Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se
Personal inom missbruks- och beroendevården bör ha grundläggande kunskap i missbrukspsykologi hur olika psykologiska riskfaktorer (beteende, känslor, tankar m.m.) kan bidra till att ett missbruk utvecklas och fortgår hur missbruk påverkar personlighet och psykisk hälsa hur ett missbruk kan upptäckas och utredas med hjälp av psykologiska metoder och tekniker vilka psykologiska insatser som bedöms vara lämpliga vid missbruk vilka psykologiska faktorer som bedöms var salutogena och därmed av vikt i det förebyggande arbetet med missbruk
Fortbildningens innehåll och mål Efter medverkan skall den deltagande kunna beskriva vad ämnet missbrukspsykologi innehåller redogöra för psykologiska tester och metoder som kan användas i arbetet med riskbruk, missbruk och beroende förstå hur alkohol/droger inverkar på hjärnans funktion och hur sådan inverkan kan påverka möjligheten att genomföra behandling redogöra för vanliga kännetecken på psykisk ohälsa/psykopatologi vid riskbruk, missbruk och beroende beskriva psykologiska/psykoterapeutiska insatser som rekommenderas vid risbruk, missbruk och beroende förstå hur psykologiska mekanismer kan inverka på grupp, team, vårdklimat och organisationen En god allmänpsykologisk kunskap främjar praktiska/kliniska arbetet!
Litteraturtips Fahlke, Claudia & Johansson, Per Magnus (2007). Personlighetspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur Gyllenhammar, Carl (2007). Bryta vanor. Kognitiv och beteendeinriktad behandling vid missbruk och beroende. Stockholm: Natur och Kultur Johansson, Katarina & Wirbing, Peter (2005). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och Kultur Leissner T(red) Alkohol: Ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Melin, Ann-Gerd & Näsholm, Christina (1998). Behandlingsplanering vid missbruk. Lund: Studentlitteratur Saxon L & Wirbing P (2004). Återfallsprevention. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Socialstyrelsen, artikelnummer 2007-102-1 Statens institutionsstyrelse (2010). BiB 2010 Bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevård. Statens institutionsstyrelse (SiS)
Vad är psykologi? Den vetenskapliga läran om själslivet (grek. psych och logia) I psykologin försöker man systematiskt beskriva och förklara hur och varför människor känner, tänker och handlar. Kunskap om intrapsykiska funktioner, som t.ex. tankar (kognition), känslor (emotioner) och handlingar (beteende, beslut) Kunskap om interpersonella relationer, t.ex. individen i relation till andra och till olika former av grupprocesser Individen i fokus
Forts. Psykologi som vetenskaplig disciplin är idag drygt 100 år gammal. I Sverige - och internationellt - har ämnet under denna period utvecklat ett avancerat teoretiskt och metodologiskt tänkande och producerat direkt tillämpbar kunskap på områden som är viktiga för människors välbefinnande och utveckling, såsom fysisk miljö, arbetsliv, skola och utbildning, psykisk och fysisk hälsa, funktionshinder, åldrande m m. (Nationalkommittén för psykologi)
Forts. I slutet av 1800-talet etablerades det första laboratoriet för psykologiska undersökningar av den tyske psykologen Wilhelm Wundt (1832-1920). Wundt och kollegor studerade människans medvetande genom olika experimentella situationer och därigenom blev han också den första som definierade psykologin som en experimentell och empirisk vetenskap. Inom kort kom sedan flera andra pionjärer. Den kanske mest kända är den österrikiske läkaren Sigmund Freud (1856-1939), grundaren av den psykoanalytiska teoribildningen ( psykodynamiska teorier).
