Politics or Perceptions? The fiscal consequences of uninformed policy makers

Relevanta dokument
Är finanspolitiken expansiv?

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Det finanspolitiska ramverket

Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Det finanspolitiska ramverket

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Det finanspolitiska ramverket

Utvecklingen fram till 2020

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Kommentar på Finanspolitiska rådets rapport

Utvärdering av regeringens prognoser

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Metod för beräkning av potentiella variabler

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors Folkpartiets riksdagsgrupp 11 november 2008

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm

Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet

Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Den Moderna Centralbankens Prognosmetod. Statistikfrämjandets årsmöte

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

Några stora linjer i Sveriges ekonomiska politik

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Hållbar utveckling av statsskuld?

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Vart tar världen vägen?

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Omvärldens svaga offentliga finanser och svensk penningpolitik

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

1 Empirisk analys (April 25, 2006)

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

n Ekonomiska kommentarer

KI:s igelkottar: Global BNP

Vilka indikatorer kan prognostisera BNP?

Utvärdering av prognoserna för 2013 samt

Är full sysselsättning

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Föreläsning 10: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

Den offentliga sektorns strukturella sparande

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Svensk finanspolitik 2013

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING

En översyn av överskottsmålet

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik Åsa-Pia Järliden Bergström/Gun.-Britt Karlsson

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Offentliga finanser och penningpolitik

Konjunkturläget December 2011

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Phillipskurvan: Repetition

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Inledning om penningpolitiken

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd (ordf.), docent i nationalekonomi

RiR 2011:30. Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Transkript:

Politics or Perceptions? The fiscal consequences of uninformed policy makers Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se Konjunkturinstitutet 14 november 2014-1 -

Om mig Doktorand i statskunskap vid Uppsala universitet. Bakgrund som ekonom och arbetade tidigare på rådet. Planerar att disputera 2016. - 2 -

Två spår i avhandlingen Partier och väljarbeteende Påverkas valdeltagandet av dörrknackningskampanjer? Ger kommunala mandat ytterligare röster i nästa val? Finanspolitikens villkor Bestraffar väljare regeringar för finanspolitiska åtstramningar? Hur påverkas finanspolitiken av felaktiga uppfattningar om konjunkturläget? - 3 -

Argumentet 1 Det finns en bias så att beslutsfattare uppfattar konjunkturläget som sämre än vad det är. Revideringar av BNP-gapet är i genomsnitt positiva. Jag tar inte ställning till vem som har dessa förväntningar eller vems fel det är. - 4 -

Argumentet 1 Det finns en bias så att beslutsfattare uppfattar konjunkturläget som sämre än vad det är. Revideringar av BNP-gapet är i genomsnitt positiva. Jag tar inte ställning till vem som har dessa förväntningar eller vems fel det är. 2 Sparandet blir lägre om vi tror att ekonomin befinner sig i en lågkonjunktur. Bedömning av det strukturella sparandet blir mer positiv. Keynesianska beslutsfattare vill dessutom stimulera ekonomin. - 4 -

Argumentet 1 Det finns en bias så att beslutsfattare uppfattar konjunkturläget som sämre än vad det är. Revideringar av BNP-gapet är i genomsnitt positiva. Jag tar inte ställning till vem som har dessa förväntningar eller vems fel det är. 2 Sparandet blir lägre om vi tror att ekonomin befinner sig i en lågkonjunktur. Bedömning av det strukturella sparandet blir mer positiv. Keynesianska beslutsfattare vill dessutom stimulera ekonomin. = sparandet har varit lägre än det hade varit med korrekta uppfattningar om konjunkturläget. - 4 -

Disposition 1 2 till deficit bias 3 Konjunkturläget i realtid 4 Finanspolitisk respons 5 Slutsatser - 5 -

Budgetunderskott som politiskt misslyckande Omfattande och inflytelserik litteratur. Förklaringar: Kortsiktiga väljare, exploatering av framtida generationer, informationsasymmetrier, m.m. Viktigast: allmänningens dilemma. Politisk fragmentering. Minoritets- och koalitionsregeringer samt länder med parlamentariskt statsskick och proportionellt valsystem anses ha större problem. institutioner. Budgetregler, oberoende institutioner och finanspolitisk transparens anses mildra problemen. - 6 -

