios med varandra. Genom att använda dem vist kan vi se till att användarna har ett bra och mångsidigt utbud av läkemedel till ett rimligt pris. Litteratur Carone G, et al. Cost-containment policies in public pharmaceutical spending in the EU, Economic papers 461. European Commission, September 2012. Fimeas register över försäljningstillstånd 1970 2013. Lääkkeet ja terveys. Lääketietokeskus 2006. Riihimäki J. Muistikuvia viideltä vuosikymmeneltä. Huhtamäki Oy 2001. Suomen lääketilasto 2010. Fimea och Folkpensionsanstalten 2011. Valliluoto S. Lääkehuollosta lääkemarkkinoihin. Konkurrensverket 2012. 66 LÄÄKETIETOA FIMEASTA 1/2013