Forts. Vad är psykologi? Andra personer som bidragit med viktig kunskap är John B. Watson (1878-1958), upphovsman till den behavioristiska riktningen inom psykologin och Burrhus Frederic Skinner (1904-1990) som vidareutvecklade behaviorismen/inlärningspsykologin. Mot 1960-talet växte den kognitiva teoribildningen fram, dvs. hur människan tar till sig och bearbetar information/kunskap. Några forskare av betydelse är t.ex. Jean Piaget (1896-1980) och Aaron T Beck som utvecklade senare kognitiv terapi. Parallellt utvecklades den humanistiska psykologin, med företrädare som Abraham Maslow (1908-1970) och Carl Rogers (1902-1987)
26 ämnesavgränsningar Arbets- och organisationspsykologi Biologisk psykologi Ekonomisk psykologi Emotionspsykologi Handikappsykologi Hälsopsykologi Idrottspsykologi Klinisk psykologi Kognitionspsykologi Kulturell psykologi Militärpsykologi Miljöpsykologi Missbrukspsykologi Motivationspsykologi Musikpsykologi Neuropsykologi Pedagogisk psykologi Perceptionspsykologi Personlighetspsykologi Politisk psykologi Psykofysik Religionspsykologi Rättspsykologi Socialpsykologi Teknikpsykologi Utvecklingspsykologi (Nationalkommittén för psykologi)
Kognitionspsykologi Inlärningspsykologi Biologisk psykologi Personlighetspsykologi Utvecklingspsykologi Missbrukspsykologi Försöker beskriva och förklara hur kognition, emotioner och beteende är involverade vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger, såväl processen in som ut ur ett missbruk MISSBRUKSPSYKOLOGI Eklektiskt synsätt dvs. använder flera teorier
Mer tillämpade aspekter av missbrukspsykologi Missbrukspsykologi förmedlar också kunskap om hur missbruk kan uppmärksammas, utredas och kartläggas. Det finns psykologiska metoder för hur man på ett professionellt sätt går tillväga för att utforska om en person har missbruksproblem och det finns etablerade metoder för hur man bedömer problemets svårighetsgrad och omfattning. - Kliniska och/eller strukturerade intervjuer - Frågeformulär - Direkta observationer - Testning av kognitiv funktion, emotionell status, personlighet m.m. En del av dem kan utföras av icke psykologisk behandlingspersonal, andra kräver utbildning i området
Vad gäller psykologiska behandlingsinsatser så spänner dessa över ett brett område allt från enskilda rådgivande insatser till fördjupade psykoterapeutiska insatser. Vissa insatser vilar på exempelvis traditionell psykodynamisk grund och andra på kognitiv beteendeorienterad grund. Trots skilda teoretiska grunder i de olika behandlingsinsatserna har flertalet av dem god effekt, under förutsättning att de är strukturerade och att behandlingen fokuserar på själva missbruket. Psykodynamisk terapi PDT Kognitiv psykoterapi KPT Kognitiv beteendeterapi KBT Mentaliseringsbaserad terapi - MBT Familjeterapi Humanistisk psykoterapi Barn- och ungdomsterapi Interpersonell terapi (IPT)
Fyra grundkriterier för att det skall definieras som psykologisk behandling Kompetens: utövaren skall ha lämplig kvalifikation Terapeutisk kontext: praktik utövas inom en verksamhet som är anpassad för behandlande aktiviteter Evidens: metoder/tekniker ska ha stöd i forskning, dvs. vara beprövade Intention: avsikt att hjälpa enskilda individer att komma från sitt problem [missbruk/beroende]
Eftersom många av de personer som utvecklar missbruks- och beroendeproblem också lider av samtidiga psykiska problem, är generell kunskap om psykoterapeutiska förhållningssätt av stor vikt för att kunna ge rätt bemötande och behålla människor med sådan problematik i behandling. Många behöver också under, eller efter pågående missbruksbehandling olika former av psykosociala stödinsatser för att kunna hantera och vidmakthålla ett nyktert och drogfritt liv. Inom missbrukspsykologi bedrivs också forskning som syftar till att utveckla och pröva nya metoder och tekniker för det kliniska arbetet inom missbruks- och beroendevården. Det handlar bl.a. om att förbättra befintliga preventiva strategier, psykosociala och psykoterapeutiska interventioner samt återfallspreventiva insatser.
Sammanfattning - Psykologi handlar om att förstå människan psykologiska förmågor - Missbrukspsykologi är ett tvärpsykologiskt område - Missbrukspsykologi omfattar bl.a. - teorier om varför missbruk utvecklas - kunskap om hur missbruk uppmärksammas och utreds - kunskap om hur missbruk behandlas - kunskap om psykoterapeutiskt förhållningssätt Med allmänpsykologisk kunskap når man långt
Bio-psyko-socialt problem Bio Psyko Socialt
Lästips!