Min kritik 1 Svagt stöd för att väljare belönar oansvarig finanspolitik. Jag känner till sju studier som testar detta och når motsatta resultat. I ett eget papper hittar jag dock stöd för att väljare bestraffar omfattande åtstramningar. - 7 -

Min kritik 1 Svagt stöd för att väljare belönar oansvarig finanspolitik. Jag känner till sju studier som testar detta och når motsatta resultat. I ett eget papper hittar jag dock stöd för att väljare bestraffar omfattande åtstramningar. 2 Svagt empiriskt stöd för att politisk fragmentering försämrar finanspolitisk disciplin. Replikationer på andra tidsperioder har misslyckats. Jag lyckas inte heller replikera resultaten på mitt sample. Skillnader i skuldnivå ger annan bild och kan eventuellt förklara skillnader i förändring. - 7 -

Min kritik Statsskuld i OECD-länder, uppdelat på valsystem Nettoskuld (procent av BNP) 60 40 20 Majoritära 0 1970 1980 1990 2000 2010 PR - 7 -

Min kritik 1 Svagt stöd för att väljare belönar oansvarig finanspolitik. Jag känner till sju studier som testar detta och når motsatta resultat. I ett eget papper hittar jag dock stöd för att väljare bestraffar omfattande åtstramningar. 2 Svagt empiriskt stöd för att politisk fragmentering försämrar finanspolitisk disciplin. Replikationer på andra tidsperioder har misslyckats. Jag lyckas inte heller replikera resultaten på mitt sample. Skillnader i skuldnivå ger annan bild och kan eventuellt förklara skillnader i förändring. 3 Problematiskt att anta att skuldproblem har politiska orsaker. Jämför med penningpolitiken. - 7 -

Vikten av realtidsdata Det ekonomiskpolitiska beslutsfattandet bör utvärderas mot den information som beslutsfattare hade vid tidpunkten för beslutet. Snabbt växande litteratur, särskilt inom analyser av penningpolitiken. Har bl.a. visat att finanspolitiken är mer kontracyklisk när man använder realtidsdata jämfört med när man använder reviderad data. - 8 -

Resursutnyttjandet i realtid BNP-gap i PIIGS (OECD) BNP-gap (Procent av BNP) 6 4 2 0 2013 2 1995 2000 2005 2010-9 -

Resursutnyttjandet i realtid BNP-gap i PIIGS (OECD) BNP-gap (Procent av BNP) 6 4 2 2013 0 t+1 t 2 1995 2000 2005 2010-9 -

Resursutnyttjandet i realtid Det irländska exemplet Det är idag allmänt vedertaget att Irland under decenniet som föregick finanskrisen förde en alldeles för expansiv politik. IMF har nyligen beräknat Irlands strukturella sparande under 2007 till -8,75 procent. - 10 -

Resursutnyttjandet i realtid Det irländska exemplet Det är idag allmänt vedertaget att Irland under decenniet som föregick finanskrisen förde en alldeles för expansiv politik. IMF har nyligen beräknat Irlands strukturella sparande under 2007 till -8,75 procent. Kritiken från EU, IMF och OECD var emellertid mild under denna period och handlade om förändringar på marginalen. Det är först i efterhand som kritiken hårdnat. - 10 -

Resursutnyttjandet i realtid Det irländska exemplet Det är idag allmänt vedertaget att Irland under decenniet som föregick finanskrisen förde en alldeles för expansiv politik. IMF har nyligen beräknat Irlands strukturella sparande under 2007 till -8,75 procent. Kritiken från EU, IMF och OECD var emellertid mild under denna period och handlade om förändringar på marginalen. Det är först i efterhand som kritiken hårdnat. The medium-term budgetary position is sound and the budgetary strategy provides a good example of fiscal policies conducted in compliance with the Stability and Growth Pact (Europeiska unionens råd 2007). - 10 -

Resursutnyttjandet i realtid Det irländska exemplet Det är idag allmänt vedertaget att Irland under decenniet som föregick finanskrisen förde en alldeles för expansiv politik. IMF har nyligen beräknat Irlands strukturella sparande under 2007 till -8,75 procent. Kritiken från EU, IMF och OECD var emellertid mild under denna period och handlade om förändringar på marginalen. Det är först i efterhand som kritiken hårdnat. The medium-term budgetary position is sound and the budgetary strategy provides a good example of fiscal policies conducted in compliance with the Stability and Growth Pact (Europeiska unionens råd 2007). IMF skrev att budget execution should remain prudent (IMF 2006). - 10 -

Resursutnyttjandet i realtid Val av data Operationalisering av beslutsfattarnas uppfattningar av konjunkturläget: OECDs bedömningar av BNP-gapet. Tanken är inte att de lyssnar på OECD, utan att bedömningarna speglar en allmän uppfattning. Det finns flera fördelar med OECD-data: Långa tidsserier (sedan 1996). Lätt att jämföra mellan länder. Mindre risk för politisk manipulering. Jag tror att andra källor skulle ge liknande bild. - 11 -

Resursutnyttjandet i realtid Bedömning 2014 jämfört med realtidsbedömning Revidering (procentenheter) 4 2 0 OECD 2000 2005 2010-12 -

Resursutnyttjandet i realtid Bedömning 2014 jämfört med realtidsbedömning Revidering (procentenheter) 4 2 0 OECD Regeringen 2000 2005 2010-12 -

Resursutnyttjandet i realtid Bedömning 2014 jämfört med realtidsbedömning Revidering (procentenheter) 4 2 0 OECD KI Regeringen 2000 2005 2010-12 -

OECDs bedömningar av BNP-gapet 1997 2011 1997 2007 Time for projection Obs Mean Obs Mean Projection made at t-1 419-1.64 244-0.58 Projection made at t 419-1.47 244-0.37 Projection made at 2007 244 0.12 Projection made at 2013 419 0.15 244 1.38-13 -

OECDs bedömningar av BNP-gapet Det är svårt att dekomponera denna bias i underskattning av faktisk BNP och överskattning av potentiell BNP. BNP har reviderats ner med ca fyra procentenheter (definitionsändringar). Min bedömning utifrån revideringar av NAIRU och ackumulerad tillväxt är att både optimism och pessimism spelat en roll. - 14 -

En reaktionsfunktion för finanspolitiken b t = α + ψ y t + φ y t + ɛ t (1) Operationaliseringar b t = Årlig förändring av nettoskuld y t = Senaste bedömning av BNP-gapet (2012) yt = Realtidsbedömning av BNP-gapet (t-1) φ = Diskretionär komponent - 15 -

En reaktionsfunktion för finanspolitiken b t = α + ψ y t + φ y t + ɛ t (2) Operationaliseringar y t = Faktiskt konjunkturläge ψ = Automatiska stabilisatorer m.m. yt = Uppfattat konjunkturläge φ = Diskretionär komponent - 16 -

En reaktionsfunktion för finanspolitiken b t = α + ψ y t + φ y t + ɛ t (3) Operationaliseringar y t = Faktiskt konjunkturläge ψ = Automatiska stabilisatorer m.m. yt = Uppfattat konjunkturläge φ = Diskretionär komponent - 17 -

En reaktionsfunktion för finanspolitiken b t = α + ψ y t + φ y t + ɛ t (4) Operationaliseringar b t = Årlig förändring av nettoskuld y t = Senaste bedömning av BNP-gapet (2012) yt = Realtidsbedömning av BNP-gapet (t-1) φ = Diskretionär komponent - 18 -

En reaktionsfunktion för finanspolitiken b t = α + ψ y t + φ y t + ɛ t (5) Operationaliseringar b t = Årlig förändring av nettoskuld y t = Senaste bedömning av BNP-gapet (2012) yt = Realtidsbedömning av BNP-gapet (t-1) φ = Diskretionär komponent - 19 -

En reaktionsfunktion för finanspolitiken b t = α + ψ y t + φ y t + ɛ t (6) Operationaliseringar b t = Årlig förändring av nettoskuld y t = Senaste bedömning av BNP-gapet (2012) yt = Realtidsbedömning av BNP-gapet (t-1) φ = Diskretionär komponent - 20 -

Fullständig specifikation b i,t = α+φ yi,t t 1 +ψ i, yi,t rev +λ b i,t 1 +θ χ i,t +τ Υ t +ɛ i,t (7) Landsspecifika automatiska stabilisatorer. Kontrollvariabler: BNP-tillväxt (varje modell), årsförändring i inflation och räntenetto samt en dummy för valår. Årsdummies samt en lagg av den beroende variabeln. - 21 -

Fullständig specifikation b i,t = α+φ yi,t t 1 +ψ i, yi,t rev +λ b i,t 1 +θ χ i,t +τ Υ t +ɛ i,t (8) Landsspecifika automatiska stabilisatorer. Kontrollvariabler: BNP-tillväxt (varje modell), årsförändring i inflation och räntenetto samt en dummy för valår. Årsdummies samt en lagg av den beroende variabeln. - 22 -

Fullständig specifikation b i,t = α+φ yi,t t 1 +ψ i, yi,t rev +λ b i,t 1 +θ χ i,t +τ Υ t +ɛ i,t (9) Landsspecifika automatiska stabilisatorer. Kontrollvariabler: BNP-tillväxt (varje modell), årsförändring i inflation och räntenetto samt en dummy för valår. Årsdummies samt en lagg av den beroende variabeln. - 23 -

Urval Modellen skattas på årsdata för OECD-länder mellan 1997 och 2012. Inflation från IMF. Övriga ekonomiska variabler från OECD. All data (och 14 000 andra variabler) finns på min hemsida och kan importeras direkt till R eller Stata. - 24 -

(1) (2) (3) (4) (5) GDP Growth t 0.96 0.95 0.75 1.09 1.00 (0.27) (0.22) (0.24) (0.24) (0.23) Gap t 1 t 0.87 0.57 0.58 1.03 (0.24) (0.23) (0.22) (0.26) Election t 0.38 0.27 0.39 (0.53) (0.69) (0.34) Election t 1 1.37 1.04 1.12 (0.50) (0.66) (0.36) Inflation t 0.09 0.42 0.41 (0.26) (0.27) (0.27) Int.payments t 2.12 1.01 1.35 (1.16) (0.93) (0.59) Debt t 1 0.16 0.14 0.07 (0.09) (0.06) (0.06) Constant 0.28 1.13 0.41 0.45 0.89 (0.61) (0.61) (0.96) (1.28) (0.65) Ending year 2012 2012 2012 2012 2007 Lagged dependent No No Yes Yes Yes Year dummies No No Yes Yes Yes Country fixed effects No No No Yes No Observations 373 373 355 355 227 Adjusted R 2 0.233 0.279 0.392 0.416 0.301 Panel corrected standard errors in parentheses. The coefficients for revised output gaps vary between countries and are not reported in the table. p < 0.10, p < 0.05, p < 0.01-25 -

För att illustrera storleken på effekterna kan vi simulera skuldutvecklingen under olika prognosfel. Vi måste göra vissa antaganden: Mina modeller är korrekta, så exempelvis är φ konstant mellan länder och över tid. Finanspolitiken är framåtblickande: skuldnivån påverkar inte skuldutvecklingen. Förmodligen mindre problematiskt före 2008. - 26 -

Portugal utan prognosfel Nettoskuld (procent av BNP) 50 40 30 20 1995 2000 2005 Faktisk Simulerad - 27 -

USA med Irlands prognosfel Nettoskuld (procent av BNP) 70 60 50 40 30 1995 2000 2005 Simulerad Faktisk - 28 -

Övriga resultat en håller även när enskilda år och länder exkluderas, när OECD-bedömningarna ersätts med ett HP-filter och när fixed effekt-modellen estimeras med Arellano-Bond. - 29 -

Övriga resultat en håller även när enskilda år och länder exkluderas, när OECD-bedömningarna ersätts med ett HP-filter och när fixed effekt-modellen estimeras med Arellano-Bond. När gap-prognosen gjord år t-1 ersätts med en nowcast från år t, vilken bör innehålla fullständig information om finanspolitiken under innevarande år, stiger den skattade budgeteffekten. - 29 -

Övriga resultat en håller även när enskilda år och länder exkluderas, när OECD-bedömningarna ersätts med ett HP-filter och när fixed effekt-modellen estimeras med Arellano-Bond. När gap-prognosen gjord år t-1 ersätts med en nowcast från år t, vilken bör innehålla fullständig information om finanspolitiken under innevarande år, stiger den skattade budgeteffekten. Tillväxtprognoser visar ingen effekt alls om de adderas till modellen. - 29 -

Övriga resultat en håller även när enskilda år och länder exkluderas, när OECD-bedömningarna ersätts med ett HP-filter och när fixed effekt-modellen estimeras med Arellano-Bond. När gap-prognosen gjord år t-1 ersätts med en nowcast från år t, vilken bör innehålla fullständig information om finanspolitiken under innevarande år, stiger den skattade budgeteffekten. Tillväxtprognoser visar ingen effekt alls om de adderas till modellen. De traditionella politisk-ekonomiska förklaringsvariablerna (regeringars sammansättning och parlamentariska stöd, valsystem, parlamentarism/presidentialism och finanspolitiska institutioner) är insignifikanta eller visar fel tecken. Till stor del beror det på att de är mycket känsliga för val av tidsperiod. - 29 -

Några ord om generalisering en i pappret bygger på att två villkor är uppfyllda: i) realtidsbedömningarna av BNP-gapen är mer negativa än de reviderade bedömningarna och ii) beslutsfattarna har försökt föra en kontracyklisk finanspolitik (eller åtminstone anpassat politiken efter felaktiga bedömningar av den strukturella budgetbalansen). - 30 -

Några ord om generalisering en i pappret bygger på att två villkor är uppfyllda: i) realtidsbedömningarna av BNP-gapen är mer negativa än de reviderade bedömningarna och ii) beslutsfattarna har försökt föra en kontracyklisk finanspolitik (eller åtminstone anpassat politiken efter felaktiga bedömningar av den strukturella budgetbalansen). OECD har bara publicerat BNP-gap sedan mitten av 1990-talet, men en snabb läsning av Economic Outlook mellan 1969 och 1995 visar att världsekonomin före båda de två oljekriserna felaktigt bedömdes befinna sig i en lågkonjunktur. Högkonjunkturen i slutet av 1980-talet identifierades emellertid korrekt av OECD. - 30 -

Några ord om generalisering en i pappret bygger på att två villkor är uppfyllda: i) realtidsbedömningarna av BNP-gapen är mer negativa än de reviderade bedömningarna och ii) beslutsfattarna har försökt föra en kontracyklisk finanspolitik (eller åtminstone anpassat politiken efter felaktiga bedömningar av den strukturella budgetbalansen). OECD har bara publicerat BNP-gap sedan mitten av 1990-talet, men en snabb läsning av Economic Outlook mellan 1969 och 1995 visar att världsekonomin före båda de två oljekriserna felaktigt bedömdes befinna sig i en lågkonjunktur. Högkonjunkturen i slutet av 1980-talet identifierades emellertid korrekt av OECD. Det finns mycket som tyder på att finanspolitiken åtminstone under 1980-talet var betydligt mindre konjunkturkänslig än under den studerade perioden. - 30 -

Implikationer Politiken fungerar bättre än vad vi trott. Att lösa de politiska problemen räcker därför inte. - 31 -

Implikationer Politiken fungerar bättre än vad vi trott. Att lösa de politiska problemen räcker därför inte. Framåtblickande indikatorer och strukturella budgetbalanser otillräckligt. Bakåtblickande indikatorer, hänsyn till skuldnivå (om inte skuldmål) och allmän försiktighet är också nödvändigt. - 31 -

Implikationer Politiken fungerar bättre än vad vi trott. Att lösa de politiska problemen räcker därför inte. Framåtblickande indikatorer och strukturella budgetbalanser otillräckligt. Bakåtblickande indikatorer, hänsyn till skuldnivå (om inte skuldmål) och allmän försiktighet är också nödvändigt. Det finns svårigheter med att föra en kontracyklisk politik (gammal insikt). - 31 -

Tack för att ni lyssnade! - 32 -